Riksdagens Skrifvelse N:o 70.
I
N:o 70.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 16 maj 1889.
— — — Andra Kammaren den 16 — —
Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående regleringen af
utgifterna under riksstadens nionde hufvudtitel.
(Statsutskottets utlåtanden u:is 10 och 59 samt memorial n:o 44.)
Till Konungen.
I afseende å regleringen af utgifterna under riksstatens nionde
hufvudtitel, innefattande anslagen till pensions- och indragningsstaterna,
får Riksdagen för Eders Kong]. Maj:t anmäla följande beslut.
Pensionsstaten.
Civilstatens pensionskassa.
l:o. Beträffande denna anslagstitel har Eders Kong]. Maj:t icke
föreslagit någon förändring, men uti en inom Riksdagen väckt motion
har yrkats, att Riksdagen måtte besluta, att statsbidragen till civilstatens
pensionsinrättning, utgörande tillhopa 119,271 kronor, måtte i
sin helhet eller till de delar, som kunde indragas, statsverket besparas
och således icke under år 1890 tillfalla nämnda pensionsinrättning.
Till stöd för bemälda framställning har till eu början erinrats, att
uti innevarande års riksstat uppförts bidrag från statsverket till civilstatens
pensionskassa med 112,286 kronor, nemligen:
Bih. till Riksd. Prot. 1889. 10 Sami. 1 Åfd. 1 Band. 11 Höft.
1
2
Riksdagens Skrifvelse N:o 70.
åt pensionsstaten för civile embete- och tjensteman ...
dito för deras enkor och omyndiga barn ........................
ersättning för mistade löneinnehållningar...................
dito för nådårs- och begrafningshjelpsbesparingar ......
för pensionering af kommissionslandtmätare jemte enkor
och barn...........................................................................
för dito af tjensteman och betjente vid skogsstaten och
skogsskolorna...................................................................
för dito af föreståndare, lärare och betjente vid tekniska
högskolan .........................................................................
för dito af vissa embets- och tjenstemän samt betjente
vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsen .....................
Summa
37,500 |
kronor. |
45,000 |
n |
2,246 |
ii |
6,540 |
ii |
7,200 |
ii |
9,000 |
ii |
3,500 |
ii |
1,300 |
ii |
112,286 kronor.
Dessutom vore i 1887 års inkomststat för pensionskassan upptaget,
under namn af vakans- och liggetidsbesparingar utaf civila embeten
och tjenster, ett belopp af 6,985 kronor.
Civilstatens pensionskassas tillgångar hade emellertid år efter år
så högst betydligt ökats, att samtliga inrättningens fonder och kassor
vid 1887 års slut uppginge till en summa af 11,104,597 kronor 35 öre.
Vid sagda års början utgjorde behållningen 10,778,070 kronor 24 öre,
hvadan en ökning af 326,527 kronor 11 öre under året uppkommit.
Jemförde man kassans ställning under de tio sista åren, så visades, då
tillgångarne vore vid 1877 års slut 7,372,252 kronor 86 öre och vid
1887 års slut 11,104,597 kronor 35 öre, att en ökning uppstått af
3,732,344 kronor 49 öre; och såge man vidare på ställningen för de
senare trettio åren, så uppkomme en tillökning af 8,093,048 kronor
83 öre.
Den årliga ökningen af kassans tillgångar hade under lång följd
af år varit omkring 300,000 kronor, men ofta derutöfver, och detta
oaktadt inrättningen under senare tider betydligt hårdare anlitats.
Sålunda hade till följd af 1877 års reglering pensionsbeloppen för så
väl tjenstemän och betjente som deras enkor och barn blifvit förhöjda
med minst 5Q procent, liksom åtskilliga delegare uppflyttats till högre
pensionsklass.
Ifrågavarande inrättning hade, utom allmänna enke- och pupillfonden,
eu kapital- och lifförsäkringsanstalt samt en s. k. enskild enkeoch
pupillfond, till hvilken senare den årligen lemnade stora bidrag
och hvilka bidrag år efter år ökats, så att, då det år 1878 utgjorde
68,970 kronor 52 öre, detsamma år 1887 utgått med icke mindre än
179,068 kronor 80 öre. Tjenstemannafonden hade icke allenast tålt
3
Riksdagens Skrifvelse N:o 70.
vid detta, utan derjemte burit hela den stora förvaltningskostnaden för
samtliga kassor, hvilken kostnad under år 1887 uppgått till det betydliga
beloppet af 70,334 kronor 78 öre, hvarförutom fonden lemnat
det stora öfverskottet.
Nu gällande reglementen för civilstatens pensionsinrättniug och
civilstatens enke- och pupillkassa äro af Eders Kongl. Maj:t utfärdade
den 28 september 1883.
Civilstatens pensionsinrättning, som tillkommit på grund af Riksens
Ständers skrifvelse den 2 september 1823, har allt sedan dess åtnjutit
årligt bidrag af statsverket. För innevarande år utgår detta bidrag
med 119,271 kronor 50 öre, hvaraf dock endast 112,286 kronor äro i
riksstaten uppförda samt återstoden 6,985 kronor 50 öre utgöres af
ersättningen för den pensionsinrättningen tillförene anslagna inkomst
af vakans- och liggetidsbesparingar utaf civila embeten och tjenster.
Redan i berörda skrifvelse förklarade emellertid Riksens Ständer att i
den mån kassan vunne förkofran, så att den med mindre bidrag kunde
bestå, statens tillskott skulle upphöra förr än delegarnes.
Då, såsom ofvan visats, pensionsinrättuingens tillgångar tillvuxit
under åren 1877—1887 med 3,732,344 kronor 49 öre och under åren
1857—1887 med 8,093,048 kronor 83 öre eller på de sista trettio åren
mer än tredubblats, har Riksdagen ansett, att den tidpunkt nu torde
vara inne, då tillses bör, huruvida statens bidrag till pensionsinrättningen
längre kan anses för densamma behöfligt.
Af civilstatens pensionsinrättning förvaltas, utom åtskilliga för
särskilda ändamål donerade smärre fonder, allmänna enke- och pupillfonden,
tjenstemannafonden och enskilda enke- och pupillfonden. Allmänna
enke- och pupillfondens tillgångar utgöras af det årliga statsanslag
af 45,000 kronor, hvarmed åtföljer förbindelse för fonden att i
afseende å civile embete- och tjenstemäns enkor och barn uppfylla den
pensioneringsskyldighet, som, enligt kongl. kungörelsen den 29 juni
1798, förut ålegat statsverket. Pensioner från denna fond utgå utan
hänsyn till om mannen eller fadern varit delegare i civilstatens pensionsinrättning.
