6

Riksdagens Skrifvelse N:o 15.

N:o 15.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 12 mars 1889.
— — — — Andra Kammaren den 12 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, med förslag till lag, angående
ändrad lydelse af 1 kap. 1 § kyrkolagen.

(Lagutskottets utlåtande n:o 17).

Till Konungen.

1 § i 1 kap. af 1686 års kyrkolag lyder sålunda:

»Uti vårt konungarike och dess underliggande länder skola alle
bekänna sig, endast och allena, till den kristelige lära och tro, som är
grundad uti Guds heliga ord, det gamla och nya testamentets profetiske
och apostoliske skrifter, och författad uti de tre hufvud-symbolis,
Apostolico, Nicaeno och Athanasiano, jemväl uti den oförändrade Augsburgiske
bekännelsen af år 1530, vedertagen i Upsala concilio 1593,
samt uti hela, så kallade, Libro concordise förklarad; och alle de, som
uti läroståndet, vid kyrkor, akademier, gymnasier eller skolor något

7

Riksdagens Skrifvelse N:o 15.

embete tillträda, skola vid ordinationen, eller då de någon gradual antaga,
med liflig ed, till denna lära och trosbekännelse sig förpligta.»

I 2 § af 1809 års regeringsform stadgas deremot:

»Konungen skall alltid vara af den rena evangeliska läran, sådan
som den uti den oförändrade Augsburgiska bekännelsen samt Upsala
mötes beslut af år 1593 antagen och förklarad är.»

Den bristande öfverensstämmelsen mellan kyrkolagens och regeringsformens
sätt att angifva hvad som bör anses utgöra svenska kyrkans
lära föranledde redan de komiterade, som den 29 december 1846
afgåfvo förslag till kyrkolag och särskilda lagar rörande kyrkoväsendet
samt kyrkostadga^ att gifva följande lydelse åt 1 kap. 1 § i det af
dem framlagda förslag till kyrkolag:

»Till svenska kyrkan höra alla de svenske undersåter, som bekänna
den rena evangeliska läran, sådan den, grundad i Guds ord,
gamla och nya testamentets skrifter, genom den oförändrade Augsburgiska
bekännelsen samt Upsala mötes beslut af år 1593 antagen och
förklarad är.»

Sedan, på framställning af kyrkomötet, Kongl. Maj;t den 5 januari
1869 uppdragit åt en komité att ombesörja en revision af 1686 års
kyrkolag, föreslog denna komité, som den 2 oktober 1873 afgaf betänkande,
att 1 kap. 1 § kyrkolagen måtte erhålla denna lydelse:

»Svenska kyrkans medlemmar skola bekänna sig till den rena
evangeliska läran, sådan den, grundad uti Guds heliga ord, det gamla
och nya testamentets skrifter, genom den oförändrade Augsburgiska
bekännelsen samt Upsala mötes beslut af år 1593 antagen och förklarad
är.»

I motiven, anförde komitén rörande denna paragraf:

»Då den bestämning af svenska kyrkans bekännelse, som är gifven
i kap. 1 § 1 af 1686 års kyrkolag, till lydelsen blifvit ändrad genom
innehållet i § 2 i gällande regeringsform, så har dennas beskrifning
på den rena evangeliska läran här blifvit upptagen, såsom ock
skett uti det år 1846 af dåvarande kyrkolagskomitén afgifna förslag till
kyrkolag, utan att något af rikets domkapitel deremot haft något att
anmärka».

Då Riksdagen för sin del finner önskvärd!, att den anmärkta
motsägelsen mellan regeringsformens och kyrkolagens stadganden i
ämnet varder undanrödd, och då den af sist omförmäld a komité föreslagna
redaktion, med någon förändring, synes mest tillfredsställande,

8 Riksdagens Skrifvelse N:o 15.

har Riksdagen, hos hvilken framställning i ämnet skett, för sin del antagit
följande

Lag

angående ändrad lydelse af 1 kap. 1 § kyrkolagen.

Härigenom förordnas, att 1 kap. 1 § kyrkolagen skall hafva följande
ändrade lydelse:

Svenska kyrkans lära är den rena evangeliska, sådan den, grundad
i Guds heliga ord, det gamla och nya testamentets skrifter, genom
den oförändrade Augsburgiska bekännelsen samt Upsala mötes beslut
af år 1593 antagen och förklarad är.

Stockholm den 12 mars 1889.

Med undersåtlig vördnad: