Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande (''N:o 5).

1

N:o 5.

Ant. till Eiksd. kansli den 3 maj 1889, kl. 9 f. m.

Sammansätta stats- och lagutskottets utlåtande n:o 1, i anledning
af Kongl. Maj:ts proposition med förslag till ordnande
af dofstumundervisningen i riket.

Uti en den 22 mars 1889 till Riksdagen aflåten proposition (n:o 31)
har Kongl. Maj:t, under åberopande af hvad vid propositionen fogadt
utdrag af statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden samma dag innehölle,
inhemtat Riksdagens yttrande öfver propositionen jemväl bilagdt,
bär nedan i detta utlåtande infördt förslag till förordning angående döfstumundervisningen
samt föreslagit Riksdagen att

dels antaga §§ 1—12, 29 och 34 af berörda författningsförslag;
dels medgifva:

att statsbidrag till uppehållande af döfstumskola, anordnad af skoldistrikt,
hvarom i § 3 mom. 1 i nämnda förordning förmäldes, måtte,
enligt de närmare bestämmelser Kongl. Maj:t kunde finna godt meddela,
utgå för år räknadt med 250 kronor för hvarje barn, som inom skolan
eller på dess bekostnad åtnjöte underhåll, samt med 125 kronor för
hvarje annat i skolan intaget barn; och

att statsbidrag till uppehållande af annan döfstumskola, hvilken
Kongl. Maj:t funne vara förtjent af dylikt bidrag, måtte utgå för år
räknadt med högst 100 kronor för hvarje barn, som inom skolan eller
på dess bekostnad åtnjöte underhåll, samt med högst 50 kronor för
hvarje annat i skolan intaget barn;

Bill., till Rikad. Prof. 7889. 4 Sami. 2 Afd. 4 Höft.

1

2 Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande N:o 5.

dels ock, i stället för de under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda
ordinarie anslag till allmänna institutet för döfsturnma samt till
understöd och uppmuntran åt mindre uppfostringsanstalter för medellösa
döfsturnma och blinda barn, hvilka anslag tillhopa utgjorde 110,000
kronor, på ordinarie stat bevilja till befrämjande af dofstumundervisningen
ett förslagsanslag å 200,000 kronor samt tillåta att deraf måtte, förutom
här ofvan angifna statsbidrag, utgå:

till arfvoden åt inspektörer ............................. årligen högst kr. 1,500: —

» stipendier åt döfstumlärare-elever ........ » » » 3,000: —

» vård och undervisning åt sådana personer,
som vore både döfsturnma och

blinda.......................................................... » » » 5,000: —

» uppehållande af institutet å Manilla...... » » » 60,000: —

sistnämnda anslag dock ej längre än senast till 1894 års slut; samt
» skoldistrikt, inom hvilka döfstumundervisningen på ändamålsenligt
sätt anordnades, bidrag för en gång till upprättande af intagningsklass,
hvilka bidrag af Kongl. Maj:t bestämdes, men tillhopa för
samtliga skoldistrikt ej måtte öfverstiga 18,000 kronor;
kunnande tillgång till den erforderliga anslagsförhöjningen, 90,000
kronor, för år 1890 beredas genom motsvarande nedsättning af den
summa, Kongl. Maj:t i den till innevarande års Riksdag aflåtna proposition
angående statsverkets tillstånd och behof föreslagit att använda
till förstärkande af statsverkets kassaförlagsfond.

Då utskottet, till hvars förberedande handläggning förevarande
proposition blifvit öfverlemnad, nu går att öfver densamma afgifva utlåtande,
vill utskottet till eu början i minnet återkalla hvad Riksens Ständer
och Riksdagen hittills gjort och såsom önskvärdt uttalat beträffande
undervisning åt döfsturnma i riket.

Allt sedan år 1810, då första gången understöd af statsmedel beviljades
det af P. A. Borg’ inrättade institutet för blinda, döfsturnma och
sinnesslöa, har representationen haft sin uppmärksamhet fäst å behofvet
att bereda undervisning åt de döfstumme, och, efter det genom 1842
års folkskolestadga obligatorisk undervisning blifvit införd för fullsinnade
barn, vid upprepade tillfällen uttalat nödvändigheten af att jemväl alla
döfsturnma barn bibringades motsvarande undervisning, hvaraf de måste
anses vara i ännu större behof än de fullsinnade. Sedan det årliga
anslaget till ornförmälda institut flere gånger blifvit förhöjdt och bidrag

3

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande N:o 5.

till institutets nybyggnad vid Manilla blifvit beviljadt, anhöllo Riksens
Ständer i skrifvelse till Kongl. Maj:t den 11 april 1863 att, enär detta
institut icke lemnade erforderligt utrymme, Kongl. Maj:t måtte till nästföljande
riksmöte aflåta proposition om inrättande på lämpligt ställe och
på statens bekostnad af ytterligare ett institut för döfstumma och blinda.
Emellertid hade på åtskilliga orter i riket uppstått privata undervisningsanstalter
för döfstumma. Kongl. Maj:t föreslog derför vid 1865—
1866 årens riksdag att, för bättre vinnande af det utaf Riksens Ständer
afsedda syftemål, att bereda utväg till vård och undervisning för alla
inom riket befintliga döfstumma barn, ett årligt anslag af 15,000 rdr
måtte anvisas till understöd åt sådana mindre anstalter, i hvilka medellösa
döfstumma barn till vård och undervisning blefve intagna.

I sitt svar på denna framställning medgåfvo Riksens Ständer, att
den af Kongl. Maj:t föreslagna utvägen att bereda tillfälle till vård och
undervisning åt alla inom landet befintliga döfstumma barn egde ett
afgjordt företräde framför den ifrågasatta planen att för dessa vanlottade
barn uppföra ytterligare ett institut af större omfattning. Om det än å
ena sidan torde vara statens pligt att tillse det de döfstumma icke måtte
sakna tillfälle till erhållande af den undervisning, som med nutidens
förbättrade lärometoder kunde dem bibringas, på det ej mindre deras
andliga utveckling måtte möjliggöras än äfven vid läroanstalten förvärfvad
arbetsskicklighet sätta dem i stånd att, utan anhörigas eller
kommunernas betungande, sig försörja, så måste det å andra sidan, enligt
ständernas tanke, vara kommunernas pligt att, likasom i fråga om den
allmänna folkundervisningen, i första rummet taga denna angelägenhet
om hand. Den skyldighet uti ifrågavarande hänseende, som derutöfver
kunde åligga staten, syntes ständerna skäligen kunna inskränkas till ett
lämpligt understöd åt de mindre dylika undervisningsanstalter, som
redan funnes eller framdeles kunde uppstå. Då emellertid det af Kongl.
Maj:t för ändamålet äskade beloppet, 15,000 rdr, icke syntes ständerna
tillräckligt, beviljades ett ordinarie anslag af 20,000 rdr att användas
till understöd och uppmuntran åt sådana mindre uppfostringsanstalter.
Samtidigt höjdes anslaget till allmänna institutet för döfstumma och
blinda vid Manilla från 45,000 rdr till 81,000 rdr, med hvilket belopp
anslaget sedermera utgått, till dess 1882 års Riksdag, sedan blindafdelningen
vid Manilla redan år 1879 afskilts från döfstuminstitutet, delade
anslaget och deraf uppförde till allmänna institutet för döfstumma 60,000
kronor och till institutet för blinda 21,000 kronor.

1 skrifvelse till Kongl. Maj:t den 23 maj 1875 anhöll Riksdagen, det
Kongl. Maj:t täcktes låta utreda, huruvida de öfvcrårigc elevernas af -

4

Sammansätta Stats- och Lagutskottets Utlåtande (Nio 5).

gång från döfstumanstalterna lämpligen skulle kunna påskyndas, så att
derigenom tillfälle bereddes för alla inom läroåren varande döfstumma
barn att komma i åtnjutande af undervisning, samt för Riksdagen föreslå
de åtgärder, som kunde leda till nämnda måls vinnande.

Nästföljande år ansåg Riksdagen emellertid, att berörda framställning
borde gifvas en större och ämnet i hela dess vidd omfattande utsträckning.
I skrifvelse till Kongl. Maj:t den 14 maj 1876 förklarade
Riksdagen nemligen sig hafva funnit den tidpunkt vara inne, då staten
borde genom lagstiftning ordna samt med erforderliga medel understödja
de bemödanden, som från enskildes, kommuners eller landstings
sida redan vore gjorda eller kunde komma att göras till fullständigt
uppnående af det mål, staten i 1842 års folkskolestadga sig föresatt,
eller att alla barn i skolåldern utan undantag skulle erhålla undervisning
och åtminstone ett visst minimum af kunskaper, samt anhöll på
grund deraf, det täcktes Kongl. Maj:t låta uppgöra förslag till fullständigt
ordnande af döfstumundervisningen i riket, så att icke blott lagstadgad
undervisning kunde beredas alla i undervisningsåldern varande
döfstumma barn inom landet, utan ock ändamålsenliga åtgärder vidtagas
för åstadkommande äf en för ändamålet fullt nöjaktig lärarebildning.
Vid samma riksdag höjdes anslaget till understöd och uppmuntran åt
mindre uppfostringsanstalter för medellösa döfstumma och blinda barn
till 50,000 kronor, med hvilket belopp anslaget för närvarande utgår.

Eu följd af 1875 års Riksdags skrifvelse i ämnet blef inrättandet af
de tre läroanstalterna för öfveråriga döfstumma i Vadstena, Skara och
Bollnäs. Till den förstnämnda af dessa anstalter beviljade 1877 års
Riksdag på extra stat 10,000 kronor, och sedan år 1881 har till dem
samtliga årligen utgått ett extra anslag af 49,200 kronor. Med anledning
åter af 1876 års skrifvelse tillsatte Kongl. Maj:t samma år en komité,
som den 15 augusti 1878 till Kongl. Maj:t afgifvit betänkande och förslag
till döfstumundervisningens ordnande, hvilket legat till grund för
Kongl. Maj:ts förevarande förslag i ämnet.

