Riksdagens Skrifvelse N:o 68.

1

N:o 68.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 16 maj 1889.

— — — — Andra Kammaren den 16 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna
under riksstatens sjunde hufvudtitel, innefattande
anslagen till kongl. finansdepartementet.

(Statsutskottets utlåtande n:o 8 samt memorial n:o 43.)

Till Konungen.

I afseende å regleringen af utgifterna under riksstatens sjunde
hufvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet, får Riksdagen
för Eders Kongl. Maj:t anmäla följande beslut.

Ordinarie anslag.

Departementets afdelning af Kong!. Maj:ts kansli.

l:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte å staten
för finansdepartementets afdelning af Eders Kongl. Maj:ts kansli för en
bankinspektör uppföra lön 3,200 kronor och tjenstgöringspenningar 1,800

Bill. till Rilcsd. Prot. 1889. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 9 Haft. 1

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 68.

kronor med enahanda ålderstillägg, som vore bestämda för kanslisekreterare,
och i sammanhang härmed förklara, att den nu tillförordnade
tjensteinnehafvaren, om han å befattningen erhölle fullmagt, egde att i
och för ålderstillägg få räkna sig till godo den tid, han innehaft förordnande
att bestrida befattningen, äfvensom, för beredande af godtgörelse
åt amanuens och tillfälliga biträden å finansdepartementets bankbyrå,
höja det nu å departementets stat uppförda anslag till amanuenser,
vikariatsersättning, renskrifning m. m., 9,000 kronor, med 2,000 kronor
till 11,000 kronor. Härigenom skulle anslaget till departementets afdelning
af Eders Kongl. Maj:ts kansli komma att ökas med 7,000 kronor,
eller från 62,400 kronor till 69,400 kronor.

Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning sammanhänger med
en annan af Eders Kongl. Maj:t under anslagstiteln: »för kontrollen vid
enskilda banker och kreditanstalter» gjord framställning, att, under förutsättning
att å staten för finansdepartementets afdelning af Eders Kongl.
Maj:ts kansli blefve uppförd aflöning för en bankinspektör samt erforderliga
medel anvisade för amanuens och tillfälliga biträden åt honom,
förslagsanslaget för kontrollen vid enskilda banker och kreditanstalter å
högst 12,000 kronor måtte nedsättas med 3,000 kronor, eller till högst

9,000 kronor, deraf 4,000 kronor att användas till arfvode för en assistent
åt bankinspektören. Riksdagen anser sig för den skull böra här
på en gång omförmäla båda dessa framställningar.

Från förslagsanslaget för kontrollen vid enskilda banker och kreditanstalter,
hvilket i riksstaten för innevarande år blifvit faststäldt till
högst 12,000 kronor, utgå för närvarande dels de 7,000 kronor, som nu
äro anvisade till arfvoden åt dem, hvilka inom finansdepartementet
biträda med berörda kontroll och med handläggning af ärenden rörande
enskilda banker och kreditanstalter, och dels de 5,000 kronor, hvilka
äro anvisade till arfvoden åt ombud vid enskilda banker och kreditanstalter.
Då nu ofvannämnda 7,000 kronor skulle öfverföras till anslaget
till departementets afdelning af Eders Kongl. Maj:ts kansli, men deremot
eu ny post af 4,000 kronor till arfvode för en assistent åt bankinspektören
uppföras å berörda förslagsanslag för kontrollen vid enskilda
banker och kreditanstalter, samt de till arfvoden åt ombud afsedda 5,000
kronor under samma anslag bibehållas, har den af Eders Kongl. Maj:t
för anslaget föreslagna slutsumman blifvit 9,000 kronor.

Förslaget att anställa en assistent hos bankinspektören har, enligt
hvad det vid statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokollet öfver
finansärenden den 12 januari 1889 gifver vid handen, föranledts af ett
uttalande i ämnet, som förekom i Riksdagens skrifvelse den 15 maj 1888

3

Riksdagens Skrifvelse N:o 68.

angående reglering af utgifterna under riksstatens sjunde hufvudtitel.
I den till senaste Riksdag aflåtna statsverkspropositionen hade nemligen
Eders Kongl. Maj:t, med anledning deraf att det från och med år 1889
ålåge hvarje enskild sedelutgifvande bank att godtgöra kostnaden för
det ombud Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande egde hos banken
anställa, föreslagit, att förslagsanslaget för kontrollen vid enskilda banker
och kreditanstalter, som i riksstaten för år 1888 blifvit faststäldt till
högst 16,000 kronor, måtte nedsättas till högst 12,000 kronor. Af enskild
motionär hade deremot hemstälts, att ett förslagsanslag af 50,000 kronor
årligen måtte anvisas till aflöning åt bankinspektörer i hvarje län, som
skulle hafva till skyldighet att minst en gång hvarannan månad inspektera
hvarje sedelutgifvande bank eller aktiebank eller sparbank inom
länet samt om dessa inspektioner lemna fullständiga rapporter till bankinspektionsbyrån
i finansdepartementet, uppstälda efter en förut bestämd
plan, och detaljerade. 1 sin omförmälda skrifvelse anförde Riksdagen
med afseende å berörda framställningar, att, då den kontroll, som ålåge
ombuden hos de enskilda bankinrättningarne, icke syntes tillräckligt
omfattande för att kunna förebygga möjliga oregelbundenheter i bankverksamheten,
saintj den mångfald af löpande göromål, bankinspektören
hade att förvalta, ej lemnade honom tid att annat än undantagsvis företaga
sådana inspektioner, som kräfde längre uppehåll å något ställe, det
enligt Riksdagens mening ville synas, som borde anslaget för ifrågavarande
ändamål snarare ökas än minskas, helst behofvet af ökad kontroll
påvisades genom ständigt återkommande beklagliga tilldragelser; och ju
större understöd staten lemnade åt dylik kontroll, desto större möjlighet
blefve staten beredd att, åtminstone i vidsträcktare mån, än nu vore
fallet, tillse, att bankverksamheten vore ordnad och bedrefves på ett
sätt, som motsvarade allmänhetens förtroende; men Riksdagen hade
emellertid icke ansett sig, på enskild motionärs yrkande och utan närmare,
af Eders Kongl. Maj:t verkstad utredning om sättet för anordnande
af en mera omfattande inspektion, böra förorda ett högre anslag,
än det Eders Kongl. Maj:t pröfvat kunna vara för ändamålet tillfyllestgörande;
utan hade Riksdagen, med afslag å nyss omförmälda motion,
bifallit hvad Eders Kongl. Maj:t i ämnet föreslagit.

Efter att hafva anmärkt, att detta Riksdagens uttalande uppenbarligen
syftade på behöfligheten af en förstärkning af den personal, som
stode till chefens för finansdepartementets förfogande vid utöfvandet af
den honom åliggande kontroll öfver bankinrättningarne, samt angifvit de
omständigheter, hvilka, enligt departementschefens åsigt, ådagalade önskvärdheten
af att bankinspektionerna verkstäldes oftare än under nuva -

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 68.

rande förhållanden kunde ske, äfvensom utvecklat, hvarför departementschefen
för sin del icke kunde biträda förut omförmälda, inom Riksdagen
väckta förslag om anställande af inspektörer i hvarje län, har departementschefen
till statsrådsprotokollet anfört, att saken syntes honom lämpligast
kunna ordnas så, att tills vidare en person anstäldes med särskilt
uppdrag att inspektera bankerna i landsorten, under det att bankerna i
Stockholm inspekterades af bankinspektören, som jemväl borde kunna
medhinna att under sommaren, då tjenstgöringen i departementet vore
lindrig, äfvensom i särskilda fall äfven eljest verkställa några inspektioner
i landsorten. Förenäinnda af chefen för finansdepartementet till
assistent åt bankinspektören förordnade person skulle åter till bankbyrån
afgifva sin inspektionsberättelse, hvilken endast skulle i korthet angifva
de faktiska förhållanden, som vid inspektionen utrönts; och med bifogande
af denna berättelse skulle bankinspektören till departementschefen
afgifva ett memorial, innehållande de erinringar, hvartill de genom inspektionen
ådagalagda förhållandena kunde föranleda. Det vore detta
memorial, som, der så pröfvades lämpligt, skulle delgifvas vederbörande
bankstyrelse.

Departementschefen ansåge sig beträffande den ifrågavarande nya
befattningen äfven böra fästa uppmärksamheten derpå, att anställandet
inom finansdepartementets bankbyrå af en person med insigt i och vana
vid bokföraregöromål äfven i annat afseende borde komma att lända
verksamheten inom departementet till nytta. Saknaden af ett biträde
med speciel insigt i nyssnämnda slag af göromål hade nemligen ofta gjort
sig känbar vid handläggningen af de ofta synnerligen vidlyftiga beskattningsmålen,
för hvilkas pröfning erfordrats genomgåendet af räkenskaper
med en stundom mycket invecklad uppställning. I dylika fall borde den
nye tjenstemannen under sina uppehåll i Stockholm kunna lemna ett
värderikt biträde åt departementschefen.

Ehuru juridisk eller annan akademisk bildning icke borde uppställas
såsom kompetensvilkor för assistentbefattningen, borde den dock, såsom
både besvärlig och magtpåliggande samt särskildt med afseende å önskvärdheten
deraf, att täta ombyten undvekes, aflönas temligen val och
helst så, att den utgående resekostnadsersättningen kunde beräknas lemna
något öfverskott. Ett arfvode af 4,000 kronor årligen jemte rese- och
traktamentsersättning i tredje klass af gällande resereglemente syntes
departementschefen vara eu lämplig godtgörelse.

I sammanhang härmed och då väl erfarenheten numera kunde anses
hafva visat, att bankinspektörs-bef&ttmngen icke kunde undvaras, liksom
det icke kunde bestridas, att denna befattning, om förestående förslag

5

Riksdagens Skrifvelse N:o 68.

vunne afseende, erhölle större utsträckning och betydelse, borde — anför
departementschefen vidare — bankinspektörsbefattningen öfverföras
på ordinarie stat, och bankinspektören derigenom beredas förmånerna
af semester, ålderstillägg och pension. Departementschefen förmenade,
att ett talande skäl för en sådan anordning läge deri, att denna befattning
mera än de flesta kräfde kontinuitet, enär den icke kunde skötas
fullt tillfredsställande, förr än genom flerårig erfarenhet kännedom vunnits
om sak- och personförhållanden inom de många bankinrättningar,
hvaröfver det tillkomme bankinspektören att hafva tillsyn. Men kontinuitet
uti en befattning, som tillsattes på förordnande och med arfvode
å extra stat, kunde knappast vara att förvänta.

I öfverensstämmelse med den af departementschefen sålunda uttalade
åsigt har Eders Kongl. Maj:t jemväl, såsom af det ofvanstående
synes, gjort framställning om att bankinspektörsbefattningen måtte under
nu förevarande anslagstitel »departementets afdelning af Kongl. Maj:ts
kansli» uppföras med aflöning å ordinarie stat äfvensom att den andel,

2.000 kronor, af anslaget till kontrollen vid enskilda banker och kreditanstalter,
som hittills disponerats till godtgörelse åt amanuens och tillfälliga
biträden å bankbyrån, måtte sammanföras med det å finansdepartementets
stat uppförda anslag till amanuenser, vikariatsersättning,
renskrifning m. m.

Beträffande de aflöningsförmåner, hvilka i sammanhang med bankinspektörsbefattningens
uppförande på ordinarie stat borde för befattningen
fastställas, har departementschefen på anförda skäl uttalat den uppfattning,
att det nuvarande arfvodet 5,000 kronor vore väl knappt tilltaget
samt att den förbättring, som måste anses behöflig, lämpligen
kunde beredas sålunda att, med bibehållande af den nuvarande aflöningen

5.000 kronor, hvilken borde fördelas i lön 3,200 kronor och tjenstgöringspenningar
1,800 kronor, bankinspektören tillädes förmånen af två ålderstillägg,
hvardera å 500 kronor, att tillträdas det ena efter fem och det
andra efter tio års tjenstgöring, på sätt för kanslisekreterare vore bestämdt.
Då i öfrigt genom bankinspektörsbefattningens uppförande å finansdepartementets
stat å denna befattning komme att varda tillämpliga de
genom kungörelsen den 12 juli 1878 stadgade vilkor för åtnjutande af
de nya löneförmånerna för, bland andra embetsverk, bemälda departement,
komme bankinspektören äfven att beredas förmånerna af pension till
lönens belopp samt af semester.

Billigheten fordrade jemväl, enligt departementschefens förmenande,
att, i enlighet med hvad i likartade fall förut medgifvits, den nu tillförordnade
tjensteinnehafvaren, som erhållit förordnande å befattningen

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 68.

den 19 mars 1888, Unge, i händelse han erhölle fullmagt å samma befattning,
räkna sig till godo den tid, han innehaft nyssberörda förordnande.

Med vidblifvande af den uppfattning, Riksdagen förlid et år i frågan
uttalade, anser Riksdagen högeligen önskligt, att kontrollen vid de enskilda
bankinrättningarne erhåller en ökad utsträckning. Lika med
departementschefen håller Riksdagen emellertid före, att denna ökning
icke bör, såsom i den vid senaste riksdag i ämnet väckta motionen
föreslogs, åstadkommas på det sätt, att särskilda bankinspektörer anställas
i de olika länen. En sådan anordning skulle nemligen, såsom departementschefen
jemväl erinrat, förutom det, att den korame att medföra
dryga kostnader, äfven i andra afseende!!, särskilt i fråga om det önskvärda
åstadkommandet och tillämpandet af likartade och objektiva
grunder vid kontrollen, vålla stora olägenheter. Deremot synes den af
Eders Kongl. Maj:t nu föreslagna åtgärden att anställa en assistent hos
bankinspektören vara ändamålsenlig, och Riksdagen har för den skull,
på sätt ock vid punkten 7:o här nedan kommer att anmälas, anvisat
det belopp Eders Ivongl. Maj:t för ändamålet äskat, med allenast den afvikelse
från hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit, att beloppet af skäl, som
vid nämnda punkt närmare angifves, af Riksdagen uppförts på extra stat.

Om Riksdagen alltså erkänner behöfligheten af att bankinspektören
erhåller ett biträde vid utöfningen af den honom åliggande kontrollen
öfver de enskilda bankinrättningarne, har Riksdagen deremot icke genom
hvad till statsrådsprotokollet derom anförts öfvertygats om lämpligheten
af att hans tjenst uppföres på departementets ordinarie stat. Sjelfva
den grannlaga beskaffenheten af ifrågavarande befattning, som af dess
innehafvare fortfarande krafvel- en synnerlig skicklighet och oförminskad
arbetsförmåga, synes Riksdagen tvärt om gifva vid handen, att dess innehafvare
icke bör erhålla den fasta ställning, som ett uppförande på
ordinarie stat skulle medföra. I öfrigt anser Riksdagen någon förbättring
i de löneförmåner, bankinspektören nu åtnjuter, icke vara af
behofvet påkallad, innan sig visat, hvilken större omfattning bankinspektörens
verksamhet må komma att erhålla i följd af assistentens anställande
och den dermed afsedda utsträckning af kontrollen.

Då bankinspektörsbefattningen alltså, enligt Riksdagens förmenande,
bör bibehållas vid dess nuvarande beskaffenhet och lönevilkor, lärer
anledning icke förefinnas vare sig att anvisa det bankinspektören tillkommande
arfvode att utgå under förevarande anslagstitel eller att sammanföra
den del af anslaget till kontrollen vid enskilda banker och
kreditanstalter, som för närvarande disponeras till aflöning af amanuens

7

Riksdagens Skrifvelse N:o 68.

och tillfälliga biträden å bankbyrån, med det å finansdepartementets stat
uppförda anslag till amanuenser, vikariatsersättning, renskrifning m. m.
Riksdagen, som på sätt vid punkten 7:o här nedan kommer att anmälas
under anslagstiteln »för kontrollen vid enskilda banker och kreditanstalter»
bibehållit det belopp å tillhopa 7,000 kronor, som nu användts
till arfvoden åt bankinspektören samt åt amanuens och tillfälliga biträden
å bankbyrån, har för den skull med afslag å Eders Kongl. Maj:ts förevarande
framställning faststält det under anslagstiteln »finansdepartementets
afdelning af Kongl. Maj:ts kansli» uppförda anslag att utgå med
oföråndradt belopp 62,400 kronor.

Kostnader för allmänna bevillningens uttaxering.

2:o) Enär å förslagsanslaget till kostnader för allmänna bevillningens
uttaxering, i riksstaten för innevarande år uppfördt med 75,000 kronor,
utgifterna uppgått, år 1885 till 138,953 kronor 30 öre, år 1886 till
133,163 kronor 64 öre, och år 1887 till 140,084 kronor 76 öre, och då
de under denna rubrik utgående utgifter icke vore af beskaffenhet att
kunna nedbringas, har Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att höja
berörda anslag med 65,000 kronor till 140,000 kronor.

Riksdagen har bifallit detta Eders Kong]. Maj:ts förslag.

Postverket.

3:o) Under denna anslagstitel har Eders Kongl. Maj:t föreslagit, att
Riksdagen, dels med beviljande af årliga pensioner för förre eldaren och
maskinisten Per Conrad Landergren å 400 kronor, för förre matrosen
och långlotsen Daniel August Jansson å 300 kronor samt för postföraren
Alban Anderssons enka Carolina Falk och postföraren Carl August Widmarks
enka Anna Stina Agulin å 100 kronor till hvardera, att utgå så
länge bemälda enkor lefde ogifta, äfvensom af årliga understöd för postföraren
Anderssons minderåriga barn, sonen Albert Julius samt döttrarna
Olivia Maria och Anna Sofia å 50 kronor till hvardera, att utgå till
fylda femton år, med rätt för samtliga dessa personer att uppbära de
föreslagna pensionerna och understöden från och med innevarande år,
dels ock med godkännande af öfriga enligt statsrådsprotokollet öfver
finansärenden för den 12 januari 1889 tillstyrkta ändringar i postverkets
stater äfvensom af de bestämmelser, som i fråga om upphörande af sär -

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 68.

skildt hushyresbidrag till vissa postbetjente samt om postbetjentes pensionering
enligt samma protokoll föreslagits, måtte för år 1890 bestämma
postverkets anslag, förslagsvis beräknadt, till 6,720,000 krtmor, att utgå
direkt af postmedlen, hvarigenom postverkets utgiftsstater skulle ökas
med 315,000 kronor.

Slutsummorna af de för år 1889 faststälda staterna, jemförda med
de för år 1890 föreslagna, äro följande:

1889.

1890.

aflöningsstaten..................

öfvergångsstaten .............

indragningsstaten.............

pensionsstaten..................

omkostnadsstaten.............

oförutsedda utgifter .......

afkortningar och institutioner in. in.

............... kr.

2,563,200

— kr.

2,655,900: —

»

8,400

- ))

7,400: —

»

7,540

- »

6,440: —

))

79,415

- ))

80,840: —

))

3,620,500

- ))

3,843,500: —

))

83,000

- ))

90,000: —

er m. m. »

42,945

- »

35,920: —

Summa kr.

6,405,000

— kr.

6,720,000: —

Då postverkets inkomster för år 1890 blifvit af Eders Kongl. Maj:t
och Riksdagen beräknade till 6,900,000 kronor, komma således, vid bifall
till hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit, inkomsterna att öfverstiga
utgifterna med 180,000 kronor.

Riksdagen har icke funnit anledning till någon erinran mot Eders
Kongl. Maj:ts förevarande framställning och har för den skull beslutat:

dels att, med godkännande af de af Eders Kongl. Maj:t föreslagna
och i statsrådsprotokollet öfver finansärenden den 12 januari 1889 omförmälda
ändringar i postverkets nedannämnda stater för år 1890, för
samma år höja

aflöningsstaten med............................................................. kronor 92,700:

omkostnadsstaten med....................................................... » 223,000: —

oförutsedda utgifter med ................................................... » 7,000: —

dels att bevilja årliga pensioner åt förre eldaren och maskinisten
Per Conrad Land ergren å 400 kronor, åt förre matrosen och långlotsen
Daniel August Jansson å 300 kronor samt åt postföraren Alban Anderssons
enka Carolina Falk och postföraren Carl August Widmarks enka
Anna Stina Agulin å 100 kronor till hvardera, att utgå så länge bemälda
enkor lefva ogifta, äfvensom årliga understöd åt postföraren Anderssons
minderåriga barn, sonen Albert Julius samt döttrarna Olivia
Maria och Anna Sofia å 50 kronor till hvardera, att utgå till fylda femton
år, med rätt för samtliga dessa personer att uppbära berörda pen -

9

Riksdagens Skrifvelse N:o 68.

sioner och understöd från och med år 1889 samt för beredande af dessa
pensioner och understöd äfvensom de af Eders Kong!. Maj:t beviljade
nya pensioner å postverkets stat bestämma anslaget till pensionsstaten
för år 1890 till 80,840 kronor, och

dels att med beräknande af postverkets stater för år 1890 till följande
belopp, nemligen:

aflöningsstaten .....................................

