Riksdagens Skrifvelse N:o 39.

it

N:o 39.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 1 maj 1889.
— — — — Andr» Kammaren den 1 maj —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, om ändring i kongl. kungörelsen
angående upphörd af afgifter till vissa på
ömsesidighet grundade försäkringsanstalter den 22 oktober
1886.

(Första Kammarens tillfälliga utskotts n:o 3 utlåtande n:o 10.
Andra Kammarens tillfälliga utskotts n:o 3 utlåtande n:o 24.)

Till Konungen.

Genom kongl. kungörelsen den 22 oktober 1886 §§ 1 och 3
hafva de på ömsesidighet grundade brand-, hagelskade- och kreatursförsäkringsanstalter,
hvilkas reglementen blifvit faststälda af Eders
Kong], Maj:t eller Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande, berättigats
att få delegarnes på landet afgifter till anstalterna debiterade, indrifna och
i^dovisade genom häradsskrifvare och kronfogdar i sammanhang med
kronouppbörden, samt att under vissa vilkor utan föregående utslag
eller dom få afgifter, som sådane delegare icke i behörig tid erlägga,
genom utmätning hos dem uttagne; men detta medgifvande har inskränkts
till de af dessa anstalter, hvilkas verksamhet omfattar minst
ett härad, och afser således icke sådana på en del orter bildade försäkringsanstalter,
som bestå af delar utaf olika härad.

Då emellertid ifrågavarande rättighet, på sätt ofvan nämnts, ej
kan af försäkringsanstalt vinnas med mindre anstaltens reglemente
blifvit faststäldt och det med visshet lärer kunna antagas, att en dylik
Bih. till Iiiksd. Prof. 1889. 10 Sund. 1 Afd. 1 Band. 3 Raft. 2

10

Riksdagens Skrifvelse N:o 39.

fastställelse icke erhålles, derest anstalten ej befinnes vara i allo på
ett fullt betryggande sätt organiserad, anser Riksdagen, att den i kungörelsen
stadgade föreskrift angående begränsning af försäkringsanstaltens
verksamhetsområde utan olägenhet bör kunna upphäfvas.

Med anledning häraf och då en sådan förändring ej bör komma
att för vederbörande uppbördsmyndigheter föranleda några särskilda
praktiska svårigheter, men deremot för de ömsesidiga försäkringsanstalterna
åstadkomma en betydlig lättnad i deras verksamhet, får Riksdagen,
hos hvilken framställning i ämnet skett, anhålla det Eders
Kong], Maj:t täcktes taga under öfvervägande, huruvida icke berörda i
kongl. kungörelsen den 22 oktober 1886 stadgade föreskrift derom, att
försäkringsanstalt af ofvannämnda slag, för att komma i åtnjutande af
omförmälda rättighet i afseende å debitering, indrifning, redovisning
och utmätning af delegarnes på landet afgifter till anstalten, skall till
sin verksamhet omfatta minst ett härad, måtte kunna upphäfvas och
i följd deraf orden: »och hvars verksamhet omfattar minst ett härad»
i 1 och 3 §§ af samma kungörelse få utgå.

Stockholm den 1 maj 1889. .

Med undersåtlig vördnad.