Slutligen har Riksdagen i skrifvelse den 12 maj 1888, under anförande
att beredandet af undervisning och uppfostran åt samtliga döfstumma
barn i vårt land vore en humanitetsfråga af framstående vigt,
som ju förr dess hellre borde vinna sin lösning, hos Kongl. Maj:t anhållit,
att för nästa lagtima Riksdag måtte framläggas sådant förslag till
ordnande af döfstumundervisningen i riket, som Riksdagen år 1876
begärt.

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande (N:o 5). 5

I förevarande proposition, med förslag till ordnande af döfstumundervisningen
i riket, har Kong! Maj:t dels velat inhemta Riksdagens
yttrande öfver det propositionen bilagda författningsförslaget, dels ock
föreslagit Riksdagen antaga vissa uppräknade paragrafer af detsamma.
I)å emellertid, enligt utskottets förmenande, jemväl andra delar af förslaget,
såsom innefattande närmare bestämmelser rörande den kommunala
verksamheten för ifrågavarande ändamål, äro af den beskaffenhet,
att Riksdagen icke bör inskränka sig till att öfver dem afgifva ett yttrande,
samt öfriga stadganden synas på de andra i mer eller mindre
man inverka, har utskottet ansett Riksdagen böra fatta beslut öfver förslaget
i dess helhet.

Förslaget har synts utskottet vara bygdt hufvudsakligen på de
grundsatser, Riksdagen enligt upprepade uttalanden ansett böra tillämpas
vid ordnandet af döfstumundervisningen. Så skall, enligt förslagets § 29,
undervisningen blifva obligatorisk, i likhet med hvad som allt sedan år
1842 varit föreskrifvet i afseende å fullsinnade barn. Vidare skall, jemlikt
§ 2, undervisningen ordnas på kommunal grund, dock icke i likhet
med folkundervisningen, så att hvarje församling är ansvarig för att alla
inom densamma boende barn hållas till undervisning, utan så att hvarje
landsting eller stad, som ej i landsting deltager, är skyldig föranstalta
om undervisning åt de inom vederbörande landstingsområde eller stad
befintliga döfstumma barn. En sådan anordning vinner stöd i delvis bestående
förhållanden, i det allaredan åtskilliga landsting för sina områden
tagit de döfstummas uppfostran om hand. Undervisningen skall
såsom hittills meddelas i särskilda döfstumskolor; nu befintliga sådana
skola, derest de bibehållas, organiseras och med de nybildade inpassas
i en bestämd plan för det hela, på sätt förslaget närmare angifver.
För tillgodoseende af ifrågavarande angelägenhet skola, enligt § 34, landstingen
och de städer, som ej i landsting deltaga, understödjas dels genom
bidrag af statsmedel för hvarje barn, som åtnjuter undervisning,
dels ock, om sådant finnes nödigt, genom begränsade elevafgifter, hvilka,
i den mån föräldrar eller målsmän det icke förmå, skola af fattigvårdssamhällena
utgöras.

Vid den granskning, författningsförslaget inom utskottet undergått,
har utskottet ansett sig kunna tillstyrka godkännande af så väl förslagets
hufvudgrunder, hvilka utskottet nyss i korthet antydt, som ock dess
flesta detaljbestämmelser. Med tillkännagifvande, att de delar af förslaget,
om hvilka utskottet icke särskildt kommer att yttra sig, ej föranledt
anmärkning från utskottets sida, öfvergår utskottet till redogörelse
för de ändringar i förslaget, hvilka utskottet ansett sig böra ifrågasätta

6 Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande N:o 5.

och härmed föreslå, dervid den paragrafindelning kommer att följas, i
hvilken förslaget är affattadt.

Beträffande då först författningens rubrik, har utskottet ansett densamma
böra ändras till »lag angående döfstumundervisningen».

§ 1.

Enligt Kong!. Maj:ts förslag har ifrågavarande paragraf följande
lydelse:

»Med döfstumma, å hvilka denna förordning är tillämplig, afses:
l) sådana, hvilkas döfhet är medfödd eller i den spädare åldern uppkommit,
2) sådana, hvilkas döfhet inträdt efter talförmågans fullständiga
utveckling och som för stumhets förebyggande hafva behof af döfstumlärares
handledning, samt 3) sinnesslöa döfstumma, som efter behörig
pröfning befinnas mottagliga för undervisning i döfstumskola».

Såsom af statsrådsprotokollet å sid. 21 inhemtas, har statsrådet och
chefen för ecklesiastikdepartementet, ansett, att de döfstumma, som tillika
äro blinda, icke böra underkastas skotvång, emedan hvarje metod, hvarigenom
döfstumbildningen skall tillgodoses, har sin hufvudsakliga utgångspunkt
i synförnimmelserna. Utskottet delar denna uppfattning, men
anser, att stadgande derom bör för tydlighetens skull inflyta i denna
paragraf.

§ 3.

Enligt Kongl. Maj:ts förslag lyder denna paragraf sålunda:

_ ”1. Varder för två eller flera landstingsområden eller städer, som
ej i landsting deltaga, af vederbörande landsting och stadsfullmägtige
öfverenskommelse träffad om gemensamt ordnande af de döfstummas
undervisning, skall sådan öfverenskommelse underställas Kongl. Maj:ts
pröfning. Godkännes öfverenskommelsen, utgöra de kommuner, som med
öfverenskommelsen afses, tillsammans ett skoldistrikt.

2. Eljest utgör hvarje landstingsområde eller stad, som ej i landsting
deltager, för sig ett skoldistrikt».

Beträffande detta stadgande har departementschefen vid ärendets
föredragning inför Kongl. Maj:t anfört bland annat, att, om skolorna, på
sätt förslaget innehölle, ordnades efter grundsatsen om barnens indelning
efter anlag och begåfning på skilda linier, kommunalrepresentationernas
ekonomiska uppoffringar för döfstumundervisningen skulle
blifva ytterst betungande, derest icke en sammanslagning af de kommunala
enheter, som de representerade, i ganska stor omfattning egde rum.

Sammanfatta Stats- och TMgutskottets Utlåtande N:o 5. 7

Om» af pedagogiska skäl det vore nödvändigt, att den barngrupp,
som samtidigt undervisades, ej vore större än att densamma uppginge
till omkring ett tiotal af barn, måste det nemligen af ekonomiska skäl
vara lika angeläget, att denna grupp komme att omfatta detta eller
åtminstone i det allra närmaste detta antal, på det att icke lärarekrafter
onödigt måtte förslösas. Det vore derför önskligt, att distrikten blefve
så stora, att de lemnade tillgång att fylla skolornas skilda klasser med
nyssnämnda antal barn. Mellan så fritt beslutande och så talrika korporationer
som landsting och stadsfullmägtige ansåge departementschefen
emellertid det ej blifva lätt att få överenskommelser om sådan sammanslagning
till stånd. Erfarenheten från den tid, då ofvanberörda representantförsamlingars
yttranden inhemtades öfver döfstumkomiténs betänkande
i denna fråga, hade ock gifvit vid handen, att så olika åskådningar
och intressen inom dessa kunde göra sig gällande, att en öfverenskommelse
på frivillighetens väg ej vore sannolik, derest icke så
uppenbara fördelar af staten erbjödes, att de nära nog med nödvändighet
framkallade dylika föreningar. Enligt hvad å sid. 44 i statsrådsprotokollet
meddelas, har departementschefen jemväl förutsatt, att uttryckliga
bestämmelser om distriktsindelning framdeles blefve erforderliga, sådana
departementschefen emellertid nu icke velat ifrågasätta; och har departementschefen
till statsrådsprotokollet meddelat det förslag till distriktsindelning
han med hänsyn till förhandenvarande omständigheter ansett
lämpligast, nemligen:

l:a distriktet.

Stockholms stad, Stockholms län, Södermanlands län, Vestmanlands
län, Östergötlands län, Norrköpings stad och Gotlands län med ett invånareantal
år 1887 af 985,194 och ett antal bildbara döfstumma i skolåldern
enligt 1876 års uppgifter af 174 och enligt 1885 års af 164.

2:a distriktet.

Kalmar läns norra och Kalmar läns södra landstingsområden samt
Jönköpings och Kronobergs län med motsvarande siffror 597,413 samt
118 och 110.

3:e distriktet.

Kristianstads län, Malmöhus län, Malmö stad och Blekinge län med
motsvarande siffror 732,290 samt 108 och 130.

8 Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande (.N:o 5).

4:e distriktet.

Göteborgs och Bohus län, Göteborgs stad, Hallands län, Elfsborgs
län och Skaraborgs län med motsvarande siffror 958,511 samt 158 och 121.

5:e distriktet.

Örebro län och Vermlands län med motsvarande siffror 439:737
samt 98 och 82.

6:te distriktet.

Upsala län, Kopparbergs län och Gefleborgs län med motsvarande
siffror 514,795 samt 124 och 101.

7:e distriktet.

Vesternorrlands, Jemtlands, Vesterbottens och Norrbottens län med
motsvarande siffror 506,961 samt 82 och 106.

Med en sådan distriktsindelning borde, enligt departementschefens
åsigt, åttaklassiga skolor med årlig intagning anordnas inom l:a, 3:e och
4:e distrikten, hvaremot antalet döfsturmna inom de öfriga icke vore
större, än att der borde ordnas fyraklassiga skolor med intagning livavtannat
år.