ö fvergångsst åtel).................................

indragningsstaten ..............................

pensionsstaten ....................................

omkostnadsstaten ...............................

oförutsedda utgifter ........................

afkortningar och institutioner m.

........................... kronor

2,655,900

—

......................... ))

7,400

—

........................... »

6,440

—

........................... ))

80,840

—

»

3,843,500

—

........................... ))

90,000

—

........................ »

35,920

—

tillsammans kronor

6,720,000

—

bestämma postverkets anslag, förslagsvis beräknadt, till 6,720,000 kronor,
att utgå direkt af postmedlen.

Telegrafverket.

4:o) Eders Kongl. Maj: t har under denna anslagstitel föreslagit, att
Riksdagen med godkännande af de enligt statsrådsprotokollet öfver finansärenden
den 12 januari 1889 tillstyrkta ändringar i telegrafverkets utgiftsstater,
under Eders Kongl. Maj:t förbehållen rätt att i verkets utgiftsstater
göra de jemkningar, som kunde finnas af behofvet påkallade,
måtte såsom reservationsanslag, att utgå direkte af telegrafmedlen, till
telegrafverket för 1890 anvisa enahanda belopp, 1,260,000 kronor, hvartill
telegrafinkomsterna för året blifvit beräknade, samt tillika medgifva,
att det öfverskott, som kunde å telegrafinkomsterna uppstå, finge af Eders
Kong]. Maj:t användas för telegrafverkets tidsenliga utveckling och förbättring.

Enligt hvad af omförmälda statsrådsprotokoll framgår, skulle telegrafverkets
stater för år 1890 komma att utvisa följande summor:

aflöningsstaten............................. kronor 906,400:

öfvergångsaflöningsstaten ............................................... » 8,920: —

pensions- och understödsstaterna................................ » 85,580: —

underhållsstaten.............................................................. » 259,100: —

tillsammans kronor 1,260,000: —

Bill. till Riksd. Prof. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 9 Raft. 2

10

Riksdagens Skrifvelse N:o 68.

Slutsumman af de stater för verket, som af senaste Riksdag faststäldes
för innevarande år, uppgick jemväl till 1,260,000 kronor, hvilket
belopp å de olika staterna fördelade sig sålunda:

aflöningsstaten........................ kronor 910,700:

öfvergångsaflöningsstaten ■............................................... » 8,120: —

pensions- och understödsstaten ..................................... » 82,580: ■

underhållsstaten .............................. » 258,600:

Då emellertid reservationsanslaget till telegrafverket för år 1889 af
Riksdagen bestämdes till allenast 1,200,000 kronor, eller samma belopp,
hvartill telegrafinkomsterna för samma år beräknades, anvisade 1888 års
Riksdag derjemte för innevarande år ett extra anslag af 60,000 kronor
till betäckande af verkets utgifter i den mån dessa icke kunde bestridas
med verkets egna inkomster. Genom bifall till Eders Kongl. Maj:ts
förevarande framställning skulle nyssnämnda reservationsanslag komma
att höjas med 60,000 kronor, hvaremot något extra anslag icke för nästkommande
år blefve behöfiigt.

Riksdagen, som beräknat inkomsttiteln »telegrafmedel» till det af
Eders Kongl. Maj:t i sådant hänseende föreslagna beloppet, 1,260,000
kronor, har icke haft något att erinra mot Eders Kongl. Maj:ts förevarande
framställning, utan har med godkännande af de enligt statsrådsprotokollet
öfver finansärenden den 12 januari 1889 tillstyrkta ändringar
i telegrafverkets utgiftsstater, under Eders Kongl. Maj:t förbehållen rätt
att i verkets utgiftsstater göra de jemkningar, som kunna finnas af behofvet
påkallade, såsom reservationsanslag, att utgå direkte af telegrafmedlen,
till telegrafverket för år 1890 anvisat 1,260,000 kronor, samt
tillika medgifvit, att det öfverskott, som kan å telegrafinkomsterna uppstå,
må af Eders Kongl. Maj:t användas för telegrafverkets tidsenliga
utveckling och förbättring.

Tullverket.

5:o) Beträffande tullverket har Eders Kongl. Maj:t föreslagit, att
Riksdagen, med godkännande af de enligt statsrådsprotokollet öfver finansärenden
den 12 januari 1889 föreslagna förändringar i tullverkets stater,
måtte bestämma anslaget för tullverket till ett mot staternas slutsumma
svarande belopp af 2,533,000 kronor, att såsom förslagsanslag utgå direkt
af tullmedlen.

Af ofvannämnda statsrådsprotokoll inhemtas, att tullverkets stater
för år 1890 enligt Eders Kongl. Maj:ts berörda förslag skulle komma att
sluta å följande belopp:

Riksdagens Skrifvelse N:o 68.

11

aflöningsstaten....................................................................... kronor 1,778,300: —

öfvergångsaflöningsstaten.................................................. » 28,970: —

ålderstilläggsstaten............................................................... » 220,000: —

indragningsstaten............................................................. » 35,420: —

pensionsstaten för afskedade tjensteman och betjente » 227,000: —

pensionsstaten för aflidne tjenstemäns och betjentes

i fattigdom efterlemnade enkor och barn......... » 31,800: —

omkostnadsstaten................................................................. » 211,510: —

Summa kronor 2,533,000: —

För innevarande år hafva samma staters slutsummor bestämts sålunda:

aflöningsstaten...................................................................... kronor 1,692,900: —

öfvergångsaflöningsstaten.................................................. » 31,060: —

ålderstilläggsstaten.............................................................. » 220,000: —

indragningsstaten................................................................ » 38,830: —

pensionsstaten för afskedade tjensteman och betjente » 227,000: —

pensionsstaten för aflidne tjenstemäns och betjentes

i fattigdom efterlemnade enkor och barn......... » 31,800: —

omkostnadsstaten................................................................ » 211,410: —

Summa kronor 2,453,000: —

Slutsumman af de för år 1890 föreslagna staterna öfverstiger således
slutsumman af de för innevarande år faststälda med tillhopa

80,000 kronor.

Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning har icke gifvit anledning
till någon Riksdagens erinran, och har Riksdagen för den skull
bifallit hvad Eders Kongl. Maj:t under anslagstiteln »tullverket» äskat
och föreslagit.

Beträffande Eders Kongl. Maj:ts proposition om pension af tullmedlen
åt distriktschefen F. Nisbeth meddelar Riksdagen i särskild skrifvelse
sitt beslut.

Skogsväsendet.

6:o) Under denna anslagstitel har Eders Kongl. Maj:t föreslagit,

■ att Riksdagen — under förutsättning att, på sätt i statsrådsprotokollet
öfver finansärenden den 12 januari 1889 angifvits, godtgörelse för

12

Riksdagens Skrifvelse N:o 68*

skogsstatens förvaltningsåtgärder å ecklesiastika skogar och häradsallmänningar
komme statsverket till godo, och att vissa, jägmästarne nu
tillkommande extra ersättningar upphörde att utgå eller, der de utgjordes
af enskilde, indroges till statsverket — måtte godkänna den i
berörda protokoll föreslagna stat för skogsförvaltningen i orterna och de
vilkor för den nya aflöningens åtnjutande, hvilka i sammanhang dermed
tillstyrkts;

att Riksdagen härjemte måtte besluta, att de till jägmästare anslagna
boställen, hvilka Eders Kong]. Maj:t icke funne böra för ändamålet
eller eljest för skogsväsendet bibehållas, skulle till statsverket
indragas den 14 mars 1891, dock med iakttagande dels att indelningshafvare
finge, om han så önskade, under sin återstående tjenstetid och
med fardagsrätt enligt § 62 i den för skogsstaten nu gällande instruktion,
för sig eller sterbhus fortfarande såsom löneförmån åtnjuta sitt
boställe emot det afdrag å den kontanta lönen, som efter uppskattning
kunde blifva bestämdt, dels ock att staten, då den från vederbörande
indelningshafvare eller hans sterbhus öfvertoge boställe, efter värdering
vid syn jemväl öfvertoge sådana å bostället befintliga, indelningshafvare!)
tillhöriga åbyggnader, som vid synen ansåges vara för bostället nyttiga;

att Riksdagen vidare måtte medgifva, att, derest löneregleringen
icke kunde omedelbart i alla dess delar genomföras, uppkommande behållningar
å de nya aflöningarne finge af Eders Kongl. Maj:t disponeras
för bestridande af aflöningen för å gammal stat qvarstående löntagare;

att för regleringens genomförande

dels det bestämda anslaget för skogsstaten måtte höjas med 34,915
kronor till 447,208 kronor;

dels för ålderstillägg åt skogsstaten måtte uppföras ett förslagsanslag
å 84,400 kronor;

samt att anslaget till kronoskogarnes förvaltning och befrämjande af
skogsväsendet i allmänhet måtte höjas med 172,685 kronor till 386,992
kronor;

så att anslaget till skogsväsendet skulle erhålla denna uppställning:

bestämdt anslag:

för skogsstaten ............................... kronor 447,208: —

» statens skogsskolor.................. » 24,500: — kronor 471,708:

förslagsanslag:

till ålderstillägg åt skogsstaten....................................... » 84,400: —

Transport kronor 556,108: —-

13

Riksdagens Skrifvelse N:o 68.

Transport kronor 556,108: —

reservationsanslag:

till skogsinstitutet .......................... kronor 21,300: —

» enskilda skogsundervisningen » 8,600: —

» kronoskogarnes förvaltning
och befrämjande af skogsväsendet
i allmänhet......... » 386,992: — kronor 416,892: _

Summa kronor 973,000: —

hvarigenom det nuvarande ordinarie anslaget till skogsväsendet i dess
helhet skulle ökas med 292,000 kronor;

och har Eders Kongl. Maj:t i sammanhang härmed äskat Riksdagens
medgifvande, att de medel, som influtit eller hädanefter inflöte för försäljning
jemlikt nådiga brefvet den 18 maj 1888 af åtskilliga kronoegendomar
och enligt samma nådiga bref skulle inlevereras till riksgäldskontoret
för att användas för inköp af skogbärande eller till skogsbörd
tjenlig mark, finge för sådant ändamål af Eders Kongl. Maj:t disponeras
och följaktligen på Eders Kongl. Maj:ts reqvisition från riksgäldskontoret
utbetalas.

