Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (Ko 4) Utlåtande N:o 21.
1
N:o 21.
Ank. till Riksd. kansli den 15 mars 1889, kl. 2 e. m.
Andra Kammarens fjerde tillfälliga utskotts utlåtande n:u 7, i
anledning af räckt motion om skrifvelse till Kongl Maj:t
med begäran, om ändrad tid för regementsmötens hällande.
Uti en hos Andra Kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion,
n:o 176, har herr J. Nilsson i Sorröd föreslagit,
»att Riksdagen i underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t må anhålla,
att regementsmötena för de ii^delta regementena må hållas så, att de
kunna vara afskräde inom första hälften af juli månad.»
Till stöd för sin framställning har motionären anfört, att, enligt
hvad han genom officiella underrättelser erfarit, regementsmötena inom
första och andra militärdistrikten blifvit framflyttade till tiden 26 augusti
—10 september, hvarpå fälttjenstöfningar skulle följa. Berörda tid vore
på landsbygden årets bästa arbetstid, den för jordbruket allra dyrbaraste.
Arbetskrafterna vore då efterfrågade och i följd deraf daglönerna höjda.
Regementsmötens hållande under nämnda tid skulle alltså medföra skada
för jordbruket, synnerligast om ogynsamt bergningsväder inträffade, och
derjemte olägenhet för alla dem af manskapet, hvilka antingen innehade
jord . att bruka eller ock sökte sin utkomst såsom jordbruksarbetare.
Härtill komme att, om regementsmötena framdeles blefve till samma tid
förlagde, det blefve betydligt svårare för de rustnings- och roteringsskyldige
att hålla sina nummer besatta med manskap.
Bill. till Biksd. Prot. 1889. 8 Sami. 2 Afd. 2 Band. 15 Höft.
2
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o i) Utlåtande N:o 21.
Såsom motionären antydt, står framflyttningen af tiden för regementsmötena
i sammanhang med anordnandet af så kallade fälttjenstöfningar.
Sådana skola innevarande år ega rum med de trupper, som tillhöra första
och andra militärdistrikten, och årets regementsmöten inom dessa militärdistrikt
hafva blifvit utsatta att hållas å den af motionären uppgifna tid
eller omedelbart före fälttjenstöfningarnas början. I-fråga om anledningen
dertill, att dels fälttjenstöfningar nu mera ega ruin på hösten och dels
regementsmötena ställas i samband med fälttjenstöfningarna, har utskottet
från landtförsvarsdepartementets kommandoexpedition förskaffat sig en
promemoria, som utskottet anser sig böra här meddela, så lydande:
»Fälttjenstöfningar med trupper af alla vapen (manöver) hafva åien
1871, 1884,'' 1886 och 1888 egt rum på hösten. Skall af dessa öfningar
kunna dragas tillbörlig nytta, är det nemligen nödvändigt, att de förläggas
till den tid af året, då grödan till större delen är inbergad, så att
den odlade marken får beträdas, af trupperna. Aren 1874 och 1878, då
sådana öfningar egde rum under högsommaren, framträdde nogsamt olägenheterna
af att vid denna årstid anordna dylika öfningar. Då dessutom
klimatiska förhållanden hindra dessa öfningars förläggande till senhösten,
har början eller midten af september för våra förhållanden synts dertill
bäst passande. De fälttjenstöfningar, som egt rum vid denna tid afåret,
hafva bekräftat detta.
Under åren 1871, 1884 och 1886 hafva vid de regementen och
kårer, som deltagit i fälttjenstöfningarne, regementsmötena, liksom vid
öfriga regementen, varit förlagda till försommaren — med undantag för
sistnämnde år af kong!, lifregemente!» husarkår —, men år 1888 till
sensommaren, omedelbart före fälttjenstöfningarnas början, hvilket ock
blifvit anbefaldt för de trupper, som deltaga i innevarande års fälttjenstöfningar.
De skäl, som förmått krigsstyrelsen vidtaga denna förändring,
äro dels af militär, dels af ekonomisk natur.
Från militär synpunkt utgör det nemligen ett öuskningsmål, att
regementsmötena, hviikas öfningar skola utgöra en direkt förberedelse för
fälttjenstöfningarne, omedelbart föregå dessa sistnämnda. Dessutom är det
vid kavalleriet rent af en nödvändighet, att hästarne genom förberedande
tjenstgöring sättas i stånd att uthärda de ansträngningar, som åt dem
kräfvas under fälttjenstöfningarne. Den ringa uthållighet, som de år 1884
från rusthåll©! direkt till dessa öfningar inkallade kavallerihästarne lada
i dagen under öfningarne, föranledde, såsom ofvan anförts, att kongl. lifregementets
husarkårs regementsmöte år 1886 förlädes till sensommaren.
Från ekonomisk synpunkt har regementsmötets hållande omedelbart
före fälttjenstöfningarne medfört fördelen att, stammanskapet endast behof!
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 4) Utlåtande N:o 21. 3
en gång inkallas och hemskickas, under det att detta, då regementsmötet
och fälttj en stö fningar ne förlagis till skilda tider, måst ega rum tvenne
gånger. _ De senaste årens räkenskaper gifva vid handen, att färdkostnaderna
till och från regementsmötet årligen i medeltal uppgått för de indelta
trupper, som innevarande år äro afsedda att deltaga i fälttjenstöfningarna,
till öfver 20,000 kronor. Genom att endast en gång till öfning
inkalla det i fälttj enstöfningarne deltagande stammanskapet besparas sålunda
för statsverket för innevarande år en summa af öfver 20,000 kronor.
Färden till och från regementsmötet kräfver i medeltal hvarje gång
tillsammans 4 å 5 dagar, hvarigenom, då endast en gång inkallelse eger
rum, soldaten blir 4 å 5 dagar kortare borta från roten eller rusthållet,
Hvad särskildt angår årets öfningar, så kan ändring af det af krigsstyrelsen
fastställa öfningsprogrammet icke ske utan stora kostnader för
statsverket, emedan uppgörelse angående truppernas proviantering in. m.
redan träffats med vederbörande leverantörer.
Med afseende å hvad sålunda blifvit upplyst och då, enligt hvad
utskottet jemväl inhemtat, fälttjenstöfningar och. dermed förbunden framflyttning
af tiden för regementsmötena torde för ett och samma militärdistrikt
förekomma i allmänhet endast med åtskilliga års mellanrum, har
utskottet — som visserligen icke underskattar de af motionären framhållna
svårigheter, men finner dem icke utan andra, till äfventyra ännu större,
olägenheter kunna undgås — funnit sig förhindradt att tillstyrka bifall
till hvad motionären föreslagit, utan hemställer,
att motionen icke må till någon Riksdagens åtgärd
föranleda.
Stockholm den 15 mars 1889.
På utskottets vägnar:
LUDV. ESSÉN.