Utskottet delar till fullo departementschefens åsigt om nödvändigheten
af att kommunalenheterna för denna angelägenhet sammanslutas
i lämpliga distrikt. Detta synes utskottet erforderligt så väl för åstadkommande
af en väl ordnad organisation af döfstumundervisningen som
för undvikande af allt för stora ekonomiska uppoffringar för densamma.
Dessa uppoffringar skulle, föreställer sig utskottet, i synnerhet för de
mindre kommunalenheterna blifva känbara, derest de icke ffnge sammansluta
sig med någon eller några större till gemensamt ordnande af undervisningen.

Det sätt Kongl. Maj:t föreslagit för åvägabringande af sådana sammanslutningar,
nemligen den fria öfverenskoinmelsen, har synts utskottet
vara förenadt med nästan oöfvervinneliga praktiska svårigheter och i
alla händelser, äfven om dessa skulle kunna öfvervinnas, leda till ett
icke önskvärdt uppskjutande af en organisation, hvilken Riksdagen sedan
30 år tillbaka vid upprepade tillfällen begärt. Landstingen sammanträda

9

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande (N:o 5).

nemligen i regeln endast en gång om året och då nästan samtidigt öfver
hela riket. Den minsta olikhet i de landstings beslut, emellan hvilka
en öfverenskommelse för ifrågavarande ändamål ifrågasatts, skulle göra
ett sådant förslag för den gången om intet. Utskottet har derför ansett
nödigt, att i lagen om döfstumundervisningen införes stadgande om eu
bestämd distriktsindelning. På grund af sin sammansättning synes Riksdagen
väl egnad att afgöra hvad i detta afseende kan vara lämpligast.
Huru än en sådan distriktsindelning bestämmes, låter det sig dock
naturligen icke göra att dervid tillmötesgå alla enskilda önskningar och
intressen.

Vid uppgörande af ofvan intagna förslag till distriktsindelning har,
såsom af statsrådsprotokollet inhemtas, hänsyn tagits ej mindre till vederbörande
kommuners folkmängd och antalet döfstumma barn, än äfven
till landets geografiska förhållanden och kommunikationer. Dervid hafva
tillika de nuvarande döfstumanstalterna i möjligaste måtto tillgodogjorts,
i det att, enligt förslaget, hvarje distrikt komme att i sig innesluta någon
af dessa anstalter och de flesta distrikten två af dem. Slutligen har
äfven till någon del det gillande eller ogillande, som af några landsting
uttalades öfver det af komitén uppgjorda förslaget till distriktsindelning,
inverkat vid förslagets uppgörande. Den af departementschefen föreslagna
distriktsindelningen synes utskottet derför lämplig att antagas.

För att emellertid särskilda kommuners önskningar, så vidt sådant
utan men för det hela kan ske, må i möjligaste mån blifva tillgodosedda,
torde det, enligt utskottets förmenande, vara lämpligt, att i lagen jemväl
inflyter stadgande derom att, på framställning af landsting eller stad,
som ej i landsting deltager, Kongl. Maj:t må ega att i afseende å distriktens
omfattning och antal vidtaga de förändringar, som af omständigheterna
kunna påkallas, och jemväl, der så lämpligt synes, medgifva,
att ett landstingsområde eller en sådan stad må för sig utgöra ett skoldistrikt.

Erhölle förevarande paragraf det innehåll, utskottet nu åsyftat,
blefve, enligt utskottets förmenande, eu fast utgångspunkt vunnen för
organisationens genomförande.

§ 4.

Denna paragraf har enligt Kongl. Maj:ts förslag följande innehåll:
»För hvarje skoldistrikt skall finnas en skolstyrelse.»

Enligt utskottets mening bör i lagen finnas stadgande om hvar skolstyrelsen
har sitt säte. Detta har utskottet ansett böra läggas till den

Bill. till Rilcsd. Frat. 1889. 4 Savil. 2 Afd. 4 Häft. 2

10 Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande (N:o 5).

plats, der skolan eller dess hufvudafdelning är belägen, hvarför utskottet
velat föreslå ett tillägg till paragrafen af sådant innehåll.

§ 5.

Enligt Kongl. Maj:ts förslag lyder denna paragraf sålunda:

»1. Kongl. Maj:t utser för viss tid ordförande i skolstyrelse inom
distrikt, hvarom i § 3 mom. 1 sägs.

2. Afser den i nämnda paragraf omförmälda öfverenskommelse två
landstingsområden eller ett landstingsområde och en stad, som ej i landsting
deltager, må, der öfverenskommelsen ej annorlunda innehåller, hvarje
landsting eller stad välja två ledamöter i skolstyrelsen. Afser öfverenskommelsen
flera än två sådana kommuner, eger hvarje landsting eller
stad, som nämnd är, att, der ej annorlunda öfverenskommes, välja en
ledamot i styrelsen.

3. På enahanda sätt väljas suppleanter till lika antal som ledamöter.
»

För vinnande af mera öfverskådlighet af innehållet i §§ 5, G och 7
har utskottet ansett detsamma böra så omordnas, att dessa paragrafer
komme att inrymma: § 5 stadgande om huru skolstyrelse skall utses,
§ 6 föreskrift om för hvilken tid ledamöterna väljas samt § 7 stadgande
om val af styrelsens ordförande och om dess arbetsformer.

Så val det af Kongl. Maj:t föreslagna antalet ledamöter i skolstyrelsen
för distrikt, som omfatta mer än en kommunalenhet, som den grund,
efter hvilken ledamöterna skulle väljas, synes utskottet böra förändras.

I distrikt, omfattande tva kommunalenheter, komme i regeln, enligt
Kongl. Maj:ts förslag, skolstyrelsen att bestå af 4 ledamöter” i distrikt,
omfattande tre sådana enheter, af 3 ledamöter, i distrikt, omfattande 4
sådana enheter, af 4 ledamöter o. s. v. Fn sålunda sammansatt skolstyrelse
synes utskottet, med hänsyn till den ganska vidsträckta befogenhet,
som blefve densamma inrymd, i allmänhet blifva allt för fåtalig,
hvarjemte den oegentlighet komme att uppstå, att i mera omfattande
distrikt skolstyrelsen i visst fall komme att blifva fåtaligare än, i annat
rall lika talrik med skolstyrelsen i mindre distrikt. Utskottet har derför
ansett, att den grund, efter hvilken ledamöterna skola väljas, bör vara
folkmängden i vederbörande kommun. Om det sålunda stadgades,
att en ledamot i skolstyrelsen väljes för hvarje fullt tal af nittiotusen
inom det område för hvilket han utses, dock så att en ledamot väljes,
äfven om folkmängden icke skulle uppgå till nittio tusen, föreställer sm
utskottet, att skolstyrelserna skulle komma att utgöras af lämpligt antal

11

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande (N:o 5).

ledamöter. Efter detta förslag kornme nemligen, enligt senaste statistiska
uppgifter öfver folkmängden, skolstyrelsen att utgöras: i lista distriktet af
9 ledamöter, i 2:a distriktet af 5 ledamöter, i 3:e distriktet af 7 ledamöter,
i 4:e distriktet af 9 ledamöter, i 5:te distriktet af 4 ledamöter,
i 6:e distriktet af 5 ledamöter och i 7:de distriktet af likaledes 5 ledamöter.

Skulle Kongl. Maj:t i särskildt fall förordna, att ett landstingsområde
eller eu stad, som ej i landsting deltager, må utgöra ett skoldistrikt, skulle,
på sätt Kongl. Maj:t i motsvarande fall under § 6 mom. 1 föreslagit, landstinget
eller stadsfullmägtige välja ledamöter i skolstyrelsen till antal af
minst tre.

§ 6.

Denna paragraf har enligt Kongl. Maj:ts förslag följande lydelse:

»1. Utgöres skoldistriktet allenast af ett landstingsområde eller eu
stad, som ej i landsting deltager, väljer landstinget eller stadsfullmägtige
ledamöter i skolstyrelsen till antal af minst tre samt suppleanter till lika
antal som ledamöter.

2. Skolstyrelsen utser inom sig för viss tid ordförande.»

I följd af hvad utskottet vid behandling af § 5 redan anfört, har
utskottet ansett innehållet af § ti mom. 1 böra flyttas under § 5 samt
innehållet af § 6 mom. 2 införas under § 7. I stället bör § 6 innehålla
hvad i Kongl. Maj:ts förslag finnes stadgadt under § 7, nemligen för hvilken
tid ledamöter och suppleanter i skolstyrelse skola väljas. Emot Kongl.
Maj:ts förslag, att tiden bestämmes till fyra år, har utskottet intet annat
att erinra, än dels att åren måtte angifvas såsom kalenderår, dels ock, för
vinnande af mera kontinuitet inom styrelsen, att hälften af ledamöternas
antal eller, om detta icke är jemnt, det antal, som är närmast under hälften,
bör vid slutet af andra året, efter det val första gången inom distriktet
egt ruin, utträda efter lottning, som inom skolstyrelsen anställes.

§ 7.

Eldigt Kongl. Maj:ts förslag har denna paragraf följande lydelse:

»Ledamöter och suppleanter i skolstyrelse väljas för en tid af fyra år.»

Såsom redan nämnts, har utskottet ansett ifrågavarande stadgande med
af utskottet föreslaget tillägg böra införas under § 6.

Under § 7 torde i stället böra införas dels hvad i Kongl. Maj:ts förslag
förekommer under § 5 mom. 1 och § 6 mom. 2, dels ock föreskrifter
om styrelsens beslutmessighet, formen för åstadkommande af beslut och

12

Sammansatta Stals- och Lagutskottets Utlåtande, (X:o SJ.

andra dvlika bestämmelser, dervid k o m in u n al Iaea r n e varit utskottet till

J 7 O

ledning.