För skogsväsendet är för år 1889 å ordinarie stat uppfördt:
dels bestämdt anslag:

för skogsstaten .............................................. kronor 412,293:

» statens skogsskolor................................. » 24,500: —1 436,793:__

dels reservationsanslag:

för skogsinstitutet .......................................... kronor 21,300: —

» enskilda skogsundervisningen ........... » 8,600: —

» kronoskogarnes förvaltning och befrämjande
af skogsväsendet i allmänhet.
.................................................. » 214,307: — 244,207: _

tillsammans kronor 681,000: —

Dessutom är å extra stat för samma år anvisadt för
kronoskogarnes förvaltning och befrämjande af

skogsväsendet i allmänhet............................................ » 99,000: —

så att, oberäknadt det å 1889 års stat jemväl uppförda
extra anslag å 25,000 kronor till skogsodlingens
befrämjande, hela anslaget för skogsväsendet

i innevarande års stat utgör......................................... kronor 780,000: —

14 Riksdagens Skrifvelse N:o 68.

Den för skogspersonalen föreslagna staten är af följande innehåll:

Tjenst-

'''' i

!

Lön.

görings-

penningar.

Summa.

»1

öfverjägmästare ...............

3,200

1,600

4,800

Efter 5 år kan aflöningen höjas

8

d:0

25,600

12,800

38,400

med 600 kronor.

1 jägmästare .

1,500

1,600

3,100

9

d:o

13,500

14,400

27,900

1

d:0

1,500

1,400

2,900

Aflöningen kan höja

efter 5

12

d:0

18,000

16,800

34,800

ar med 500 kronor, efter 10
år med ytterligare 500 kronor

1

d:0

1,500

1,200

2,700

och efter ,15 år med

nya 500

9

d:0

13,500

10,800

24,300

kronor.

1

d:0

1,500

1,000

2,500

40

d:0

60,000

40,000

100,000

1

128

kronojägare

d:0

i de sex norra länen.

400

51,200

150

19,200

550

70,400

Der boställslägenhet saknas, ut-

1

d:0

i de mellersta

9ch

400

100

500

går hyresersättning

med 100

södra delarne

af

66,500

kronor.

133

d:0

landet.

53,200

13,300

Summa

245,000

134,350

379,350

jResepenningar:

1

öfverjägmästare ... 1,000

—

4

d:o (800 kr.) 3,200

—

; 4

d:o (700 ») 2,800

—

27 jägmästare (600 ») 16,200

—

24

d:o (500 » ) 12,000

—

18

d:0 (400 ») 7,200

—

3

d:0 (300 » ) 900

—

1

d:o (200 ») 200

—

1

d:o (100 » ) 100

—

134 kronojägare (100 ») 13,400

—

----

57,000

Hyreser sättning:

163

kronojägare (100 kr.) .....

—

—

16,300

Summa kronor

—

452,650

Innehar jägmästare eller kronojägare boställe, skall boställets uppskattade afkomst afgå å indelningsbafvarens
lön och, om boställsafkastningen öfverstiger denna, till Överskjutande beloppet å tjenstgörings- och
resepenningarne, med skyldighet i sistnämnda fall för indelningshafvaren att under ledighet till vikarien kontant
utgifva hvad som erfordras till tjenstgörings- och resepenningarnes fyllande till de i staten upptagna belopp.»

15

Riksdagens Skrifvelse N:o 68.

Såsom vilkor för åtnjutande af de ifrågasatta löneförmånerna har
Eders Kongl. Maj:t ansett böra stadgas:

att innehafvare af befattning vid skogsstaten skall vara underkastad
så väl den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet och jemkning i åligganden
som ock den reglering af tjenstgöringsområde, som kan varda
föreskrifven;

att med ordinarie tjenst vid skogsstaten icke må förenas annan
tjenst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat, med undantag af befattning
vid skogsläroverk eller såsom domänintendent, och ej heller
annan tjenstebefattning, med mindre den finnes icke vara hinderlig för
fullgörande af tjenstgöringen vid skogsstaten, dock att tjensteman, som
vid den nya löneregleringens inträdande innehar tjenst utom skogsstaten,
må densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen vid
denna stat hinderlig;

att öfverjägmästare alldeles icke och jägmästare endast inom de
gränser, domänstyrelsen bestämmer, eger åtaga sig skogsförrättningar åt
enskilde;

att de med hvarje befattning förenade tjenstgörings- och resepenningar
få uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen
tjenstgjort, men skola för den tid, han varit från tjenstgöring
befriad, utgå till den, som tjensten förrättat;

att den, som af sjukdom hindras att sin tjenst förrätta, eger uppbära
hela lönen, men att den, som eljest undfår ledighet för svag helsas
vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilt uppdrag, kali förpligtas
att under ledigheten, utöfver sina tjenstgörings- och resepenningar, afstå
så mycket af lönen, som för tjenstens förrättande erfordras eller eljest
pröfvas skäligt;

att tidpunkten för åtnjutande af det öfverjägmästare tillerkända
ålderstillägg, likasom det åt jägmästare medgifna första ålderstillägget,
skall inträda fem år efter befattningens tillträdande, under vilkor att
innehafvaren under mer än fyra femtedelar af denna tid sjelf bestridt
sin egen eller, på grund af förordnande, annan statens tjenst, och att
hans tjenstgöring derunder varit af beskaffenhet att kunna väl vitsordas,
samt med iakttagande att den högre aflöningen ej får tillträdas förr
än vid början af kalenderåret näst efter det år, då den stadgade tjensteåldern
blifvit uppnådd; börande härvid öfverjägmästare tillgodoräknas
den tid, han före den nya statens utfärdande varit förordnad till skogsinspektör,
och jägmästare den tid, han likaledes före den nya statens
utfärdande enligt nådigt förordnande uppehållit skogsinspektörsbefattning
eller skogsinspektörs jägmästaretjenst eller jägmästaretjenst, som

16 Riksdagens Skrifvelse N:o 68.

under afbidan på skogsstatens omreglering icke blifvit med ordinarie
innehafvare besatt;

att andra ålderstillägget får af jägmästare tillträdas efter ytterligare
fem år och det tredje ålderstillägget efter nya fem år, allt under enahanda
vilkor, som gälla beträffande det första ålderstillägget;

att af ålderstillägg tre fjerdedelar skola räknas till lönen och en
fjerdedel anses såsom tjenstgöringspenningar; samt

att skogstjensteman eller skogsbetjent skall, då han uppnått 60
lefnads- och minst 30 tjenstår, vara förpligtad att med oafkortad lön
såsom pension å allmänna indragningsstaten från tjensten afgå, Eders
Kongl. Maj:t eller domänstyrelsen, der det tillkommer denna att afskedet
utfärda, dock obetaget att låta med detsamma anstå, derest och
så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna i tjensten på ett tillfredsställande
sätt gagna det allmänna och kan finnas villig att i tjensten
qvarstå.

Efter att hafva till statsrådsprotokollet redogjort icke blott för de
olika skeden frågan om skogsstatens omorganisation under de senare
åren genomgått utan äfven för det nu föreliggande regleringsförslaget
med hvad dit hörer, har departementschefen anfört följande:

»I detta sammanhang torde jag vidare böra erinra om Eders Kongl.
Maj:ts den 5 oktober nästlidet år fattade beslut om införande af militära
öfningar för lärjungarne vid statens skogsläroverk.

Sedan fråga blifvit väckt om utbildande af lärlingarne vid statens
lägre skogsskolor och eleverna vid skogsinstitutet till reservunderbefäl
och reservbefäl vid armén, anmodade chefen för landtförsvarsdepartementet,
med öfverlemnande af en i frågan utarbetad promemoria, domänstyrelsen
att häröfver afgifva underdånigt utlåtande. Efter att hafva
hört vederbörande skogsskoleföreståndare och direktören vid skogsinstitutet
afgaf domänstyrelsen i underdånig skrifvelse den 27 februari
1888 det infordrade utlåtandet, deruti styrelsen, som icke ansåg det
tillkomma sig att utreda, i hvad mån genomförandet af det ifrågavarande
förslaget komrae att medföra gagn för försvarsväsendet, i öfrigt, under
framställande af anmärkningar vid vissa delar af förslaget, hufvudsakligen
anförde, att en militärisk utbildning af den beskaffenhet, förslaget afsåge,
icke ansåges komma att inverka ofördelaktigt på undervisningen vid
skogsläroverken, utan syntes vara egnad att i vissa afseenden främja lärjungarnes
utveckling i praktisk rigtning.

Chefen för landtförsvarsdepartementet öfverlemnade sedermera till
finansdepartementet en med ledning af framstälda anmärkningar omarbetad
promemoria rörande det ifrågasatta införandet af militära öfnin -

17

Riksdagens Skrifvelse N:o 68.

gar vid skogsläroverken. Af innehållet i detta förslag torde jag nu
allenast behöfva erinra derom, att förslaget, som var bygdt på den förutsättning,
att för erhållandet af fullständigt afgångsbetyg från lägre
skogsskola eller skogsinstitut skulle erfordras att med nöjaktig skicklighet
hafva genomgått stadgade militära öfningar, i detta hänseende
kräfde af lärjunge vid lägre skogsskola sådana öfningar under 75 dagar,
fördelade på 2 år, med 60 dagar under det första och 15 under det
andra, samt af elev vid skogsinstitutet 105 dagars öfningar, fördelade på
3 år, med 30 dagar under första, 30 dagar under andra samt 45 dagar
under tredje året, förutom fem timmars praktisk och teoretisk militärundervisning
hvarje vecka under vintermånaderna. I nämnda öfningstider
voro inberäknade de lärlingarne och eleverna såsom värnpligtige
åliggande öfningar. Af lärlingarne vid skogsskolorna skulle öfningarne
fullgöras vid det regemente, inom hvars stånd vederbörande skogsskola
vore ''belägen, och af eleverna vid skogsinstitutet vid något af de båda
lifgardesregementena till fot. Utexaminerade skogslärlingar skulle benämnas
»underjägare», i stamrullorna upptagas under denna titel och
afses att vid mobilisering och i krig användas såsom vice korporaler
intill 32 års ålder. Utexaminerade elever vid skogsinstitutet borde åter
af Eders Kongl. Maj:t förordnas, om de anstäldes i skogsstatens tjenst,
till »jägmästareassistenter» och, om de icke erhölle anställning i nämnda
tjenst, till »extra jägmästare». Äfven de sistnämnde skulle lyda under
skogsstatens instruktion med skyldighet att för tjenstgöring vid nämnda
stat i män af behof vara till domänstyrelsens disposition. Så väl jägmästareassistenter
som extra jägmästare skulle upptagas i stamrullorna
med dessa titlar och afses att vid mobilisering och i krig användas såsom
underlöjtnanter. De militära skyldigheterna borde af så väl de ena
som de andra bibehållas, så länge de befunne sig i värnpligtsåldern, och
af dem, som vunne anställning i skogsstatens tjenst, derutöfver, så länge
deras anställning vid skogsstaten varade.