Fonden användes således icke af pensionsinrättningen
för dess ändamål, utan endast disponeras af densamma i enlighet med
stadgade bestämmelser. Tjenstemannafonden, som vid 1887 års slut
uppgick till 9,254,289 kronor 62 öre, har till uppgift att bereda pension
åt de tjensteinnehafvare, som i pensionsinrättningen vunnit delak
-
4
Riksdagens Skrifvelse N:o 70.
tighet. Till densamma bidraga dels delegarno med 2 procent af den
pension, som tillkommer dem från pensionsinrättningen och som vanligen
uppgår till hälften af den pension, de åtnjuta från allmänna
indragningsstaten, dels ock staten med det årliga anslaget till pensionsinrättningen
efter afdrag af de 45,000 kronor, som gå till allmänna
enke- och pupillfonden. Enskilda enke- och pupillfonden åter, som det
åligger att bestrida pensioneringen af enkor och barn efter delegarne
i civilstatens pensionsinrättning, har under en följd af år uppgått till
oförändradt belopp af 282,300 kronor 48 öre. Till densamma bidraga
delegarne med 5 procent af den pension, som tillkommer dem från
pensionsinrättningen. Detta bidrag är emellertid icke tillräckligt för
den stora pensioneringen från denna fond, hvarför fonden allt sedan
1833 årligen med Eders Kongl. Maj:is tillstånd erhållit erforderligt
tillskott från tjenstemannafonden, livilket tillskott först utgick mod
20,000 rdr bco och år 1887, efter nästan ständig ökning, utgjordes af
179,068 kronor 80 öre.
Enligt Riksdagens förmenande är civilstatens pensionsinrättnings
hufvudsakliga uppgift att bereda pension åt de tjensteinnehafvare, som
i pensionsinrättningen vunnit delaktighet. Den största delen af dess
tillgångar tillhöra ock den fond, tjenstemannafonden, som har att fylla
denna uppgift. Under det pensionsinrättningens samtliga tillgångar
vid 1887 års slut utgjorde 11,104,597 kronor 35 öre, belöpte sig deraf
9,254,289 kronor 62 öre ensamt på tjenstemannafonden. Denna fond
bär sedan länge vunnit den tillväxt, att densamma med sina räntevinster
och delegarnes bidrag kunnat, utan något statens tillskott, bestrida
fonden åliggande pensionering, hvilket tydligen framgår af det
förhållande att fonden årligen lemnat icke blott bidrag till enskilda
enke- och pupillfonden utan äfven öfverskott, hvilka såväl det förra
som det senare varit mångfaldigt större än det bidrag tjenstemannafonden
från statsverket mottagit. Vid betraktande af redogörelsen för
t. ex. 1887 års förvaltning finner man nemligen, att under det till
tjenstemannafonden berörda år influtit i räntevinster och andra inkomster
466,644 kronor 88 öre, i delegareafgifter 72,480 kronor 75 öre
och i statsbidrag 74,271 kronor 50 öre eller tillsammans 613,397 kronor
13 öre, fondens utgifter för pensioner under samma tid varit endast
90,975 kronor 1 öre, hvadan ett öfverskott af 522,422 kronor 12
öre uppstått, af hvilket öfverskott 70,334 kronor 78 öre användts till
gäldande af pensionsinrättningens samtliga förvaltningskostnader, 8,677
kronor. 30 öre åtgått för reparationskostnader å pensionsinrättningens
fasta egendom, 179,068 kronor 80 öre öfverlemnats till enskilda enke
-
Riksdagens Skrifvelse N:o 70. 5
och pupillfonden, samt återstoden 258,258 kronor 68 öre tillagts tjenstemannafonden
såsom besparing-.
Då således från tjenstemannafonden årligen till enskilda enkeoch
pupillfonden lemnats ett tillskott, mer än dubbelt sä stort som
statens bidrag till tjenstemannafonden, är det uppenbart ej mindre,
såsom ofvan framhållits, att statens bidrag icke varit för tjenstemannafondens
behof erforderligt, än äfven att samma bidrag i sjelfva verket
icke kommit tjenstemannafonden utan enskilda enke- och pupillfonden
till godo. Men till sådant ändamål har af Riksens Ständer och af Riksdagen
det år efter år anvisade anslaget näppeligen varit afsedt. Den
tillökning af mer än 50 procent i pensionerna från enskilda enke- och
pupillfonden, som under de senaste åren egt rum, har också åstadkommits
icke så mycket med hänsyn till ökade delegareafgifter till
fonden som med afseende å det bidrag, som från tjenstemannafonden
varit att förvänta, hvarom jemväl civilstatens fullmägtiges senaste berättelse
till Eders Kongl. Maj:t tydligen vittnar.
Ett sådant tillskjutande af betydliga belopp från tjenstemannafondens
öfverskott till enskilda enke- och pupillfonden har naturligen
icke varit för pensionsinrättningens hufvuduppgift främjande. Enär beloppet
af hvarje pension från civilstatens pensionsinrättning för närvarande
uppgår i medeltal till endast omkring hälften af beloppet utaf
motsvarande pension från allmänna indragningsstaten, tjena de fleste
i pensionsinrättningen delaktige tjensteinnehafvare qvar till 65 år för
att afgå med pension från allmänna indragningsstaten. Men i samma
mån som pensionerna från civilstatens pensionsinrättning kunnat ökas
till mera likhet med pensionerna från allmänna indragningsstaten, i
samma mån hade det gifvetvis för tjensteinnehafvarne varit mera begärligt
att före 65 års ålder afgå med pension från civilstatens pensionsinrättning,
hvaraf åter följt att flera pensioner å allmänna indragningsstaten
blifvit statsverket besparade. Enligt Riksdagens åsigt hade
alltså de årliga öfverskotten å tjenstemannafonden lämpligare bort användas
till någon förhöjning i de från denna fond utgående pensionerna
än öfverlåtits till enskilda enke- och pupillfonden. Hade pensioneringen
från sistnämnda fond icke enligt gällande grunder kunnat ega
rum förutan bidrag från tjenstemannafonden, hade derför antingen pensionerna
bort något minskas eller delegareafgifterna till enskilda enkeoch
pupillfonden bort ökas.
Af hvad sålunda blifvit ådagalagdt synes det Riksdagen framgå,
att civilstatens pensionsinrättning numera vunnit sådan förkofran, att
den torde, utan bidrag af statsverket, åtminstone till hela det belopp,
hvarmed detsamma nu utgår, fylla sin hufvudsakliga uppgift och genom
6
Riksdagens Skrifvelse N:o 70.
upphörande med öfverflyttningarna af öfverskott från tjenstemannafonden
till enskilda enke- och pupillfonden kunna så vidare utvecklas,
att, såsom afsedt varit, pensioneringen från allmänna indragningsstaten
af embets- och tjensteman samt betjente kan i någon mån förminskas.
Denna pensionering har, enligt hvad Riksdagen inhemtat, under
åren 1883—1887 uppgått till följande belopp:
år 1883
„ 1884
„ 1885
„ 1886
„ 1887
kronor 1,012,713: 09.
,, 1,060,284: 29.
„ 1,097,718:26.
„ 1,183,376: 04.
„ 1,239,505: 88.