Enligt § 5 mom. 1 eger Kongl. Maj:t för viss tid utse ordförande i
skolstyrelse inom distrikt, hvarom i § o mom. 1 af förslaget förmälts. Då
emellertid utskottet föreslagit ett annat sätt för åstadkommande af distrikt
än det Kongl. Maj:t afsett, samt tillräcklig säkerhet för ett rätt användande
af de medel, statsverket tillskjuter, torde vinnas genom den föreslagna
inspektionen, har utskottet ansett, att såväl i distrikt, som omfatta
mer än ett landstingsområde eller eu stad, som ej i landsting deltager,
som i sådana, Indika omfatta allenast en kommunalenhet, skolstyrelsen sjelf
hör få utse sin ordförande. Sådant val bör, enligt utskottets tanke, ske
för hvarje kalenderår; och torde för samma tid jemväl vice ordförande
böra utses.

§ 8.

Denna paragraf har enligt Kongl. Maj:ts förslag följande innehåll:

»Skolstyrelse tillkommer: att i enlighet med denna förordning uppgöra
skolreglemente, hvaraf ett exemplar insändes till ecklesiastikdepartementet,
att till- och afsätta lärare, att handhafva skolans ekonomi, att
öfvervaka undervisningen, att fastställa derför nödig läs- och arbetsordning
äfvensom att vid hvarje läsårs slut till ecklesiastikdepartementet ingifva
berättelse om döfstumundervisningens anordning och utveckling inom
distriktet jemte sammandrag af räkenskaperna.»

Detta stadgande har från utskottets sida icke föranledt annan anmärkning
än att, enär annorstädes i Kongl. Maj:ts författningsförslag föreståndare
åtskiljes från lärare, samt skolstyrelse jemväl bör tillkomma att tilloch
afsätta föreståndare, föreskrift derom torde böra i paragrafen inflyta.

§ 9.

Denna paragraf är enligt Kongl. Maj:ts förslag så lydande:

»1. I distrikt, hvarom förmäles i § 3 mom. 1, eger skolstyrelsen, der
ej annorlunda öfverenskommits, att utöfver hvad i § 8 blifvit stadgadt
besluta jemväl i öfriga frågor rörande döfstumundervisningen; skolande
dock styrelsens beslut, der desamma angå anskaffande af erforderliga
lokaler för skola eller skolas årliga utgiftsstat, för att erhålla bindande
kraft underställas Kongl. Majds befallningshafvande i det län, der skolan
eller dess hufvudafdelning är belägen. Vägrar Kongl. Majds befallningshafvande
sitt godkännande, bör skäl dertill uppgifvas; och eger styrelsen
att afgöra, huruvida frågan skall Kongl. Majds pröfning underställas.

13

Sammansatta Stats- och Ltnjut skottets Utlåtande (N:o 5).

2. Sedan för skola i distrikt, hvarom nu är fråga, utgiftsstaten bliivit
godkänd, skall det belopp, som utöfver påräkneligt statsbidrag och öfriga.
för styrelsen tillgängliga medel erfordras, af styrelsen fördelas på vederbörande
landsting eller städer i förhållande till deras folkmängd, sådan
den linnes upptagen i senast derförut af statistiska centralbyrån afgifna
berättelse rörande rikets befolkningsförhållanden. Det åligger styrelsen
att jemte aflemnande af skolans utgiftsstat meddela vederbörande landsting
eller stadsfullmägtige underrättelse om hvad sålunda på kommunen belöper.
Detta belopp skall af landstinget eller stadsfullmägtige i kommunens
utgiftsstat för nästföljande år upptagas samt i mån af behof hållas
styrelsen till banda.»

1 ändamål att vid den föreslagna organisationen, hvilken hvilar på
kommunal grund, rättigheten till kommunal sjelfstyrelse må i möjligaste
man blifva tillgodosedd, har utskottet funnit lämpligast att beslut i de
frågor, om hvilka i § ‘J mom. 1 förandes, hänskjutas till vederbörande
landstings och stadsfullmägtiges pröfning, samt att, i händelse dervid olika
beslut uppstå, frågans afgörande öfverlemnas till en nämnd, utsedd af
vederbörande kommunalrepresentationer. Till denna nämnd borde landsting
eller stad, som ej i landsting deltager, för hvarje år välja, efter folkmängden
inom sitt område, en ledamot för hvarje fullt tal af trettio tusen.
Gar ej folkmängden upp till detta antal, bör dock väljas en ledamot.
Nämnden torde böra sammanträda på kallelse af skolstyrelsens ordförande,
der skolstyrelsen har sitt säte. Tillika torde i paragrafen böra inflyta föreskrifter
om nämndens beslutmessighet, val af ordförande, sättet för besluts
fattande in. m., sådana utskottet här nedan föreslagit.

Det belopp, som utöfver påräkneligt statsbidrag och öfriga för skolstyrelsen
tillgängliga medel erfordras, bör, på sätt Kongl. Maj:t i mom. 2
föreslagit, af styrelsen fördelas på vederbörande landstingsområden eller
städer i förhållande till deras folkmängd. Med den ändring af mom. 1,
utskottet ansett nödig, torde emellertid det böra åläggas styrelsen att vid
aflemnandet af skolans utgiftsstat meddela vederbörande landsting eller
stadsfullmägtige underrättelse om hvad sålunda på kommunen belöper.

Sedan genom sammanstämmande beslut af vederbörande kommunalrepresentationer
eller genom beslut af nämnden, hvilken naturligen komme
att sammanträda först sedan landstingen åtskilts, utgiftsstaten för skoldistriktet
blifvit faststäld, bör det tillkomma skolstyrelsen att derom göra
anmälan hos vederbörande Kongl. Maj:t befallningshafvande med uppgift
på hvad som enligt ofvan angifna grund belöper på hvarje landstingsområde
eller stad; och torde det då böra åläggas Kongl. Maj:ts befallningshafvande
att, derest erforderliga medel icke redan blifvit af vederbörande

14

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande fN:o 5).

landsting eller stadsfullmägtige för ändamålet anvisade, låta verkställa uträkning
å hvad som för vederbörande landstingsområde eller stad belöper
på hvarje bevillningskrona samt debitera och indrifva medlen i sammanhang
med kronoskatterna under benämning: -»bidrag till d-öfstumundervisning
eu», hvarefter medlen borde tillhandahållas skolstyrelsen.

§§ 10—12.

Kongl. Maj:ts förslag innehåller i § 10 stadganden beträffande distrikt,
som omfatta endast ett landstingsområde eller eu stad, motsvariga
de föreskrifter § 9 inrymmer beträffande distrikt, som omfattar flere kommunalenheter.
Af denna anledning och då önskligt, vore att, utan ändring
i öfrigt af paragrafföljden i Kong!. Maj:ts förslag, erhålla utrymme för ett,
enligt utskottets mening, erforderligt nytt stadgande om att ledamöter i
skolstyrelse och nämnd likasom revisorer må ega att, hvar af den kommun,
som honom utsett, åtnjuta resekostnadsersättning såsom för landstingsmän
är föreskrifvet, har utskottet velat föreslå, att innehållet af § 10 må
flyttas till ett sjunde moment under § 9. Författningsförslagets § 11 borde
då lämpligen blifva § 10 samt förslagets § 12 blifva § 11.

Sedan utskottet redan föreslagit, att skolstyrelse sjelf må utse ordförande,
torde sista punkten i det kongl. förslagets § 12 kunna utgå. Med
dessa förändrade anordningar blefve under § 12 plats för det nya stadgande,
utskottet nyss omförmält.

§ 14.

Enligt Kongl. Maj:ts förslag eger denna paragraf följande lydelse:

»1. Undervisningen skall fortgå fyratio veckor om året, derest icke
skolans styrelse af särskild anledning finner skäl medgifva inskränkning
till trettioåtta veckor.

2. Läsåret fördelas på en hösttermin och en vårtermin.

3. Den dagliga undervisningstiden för bokliga ämnen bör upptaga
omkring fem timmar med tjenliga afbrott; egande emellertid styrelsen att
för de yngsta lärjungarne något minska timantalet äfvensom att i öfrigt
om läsetiderna närmare bestämma.

4. Härförutom må lämpliga tider för lärjungarnes utbildning i handaslöjd
och handtverk anvisas, dock så, att den intellektuella undervisningen
derigenom ej lider intrång eller barnens krafter öfver måttan tagas i anspråk».

Då det måste anses vara af synnerlig vigt, att de döfstumma barnen

15

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande (N:o 5).

under sin lärotid vid skolan förvärfva sig tillräcklig arbetsskicklighet för
att sedermera vid utträde ur densamma kunna försörja sig sjelfva och icke
falla fattig vårdssamhällena till last, har utskottet ansett slöjden såsom
läroämne i skolan böra erhålla en något mer framskjuten plats än enligt
Ivongl. Maj:ts förslag. Utskottet vill för den skull föreslå, att i § 14
mom. 4, hvarest stadgande i berörda afseende förekommer, orden: »den
intellektuella undervisningen derigenom ej lider intrång eller» må utgå och
momentet i stället erhålla följande lydelse: »Härförutom må lämpliga tider
för lärjungarnes utbildning i handaslöjd och handtverk anvisas, dock så,
att barnens krafter ej öfvermåttan tagas i anspråk».

§ 1U

Denna paragraf innefattar en utförlig redogörelse för den plan, som
vid de döfstummas undervisning bör följas. Då 16 § redan stadgar hvilka
undervisningsämnen skola i döfstumskola förekomma, torde de närmare
föreskrifterna rörande undervisningen eller den s. k. läroplanen lämpligare
böra ankomma på Kong!. Maj:ts beslut och derigenom lättare undergå
den jemkning, som af omständigheterna kan påkallas. Utskottet får derför
föreslå, att i stället för den föreslagna § 17 må införas stadgande, att.
vid döfstummas undervisning följes läroplan, som af Ivongl. Maj:t meddelas.