Derjemte ifrågasattes, huruvida icke lärlingarne vid de enskilda
skogsskolorna vid Skogshåll och Presterud borde åläggas enahanda
öfningsskyldighet, som blefve stadgad för lärlingarne vid statens lägre
skogsskolor.

Vid underdånig anmälan den 5 nästlidne oktober af detta ärende
tillät jag mig erinra, att då de unge män, som utbildades till skogsbetjente
och skogstjenstemän i åtskilliga afseenden borde förvärfva sig
egenskaper, som hade mycket gemensamt med krigarens, såsom vana
att föra befäl, disciplin, fysisk uthållighet, skicklighet att använda skjutvapen,
örtkännedom in. in., staten, i den mån sådant utan menlig in Bih.

till Riksd. Prot. 1889. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 9 Raft. 3

18 Riksdagens Skrifvelse N:o 68.

verkan på de blifvande skogstjenstemännens utbildning för sitt egentliga
lefnadskall eller utan olägenhet för skogsadministrationen kunde
ske, borde tillgodogöra sig de omförmälda egenskaperna genom att åt
skogspersonalen gifva en sådan utbildning, att den vid härens ställande
på fältfot kunde användas som reservbefäl och reservunderbefäl vid
hären och framför allt vid landstormen; samt att det syntes så mycket
mindre obilligt, att staten af lärlingarne och eleverna vid skogsläroverken
utkräfde en sådan skyldighet, som staten genom den kostnadsfria
undervisningen för deras egentliga lefnadskall beredde dem väsentliga
förmåner, och den militära utbildningen, som skulle komma dem
till del, äfven om den kräfde något längre tid än den, som enligt värnpligtslagen
skulle bibringas hvarje svensk krigsduglig man, i allt fall,
på sätt ej mindre skogsiäroverkens föreståndare än äfven domänstyrelsen
vitsordat, komme att öka elevernas duglighet för sitt fack. På
grund af hvad sålunda blifvit erinradt och då det mått af militärisk
öfning, som enligt omförmälda promemoria skulle bibringas skogslärlingarne
och eleverna, vore det minsta, som för ändamålet kunde ifrågasättas,
täcktes Eders Kongl. Maj:t besluta, att, såsom vilkor för erhållandet
af fullständigt afgångsbetyg från vare sig någon af statens skogsskolor
eller skogsinstitutet, skulle för de lärlingar och elever, som hädanefter
vid läroverken inskrefves, fordras att hafva med nöjaktig skicklighet
genomgått de militära öfningar, som i promemorian för hvartdera
slaget af läroverk upptoges; och anbefaldes domänstyrelsen att med
ledning af de i öfrigt i promemorian föreslagna bestämmelser afgifva
förslag till de förändringar i gällande stadgar för de allmänna skogsläroverken
af den 13 april 188G, som af den sålunda stadgade öfningsskyldigheten
kunde påkallas.

Rörande vissa i omförmälda prememoria föreslagna bestämmelser
i afseende på skogslärlingarnes och skogselevernas anställande såsom
volontärer vid särskilda regementen samt aflöning och andra ersättningar
åt dem under öfningstiderna, förklarade sig Eders Kongl. Maj:t
vilja framdeles besluta på föredragning af chefen för landtförsvarsdepartementet.
A de föreslagna föreskrifterna i fråga om utexaminerade
skogslärlingars och skogselevers tjenstgöringsskyldighet ej mindre i
militäriskt hänseende än äfven i vissa afseenden i skogsstatens tjenst,
deras benämning m. in., äfvensom om utsträckning af öfningsskyldigheten
till lärjungar vid de enskilda skogsskolor, som åtnjuta statsunderstöd,
behagade Eders Kongl. Maj:t tillåta mig att i sammanhang med
frågorna om ny lönereglering för skogsstaten samt om anslagsbehofven
för skogsväsendet för år 1890 få å nyo påkalla Eders Kongl. Maj:ts upp -

19

Riksdagens Skrifvelse N:o 68.

märksamhet, och utbedjer jag mig att till frågan om militära öfningar
för lärjungarne vid nyssnämnda enskilda skogsskolor få återkomma vid
anmälan af gjorda framställningar om anslag för den enskilda skogsundervisningen.

Vidkommande de utexaminerade skogslärlingarnes och skogselevernas
militära tjenstgöringsskyldighet var, såsom jag nyss erinrat, i
promemorian förutsatt, att denna tjenstgöringsskyldighet skulle för utexaminerade
skogslärlingar äfvensom för sådana utexaminerade skogselever,
som icke erhölle anställning i skogsstatens tjenst, fortvara, så
länge de befunne sig i värnpligtsåldern eller intill fylda 32 år, men för
de elever, som blefve vid skogsstaten anstälde, derutöfver, så länge
denna anställning varade. Domänstyrelsen, som icke haft något att
erinra vid förslaget om den ifrågavarande skogspersonalens militära
skyldighet intill värnpligtsålderns utgång, har deremot beträffande den
föreslagna tiden för de egentliga skogstjenstemännens militära skyldighet
anmärkt, att, om denna utsträcktes till hela den tid, anställningen
i skogsstaten varade, komme i mobiliseringsfall och krigstid skogsadministrationen
i orterna att ligga helt och hållet nere, hvarjemte,
utom det att freqvensen till de svagt aflönade skogsstatsbefattningarne
till skada för corpsens tjensteduglighet kunde minskas, det syntes vara
allt för betungande för skogsstatens medlemmar, att, utöfver deras hufvudsakliga
uppgift, dem pålades eu helt annan, på deras lefnadsförhållanden
så djupt ingripande som möjligt krigstjenst ända till pensionsåldern.
Styrelsen har derför hemstält, att ifrågavarande militära skyldighet,
om den samma ansåges böra utsträckas öfver tiden för allmän
värnpligt, dock måtte upphöra efter fylda 45 år.

Jag bestrider icke, att, derest afsedt vore att vid mobilisering eller
i krig använda skogsstatstjenstemännen som reservbefäl vid hären, fog
i mycket kunde finnas för de af domänstyrelsen uttalade farhågor.
Enligt hvad jag inherntat, påräknar likväl krigsstyrelsen allenast, att
de militäriskt utbildade skogstjenstemännen, likasom äfven skogsbetjente,
skulle i förekommande fall kunna anlitas såsom befäl och underbefäl
vid landstormen, hvarom äfven uttryckligt stadgande borde meddelas.
Då sålunda den militära tjenstgöringen för hvar och en komme att inskränkas
till försvaret af hemorten, torde grund ej vidare förefinnas
för farhågan, att skogsadministrationen i orterna vid krigstillfälle komme
att alldeles ligga nere, likasom ej heller en så väsentligt begränsad
militär tjenstgöringsskyldighet kan anses komma att verka afskräckande
för dem, som eljest önska inträda i skogsstatens tjenst. Dock finner
äfven jag, lika med domänstyrelsen, någon inskränkning af den före -

20

Riksdagens Skrifvelse N:o 68.

slagna tiden för skogsstatstjenstemännens militära skyldighet önsklig,
men, då det från domänstyrelsen infordrade förslag till ändringar i
stadgarne för skogsläroverken ännu icke inkommit, och det synes mig
lämpligt, att frågan om skogspersonalens militära öfnings- och tjenstgöringsskyldighet
i hela dess vidd samtidigt förekommer till definitivt
afgörande, hemställer jag, att med pröfning af de föreslagna nya bestämmelserna
rörande utexaminerade skogslärlingars och skogselevers
tjenstgöringsskyldighet in. in. må anstå, intill dess nyssberörda utlåtande
inkommit.»

Till statsrådsprotokollet har departementschefen vidare — efter att
hafva erinrat, att från anslaget för den enskilda skogsundervisningen fölnärvarande
utginge bidrag, bland annat, med 3,800 kronor till enskilda
skogsskolan vid Presterad i Vermlands län och med enahanda belopp
för uppehållande af undervisningen vid Skogshålls skogsskola i Södermanlands
län, samt att skogsskolan vid Skogshåll, som tillförene underhållits
af Södermanlands läns hushållningssällskap, numera så till vida
vore eu statens skola, som staten öfvertagit skolan, mot det hushållningssällskapet
förbundit sig att under tre år från och med den 1 januari
1888 kostnadsfritt för staten tillhandahålla för skolan lämplig lokal —
anfört att, enär de skäl, som föranledt Eders Kongl. Maj:ts beslut om
införande af militära öfningar vid statens skogsläroverk, äfven syntes
departementschefen ega giltighet i fråga om de af statsmedel väsentligen
underhållna skogsskolorna vid Skogshåll och Presterad, helst en utsträckning
af öfningsskyldigheten till lärjungarne äfven vid dessa skolor skulle
tillföra ortförsvaret en afsevärd förstärkning af reservunderbefäl, departementschefen
ansåge sig böra förorda, att Eders Kongl. Maj:t, derest
Riksdagen anvisade de för ifrågavarande skolor afsedda medel, måtte
föreskrifva, att lärjungarne vid Skogshålls skogsskola skulle vara underkastade
samma militära öfningsskyldighet som lärlingarne vid statens
skogsläroverk, äfvensom för beviljande af anslaget till Presteruds skogsskola
såsom ytterligare vilkor jemte de nu gällande uppställa, att lärlingarne
vid skolan likaledes underkastades sagda öfningsskyldighet.