Riksdagen anser emellertid ett beslut i frågan böra föregås af en
utredning till utrönande bland annat deraf, huruvida icke en lindring
i statens utgifter för pensionering af civile embets- och tjensteman
samt betjente lämpligast skulle beredas genom förändring af grunderna
för civilstatens pensionsinrättning.
Redan tillförene hafva vid Riksdagen framställningar gjorts i
syfte att genom vidsträcktare användande af civilstatens pensionsinrättnings
alltjemt växande tillgångar åstadkomma minskning i statens
utgifter för pensionering af civile embets- och tjenstemän. Så t. ex.
föreslogs uti en inom Första Kammaren vid 1871 års riksdag väckt
motion, att Riksdagen måtte hos Eders Kongl. Maj:t göra framställning
om ett sådant ordnande af det civila pensionsväsendet, att, utan statens
betungande, embets- och tjenstemän, i stället för pension å allmänna
indragningsstaten måtte beredas tillfälle till en motsvarande lifränta i
civilstatens pensionsinrättning; att de civila stater, som icke egde delaktighet
i denna pensionsinrättning, måtte vinna en sådan, samt att
nämnda inrättning måtte undergå ombildning efter de i motionen anförda
grunder, som Riksdagen funne för godt godkänna.
Med anledning af berörda motion aflät. Riksdagen en skrifvelse
till Eders Kongl. Maj:t, hvari Riksdagen anförde, att enligt dess åsigt
en lindring i statens utgifter för pensioneringen kunde åvägabringas derigenom,
att civilstatens pensionsinrättning så ordnades, att densamma
kunde öfvertaga hela bestyret med civile tjenstemäns pensionering,
hvilket jemväl varit det syftemål, som med inrättningens bildande varit
afsedt. Utom det oegentliga deruti, att tjenstemän pensionerades dels
från allmänna indragningsstaten och dels från en särskild af statsmedel
understödd pensionsfond, vore det, enligt Riksdagens mening, en misshushållning
att, oaktadt staten åtagit sig att från allmänna indragnings
-
7
Riksdagens Skrifvelse N:o 70,
staten pensionera embete- och tjensteman, likväl på samma gång med
statsmedel understödja eu annan, till en del på delegarnes bidrag grundad
fond af den beskaffenhet, att den i anseende till de derifrån utgående
pensionernas otillräcklighet allt mindre och mindre för sitt afsedda
ändamål anlitades. Riksdagen anhöll derför, att Edeis Kongl. Maj:t
täcktes tillse om och på hvad sätt civilstatens pensionsinrättning måtte
kunna så ordnas, att den sattes i stånd att helt och hållet öfvertaga
samtlige civile tjenstemäns pensionering, så att dylik pensionering
från allmänna indragningsstaten komme att upphöra.
Uti det utlåtande, som civilstatens fullmägtige af Eders Kongl. Maj:t
anbefaldes att i anledning af berörda framställning afgifva, erkände fullmägtige
giltigheten af hvad Riksdagen anfört derom, attpensionsinrättningen,
sådan densamma för det dåvarande vore ordnad, hvarken uppfylde
hela det dermed afsedda ändamål eller kunde anses bereda staten
fördelar fullt motsvarande de statsbidrag, som till inrättningen utginge,
samt förmälde sig på grund deraf finna, att pensionsinrättningen icke
borde undandraga sig, om det påkallades och inrättningen dertill sattes
i stånd, att, på sätt Riksdagen afsett, helt och hållet öfvertaga samtliga
civile tjenstemäns pensionering, hvarjemte fullmägtige för sin del
medgåfvo, att till underlättande af det syftemåls ernående, som Riksdagen
uppstält, öfverskotten af pensionsinrättningens inkomster utöfver
dess utgifter finge för framtiden användas till minskning af statsverket s
utgifter för de civila tjenstemannens pensionering.
Med anledning af Riksdagens berörda skrifvelse föreslog Eders
Kongl. Maj:t i statsverkspropositionen vid 1873 års riksdag att, emot
det samtliga de pensioner, hvilka efter ingången af nästföljande statsregleringsperiod
enligt stadgade grunder skulle för civile embets- och
tjensteman, som tillika vore delegare i civilstatens pensionsinrättning,
vid afsked ur statens tjenst uppföras å allmänna indragningsstaten, i
stället utbetalades af nämnda pensionsinrättning, ett anslag till samma
inrättning af 300,000 kronor måtte å ordinarie stat upptagas att utgå,
till dess pensionsinrättningen antagligen kunde utan detta bidrag fullgöra
pensioneringen till civile embets- och tjenstemän, då anslaget
skulle utbytas mot ett kreditiv, hvarigenom pensionsinrättningen försäkrades
att, i händelse af brist, erhålla af statsmedel hvad som
erfordrades för att den måtte kunna bestrida de densamma enligt gällande
föreskrifter åliggande utbetalningar utan att tillgripa samlade
fonder.
Med afslag å denna Eders Kongl. Maj:ts framställning beslöt
Andra Kammaren, i enlighet med statsutskottets i frågan gjorda hemställan,
att anhålla, det Eders Kongl. Maj:t täcktes låta genom sak
-
8
riksdagens Skrifvelse N:o 70.
kunnige män undersöka och utreda, huruvida icke på något annat sätt
pensioneringen af civile embete- och tjensteman skulle kunna ändamålsenligt
ordnas med tillgodogörande af de hos civilstatens pensionsinrättning
samlade fonder eller eljest med inskränkning i de kostnader
statsverket för det dåvarande finge för nämnda inrättning vidkännas.
Första Kammaren afslog deremot såväl Eders Kongl. Maj:ts framställnipg
som statsutskottets hemställan.
Af denna redogörelse för hvad vid 1871 och 1873 årens riksdagar
i frågan förekommit framgår, att Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen
varit ense derom, att pensioneringen af civile embets- och
tjensteman borde bättre ordnas och att detta kunde ske genom förändrade
bestämmelser i fråga om civilstatens pensionsinrättning. Endast
beträffande det lämpligaste sättet för uppnående af detta önskningsmål
har enighet icke vunnits.
Sedan nämnda tid hafva statens utgifter för pensionering af
civile embets- och tjensteman än ytterligare förökats, och civilstatens
pensionsinrättnings tillgångar än vidare tillvuxit, oaktadt en betydande
del af dem, såsom Riksdagen härofvan visat, användts till för inrättningens
hufvuduppgift främmande ändamål.
Den mest verkande orsaken till denna tillväxt har, som bekant,
varit stadgandet i § 11 af pensionsinrättningens reglemente, af innehåll,
att den, som afgår ur tjenst med åtnjutande af pension på rikets
allmänna indragningsstat, ej eger rätt att af pensionsinrättningen undfå
pension. Då, såsom härofvan framhållits, de fleste delegare i civilstatens
pensionsinrättning, på grund af otillräckligheten af den pension
de vid 55 års ålder från inrättningen kunna erhålla, tjena qvar i statens
tjenst, till dess de varda berättigade till pension på allmänna indragniugsstaten,
blifva de pensioner, desse delegare från pensionsinrättningen
skulle hafva åtnjutit, pensionsinrättningen besparade.