§ 20.

Enligt Kongl. Maj:ts förslag eger denna paragraf följande lydelse:

»Att hafva inseende öfver döfstumskolorna samt vaka. öfver deras
ledning och utveckling förordnar Kongl. Maja en eller flera sakkunnige
män, för hvilka särskild instruktion utfärdas.

Omkostnaderna för inspektionen bestridas af statsmedel».

Med hänsyn till det jemförelsevis ringa antal skolor, inspektionen
komme att omfatta, och de lätta kommunikationer, vårt land numera i
allmänhet erbjuder, torde en person vara för inspektionens bestridande
tillräcklig. Derigenom skulle ock, föreställer sig utskottet, den enhet i
undervisningen befrämjas, som bör vara med en väl ordnad organisation
af denna, art förenad.

§§ 29, 32, 34, 49 och 52.

De ändringar, utskottet föreslagit i afseende å dessa paragrafer, torde
icke behöfva särskildt motiveras.

16

Sammansatta Stats- och lagutskottets Utlåtande (N:o 5).

§ 50.

Denna paragraf är enligt Kongl. Maj:ts förslag så lydande:

»1. Har skoldistrikt träffat sådana anordningar, att intagningsklass,
hvarom i § 13 mom. 2 förmäles, kan begynna redan höstterminen 1890,
skall inom samma distrikt skolpligtighet då inträda för döfstumma barn,
som äro födda år 1881.

2. Intagningsklass skall inom hvarje skoldistrikt vara inrättad senast
höstterminen 1891, hvilket år skolpligtighet inträder för samtliga döfstumma
barn, födda år 1882.

3. Efter det skolpligtighet sålunda börjat inom distriktet, skola å de
döfstumma barnen, i den mån de uppnå skolåldern, tillämpas föreskrifterna
i §§ 29—33.»

Huru önskvärd! ett snart genomförande af den föreslagna organisationen
än är, har utskottet ansett, att tiden för öfvergången till de nya
förhållandena bör, med hänsyn dertill att åtskilliga kommuner hittills icke
gjort något för döfstumundervisningen, utsträckas något längre än hvad
Kongl. Magt ifrågasatt. Och ville utskottet i sådant afseende föreslå, att
intagningsklass skall inom hvarje skoldistrikt vara inrättad senast höstterminen
1892.

Efter § 52 torde, enligt utskottets förmenande, lämpligen böra införas
en ny paragraf af innehåll, att de närmare föreskrifter, som för tillämpningen
af denna lag kunna vara erforderliga, utfärdas af Kongl. Maj:t.

Hvad Kongl. Magt i förevarande proposition föreslagit angående anvisande
af erforderliga medel för döfstumundervisningen och för organisationens
genomförande., har icke gifvit anledning till någon erinran från
utskottets sida. Såsom ofvan är anmärkt, delar utskottet den mening, som
i statsrådsprotokollet uttalats, nemligen att för åstadkommande af en val
ordnad organisation af döfstumundervisningen det är af vigt att mera
omfattande distrikt komma till stånd och att således endast undantagsvis
ett landstingsområde eller en stad, som ej i landsting deltager, må utgöra
ett skoldistrikt. Häraf följer, att utskottet anser de af Kongl. Maj:t föreslagna
högre statsbidragen allenast böra tillkomma distrikt, som omfatta
mer än ett landstingsområde eller en stad, som ej i landsting deltager.

På grund af hvad sålunda anförts och under erinran att olikheterna
emellan det förslag till lag angående döfstumundervisningen, utskottet går
att förelägga Riksdagen, och det af Kongl. Maj:t framlagda äro med kursiv
stil utmärkta, får utskottet hemställa,

Do) att Riksdagen må för sin del antaga följande:

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande (N:o 5).

17

Lag

angående döfstnmundervisningen.

Skoldistrikt och skolstyrelser.

Kong!. Maj ds förslag.

§ 1.

Med döfstumma, å hvilka denna
förordning är tillämplig, afses: l) sådana,
hvilkas döfhet är medfödd
eller i den spädare åldern uppkommit,
2) sådana, hvilkas döfhet inträdt
efter talförmågans fullständiga utveckling
och som för stumhets förebyggande
hafva behof af döfstumlärares
handledning, samt 3) sinnesslöa
döfstumma, som efter behörig
pröfning befinnas mottagliga för undervisning
i döfstumskola.

o

Utskottets förslag.

§ 1.

Med döfstumma, å hvilka denna
lag är tillämplig, afses: 1) sådana,
hvilkas döfhet är medfödd eller
i den spädare åldern uppkommit,
2) sådana, hvilkas döfhet inträdt
efter talförmågans fullständiga utveekling
och som för stumhets förebyggande
hafva behof af döfstumlärares
handledning, samt 3) sinnesslöa
döfstumma, som efter behörig
pröfning befinnas mottagliga för undervisning
i döfstumskola.

A döfstumma, som tillika äro
blinda, eger denna lag ej tillämplighet.

§ 2.

Landsting (dier stadsfullmägtige i städer, som ej i landsting deltaga,
skola föranstalta om undervisning åt de inom vederbörande landstingsområden
eller städer befintliga döfstumma barn.

Bill. till Riksd. Prat. 18S!k 4 Sami. 2 Afd. 4 Haft.

3

18

Sammansatta Stats- och Lat/utskottets Utlåtande (N:o 5).

Konijl. Maj ds förslag.

§ 3.

1. Varder för två eller flera
landstingsområden eller städer, som
ej i landsting deltaga, af vederbörande
landsting och stadsfullmägtige öfverenskommelse
träffad om gemensamt
ordnande af de döfstummas undervisning,
skall sådan öfverenskommelse
underställas Kongl. Maj:ts pröfning.
Godkännes öfverenskovnmelsen, utgöra
de kommuner, som med öfverenskommelsen
afses, tillsammans ett
skoldistrikt.

2. Eljest utgör hvarje landstingsområde
eller stad, som ej i landsting
deltager, för sig ett skoldistrikt.

Utskottets förslag.

§ 3.

1. För ordnande af de döfstummas
undervisning indelas riket
i distrikt, omfattande: 1:a distriktet:
Stockholms stad, Stockholms

län, Södermanlands län, Vestmanlands
län, Östergötlands län, Norrköpings
stad och Gotlands län; 2:a
distriktet: Kalmar läns norra och Kalmar
läns södra landstingsområden
samt Jönköpings och Kronobergs län;
3:e distriktet: Kristianstads län, Malmöhus
län, Malmö stad och Blekinge
län; 4:e distriktet: Göteborgs och Bohus
län, Göteborgs stad, Hallands län,
Elfsborgs län och Skaraborgs län,
5:e distriktet: Örebro län och Vermlancls
län; 6:e distriktet: Upsala län;
Kopparbergs län och Gefleborgs lön;
samt 7:e distriktet: Vesternorr lands

län, Jemtlands län, Vesterbottens län
och Norrbottens län.

2. Kommer annan stad än de i
mom. 1 nämnda att ej i landsting
deltaga, skall sådan stad bibehållas
vid det distrikt den förut tillhört.

3. På framställning af landsting
eller stad, som ej i landsting deltager,
egen Kongl. Maj:t att i afseende ä
distriktens omfattning och antal vidtaga
de förändringar, som af omständigheterna
kunna ptäkallas, äfvensom
medgifva, det må landstingsområde
eller stad, som ej i landsting
deltager, för sig utgöra ett skoldistrikt.

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande (Å:o o).

19

Kom/1. Majs* förslag.

§ 4.

För hvarje skoldistrikt skall lin nas
eu skolstyrelse.

§ 5.

1. Kongl. Maj:t utser för viss tid
ordförande i skolstyrelse inom distrikt,
hvarom i § 3 mom. 1 sägs.

2. Afser den i nämnda § omförmälda
öfverenskommelse två landstingsområden
eller ett landstingsområde
och en stad, som ej i landsting
deltager, må, der öfverenskommelsen
ej annorlunda innehåller, hvarje
landsting eller stad välja två ledamöter
i skolstyrelsen. Afser öfverenskommelsen
flera än två sådana
kommuner, eger hvarje landsting
eller stad, som nämnd är, att, der ej
annorlunda öfverenskommes, välja
eu ledamot i styrelsen.

3. På enahanda sätt väljas suppleanter
till lika antal som ledamöter.

§ 6.

1. Utgöres skoldistriktet allenast
af ett landstingsområde eller en stad,
som ej i landsting deltager, väljer
landstinget eller stadsfullmägtige ledamöter
i skolstyrelsen till antal af
minst tre samt suppleanter till lika
antal som ledamöter.

Utskottets förslag.

§ 4.

För hvarje skoldistrikt skall finnas
en skolstyrelse, som har sitt säte, der
skolan eller dess hufvada/delning är
belägen.

§ 5.

1. Ledamöter i skolstyrelsen skola
utses af vederbörande landsting och
stadsfullmägtige i de städer, som ej i
landsting deltaga. Hvarje landsting
och sådan stad väljer, efter folkmängden
inom sitt område, en ledamot
för hvarje fullt tal af nittio tusen.
Går ej folkmängden upp till nittio
tusen, väljes dock eu ledamot,

2. På enahanda sätt väljas suppleanter
till lika antal som ledamöter.

3. Skulle Kongl.Maj :t i särskilt,
fall förordna, att ett landstingsområde
eller en stad, som ej i landsting
deltager, må utgöra ett skoldistrikt,
väljer landstinget eller stadsfullmägtige
ledamöter i skolstyrelsen till antal
af minst tre samt suppleanter till lika
antal som ledamöter.