Enligt hvad i statsrådsprotokollet meddelas, har kronoparkernas
areal, som år 1874 utgjorde 1,538,285,30 hektar, vid 1887 års utgång
uppgått till 3,386,964,45 hektar, och statsverkets kontanta inkomster af
skogarne — oberäknad! afkastning^! af utarrenderade hemman och
lägenheter —• hvilka åren 1870—1874 i medeltal utgjorde 775,515 kronor
19 öre och för året 1874, taget för sig, uppgingo till 820,064 kronor
5 öre, utgjort under de följande fem åren i medeltal för år 959,447
kronor 58 öre, under åren 1880—1885, likaledes i medeltal, 1,706,210

21

Riksdagens Skrifvelse N:o 68.

kronor 63 öre, år 1885 1,733,710 kronor 55 öre, år 1886 1,711,211 kronor
61 öre, År 1887 1,685,392 kronor 72 öre och år 1888 2,067,115 kronor
19 öre. Då statens skogsväsendc sålunda vunnit eu högst betydlig utveckling,
sedan den senaste löneregleringen för skogsstaten år 1874
genomfördes, samt skogspersonalens arbete i följd deraf naturligen i hög
grad ökats, har Riksdagen ansett en förbättring i nämnda personals löneförmåner
af behofvet påkallas, helst genom den föreslagna utsträckningen
af skogsförvaltningens åtgöranden å civila och ecklesiastika boställen
samt utarrenderade kronoegendornar, hvilken utsträckning Riksdagen
för sin del finner synnerligen ändamålsenlig, personalens arbete
skulle komma att än ytterligare ökas. De erinringar, Riksdagen år 1887
framstälde mot det då framlagda, med det nu föreliggande i allt väsentligt
öfverensstämmande regleringsförslaget och med hänsyn till hvilka
Riksdagen icke ansåg sig kunna bifalla samma förslag, hafva jemväl i
de delar, der desamma icke föranledt ändring, synts Riksdagen, efter
den utredning, som rörande de af Riksdagen anmärkta förhållandena numera
åstadkommits och till statsrådsprotokollet meddelats, icke vidare
böra utgöra hinder för lösningen af den enligt Riksdagens förmenande
angelägna regleringsfrågan.

Vid granskning af den af Eders Kongl. Maj:t nu föreslagna lönestaten
har Riksdagen funnit der upptagna, aflöningar i allmänhet motsvara
hvad billigheten kräfver, men i fråga om jägmästarne har Riksdagen trott
sig finna, att för dem ifrågasatts högre löneförmåner än hvad, med hänsyn
till dessa tjenstemäns verksamhet och lefnadsförhållanden i öfrigt, kan
anses skäligt. Enligt Riksdagens åsigt bör derför en nedsättning ske i
de för jägmästare föreslagna aflöningarne, och denna synes Riksdagen
lämpligen kunna ega rum å ålderstilläggen, sålunda, att jägmästare må
ega rätt att åtnjuta allenast två ålderstillägg, hvartdera å 500 kronor,
hvilka skulle inträda det första efter fem år och det andra efter ytterligare
fem år.

Med afseende å de för de nya löneförmånernas åtnjutande ifrågasatta
vilkor har Riksdagen icke haft annan anmärkning att framställa, än
att den för skogspersonalen föreslagna pensionsåldern synes Riksdagen
inträda väl tidigt. Till stöd för hvad i fråga om rätten för skogstjensteman
att erhålla pension å allmänna indragningsstaten föreslagits har
visserligen i statsrådsprotokollet anförts, att sådana bestämmelser som
de ifrågavarande vore gällande för afvittringslandtmätare, provinsialläkare
och statens landtbruksingeniörer, med hvilka skogstjenstemännen
i afseende på tjenstgöringens ansträngande beskaffenhet vore likstälda,
men då, enligt Riksdagens förmenande, skogstjenstemännens arbete, ehuru

22

Riksdagens Skrifvelse N:o 68.

ansträngande, icke torde med nödvändighet fordra samma låga pensionsålder,
som för nyssnämnda tre tjenstemannaklasser är bestämd, samt
skogspersonalens pensionsrätt å allmänna indragningsstaten för närvarande
inträder först vid uppnådda 70 lefnads- och 30 tjenstår eller, i
händelse af sjuklighet eller försvagadt helsotillstånd, vid 65 lefnads- och
vid pass 40 tjenstår, har Riksdagen ansett skogspersonalens pensionsålder
i sammanhang med löneregleringen lämpligen kunna bestämmas
till 65 lefnads- och 35 tjenstår, dock med här nedan tillkännagifvet
undantag för skogstjensteman eller skogsbetjent, som begär afsked på
grund af sjuklighet eller försvagadt helsotillstånd.

De bestämmelser i fråga om godtgörelse för skogsstatens förvaltningsåtgärder
å ecklesiastika skogar och häradsallmänningar samt beträffande
upphörande eller indragning till statsverket af vissa, jägmästarne
nu tillkommande extra ersättningar, hvilka Eders Kongl. Maj:t funnit
böra utgöra förutsättning för ett fastställande af den föreslagna lönestaten,
bär Riksdagen funnit böra från Riksdagens sida godkännas.

Mot hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit i fråga om indragning till
statsverket af vissa, jägmästare nu anslagna boställen samt rörande rätt
för Eders Kongl. Maj:t att för visst ändamål disponera uppkommande
behållningar å de nya aflöningarne likasom mot beviljandet af det ökade
anslag, Eders Kongl. Maj:t äskat till kronoskogarnes förvaltning och befrämjande
af skogsväsendet i allmänhet, har Riksdagen icke heller något
att erinra; hvaremot Riksdagen i fråga om Eders Kongl. Maj:ts för den
nya regleringens genomförande framstälda anslagsfordran ansett sig,
med hänsyn till den minskning i anslagsbehofvet, som blifver eu följd
af den af Riksdagen beslutade jemkningen i jägmästarnes löneförmåner,
böra nedsätta det äskade förslagsanslaget till ålderstillägg från 84,400
kronor med 24,400 kronor till 60,000 kronor.

Beträffande Eders Kongl. Maj:ts framställning om rätt att disponera
medel, som inflyta för försäljning enligt 1888 års Riksdags beslut af söder
om Norrland belägna kronoegendomar, hvilka i arrende lemna mer än
200, men icke utöfver 400 kronor, har Riksdagen visserligen ansett eu
sådan rätt böra Eders Kongl. Maj:t medgifvas, dock icke utan all begränsning.

I anseende till detta ämnes jemförelsevis ej ringa vigt, och då det
här gäller förvärfvande af fastigheter, hvilkas skötsel måste blifva med
kostnader förenad, anser Riksdagen sig böra sättas i tillfälle att bilda
sig ett omdöme om sättet för inköpen af skogbärande eller till skogsbörd
tjenlig mark. Väl förekomma uppgifter härom i berättelsen om
hvad i rikets styrelse sig tilldragit, likasom ock Riksdagens revisorer

23

Riksdagens Skrifvelse N:o 68.

och genom dem Riksdagen kunna i riksgäldskontoret taga del af de
kongl. bref, i hvilka underrättelse om beslutade inköp meddelas och
anvisningar å innestående medel göras. Lämpligare synes dock vara,
att Riksdagen årligen erhåller en sammanfattad redogörelse öfver de
skogsinköp, som under ett år egt rum, och derigenom sättes i tillfälle
att fatta det beslut, omständigheterna kunna föranleda.

På det en sådan pröfning periodvis må kunna ega ruin, har Riksdagen
funnit sig böra lemna det äskade medgifvandet för tre år i sänder,
och nu för de tre åren från innevarande års början.

Af statsrådsprotokollet inhemtas, att Eders Kong]. Maj:t genom beslut
den 5 sistlidne oktober föreskrifvit, att för erhållande af fullständigt afgångsbetyg
från vare sig någon af statens skogsskolor eller skogsinstitutet
skulle för de lärlingar och elever, som hädanefter inskrefves, fordras
att hafva med nöjaktig skicklighet genomgått vissa i statsrådsprotokollet
närmare angifna militära öfningar, äfvensom att chefen för
finansdepartementet den 12 sistlidne januari vid anmälan af de anslagsbehof,
som för den enskilda skogsundervisningen vore erforderliga, af
anförda skäl ansett sig böra förorda, att Eders Kongl. Maj:t, derest Riksdagen
anvisade de för skogsskolorna vid Skogshåll och Presterud erforderliga
medlen, måtte föreskrifva, att lärjungarne vid Skogshålls skogsskola
skulle vara underkastade samma militära öfningsskyldighet som lärlingarne
vid statens skogsläroverk, samt för beviljandet af anslaget till
Presteruds skogsskola såsom särskildt vilkor uppställa, att lärlingarne
vid skolan likaledes underkastades sägda öfningsskyldighet; och af statsrådsprotokollet
framgår jemväl, att Eders Kongl. Maj:t torde vara betänkt
på att utfärda föreskrifter derom, att viss tjenstgöringsskyldighet
såsom reservbefäl och reservunderbefäl vid hären skall åligga utexaminerade
skogselever och skogslärlingar. Utan afseende derå, huruvida
Eders Kongl. Maj:t eger grundlagsenlig rätt att i administrativ väg såsom
vilkor för inträde i skogsstaten eller i allmänhet i någon af den
civila tjenstens grenar stadga vidsträcktare vapenöfningsskyldighet än
den, som genom lag är bestämd för alla värnpligtige, eller att i sådan
ordning för civil tjensteman föreskrifva vissa militära åligganden, anser
sig Riksdagen likväl icke kunna undertrycka den åsigt, att Riksdagens
yttrande öfver sådana bestämmelser bör inhemtas, innan de meddelas;
och föreställer sig Riksdagen, att i motsatt fall svårighet lätt kan möta
att vinna Riksdagens medverkan i de delar, der den för ordnande af
med tjensten sammanhängande förhållanden är nödvändig. Då statsrådsprotokollet
emellertid gifver vid handen, att chefen för finansdepartementet
den 12 sistlidne januari hemstält, att med pröfning af de före -

24

Riksdagens Skrifvelse N:o 68.