Genom upphäfvande af berörda stadgande i pensionsinrättningens
reglemente skulle, enligt Riksdagens åsigt, en utväg öppnas att med
vidsträcktare tillgodogörande af pensionsinrättningens tillgångar bereda
statsverket önskvärd lindring i utgifterna för pensionering af civile
embets- och tjenstemän. Denna utväg har också inom Riksdagen tillförene
blifvit uppmärksammad, i det vid 1868 års riksdag motion
väcktes derom att de till pension från civilstatens pensionsinrättning
berättigade embets- och tjenstemän, hvilka derefter anmälde sig till
erhållande af pension från allmänna indragningsstaten, icke skulle af
statsverket utbekomma större del af den dem tillkommande pension,
än det belopp, hvarmed densamma öfversköte den pension, som för
den pensionssökande embets- eller tjenstemanuen funnes i reglementet
9
Riksdagens Skrifvelse N:o 70.
för civilstatens pensionsinrättning bestämd och hvilken lian skulle ega
att uti . nämnda inrättning lyfta. Denna framställning föranledde
emellertid icke någon Riksdagens åtgärd.
Såsom af. ofvanstående framgår, anser Riksdagen sig icke nu
kunna besluta indragning af de till civilstatens pensionsinrättning utgående
statsbidrag. Deremot har Riksdagen ansett den föreliggande
motionen skäligen böra föranleda eu utredning af civilstatens pensionsinrättnings
uppkomst, utveckling och nuvarande ställning, dervid dels
torde höra tagas under öfvervägande, huruvida och i hvilken man statens
bidrag till pensionsinrättningen fortfarande må kunna vara för densamma.
erforderligt, äfvensom huruvida icke anordningar kunna vidtagas
till förebyggande af de ofvan omförmälda oegentligheter i pensionsinrättningens
förvaltning, som synas förrycka pensionsinrättningens
hufvudsakliga uppgift, dels ock synes böra utrönas, huruvida icke genom
förändring i grunderna för pensionsinrättningen på ofvan antydda
eller, möjligen annat sätt en önskvärd minskning i statens utgifter för
pensionering af civile embets- och tjensteman samt betjente må kunna
åstadkommas.
Med anledning af hvad sålunda anförts, får Riksdagen hos Eders
Kong!.. Maj:t anhålla, att Eders Kong!. Maj:t täcktes låta verkställa en
utredning af civilstatens pensionsiurättnings ställning och behof och i
sammanhang dermed taga under öfvervägande, huruvida icke genom
förändrade bestämmelser angående samma pensionsinrättning minskning
i statens. utgifter för pensionering af civile embets- och tjensteman
samt, betjente må kunna beredas, samt till Riksdagen snarast möjligt
inkomma med det förslag-, som af berörda utredning kan föranledas.
Bidrag till folkskolelärarnes pensionering.
2:o. Eders Kongl. Maj:t har i propositionen angående statsverkets
tillstånd och behof föreslagit, att, på det vederbörande pensionärer i
folkskolelärarnes pensionsinrättning, folkskolelärarnes enke- och pupillkassa
samt lärarnes vid elementarläroverken enke- och pupillkassa måtte
kunna få pensionerna kostnadsfritt sig tillsända, det såsom bidrag till
folkskolelärarnes pensionering beviljade anslag, 357,427 kronor, måtte
höjas till 359,773 kronor, eller med 2,346 kronor, samt att af nämnda
anslag måtte användas dels 1,000 kronor såsom missräkningspenningar
at den vid folkskolelärarnes pensionsinrättning anstälde kassör och bokhållare,
dels 1,400 kronor till förhöjning af pensionsinrättningens anslag
för extra biträden, renskrifning in. in.
Bill. till Ililcsd. Prof. 1889. 10 Sami. 1 Afä. 1 Band. 11 Raft.
2
10
Riksdagens Skrifvelse N:o 70.
Med afslag å Eders Kongl. Maj:ts framställning om höjning af
det såsom bidrag till folkskolelärares pensionering beviljade anslag å
357,427 kronor, bär Riksdagen, som af det vid statsverkspropositionen
fogade statsrådsprotokoll öfver ecklesiastikärenden den 21 december
1888 inbemtat, att det af 1888 års Riksdag beviljade statsbidrag, 927
kronor, till bekostande af tjenstinnehafvarnes vid ifrågavarande kassor
egen pensionering, efter verkstäld uträkning befunnits med 54 kronor
öfverstiga det verkliga behofvet, faststält berörda anslag till ett med
54 kronor minskadt belopp af 357,373 kronor.
Bidrag till pensionering af enkor och barn efter lärare vid allmänna läroverk,
pedagogier, seminarier m. m.
3:o. Under denna anslagstitel har Eders Kongl. Maj:t föreslagit,
att det såsom bidrag till pensionering af enkor och barn efter lärare
vid allmänna läroverk, pedagogier, seminarier m. m. anvisade belopp,
68,816 kronor, måtte minskas med 65 kronor till 68,751 kronor.
Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning har af Riksdagen
bifallits.
Vadstena krigsmanshuskassa
4:o. Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen beslutat att i riksstaten för år 1890 minska anslaget
till Vadstena krigsmanshuskassa, 244,025 kronor, med värdet af de till
kassan återgångna afgälderna af hemmanen öfverby n:o 2 östergården
och Ryckelsby, i jemnt krontal utgörande 385 kronor, till
243,640 kronor.
Allmänna indragningsstaten.
Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom i statsverkspropositionen
gjorda framställningar har Riksdagen medgifvit:
5:o. att underofficeren vid kronoarbetscorpsen Claes Aclolf Emil
Uggla må från och med månaden näst efter den, då han erhåller afsked
från underofficersbefattningen vid kronoarbetsstationen å Tjurkö,
under sin återstående lefnad å allmänna indragningsstaten uppbära en
årlig pension af 600 kronor;
Riksdagens Skrifvelse N:o 70. 11
6:o. att aflidne direktören vid kronohäktet i Ystad Carl Erik
Thorssons minderåriga barn Erik Konrad, Anna Abrahamina:, Signe Margot,
Betty Hildur och Lilly Wilhelmina må uppföras å allmänna indragningsstaten
till åtnjutande af ett årligt understöd åt 60 kionoi hvardera,
att utgå från och med innevarande år intill dess de hvart för sig
uppnått 18 år;
7:o. att löjtnanten vid Svea artilleriregemente Herman Rudolf
Liedholm må från och med månaden näst efter den, uti hvilken afsked
honom beviljas, under sin återstående lifstid från allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig pension af 1,000 kronor; samt
8:o. att sergeanten vid Jemtlands fältjägarecorps Per Johan 11 enzel
Liljefelt må från och med månaden näst efter den, uti hvilken afsked
honom beviljas, under sin återstående lifstid från allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig pension af 510 kronor. .