§ 6.

Ledamöter och suppleanter i skolstyrelse
väljas för en tid af fyra
kalenderår. Hälften af antalet eller,
om detta icke är jemnt, det antal,
som är närmast under hälften, skall
dock vid slutet af andra året efter
det val första gängen inom distriktet

20

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande. (N:o å).

Kongl. Maj:ts förslag.

2. Skolstyrelsen utser inom sig
för viss tid ordförande.

§ 7.

Ledamöter oeli suppleanter i skolstyrelse
väljas för en tid af fyra år.

§ 8.

Skolstyrelse tillkommer: att i enlighet
med denna förordning uppgöra
skolreglemente, hvaraf ett exemplar
insändes till ecklesiastikdepartementet,
att till- och afsätta lärare,
att handhafva skolans ekonomi, att
öfvervaka undervisningen, att fastställa
derför nödig läs- och arbets -

Utskottets förslag.

egt rum utträda efter lottning, rom
inom skolstyrelsen ansiällcs.

§ 7.

1. Skolstyrelsen utser inom sig för
hvarje kalenderår ordförande och vice
ordförande.

2. Skolstyrelsen mä ärende ej handlägga,
der icke mer än hälften af
ledamöternas hela antal är tillstädes;
dock att, der ledamöterna endast äro
tre, hela_ antalet hör tillstädesvara.

3. Aro både ordförande och vice
ordförande förhindrade att inställa
sig vid sammanträde, egen skolstyrelsen
utse annan ledamot att för tillfället
föra ordet.

4. Omröstning sker öppet och tillkommer
hvarje röstande en röst. Aro
rösterna ä båda sidor lika delade,
gäller den mening ordföranden biträder.

Val skall, der så äskas, förrättas
med sluttia sedlar. Mellan lika röstetal
skiljer lotten.

Skolstyrelse tillkommer: att i

enlighet med denna lag uppgöra
skolreglemente, hvaraf ett exemplar
insändes till ecklesiastikdepartementet,
att till- och afsitta föreståndare
och lärare, att handhafva skolans
ekonomi, att öfvervaka undervisningen,
att fastställa derför nödig läs -

Sammansatta Stats- och Tjogutskottets Utlåtande (N:o 5).

21

Kongl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

ordning äfvensom att vid hvarje cell arbetsordning äfvensom att vid
läsårs slut till ecklesiastikdepartemen- hvarje läsårs slut till ecklesiastiktet
ingifva berättelse om döfstum- departementet ingifva berättelse om
undervisningens anordning och ut- döfstumundervisningens anordning
veckling inom distriktet jemte sam- och utveckling inom distriktet jemte
mandrag af räkenskaperna. sammandrag af räkenskaperna.

§ 9.

1. I distrikt, hvarom fönnälcs i
§ 3 mom. 1, egen skolstyrelsen, der
ej annorlunda öfverenskommits, att
utöfver hvad i § 8 blifvit stadgadt
besluta jemväl i öfriga frågor rörande
döfstumundervisningen; skolande
dock styrelsens beslut, der
desamma angå anskaffande af erforderligalokaler
för skola eller skolas
ärliga utgiftsstat, för att erhålla bindande
kraft underställas Kongl. Maj:ts
befallningshafvande i det län, der
skolan eller dess hufvudafdelning
är belägen. Vägrar Kongl. Maj:ts
1 >efallningshafvande sitt godkännande,
bör skäl dertill uppgifvas; och eger
styrelsen att afgöra, huruvida frågan
skall Kongl. Maj:ts pröfning underställas.

2. Sedan för skola i distrikt,
hvarom nu är fråga, utgiftsstaten blifvit
godkänd, skall det belopp, som
utöfver påräkneligt statsbidrag och
öfriga för styrelsen tillgängliga medel
erfordras, af styrelsen fördelas
på vederbörande landsting eller städer
i förhållande till deras folkmängd,
sådan den tinnes upptagen i
senast derförut af statistiska central -

§ 9-

1. / distrikt, omfattande mer
iin ett landstingsområde eller en stad,
som ej i landsting deltager, eger skolstyrelsen
att utöfver hvad i § 8 blifvit
stadgadt besluta jemväl i öfriga frågor
rörande döfstumundervisningen;
dock att styrelsens beslut, der desamma
angel anskaffande af erforderliga
lokaler för skola eller skolas
ärliga utgiftsstat, underställas vederbörande
landstings och stadsfullmägtiges
pröfning.

2. Uppstå dervid olika beslut,
skall frågans afgörande hänskjuta.1}
till en nämnd, till hvilken landsting
eller stad, som ej i landsting deltager,
för hvarje år väljer, efter folkmängden
inom sitt område, en ledamot
för hvarje fullt tal af trettio tusen.
Går ej folkmängden upp till trettio
tusen, väljes dock en ledamot.

3. På enahanda sätt väljas suppleanter
till lika antal som ledamöter.

4. Denna nämnd sammanträder
pa kallelse af skolstyrelsens ordförande
der skolstyrelsen hav sitt säte,
och bör minst halfva antalet af ledamöterna
vara tillstädes, om giltigt beslut
skall kunna fattas. Hvarje leda -

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande (N:o 5).

Kongl. Maj:ts förslag.

byrån afgulna berättelse rörande rikets
befolkningsförhållanden. Det
åligger styrelsen att jemte aflemnande
af skolans utgiftsstat meddela
vederbörande landsting eller stadsfullmägtige
underrättelse om hvad
sålunda på kommunen belöper. Detta
belopp skall af landstinget eller stadsfullmägtige
i kommunens utgiftsstat
för nästföljande år upptagas samt
i mån af behof hållas styrelsen till
banda.

Utskottets förslag.

mot tillkommer vid omröstning en
röst. Nämnden väljer inom sig med
slutna sedlar ordförande, och, om vid
detta val tvä eller flere erhålla, lika
och det högsta röstetalet, skilje lotten
dem emellan. 1 öfrigt sker omröstning
Öppet; och äro dervid rösterna
ä bada sidor lika delade, gäller den
mening ordföranden biträder.

5. Det belopp, som utöfver päräkneligt
statsbidrag och öfrig a för
skolstyrelsen tillgängliga medel erfordras,
skall af styrelsen fördelas pa
vederbörande landstingsområden eller
städer i förhållande till deras folkmängd.
Det åligger styrelsen att vid
aflemnande afl skolans utgiftsstat
meddela vederbörande landsting eller
stadsfullmägtige underrättelse om hvad.
sålunda på kommunen belöper.

6. Sedan genom sammanstämmande
beslut afl vederbörande landsting
och stadsfullmägtige eller genom
beslut af nämnden utgiftsstaten för
skoldistriktet blifvit faststäld, har skolstyrelsen
att derom göra anmälan hos
vederbörande Kongl. Maj:ts befallningshafvande
med uppgift på hvad
som enligt den i mom. 5 angifna
grund belöper på hvarje landstingsområde
eller stad; och åligger det
Kongl. Maj:ts befallningshafvande att,
derest erforderliga medel icke blifvit
af landsting eller stadsfullmägtige för
ändamålet anvisade, med. tillämpning
af den debiteringsgrlind, som är stadgad
i afseende å landstingsmed el, låta
verkställa uträkning å hvad som för

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande (N:o 5).

23

Kongl. Maj ds förslag.

§ 10.

I distrikt, omfattande allenast ett
landstingsområde eller en stad, fastställes
af vederbörande landsting
eller stadsfullmägtige årligen utgiftsstat
för döfstumundervisningen efter
derom af skolstyrelsen afgifvet förslag;.
På landstinget eller stadsfolk
mägtige beror, huruvida åt skolstyrelse
i sådant distrikt må öfverlernnas
att besluta jemväl i andra
än de i § 8 nämnda frågor.

§ 11.

Hvarje landsting eller stad, som
ej i landsting deltager, må för granskning
af styrelsens förvaltning och
räkenskaper årligen utse revisorer och
suppleanter för dem, högst till det
antal kommunen eger att välja ledamöter
i styrelsen.

§ 12.

Revisorernas berättelse skall föreläggas
vederbörande landsting eller
stadsfullmägtige, och ega de hvar
för sig att afgöra, huruvida ansvarsfrihet
må meddelas eller, i anled -

Utskottets förslag.

landstingsområdet eller staden belöper
på hvarje bevillning skrona samt debitera.
och indrifva medlen i sammanhang
med kronoskatterna under benämning:
bidrag till döfstumundervisningen,
hvarefter medlen tillhandahållas
skolstyrelsen.

7. I distrikt, omfattande allenast
ett landstingsområde eller en stad,
fastställes af vederbörande landsting
eller stadsfullmägtige årligen utgiftsstat
för döfstumundervisningen efter
derom af skolstyrelsen afgifvet förslag.
På landstinget eller stadsfullmägtige
beror, huru vida åt skolstyrelse
i sådant distrikt må öfverlemnas
att besluta jemväl i andra (In de i
§ 8 nämnda frågor.

§ 10.

Hvarje landsting eller stad, som
ej i landsting deltager, må för
granskning af styrelsens förvaltning
och räkenskaper årligen utse revisorer
och suppleanter för dem, högst
till det antal kommunen eger att
välja ledamöter i styrelsen.

§ 11-

Revisorernas berättelse skall föreläggas
vederbörande landsting eller
stadsfullmägtige, och ega de hvar för
sig att afgöra, huruvida ansvarsfrihet
må meddelas eller, i anledning af

24

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande (N:o 5).

Kongl. Maj:ts förslag.