slagna nya bestämmelserna rörande utexaminerade skogslärlingars och
skogselevers tjenstgöringsskyldighet in. m. måtte få anstå, intill dess
det från domänstyrelsen infordrade förslag till ändringar i stadgarne för
skogsläroverken inkommit, samt beslutet om de militära öfningarne för
lärjungarne icke lärer hafva trädt i verket eller ens torde kunna anses
fullständigt, förr än berörda infordrade förslag blifvit pröfvadt, hyser
Riksdagen den tillförsigt, att Riksdagen blifver satt i tillfälle att yttra
sig om samtliga ifrågavarande bestämmelser, innan någon tillämpning af
dem kominer att ega rum eller slutliga föreskrifter utfärdas. Med afseende
härå har Riksdagen icke ansett sig vid pröfning af de framstälda
förslagen böra taga särskild hänsyn till hvad i ofvanberörda afseende
förekommit, helst ökade anslag för undervisningen icke blifvit begärda.
Under åberopande af hvad nu blifvit anfördt, får Riksdagen anmäla:
att Riksdagen — under förutsättning att, på sätt i statsrådsprotokollet
öfver finansärenden den 12 januari 1889 angifvits, godtgörelse för
skogsstatens förvaltningsåtgärder å ecklesiastiska * skogar och häradsallmänningar
kommer statsverket till godo, och att vissa, jägmästarne nu
tillkommande extra ersättningar upphöra att utgå eller, der de utgöras
af enskilde, indragas till statsverket — godkänt den i berörda protokoll
föreslagna stat för skogsförvaltningen i orterna och de för den nya aflöningens
åtnjutande föreslagna vilkor, dock med den ändring, beträffande
staten, att ålderstilläggen för jägmästarne bestämts till endast två, hvardera
å 500 kronor, hvilka skola inträda, det första efter fem år och det
andra efter ytterligare fem år, och, beträffande de föreslagna vilkoren,
att skogstjensteman eller skogsbetjent skall, då han uppnått 65 lefnadsoch
minst 35 tjenstår, vara förpligta^ att med oafkortad lön såsom
pension å allmänna indragningsstaten från tjensten afgå, Eders Kongl.
Maj:t eller domänstyrelsen, der det tillkommer denna att afskedet utfärda,
dock obetaget dels att låta med afskedet anstå, derest och så
länge den pensionsberättigade pröfvas kunna i tjensten på ett tillfredsställande
sätt gagna det allmänna och kan finnas villig att i tjensten
qvarstå, dels att, i händelse af sjuklighet eller försvagadt helsotillstånd,
uppå ansökning gifva skogstjensteman eller skogsbetjent afsked vid uppnådda
60 lefnads- och 30 tjenstår;

att Riksdagen härjemte beslutat, att de till jägmästare anslagna boställen,
hvilka Eders Kongl. Maj:t icke finner böra för ändamålet eller
eljest för skogsväsendet bibehållas, skola till statsverket indragas den 14
mars 1891, dock med iakttagande, dels att indelningshafvare må, om
han så önskar, under sin återstående tjenstetid och med fardagsrätt enligt
§ 62 i den för skogsstaten nu gällande instruktion, för sig eller

Riksdagens Skrifvelse N:o 68. 25

sterbhus fortfarande såsom löneförmån åtnjuta sitt boställe emot det
afdrag å den kontanta lönen, som efter uppskattning kan blifva bestämdt,
dels ock att staten, då den från vederbörande indelningshafvare
eller hans sterbhus öfvertager boställe, efter värdering vid syn jemväl
öfvertager sådana å bostället befintliga, indelningshafvaren tillhöriga
^byggnader, som vid synen anses vara för bostället nyttiga;

att Riksdagen vidare medgifvit, att, derest löneregleringen icke kan
omedelbart i alla dess delar genomföras, uppkommande behållningar å
de nya afiöningarne må af Eders Kongl. Maj:t disponeras för bestridande
af aflöningen för å gammal stat qvarstående löntagare;
att för regleringens genomförande

dels det bestämda anslaget för skogsstaten höjts med 34,915 kronor
till 447,208 kronor; och

dels för ålderst i]lägg åt skogsstaten uppförts ett förslagsanslag å

60,000 kronor;

att anslaget till kronoskogarnes förvaltning och befrämjande af skogsväsendet
i allmänhet höjts med 172,685 kronor till 386,992 kronor;
så att anslaget till skogsväsendet erhållit denna uppställning:

bestämdt anslag:

för skogsstaten ............................ kr. 447,208: —

» statens skogsskolor ..................... » 24,500: — kronor 471,708: —

förslagsanslag:

till ålderstillägg åt skogsstaten ................................. » 60,000 —

reservationsanslag:

till skogsinstitutet............................ kr. 21,300: •—-

» enskilda skogsundervisningen » 8,600: —

» kronoskogarnes förvaltning och

D O

befrämjande af skogsväsendet i

allmänhet ................................. » 386,992: — » 416,892: —

Summa kronor 948,600: —

samt att Riksdagen medgifvit, att de medel, som influtit eller hädanefter
inflyta för försäljning jemlikt nådiga brefvet den 18 maj 1888 af
åtskilliga kronoegendomar och enligt samma nådiga bref skola inlevereras
till riksgäldskontoret för att användas för inköp af skogbärande
eller till skogsbörd tjenlig mark, må för sådant ändamål under eu tid
af tre år, räknadt från den 1 januari 1889, af Eders Kongl. Maj:t dispo Bih.

till Riksd. Prof. 1888. 1 Sand. 1 Afd. 1 Band. 9 Haft. 4

26 Riksdagens Skrifvelse N:o 68.

neras och följaktligen på Eders Kongl. Maj:ts reqvisition från riksgäldskontor
utbetalas.

För kontrollen vid enskilda banker och kreditanstalter.

7:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att, under förutsättning att å
staten för finansdepartementets afdelning af Eders Kongl. Maj:ts kansli blefve
uppförd aflöning för en bankinspektör samt erforderliga medel anvisade
för amanuens och tillfälliga biträden åt honom, förslagsanslaget för kontrollen
vid enskilde banker och kreditanstalter å högst 12,000 kronor
måtte nedsättas med 3,000 kronor eller till högst 9,000 kronor, deraf

4.000 kronor att användas till arfvode för en assistent åt bankinspektören.

Af hvad vid punkten l:o här ofvan anförts framgår, att Riksdagen

icke ansett sig kunna medgifva den åtgärd, som, enligt hvad ofvan angifves,
utgör förutsättningen för den af Eders Kongl. Maj:t föreslagna
nedsättningen i det under ofvanstående anslagstitel uppförda anslag, eller
att å staten för finansdepartementets afdelning af Eders Kongl. Maj:ts
kansli uppföra aflöning för en bankinspektör samt anvisa erforderliga
medel för amanuens och tillfälliga biträden; att Riksdagen i stället är
af den mening, att ifrågavarande förslagsanslag bör i riksstaten för år
1890 uppföras till sitt nuvarande belopp, högst 12,000 kronor, deraf

7.000 kronor att användas till arfvoden åt dem, hvilka förordnas att
inom finansdepartementet biträda med kontrollen vid enskilda banker
och kreditanstalter och med handläggning af ärenden rörande dylika
banker och kreditanstalter, och 5,000 kronor att användas till arfvoden
åt ombud vid sådana inrättningar; samt att Riksdagen tillika håller före,
att det till beredande af arfvode för en assistent åt bankinspektören
begärda belopp af 4,000 kronor bör på extra stat anvisas; och får Riksdagen
här anföra, att Riksdagen af den anledning ansett sig böra på
extra stat anvisa de för sistnämnda ändamål nödiga medlen, att Riksdagen
icke funnit det vara lämpligt att, innan någon som helst erfarenhet
vunnits om den verkliga vidden och beskaffenheten af de åligganden,
som komma att tillhöra assistentbefattningen, företaga någon höjning af
det ordinarie anslaget för kontrollen vid enskilda banker och kreditanstalter.

Riksdagen har alltså beslutat:

dels att bibehålla förslagsanslaget »för kontrollen vid enskilda banker
och kreditanstalter» vid dess nuvarande belopp, högst 12,000 kronor;
och

27

Riksdagens Skrifvelse N:o 68.

dels att, med anledning af Eders Kong]. Maj:ts förslag, på extra stat
för år 1890 anvisa 4,000 kronor till beredande af arfvode för en assistent
åt bankinspektören.

Alderstillägg.

8:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
och enär utgifterna å förslagsanslaget till alderstillägg under sjunde
hufvudtiteln, hvilket i riksstaten för innevarande år blifvit uppfördt med
30,800 kronor, uppgått, år 1885 till 46,474 kronor 99 öre, är 1886 till
44,633 kronor 31 öre och 1887 till 45,583 kronor 33 öre, har Riksdagen
höjt förslagsanslaget till ålderstillägg, 30,800 kronor, med 14,200 kronor
till 45,000 kronor.

Postafgifter för tjenstebref och dylika försändelser.

9:o) Då utgifterna från förslagsanslaget till postafgifter och dylika
försändelser, i riksstaten för år 1889 upptaget till 250,000 kronor, uppgått,
år 1885 till 375,576 kronor 58 öre, år 1886 till 364,648 kronor 41
öre och år 1887 till 400,027 kronor 98 öre, och någon väsentlig nedgång
i dessa utgifter icke kunde vara att emotse, har Eders Kongl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att höja berörda anslag till 400,000 kronor eller med

150,000 kronor.

Riksdagen har med anledning häraf höjt förslagsanslaget till postafgifter
för tjenstebref och dylika försändelser, 250,000 kronor, med

150,000 kronor till 400,000 kronor.

Kongl. operan.

10:o) Beträffande Eders Kongl. Maj:ts framställning om uppförande
å ordinarie stat under sjunde hufvudtiteln af ett anslag till Kongl. operan
till belopp af 60,000 kronor m. m. har Riksdagen i särskild skrifvelse
meddelat sitt beslut.

28

Riksdagens Skrifvelse N:o 68.

Öfriga ordinarie anslag.

ll:o) I fråga om öfriga ordinarie anslag under sjunde hufvudtiteln
har Eders Kongl. Maj:t icke föreslagit någon förändring, och har Riksdagen
i riksstaten för år 1890 till oförändrade belopp uppfört samtliga,
här ofvan icke särskildt omförraälda, i nu gällande riksstat uppförda
ordinarie anslag å sjunde hufvudtiteln.

Extra anslag.

I fråga om tillfälliga behof, hänförliga till sjunde hufvudtiteln, hafva,
förutom det vid punkten 7:o här ofvan anmälda, nedannärnnda beslut
blifvit fattade.

Ersättning för af statskontoret gjorda förskott.

12:o) Enligt hvad statskontoret hos Eders Kongl. Maj:t anmält, har
statskontoret förskottsvis bestridt följande, till sjunde hufvudtiteln hänförliga
utgifter, hvilka borde hos Riksdagen anmälas till ersättning,
nemligen:

till godtgörande af kostnader för uppmätning och

kartläggning m. m. af åtskilliga kronans domäner kronor 10,987: 06

» ersättning för till statsverket afträdda åbyggnader

å indragna boställen ..................................................... » 3,905: 50

» ersättning till vissa kronoarrendatorer för saknad

afkomst af exproprierad jord ................................... » 376: 91

» godtgörande af den på vissa kronoegendomar
belöpande kostnad för deltagande under år 1887

i Hjelmarens och Qvismarens sänkning.................. » 9,435: 29

» godtgörande af kostnader för vissa kronoegendo mars

deltagande i andra vattenafledningsföretag » 6,024: 25

» godtgörelse till arrendator!! af Bäckaskogs kungsgård
för åtskilliga vid kungsgården uppkomna
förluster genom ett sjösänkningsföretag ............... » 1,000: —

Transport kronor 31,729: 01

29

Riksdagens Skrifvelse N:o 68.