9:o Uppå derom gjord ansökan har Eders KoDgl. Maj:t föreslagit,
att läraren vid navigationsskolan i Vestervik Olof Offerman måtte från
och med månaden näst efter den, hvarunder häri erhölle afsked från
sin lärarebefattning, under sin återstående lifstid a allmänna indiagningsstaten
åtnjuta en årlig pension af 1,500 kronor.
Af statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden den 7 december
1888 inhemtas, att Offerman den 1 maj 1838 blifvit anstäld vid flottan,
den 9 september 1859 erhållit förordnande såsom underlärare vid navigationsskolan
i Vestervik samt den 15 juni 1864 tagit afsked från
krigstjensten. _
Enär Offerman, derest han qvarstannat vid flottan, sannolikt icke
skulle hafva kunnat bekomma större pension än 1,000 kronor, har
Riksdagen ansett sig icke böra bevilja pension åt Offerman till högre
belopp än nyssnämnda; och har Riksdagen derför på det sätt bifallit
Eders Kong]. Maj:ts förevarande framställning, att läraren vid navigationsskolan
i Vestervik Olof Offerman ma från och med manaden näst
efter den, hvarunder han erhåller afsked från sin lärarebefattning, under
sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig
pension af 1,000 kronor.
10:o. Eders Korrgl. Maj:t bär vidare föreslagit, att kamrerare^ i
landtbruksakademien Carl Selin måtte berättigas att från och med år
1890 årligen under sin lifstid från allmänna indragningsstaten uppbära
1,050 kronor.
Af statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 12 januari 1889 inhemtas,
att Selin, som vore född den 16 januari 1817 och sedan den
1 april 1872 bestridt kamrerarebefattningen vid landtbruksakademien,
i denna befattning årligen uppbure af statsmedel 1,050 kronor och af
12
Riksdagens Skrifvelse N:o 70.
akademiens egna medel 450 kronor; samt att Selin, enligt statsrådet
och chefens för civildepartementet åsigt, syntes böra beredas godtgörelse
från nämnda stat för det belopp, 1,050 kronor, hvaraf han
ginge i mistning, om statens bidrag till landtbruksakademien och förvaltningskomitén
inskränktes på sätt departementschefen i sammanhang
med förslaget om inrättande af en landtbruksstyrelse ifrågasatt.
Då hvad sålunda inhemtats icke synes gifva skälig anledning
till beviljande af den föreslagna pensionen, och i öfrigt saknats den
utredning, som plägar föregå Eders Kongl. Maj:ts framställningar af
denna beskaffenhet, har Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning
icke af Riksdagen bifallits.
ll:o. Uppå derom gjord ansökan har Eders Kongl. Maj:t föreslagit
att häradsskrifvaren i Norra Roslags fögderi af Stockholms län
Gustaf Fredrik Tranéus måtte från och med månaden näst efter den,
hvarunder han med pension från civilstatens pensionsinrättning erhölle
afsked från häradsskrifvaretjensten, under sin återstående lifstid å allmänna
indragningsstaten åtnjuta fyllnadspension till så stort belopp,
att detta tillsammans med pensionen från nämnda inrättning komme
att utgöra 2,000 kronor, eller 800 kronor årligen.
Denna Eders Kongl. Maj:ts framställning har af Riksdagen bifallits.
12:o. Eders Kongl. Maj:t har föreslagit att landskontoristen i
Vesterbottens län Georg Gustaf Lundmark, måtte från och med månaden
näst efter den, under hvilken afsked från landskontoristtjensten
honom beviljades, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten
åtnjuta en årlig pension af 1,000 kronor.
Riksdagen har på det sätt bifallit Eders Kongl. Maj:ts förevarande
framställning, att landskontoristen i Vesterbottens län Georg Gustaf
Lundmark må från och med månaden näst efter den, under hvilken
afsked från landskontoristtjensten varder honom beviljadt, under sin
återstående lifstid på allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension
af 800 kronor.
13:o. Vidare har Eders Kongl. Maj:t föreslagit, att landskontoristen
i Hallands län Anders Petter Hansson måtte från och med månaden
näst efter den, hvarunder afsked från landskontoristtjensten honom beviljades,
under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta
pension till så stort belopp, att detta tillsammans med det understöd
från civilstatens pensionsinrättning, hvartill han vore berättigad,
komme att uppgå till 700 kronor, eller 475 kronor årligen.
Denna Eders Kongl. Maj:ts framställning har Riksdagen bifallit.
14:o. Uppå derom af landtmäteristyrelsen gjord framställning har
13
Riksdagens Skrifvelse N:o 70.
Eders Kong]. Maj:t föreslagit, att kommissionslandtmätaren i Elfsborgs
län Otto Fredrik Beckmarck måtte från och med månaden näst efter
den, hvarunder han erhölle afsked från tjensten, under sin återstående
lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta pension till så stort belopp,
att detta tillhopa med det understöd från civilstatens pensionsinrättning,
hvartill han vore berättigad, komme att uppgå till 1,350 kronor, eller
900 kronor årligen.
Då, enligt hvad af statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 21
december 1888 inhemtats, Beckmarck sannolikt genom ansträngningar
i tjensten ådragit sig obotlig sjukdom, som gör honom oförmögen att
vidare sköta sin tjenst, har Biksdagen ansett, att någon pension, utöfver
det understöd han från civilstatens pensionsinrättning eger uppbära,
bör honom beviljas. Det af Eders Kongl. Maj:t i sådant hänseende
äskade belopp, 900 kronor, har Riksdagen dock, med hänsyn
till att Beckmarck icke har någon större familj att försörja, ansett
skäligen kunna till 750 kronor nedsättas, hvarigenom Beckmarck komme
att i pension åtnjuta sammanlagdt 1,200 kronor.
Riksdagen har derför på det sätt bifallit Eders Kongl. Maj:ts
förevarande framställning, att kommissionslandtmätaren Otto Fredrik
Beckmarck må från och med månaden näst efter den, hvarunder han
erhåller, afsked från tjensten, under sin återstående lifstid å allmänna
indragningsstaten åtnjuta pension till så stort belopp, att detta tillhopa
med det understöd från civilstatens pensionsinrättning, hvartill han är
berättigad, kommer att uppgå till 1,200 kronor, eller 750 kronor
årligen.
15:o. Uppå derom af landtmäteristyrelsen gjord framställning har
Eders Kong!. Maj:t föreslagit, att en hvar af nedannämnde vid storskiftesoch
afvittringsverken anstälde tjensteman måtte, dock med vilkor att
rätt till pension såsom kommission slandtmätare ej måtte honom till
komma,
från och med månaden näst efter den, hvarunder han, i följd
deraf att hans befattning vid storskiftes- eller afvittringsverken blefve
öfverflödig, erhölle afsked från nämnda verk, under sin återstående
lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta årlig pension till följande
belopp:
a) storskifteslandtmätaren i Kopparbergs län
Edvin Theofil Didrikson .....................................-............ kronor .2,000: _
b) afvittringslandtmätaren i Norrbottens län
Claes Wilhelm Holmström ................................................. » 2,000:
och c) afvittringslandtmätaren i sistnämnda län
Magnus Alsterlund.................................................................. » 1,600:
På de i statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 21 december
14
Riksdagens Skrifvelse N:o 70.