Utskottets förslag.

ning af förekomna anmärkningar, förekomna anmärkningar, laga antaga
anspråk väckas. Vägras ansvars- språk väckas.
frihet, bär genom Kongl. Majds befallningshafvande
underrättelse derom
ofördröjligen Kongl. Maj:t meddelas.

1. Vid hvarje skota bör, derest densamma är ordnad för undervisning
efter skilda metoder, finnas en linie för undervisning efter
talmetod, en linie för undervisning efter skrifmetod och, der så erfordras,
en för undervisning efter teckenmetod. Är skolan ordnad för
undervisning efter talmetod allenast, skall densamma med hänsyn till
barnens olika förmåga att tillgodogöra sig undervisningen indelas på särskilda
linier.

2. För utrönande af barnens olika begåfning och antag skall vid
hvarje skola finnas en särskild intagningsklass, hvilken i skola, anordnad
för undervisning efter skilda metoder, skall vara ettårig. I skota, ordnad
för tillämpning af skilda metoder, skall i intagningsklassen alltid först
talmetoden tillämpas. Endast de barn, som befinnas icke kunna lämpligen
undervisas efter denna metod, hänvisas till undervisning efter de
metoder, som användas å skolans öfriga linier. Till teckenlinien hänvisas
endast de svagast begåfvade. År skola anordnad för tillämpning af talmetoden
allenast, är intagningsklassens uppgift att utröna, å hvilken af
skolans olika linier barnet på grund af sin begåfning bör undervisas.

§ 12-

Ledamöter af skolstyrelse och
nämnd likasom revisorer ega att tillgodonjuta,
en hvar af den kommun,
som honom utsett, resekostnadsersättning
såsom för landstingsmän är
stadgadt.

Skolor.

25

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande (N:o 5).

3. Af° skolans föreståndare böra tid efter annan undersökningar
anställas, pa det att det ma utrönas, huruvida barn må kunna öfverflyttas
till annan linie än den, till hvilken det ursprungligen hänvisats.

4. Skola må anordnas med intagning af barn antingen årligen
eller hvartannat år.

5. Skolans skilda linier äfvensom intagningsklassen må förläggas till
olika platser. Särskildt bör tillses, att icke undervisningen å tallinien blir
lidande derigenom att dess lärjungar obehörigen sammanföras med lärjungarne
å de öfriga linierna.

Kongl. Maj ds förslag. Utskottets förslag.

§ 14.

1. Undervisningen skall fortgå
fyratio veckor om året, derest icke
skolans styrelse af särskild anledning
finner skäl medgifva inskränkning
till trettioåtta veckor.

2. Läsåret fördelas på en hösttermin
och en vårtermin.

3. Den dagliga undervisningstiden
för bokliga ämnen bör upptaga
omkring fem timmar med tjenliga
afbrott; egande emellertid styrelsen
att för de yngsta lärjungarne
något minska timantalet äfvensom
att i öfrigt om läsetiderna närmare
bestämma.

4. Härförutom må lämpliga tider
för lärjungarnes utbildning i handaslöjd
och handtverk anvisas, dock
så, att den intellektuella undervisningen
derigenom ej lider inträng eller
barnens krafter öfver måttan tagas
i anspråk.

§ 14.

1. Undervisningen skall fortgå
fyratio veckor om året, derest icke
skolans styrelse af särskild anledning
finner skäl medgifva inskränkning
till trettioåtta veckor.

2. Läsåret fördelas på en hösttermin
och en vårtermin.

3. Den dagliga undervisningstiden
för bokliga ämnen bör upptaga
omkring fem timmar med tj enliga
afbrott; egande emellertid styrelsen
att för de yngsta lärjungarne
något minska timantalet äfvensom
att i öfrigt om läsetiderna närmare
bestämma.

4. Härförutom må lämpliga tider
för lärjungarnes utbildning i handaslöjd
och handtverk anvisas, dock
så, att barnens krafter ej öfver måttan
tagas i anspråk.

Bill. till Jlilcsd. Vrål. 1889. 4 Samt 2 Afd. 4 Häft.

4

2G

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande (N:o 5).

§ 15.

1. Lärokursen bör i allmänhet upptaga en tid af åtta år.

2. När lärjunge från skolan afgår, skall betyg öfver uppförande,
flit, kunskaper och färdigheter honom af föreståndaren och vederbörande
lärare meddelas.

§ IG.

Så vidt med hänsyn till de döfstummas bristande sinne är möjligt,
bör i döfstumskolan meddelas undervisning i samma kunskapsämnen som
i folkskolan och till ungefär samma omfattning. Undervisningsämnen i
döfstumskolan vare alltså: modersmålet, välskrifning, kristendomskunskap,
räkning, geografi och historia, naturkunnighet, teckning, gymnastik och

handaslöjd samt trädgårdsskötsel,
upplåtet.

Kongl. Maj:ts förslag.

§ 17-

Vid döfstummas undervisning bör
hufvudsakligen iakttagas följande
läroplan:

Modersmålet, a) Åskådningsundervisning:
Skolan, hemmet,

dessas omgifningar, allmänna lifvet.
hithörande personer, ting, företeelser
inrättningar, m. m. genomgås i anslutning
till verklighet, modell eller
bild; b) Språkliga öfningar: Ordklasserna,
ordens böjning'' och sammanställning
till olika slag af satser,
meningar och talesätt inöfvas genom
exempel och i anslutning till läseoch
lärobok; c) Talande och afösning
(för de barn, som härför icke
sakna anlag) samt skrifning: Trägna
öfningar företagas i andhemtning, rent
och naturligt uttal samt säker och

lämpligt jordland härtill blifvit
Utskottets förslag.

§ 17-

Läroplan för de döfstummas undervisning
meddelas af Kongl. Maj tf.

27

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande (N:o 5).

Kongl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

snabb afösning från olika personers
läppar af såväl enskilda ljud som
ord och meningar. Skriftliga öfningar
förbindas med samtliga läroämnena,
dervid det genomgångna
reproduceras och uppsatser öfver
lättare ämnen, bref o. d. något mera
sjelfständigt utarbetas; d) Läsning:

Läsning af skrifven och tryckt stil
samt öfning i rätt uppfattning af
innehållet i lättare stycken och uppsatser.

Välskrifning. Öfningar fullföljas
till vinnande af såväl en vacker
som rask och tydlig handstil.

Kristendomskunskap. a) Bibliska
historien genomgås efter kort lärobok,
hvartill längre fram ansluter sig
bibelläsning; b) Luthers lilla katekes
inläres med enkel utläggning samt
hänvisning till den Heliga Skrift; ett
mindre urval af bibelspråk och psalmverser.

Räkning. De fyra räknesätten i
hela tal samt decimalbråk öfvas till
vinnande af säkerhet och färdighet
i deras användning uti det praktiska
lifvet.

Geografi och Historia. Det vigtigaste
af fäderneslandets geografi inhemtas
äfvensom en allmän öfversigt
af Europas länder samt af jordgloben;
en kort framställning af de märkvärdigaste
personer och tilldragelser
i vårt lands historia meddelas.

Naturkunnighet. Det allmännaste
af läran om djur-, växt- och stenriket
genomgås, hvarjemte de vig -

28

Sammansatta Stats- och Jyagutskottcts Utlåtande (N:o 5).

Kongl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

tigaste företeelserna i naturen förklaras.

Teckning. På fri hand eller med
tillhjelp af instrument öfvas teckning
af figurer, med tillämpning på de allmännast
förekommande husgeråd,
verktyg m. m., äfvensom sådana föremål,
hvilkas afbildande är egnadt att
odla skönhetssinnet.

Gymnastik. Gång- och marscliöfningar
omvexla med fristående och
redskapsgymnastik.

Handaslöjd, (ilning i lämpliga
enklare handarbeten, som utveckla
och stärka barnens kroppskrafter samt
förbereda dem till nyttig verksamhet
efter skoltidens slut.

§ 18-

Vid hvarje termins slut anställas förhör och uppvisning med lärjungarne
inför skolans styrelse. Om och när offentliga examina skola hållas,
ege styrelsen att bestämma.

§ 19.

För att underhålla den döfstummes håg för kunskaper samt stödja
hans religiösa och sedliga lif läte styrelsen sig angeläget vara att, i den
mån omständigheterna medgifva, erbjuda utgångna lärjungar tillfälle att
under någon vecka af året besöka skolan, då jemväl tillträde till H. H.
Nattvard må kunna beredas dem, som det åstunda.

Kongl. Maj:ts förslag.

Utskottets förslag.

§ 20.

§ 20.

Att hafva inseende öfver döfstumskolorna
samt vaka öfver deras

Att hafva inseende öfver döfstumskolorna
samt vaka öfver deras

29

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande (N:o 5).

Kongl. Maj:t$ förslag.

ledning och utveckling förordnar
Kongl. Magt en eller flera sakkunnige
män, för hvilka särskild instruktion
utfärdas.

Omkostnaderna för inspektionen
bestridas af statsmedel.

Utskottets förslag.

ledning och utveckling förordnar
Kongl. Magt, en sakkunnig man, för
hvilken särskild instruktion utfärdas.

Omkostnaderna för inspektionen
bestridas af statsmedel.

Lärare.

§ 21.

1. Vid hvarje skola skall linnas föreståndare samt för öfrigt nödig
lärarepersonal.

2. Två hvarandra närbelägna skolor inom samma distrikt må dock
kunna under samma föreståndare förenas.

§ 22.

]. För att kunna antagas till lärare vid döfstumskola fordras, utom
god fallenhet för lärarekallet, att hafva aflagt godkänd afgångsexamen
vid det genom statens försorg anordnade seminarium för bildande af
döfstumlärare.

2. För att kunna antagas till föreståndare fordras dessutom ådagalagd
lärareskicklighet samt för öfrigt sådana egenskaper, som med afseende
på föreståndarebefattningens särskilda beskaffenhet pröfvas vara nödiga.