Transport kronor 31,729: Öl

till ersättning för öfverbyggnad å indragna boställen » 24,710: 85

» godtgörande af skifteskostnad, belöpande å indragna
häradsskrifvarebostället Lilla Rombs i

Gotlands län .................................................. » 298: 11

» ståndskogsliqvid för indragna kaptensbostället Nordanå
n:o 4 i Gefleborgs län...................................... » 625: 39

» ersättning åt Sala bergslags intressenter för återlemnande
till kronans disposition af den till
bergslaget förut upplåtna Nora skogsallmänning » 9,328: 65

» godtgörande af husröteersättning vid indragna
sergeantbostället mantal Viby n:o 1 i Södermanlands
län................................................................... » 1,616: 82

» kostnader för komitén för afgifvande af förslag
till åtgärder i syfte att upphjelpa den ekonomiska

ställningen i riket....................................................... » 47,429: 71

» godtgörande af reparations- och underhållsarbeten
å Tranebergs, Nockeby och Drottningholms
broar................................................................................... » 2,531: 28

eller tillhopa kronor 118,269: 82.

Med anledning häraf och på grund af Eders Kong]. Maj:ts gjorda
framställning har Riksdagen till ersättning för ofvan omförmälda, af
statskontoret gjorda förskott på extra stat för år 1890 anvisat ett belopp
i jemnt krontal af 118,270 kronor.

Genomförande af öfverintendentsembetets nya organisation.

13:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
och i öfverensstämmelse med hvad förut egt rum, har Riksdagen,
för genomförande af öfverintendentsembetets nya organisation, å
extra stat för år 1890 anvisat ett belopp af 500 kronor.

Ombyggnad af länsresidensets i Malmö vestra flygel.

14:o) Till bestridande af kostnaden för ombyggnad af länsresidensets
i Malmö vestra flygel har Eders Kongl. Maj:t äskat ett extra anslag för
år 1890 af 18,000 kronor.

30

Riksdagens Skrifvelse N:o 68.

Då genom hvad till statsrådsprotokollet derom meddelats behofvet
åt den föreslagna ombyggnaden synes vara ådagalagdt, har Riksdagen,
till bestridande af kostnaden för ombyggnad af länsresidensets i Malmö
vestra flygel, å extra stat för år 1890 anvisat ett belopp af 18,000
kronor.

Den lokala förvaltningen af statens jordbruksdomäner.

15:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
och i öfverensstämmelse med hvad förut egt rum, har Riksdagen
anvisat på extra stat för år 1890 ett anslag af 45,000 kronor till
aflöning åt domänintendenter och uppehållande af domängöromålen hos
länsstyrelserna.

16:o) Vidare har Riksdagen, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts
derom gjorda framställning, anvisat på extra stat för år 1890 ett förslagsanslag
af 22,030 kronor till resekostnader vid domänförvaltningen.

Skogsodlingens befrämjande.

17:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,
har Riksdagen — i likhet med hvad för innevarande år egt
rum — för år 1890 för skogsodlingens befrämjande beviljat ett extra
anslag af 25,000 kronor, att ställas till Eders Kongl. Maj:ts förfogande
för att i mån af tillgång tilldelas landsting eller hushållningssällskap,
som understödja enskilde skogsödare genom tillhandahållande af skogsbo
och plantor till billigt pris eller beredande af kostnadsfritt biträde
vid skogsodlingsarbeten, dock med vilkor att statsbidrag icke må till
något län utgå med högre belopp än hvad landsting och hushållningssällskap
tillsammans eller endera af dem för ändamålet anslagit, ej heller
till högre belopp än 2,000 kronor för hvarje landstingsområde.

Strömrensningar i gränselfvarne mot Finland.

18:o) För verkställande af strömrensningar i gränselfvarne mot Finland
har Eders Kongl. Maj:t äskat ett extra anslag för år 1890 af 27,500
kronor.

31

Riksdagens Skrifvelse N:o 68.

Då Eders Kongl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning icke gifvit anledning
till någon erinran, har Riksdagen, för verkställande af strömrensningar
i gränselfvarne mot Finland, anvisat ett extra anslag för år
1890 af 27,500 kronor.

Anläggande af telefonledningar.

19:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte för anläggande
af telefonledningar bevilja ett extra anslag af 750,000 kronor,
att utgå under fem år, och deraf anvisa en femtedel, eller 150,000
kronor, för år 1890.

Denna Eders Kongl. Maj:ts framställning har Riksdagen bifallit.

Stockholm den IG maj 1889.

Med undersåtlig vördnad.

CO

CO

Ordinarie anslagen under riksstatens Sjunde Imfvudtitel.

Anvisning i

kontant.

Indelning och dermed
jemförlig anvisning,
på förslag.

Summa.

Friheter och
kyrkotionde.

Ersättningar.

Finansdepartementet.

Kronor

Ö.

Kronor

ö.

Kronor

ö.

Kronor

Ö.

Departementschefen...............................................................

Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli..................

Kammarkollegium..................................................................

Statskontoret .....,...................................................................

Stämpelomkostnader, förslagsanslag .......................................

Kostnader för allmänna bevillningens uttaxering,

förslagsanslag. Nuvarande belopp.............. 75,000: —

Ökas med...................................................... 65,000: —

17,000

62,400

122,100

100,800

174.000

140.000

—

—

—

—

17,000

62,400

122,100

100,800

174.000

•

140.000

—

Mynt- och kontrollverken...............................

Omkostnader för kontrollverket, förslagsanslag

Kammarrätten..................................................

Öfverintendentsembetet ...................................

Postverket, förslagsvis beräknadt att utgå di-rekt af postmedlen. Nuvarande belopp
Ökas med ................................................

6,405,000: —
315,000: —

20,300

5,400

169,600

35,500

6,720,000

—

—

—

20,300

5,400

169,600

35,500

6,720,000

—

Telegrafverket, reservationsanslag att af telegraf-medlen direkt utgå. Nuvarande belopp...
Ökas med ................................................

1,200,000: —
60,000: —

1,260,000

1,260,000

Tullverket, förslagsanslag att af tullmedlen di-rekt utgå. Nuvarande belopp ...............

Ökas med ................................................

2,453,000: —
80,000: —

2,533,000

2,533,000

Ersättning till städerna för mistad tolag, förslagsanslag.........

Domänstyrelsen....................................................................

1,900,000

94,000

—

—

—

1,900,000

94,000

—

Riksdagens Skrifvelse N:o 68.

Bill. till Jliksd. Prof. 188,9. 1 Sami. 1 Afd. 1 Band. .9 Häft.

Skogsväsendet:

Bestämdt anslag:

För skogsstaten. Nuvarande
belopp... 412,293: —
Ökas med ... 34,915: —

För statens skogsskolor......

Förslagsanslag:

447,208: —
24,500: —

Nytt..
21,300:
8,600:

471,708: —
60,000: —

Till ålderstillägg åt skogsstaten.

Reservationsanslag:

Till skogsinstitutet ...............

» enskilda skogsundervis ningen

........................

» kronoskogarnes förvaltning
och befrämjande af skogsväsendet
i allmänhet. Nuvarande
belopp 214,307: —

Ökas med ...... 172,685: — 386,992: — 416,892: —

Till belöningar för rofdjurs dödande, förslagsanslag...............

Lyshållning m. fl. utgifter för kronans publika hus i Stockholm,
förslagsanslag ........................................................

Byggnader och reparationer, reservationsanslag .....................

Städers friheter, förslagsanslag.............................................

Observations- och uppbördsprocenter m. m., förslagsanslag ...

Kontroll å tillverkningsafgifter, förslagsanslag.........................

För kontrollen vid enskilda banker och kreditanstalter, förslagsanslag
högst...............................................................

Institutioner, förslagsanslag...................................................

Ålderstillägg, förslagsanslag. Nuvarande belopp 30,800: —

Ökas med .................................................. 14,200: —

Bese- och traktamentspenningar, förslagsanslag....................

Postafgifter för tjenstebref och dylika försändelser, förslagsanslag.
Nuvarande belopp.......................... 250,000: —

Ökas med...................................................... 150,000: —

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag

Extra utgifter, reservationsanslag...................................

Kong!, operan.................................................................

Summa

948,600

948,600

12,000

—

—

—

—

12,000

—

30,000

__

_

_

_

30,000

_

200,000

—

—

—

—

200,000

—

21,550

—

6

_—

5,234

—

26,790

—

15,000

—

—

—

15,000

—

450,000

—

—

—

450,000

—

12,000

_

12,000

_

25,000

—

—

—

25,000

—

45,000

__

_

45,000

_

20,000

—

—

—

20,000

—

400,000

400,000

36,810

—

—

—

36,810

—

35,000

—

—

—

—

35,000

—

60,000

—

—

—

60,000

—

15,665,060

—

6

—

5,234

—

15,670,300

—

CO

CD

Riksdagens Skrifvelse N:o 68.

34

Riksdagens Skrifvelse N:o 68.

Bil. Litt. B.

Extra ordinarie anslagen under riksstatens Sjunde hufvudtitel.

Kronor

Ö.

Finansdepartementet.

Finansdepartementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli:

Till arfvode för en assistent åt bankinspektören ..................................

4,000

—

Statskontoret:

Ersättning för af statskontoret gjorda förskott .......................................

118,270

—

Öfverintendentsembetet:

För genomförande af dess nya organisation........................ 500: —

» ombyggnad af länsresidensets i Malmö vestra flygel... 18,000: —

18,500

Telegrafverket:

För anläggning af telefonledningar ........................................................

150,000

—

Domänstyrelsen:

Till aflöning åt domänintendenter och uppehållande af domängöromålen

hos länsstyrelserna........................................................ 45,000: —

» resekostnader vid domänförvaltningen, förslagsanslag 22,030: —

07,030

Skogsväsendet:

För skogsodlingens befrämjande ...........................................................

25,000

—

Diverse anslag:

Till strömrensningar i gränselfvarne mot Finland ...............................

27,500

—

Summa

410,300

|-

STOCKHOLM, IVAR HiEQGSTRÖMS BOKTRYCKERI, 1S89.