1888 anförda skäl bär det synts Riksdagen billigt, att ifrågavarande
storskiftes- och afvittringslandtmätare vid upphörande af deras verksamhet
såsom sådana beviljas någon pension. Men då de dervid i afseende
såväl å lefnadsålder som å tjenstetid icke uppfylla vilkoren för
rätt att såsom storskiftes- eller afvittringslandtmätare åtnjuta pension
af 2,000 kronor från allmänna indragningsstaten, anser Riksdagen dem
icke heller hafva skäliga anspråk på erhållande af pension till nämnda
belopp. Enligt Riksdagens förmenande torde derför de för Didrikson
och Holmström föreslagna pensionsbeloppen lämpligen böra nedsättas
till 1,600 kronor hvardera, och då, beträffande Alsterlund, för denne
fattas icke mindre än 7-f lefnads- och omkring 4| tjenstår för att kunna
komma i åtnjutande af nyssberörda rätt till pension, torde den för honom
nu föreslagna pensionen skäligen böra bestämmas till 1,200 kronor.
Till den af Riksdagen sålunda vidtagna nedsättning i de af Eders
Kongl. Maj:t för Holmström och Alsterlund föreslagna pensionsbelopp
förefinnes ännu ett skäl. Såsom kapten i Norrbottens fältjägarecorps’
reserv åtnjuter nemligen den förre redan nu pension till belopp af
2,240 kronor och såsom major vid nämnda corps lärer den senare, vid
erhållande af afsked från beställning på stat vid armén, blifva berättigad
till pension af 2,800 kronor. Sedan från dessa pensionsbelopp, i
enlighet med stadgade bestämmelser, afdragits | af de utaf Riksdagen
för Holmström och Alsterlund medgifna pensionsbelopp, komma deras
pensioner att uppgå: den förres till sammanlagdt 3,200 kronor och den
senares till sammanlagdt 3,520 kronor.
På grund af hvad sålunda anförts, har Riksdagen på det sätt
bifallit Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning, att en hvar af
nedannämnde vid storskiftes- och afvittringsverken anstälde tjenstemän
må, dock med vilkor att rätt till pension såsom kommissionslandtmätare
ej må honom tillkomma, från och med månaden näst efter den, hvarunder
han, i följd deraf att hans befattning vid storskiftes- eller afvittringsverket
blifver öfverflödig, erhåller afsked från nämnda verk,
under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta årlig
pension till följande belopp:
d) st.orskifteslandtmätaren i Kopparbergs län
Edvin The ofil Didrikson.................................................. kronor 1,600: —
b) afvittringslandtmätaren i Norrbottens län
Claes Wilhelm Holmström ............................................ » 1,600: —
och c) afvittringslandtmätaren i sistnämnda län
Magnus Alsterlund ............................................................ » 1,200: —
16:o. Med anledning af hvad Eders Kongl. Maj:t vidare i statsverkspropositionen
föreslagit, har Riksdagen medgifvit: att distrikt
-
15
Riksdagens Skrifvelse N:o 70.
ingeniören vid statens jernvägsbyggnader, majoren vid väg- och vattenbyggnadscorpsen
in. in. Herman Emanuel Lundborgs enka Maria Vilhelmina
Lundborg, född Lekman, må, så länge hon förblifver enka, från
allmänna indragningsstaten åtnjuta eu årlig pension till belopp af 600
kronor att utgå från och med 1889 års ingång;
17:o att förste aktuarien i statistiska centralbyrån, filosofie doktorn
John August Constantin Hellst-enius’ enka Hilda Sofia Charlotta Hellstenius,
född Carlson, må, så länge hon förblifver enka, från allmänna
indragningsstaten åtnjuta en årlig pension till belopp af 400 kronor,
att utgå från och med ingången af år 1889; och
18:o att materialvakten vid statens jernvägsbyggnader Carl M.
Carlson må från och med månaden näst efter den, hvarunder han från
anställning vid statens jernvägsbyggnader entledigas, under sin återstående
lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta eu årlig pension
af 500 kronor.
19:o. På derom gjord ansökning har Eders Kongl. Maj:t föreslagit,
att läraren i trädgårdsskötsel vid folkskolelärareseminariet i Linköping
Carl Johan Dahlberg måtte från och med månaden näst efter
den, i hvilken afsked från nämnda befattning honom beviljades, under
sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta eu årlig
pension af 1,000 kronor.
Till stöd för sin anhållan har Dahlberg åberopat, bland annat,
att om han bibehållit den tjenst såsom folkskolelärare, han vid erhållande
af sin nu innehafvande befattning lemnat, han under år 1881
varit berättigad till full pension från folkskolelärarnes pensionsinrättning.
Då Dahlberg emellertid, enligt hvad .Riksdagen inhemtat, i sådant
fall icke skulle hafva erhållit högre pension än 450 kronor, har Riksdagen
ansett den af Eders Kongl. Maj:t för Dahlberg föreslagna pension,
1,000 kronor, eller lika stort belopp som Dahlberg nu uppbär i arfvode,
lämpligen böra till 700 kronor nedsättas, hvarför Eders Kong!. Maj:ts
förevarande framställning på det sätt af Riksdagen bifallits, att läraren
i trädgårdsskötsel vid folkskolelärareseminariet i Linköping Carl Johan
Dahlberg må från och med månaden näst efter den, i hvilken afsked
fråu nämnda befattning honom beviljas, under sin återstående lifstid
å allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension af 700 kronor.
Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom i statsverkspropositionen
gjorda framställningar har Riksdagen vidare medgifvit:
20:o att mediko-filosofie kandidaten Johan Adolf Wilhelm Hägerstrand
må från och med 1889 års början under sin återstående lifstid
å allmänna indragningsstaten åtnjuta eu årlig pension af 600 kronor;
16
Riksdagens Skrifvelse N:o 70.
21 ro att vaktmästaren vid Chalmers’ tekniska läroanstalt i Göteborg
Anders Alexander Andersson må från och med månaden näst efter
den, i hvilken han erhåller afsked från sin befattning å allmänna indragningsstaten
åtnjuta pension till belopp af 500 kronor årligen;
22:o att å allmänna indragningsstaten må för år 1890 anvisas
ett anslag af 10,000 kronor, att enligt de närmare bestämmelser Eders
Kongl. Magt kan finna godt meddela, användas till understöd af högst
250 kronor åt sådana äldre behöfvande folkskolelärare, Indika oförvitligen
skött sin tjenst, men derifrån erhållit afsked före år 1867; samt
23:o att följande tjenstemän på statskontorets gamla stat, nemligen
bokhållaren Fredrik Torén samt kammarskrifvarne friherre Sten
Gustaf Ludvig af Wetterstedt och Johan Elias Enoch Mord häri, må å
allmänna indragningsstaten öfverflyttas med rätt att derifrån årligen
uppbära, Torén ett belopp af 2,200 kronor samt friherre af Wetterstedt
och Monthan hvardera ett belopp af 1,600 kronor, dock att, derest
någondera af dem framdeles skulle vinna befordran till annan tjenst å
rikets stat, det å indragningsstaten för honom uppförda anslag skall
minskas med ett belopp, svarande mot den nya aflöningen, eller, om
denna uppgår till samma eller högre belopp, upphöra att utgå.
24:o. Med anledning af derom gjord ansökning har Eders Kongl.
Maj:t föreslagit, att förre kamereraren vid de kongl. teatrarne Gustaf
Fredrik Törner måtte från och med månaden näst efter den, hvarunder
han frånträdde anställning vid kongl. operan, under sin återstående
lifstid uppbära en årlig pension från allmänna indragningsstaten af
2,000 kronor.
Då ett bifall till större eller mindre del af förevarande förslag
lätt skulle kunna föranleda till framställande af en mängd liknande
anspråk, och då frågan om kong], operans ordnande för framtiden
ännu är oafgjord, har Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning
icke vunnit Riksdagens bifall.
25:o. I en till Riksdagen den 5 sistlidne april aflåten proposition
har Eders Kongl. Maj:t, uppå derom af domänstyrelsen gjord framställning,
föreslagit, att lektorn vid skogsinstitutet Aiigust Emil Algot
Holmgrens enka, Charlotte Eleonora Holmgren, född Öhman, måtte, så
länge hon förblefve enka, från allmänna indragningsstaten åtnjuta
en årlig pension af 400 kronor, att utgå från och med innevarande
års början.
Hvad Eders Kongl. Maj:t sålunda föreslag-it har af Riksdagen
bifallits.
26:o. Med anledning af en inom Riksdagen väckt motion, har
Riksdagen medgifvit, att förre stationsinspektoren Klas Pontus Arnold
-
17
Riksdagens Skrifvelse N:o 70.
son må från allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension till
belopp af 600 kronor, att utgå från och med ingången af år 1889.
27:o. Eders Kongl. Maj:t har vidare i statsverkspropositionen
föreslagit, att, för vinnande af jemn slutsumma å de ordinarie anslagen
under hufvudtiteln, det kontanta anslaget till allmänna indragningsstaten
måtte höjas med 504 kronor eller från 1,599,698 kronor till
1,600,202 kronor, då med inberäkning af den under anslaget ingående
ersättning för indragen indelning m. m., hvilken ersättning hädanefter
borde på grund af pensionstagares med fleres afgång uppföras med
ett från 6,400 till 600 kronor minskadt belopp, anslagets slutsumma
skulle blifva 1,600,802 kronor; och har Riksdagen med anledning häraf
minskat det under allmänna indragningsstaten uppförda anslag till »ersättning
för indragen indelning m. in. på förslag», 6,400 kronor, till
600 kronor, samt för jemnande af riksstatens slutsumma ökat det kontanta
anslaget till allmänna indragningsstaten med 204 kronor till
1,599,902 kronor.
Extra anslag.
28:o. Slutligen har Eders Kong]. Maj:t föreslagit, att å extra
stat för år 1890 måtte, anvisas ett kreditiv af 1,375,000 kronor att
användas dels till upprätthållande af arméns pensionskassas egen pensionering
med nu faststälda pensionsbelopp, mot skyldighet för pensionskassan
att afstå det för året densamma tillkommande vederlag för
de till statsverket indragna rusthållsafgifterna, och dels till fyllnadspensioner
i enlighet med de af Riksdagen godkända grunder för sådana
pensioners utgående;
äfvensom att hvad af de till pensioneringen under år 1889 anslagna
medel kunde blifva oanvändt måtte få för det kommande årets
pensionering användas.
Hvad Eders Kongl. Maj:t i berörda hänseende föreslagit har Riksdagen
bifallit.
Stockholm den 16 maj 1889.
Med undersåtlig vördnad.
Bill. till Riksd. Rrot. 1889. 10 Sami 1 Afd. 1 Band, 11 Häft.
3
18
Riksdagens Skrifvelse N:o 70.
Bil. Litt. A.
Allmänna indragningssiaten.
Ny anvisning. Underofficeren vid kronoarbetscorpsen Claes Adolf Emil Uggla, |
Kronor. |
ö. |
pension ....................................................................................... Afiidne direktören vid kronohäktet i Ystad Carl Erik Thorssons minder-åriga barn Erik Konrad, Anna Abrahamina, Signe Margot, Betty |
600 |
|
hvardera...................................................................................... |
300 |
— |
Löjtnanten vid svea artilleriregemente Herman Rudolf Liedholra, pension |
1,000 |
— |
Sergeanten vid Jemtlands fältjägarecorps Per Johan Wenzel Liljefelt, |
||
pension .................................................................. ................... |
510 |
— |
Läraren vid navigationsskolan i Vestervik Olof Offerman, pension........ Häradsskrifvaren i Norra Roslags fögderi Gustaf Fredrik Tranéus, |
1,000 |
|
fyllnadspension............................................................................ |
800 |
— |
Landskontoristen i Yesterbottens län Georg Gustaf Lundmark, pension |
800 |
— |
Landskontoristen i Hallands län Anders Petter Hansson, pension........ Kommissionslandtmätaren i Elfsborgs län Otto Fredrik Beckmarck, |
475 |
— |
pension .................................................................................. Storskifteslandtmätaren i Kopparbergs län Edvin Theofil Didrikson, |
750 |
— |
pension ...................................................................................... Afvittringslandtmätaren i Norrbottens län Claes Wilhelm Holmström, |
1,600 |
— |
pension ........................................................................................ |
1,600 |
— |
Afvittringslandtmätaren i Norrbottens län Magnus Alsterlund ............ Distriktsingeniören vid statens jernvägsbyggnader, majoren vid väg- och |
1,200 |
|
Maria Wilhelmina Lundborg, född Löhman, pension .................... ''Förste aktuarien i statistiska centralbyrån, filosofie doktorn John |
600 |
|
stenius, född Carlson, pension ................................................... |
400 |
— |
Transport |
11,635 |
— |
Riksdagens Skrifvelse N:o 70.
19
Kronor. |
ö. |
|
Transport |
11,635 |
_ |
Materialvakten vid statens jernvägsbyggnader Carl M. Carlson, pension |
500 |
_ |
Läraren i trädgårdsskötsel vid folkskolelärareseminariet i Linköping |
||
Carl Johan Dahlberg, pension ................................................ |
700 |
— |
Mediko-filosofie kandidaten Johan Adolf Wilhelm Hägerstrand, pension |
600 |
— |
Vaktmästaren vid Chalmers’ tekniska läroanstalt i Göteborg Anders |
||
Alexander Andersson, pension ............................................... Understöd åt f. d. folkskolelärare, som tagit afsked före 1867 ......... |
500 |
— |
10,000 |
— |
|
Tjenstemännen på statskontorets gamla stat: |
||
Bokhållaren Fredrik Torén............................. ..................... |
2,200 |
_ |
Kammarskrifvaren friherre Sten Gustaf Ludvig af Wetterstedt ... |
1,600 |
_ |
Kammarskrifvaren Johan Elias Enoch Monthan ......................... |
1,600 |
_ |
Lektorn vid skogsinstitutet August Emil Algot Holmgrens enka Char- |
— |
|
lotte Eleonora Holmgren, född Öhman, pension .......................... |
400 |
|
Förre stationsinspektoren Klas Pontus Arnoldson, pension .................. |
600 |
— |
Summa |
30,335 |
— |
2Q
Riksdagens Skrifvelse IV,-o 70,
Bil.
Ordinarie anslagen under
Pensions- och
A. Pensions
Civilstatens
pensionskassa:
Pensionsstaten för civile embets- och tjensteman ....................................................................
Dito för deras enkor och omyndiga barn .................................................................................
Ersättning för mistade löneinnehållningar.............................................................................
Dito för nådårs- och begrafningshjelpsbesparingar....................................................................
j För pensionering af kommissionslandtmätare jemte deras enkor och barn .........................
För dito af tjensteman och betjente vid skogsstaten och skogsskolorna....................................
För dito af föreståndare, lärare och betjente vid tekniska högskolan........................................
För dito af embets- och tjensteman samt betjente vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, livilka
deras enkor och barn .......................................................................................................
Arméns pensionskassa:
Ersättning för mistade löneinnehållningar...............................................:...............................
Dito för nådårs- och begrafningshjelpsbesparingar..................................................................
Bidrag till pensionering af enkor och barn efter befäl och underbefäl med vederlikar .........
Vadstena krigsmanshuskassa. Nuvarande belopp ............................''...........................................
Minskas med värdet af de till kassan återgångna afgälderna af två hemman........................
Amiralitetskrigsmanskassan:
Ersättning för mistade inkomster:
Till pensionsfonden..............................................................................................................
„ gratialfonden...................................................................................................................
„ pensionering af flottans befäl och underbefäl med vederlikar, förslagsanslag...............
„ dito af flottans och lotsverkets gemenskap (deraf högst 9,030 kronor till den för
verksstaterna inrättade invalidstat), förslagsanslag....................................................
Riksdagens Skrifvelse N:o 70.
21
Litt. B.
riksstatens Nionde hufvudtitel.
1 |
Ersättning för |
'' |
|||||
Anvisning |
i |
indragen indel- |
|||||
kontant. |
ning m. m., |
||||||
förslag. |
|||||||
Kronor. |
ö. |
Kronor. |
ö. |
Kronor. |
Ö. |
||
indragningsstaterna |
|||||||
staten. |
|||||||
............................................................ 37,500 |
__ |
||||||
............................................................... 45,000 |
— |
||||||
............................................................... 2,246 |
— |
||||||
............................................................. 6,540 |
— |
||||||
................................................................ 7,200 |
— |
||||||
............................................................. 9,000 |
— |
||||||
............................................................... 3,500 |
— |
||||||
uppbära lön på ordinarie stat, äfvensom af |
|||||||
............................................................... 1,300: — |
112,286 |
_ |
_ _ |
_ |
112,286 |
_ |
|
.............................................................. 4,640 |
|||||||
............................................................... 28,080 |
— |
||||||
................................................................ 67,708 |
— |
100,428 |
_ |
. __ |
_ |
100,428 |
__ |
............................................................... 244,025 |
— |
||||||
................................................................ 385 |
— |
243,640 |
— |
— |
— |
243,640 |
— |
............................................ 36,320: — |
|||||||
............................................ 16,650: — 52,970 |
— |
||||||
........................................................... 100,000 |
— |
||||||
daglönare å f. d. timmermans- och handt- |
|||||||
.............................................................. 66,500: — |
219,470 |
— |
- - |
— |
219,470 |
— |
|
Transport |
675,824 |
— |
— — |
— |
675,824 — |
22
Riksdagms Skrifvelse N:o 70.
Invalidhusfonden ............................................................................................................
För blesserade öfver- och underofficerare, reservationsanslag ................................................
Bidrag till handelsflottans pensionsanstalt, att af tullmedlen direkt utgå, förslagsanslag ...........
Bidrag till pensionering af enkor och barn efter lärare vid allmänna läroverk, pedagogier,
Minskas med.........................................................................................................................
Bidrag till folkskolelärares pensionering. Nuvarande belopp..................................................
Minskas med........................................................................................................................
Bidrag till folkskolelärarnes enke- och pupillkassa....................................................................
Bidrag till kong!, teaterns pensionskassor ...............................................................................
B. Allmänna
| Till diverse föremål, förslagsanslag.
Anvisningen i kontant ökas för jemnande af samtliga hufvudtitlarnes slutsumma med 204 kronor,
med 5,800 kronor .............................................................................................................
Riksdagens Skrifvelse N:o 70.
23
Anvisning kontant. |
i |
Ersättning för |
Summa. |
|||
förslag. |
||||||
Kronor. |
ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
ö. |
|
Transport |
675,824 |
— |
— |
— |
675,824 |
— |
60,350 |
_ |
_ _ |
_ |
60,350 |
_ |
|
4,000 |
— |
- - |
--- |
4,000 |
— |
|
78,000 |
— |
- - |
— |
78,000 |
__ |
|
seminarier m. m. Nuvarande belopp ... 68,816: — |
||||||
............................................................ 65: — |
68,751 |
— |
_ _ |
_ |
68,751 |
— |
.......................................................... 357,427: — |
||||||
............................................................. 54: — |
357,373 |
_ |
_ _ |
_ |
357,373 |
_ |
........................................................... ..................... |
63,500 |
— |
- - |
— |
63,500 |
— |
6,000 |
— |
— |
— |
6,000 |
— |
|
Säger |
1,313,798 |
— |
— |
— |
1,313,798 |
— |
Indragningsstaten. |
||||||
och ersättningen för indragen indelning m. m. minskas |
1,599,902 |
600 |
1,600,502 |
|||
Summa |
2,913,700 |
— |
600 |
— |
2,914,300 |
— |
24
Riksdagens Skrifvelse N:o 70.
Bil. Litt. C.
Extra ordinarie anslag under riksstatens Nionde hufvudtitel.
Kronor. |
Ö. |
|
Pensionsstaten. |
||
För upprätthållandet af arméns pensionskassas egen pensionering |
1,375,000 |
|
samt till fyllnadspensioner, kreditiv .......................................... |
— |
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1889.