§ 23.

1. Då föreståndare- eller ordinarie lärarebefattning vid skolan är
ledig, skall kungörelse om ledigheten af skolstyrelsen införas tre gånger
i den tidning, genom hvilken officiella meddelanden tillkännagifvas.

2. Tjensten sökes hos styrelsen; och bör sökande inom sextio dagar
från ledighetens första kungörande i nämnda tidning till styrelsens ordförande
ingifva sin ansökan, åtföljd af prestbetyg samt de intyg i öfrigt,
genom hvilka han vill styrka sin behörighet till befattningen.

30

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande (N:o 5).

o. Förordnande för vederbörligen antagen föreståndare och lärare
utfärdas af styrelsen utan lösen.

§ 24.

1. Extra ordinarie eller biträdande lärare samt de personer, som
för undervisning i handaslöjd kunna vid skolan vara behöfliga, antagas
och afskedas af styrelsen efter föreståndarens förslag.

2. Vårdare och tjenare vid skolan, enligt uppgjord stat, antagas
och afskedas af föreståndaren.

§ 25.

Föreståndare åligger:

a) att för hvarje termin upprätta förslag till läs- och arbetsordning
samt noga tillse, att densamma, sedan den hlifvit af styrelsen faststäld,
till alla delar iakttages; att leda undervisningen och så mycket som möjligt
sjelf taga del deri; att nitiskt och i samverkan med den öfriga vid skolan
anstälda personalen vaka öfver lärjungarnes uppförande och flit samt eljest
på allt sätt befrämja skolans ändamål;

b) att föra matrikel öfver skolans lärjungar, terminligen upprätta
betygskatalog samt förvara dessa jemte skolans öfriga handlingar;

c) att i styrelsen föredraga undervisnings- och ordningsfrågor rörande
skolan; egande föreståndaren, der styrelsen fattar mot hans uttalade åsigt
stridande beslut, att i protokollet anteckna sin afvikande mening; samt

d) att biträda styrelsen i liandhafvandet af skolans ekonomi.

§ 26.

1. Lärare, som ej tillika är föreståndare, vare skyldig att undervisa
trettio timmar i veckan, utöfver hvilken tid hans undervisningsskyldighet
må utsträckas endast, derest sjukdomsfall bland lärarepersonalen eller
andra dylika omständigheter göra det nödigt och sådant billigtvis kan
honom åläggas.

2. Härförutom åligger det lärare att, i den man anordningarna vid
skolan sådant fordra, tillse lärjungarne och främja deras utveckling äfven
på de från egentlig undervisning lediga tider; och vare läraren pligtig att

31

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande (N:o 5).

vid lärjungarnes undervisning och uppfostran iakttaga de råd och anvisningar,
som af föreståndaren honom meddelas.

3. Lärare må icke, medan han innehar tjenst vid skolan, utan skolstyrelsens
medgifvande egna sig åt annan verksamhet.

§ 27.

1. Vill föreståndare eller lärare blifva från sin befattning entledigad,
ingifve ansökan till styrelsen; och ankommer det på denna att, derest
afskedet . begäres under pågående läsetermin, detsamma genast eller först
vid terminens slut bevilja.

2. Skulle föreståndare eller lärare befinnas oskicklig till eller försumlig
i förrättande af sin tjenst eller ådagalägga ett sådant uppförande, att han
ejQ bör vid densamma längre bibehållas, må styrelsen ega att, efter föregången,
i dess protokoll intagen men fruktlös befunnen varning, honom
från innehafvande befattning och aflöning skilja.

§ 28.

Sökande till föreståndare- eller lärarebefattning, som anser skolstyrelse
hafva vid befattningens tillsättande olagligen förfarit, så ock den,
s°m, pa sätt i § 27 mom. 2 sägs, af skolstyrelse undfått varning eller
blifvit från föreståndare- eller lärarebefattning skild, eger att öfver styrelsens
beslut anföra besvär hos domkapitlet i det stift, inom hvilket skolan
är belägen; och vare tid för besvärs anförande densamma, som för klagan
öfver kyrkostämmas beslut är föreskrifven. Domkapitlets utslag må kunna
i vanlig ordning hos Kongl. Maj:t öfverklagas.

Lärjungar.

Kongl. Maj:ts förslag.

§ 29.

Alla döfstumma barn i skolåldern
skola till undervisning i distriktets döfstumskola
inställas, så vida icke föräldrar
eller målsmän, som sådant föredraga,
enskildt sörja för undervis -

Utskottets förslag.

§ 29.

Alla döfstumma barn i skolåldern
skola till undervisning i distriktets döfstumskola
inställas, så vida icke föräldrar
eller målsmän, som sådant föredraga,
enskildt sörja för undervis -

32

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande (N:o 5).

Kongl. Maj:ts förslag.

ningen af dem, hvilka stå under
deras målsmanskap; dock åligger det
vederbörande skolstyrelse att tillse,
att den undervisning, barnen sålunda
erhålla, i noggrannhet och omfattning
motsvarar den, som i de offentliga
döfstumskolorna meddelas; börande,
om ett annat förhållande befinnes
ega rum, skolgång åläggas barnen
i skola, som af styrelsen anvisas.

Utskottets förslag.

ningen af dem, hvilka stå under
deras målsmanskap; dock åligger det
skolstyrelse att tillse, att den undervisning,
barnen sålunda erhålla, i noggrannhet
och omfattning hufvudsakligen
motsvarar den, som i de offentliga
döfstumskolorna meddelas; börande,
om ett annat förhållande befinnes
ega rum, skolgång åläggas barnen
i skola, som af styrelsen anvisas.

§ 30.

1. Skolåldern räknas från och med det år, under hvilket barnet
fyller sju år, och må dess skolgång ej uppskjutas längre än till det år,
under hvilket barnet fyller nio år, derest icke sådant i följd af skolans
anordnande med intagning allenast hvartannat år ovilkorligen påkallas, i
hvilket fall ytterligare ett års uppskof må ega rum.

2. Barn är skolpligtigt under de åtta år, som följa efter dess intagning
i skolan, derest barnet icke före denna tid inhemtat sådana kunskaper
och nått den utveckling, att det anses böra från skolgång befrias,
eller är så svagt begåfvadt, att dess fortsatta vistelse i skolan, efter inspektörens
pröfning, anses vara utan gagn.

§ 31.

För att blifva i tillfälle att anordna och öfvervaka samtliga döfstumma
barns nöjaktiga undervisning ege styrelsen att från hvarje till
distriktet hörande församlings skolråd en gång om året, å tid som styrelsen
bestämmer, bekomma fullständig förteckning på alla inom församlingen
befintliga döfstumma under aderton år, äfvensom att i öfrig! erhålla de upplysningar,
styrelsen kan finna erforderliga.

Kongl. Maj:ts förslag.

§ 32.

I den händelse föräldrar eller
målsmän tredskas att efterkomma

Utskottets förslag.

§ 32.

I den händelse föräldrar eller
målsmän tredskas att efterkomma

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande (.N:o 5).

3?.

Kongl. Maj:ts förslå//.

de föreskrifter, som, i afseende å de
döfstumma barnens undervisning, i
denna förordning eller i enlighet med
densamma af vederbörande skolstyrelse
meddelas, skola de tredskande
undergå varning af församlingens
skolråd, som om verkställigheten
deraf underrättar styrelsen genom
protokollsutdrag. Blifver sådan varning
fruktlös, må genom skolrådets
försorg barnen kunna från föräldrar
eller målsmän skiljas och på desses
bekostnad öfversändas till skola, som
af styrelsen anvisas.

Uttskottets förslag.

de föreskrifter, som, i afseende å de
döfstumma barnens undervisning, i
denna lag eller i enlighet med densamma
af vederbörande skolstyrelse
meddelas, skola de tredskande undergå
varning af församlingens skolråd,
som om verkställigheten deraf underrättar
styrelsen genom protokollsutdrag.
Blifver sådan varning fruktlös,
må genom skolrådets försorg
barnen kunna från föräldrar eller
målsmän skiljas och på desses bekostnad
öfversändas till skola, som
af styrelsen anvisas.

1. För barns inträde i döfstumskola erfordras:

a) prestbevis, upptagande det döfstumma barnets ålder samt förfil
dra nies stånd och vilkor;

I)) skolbetyg, om den döfstumme förut bevistat skola; samt
c) läkarebetyg med särskildt yttrande om syn-, hörsel- och tal-organens
beskaffenhet samt uppgift, huruvida den döfstumme lider af idioti eller af
sådan sjukdom, som kan hafva en skadlig verkan på skolans öfriga lärjungar.

2. Derest målsman uraktlåter att till skolstyrelse ingifva nu omförmalda
handlingar, åligger det skolråd att på styrelsens begäran desamma
anskaffa och till styrelsen insända. Det åligger ock skolråd att tillse, att
de döfstumma barnen å den tid, styrelsen bestämmer, vid skolan inställas.

Kostnader för döfstumskoleväsendet.

Kongl. Maj ds förslog.

§ 34.

1. Utgifterna för undervisningen,
lärarnes aflöning, lärjungarnes under iii.

lt.

Utskottets förslag.

§ 34.

1. Utgifterna för undervisningen,
lärarnes aflöning, lärjungarnes undergå/1/.
5

34

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande (N:o 5).

Kongl. Maj:ts förslag.

håll, anskaffande af erforderliga lokaler
för skolan, skolmöbler och undervisningsmateriel
in. in. bestridas
af skoldistrikten.

2. Om bidrag af statsmedel till
döfstummas undervisning är särskild!
stadgadt.

3. Landsting eller stadsfullmägtige,
hvarom här är fråga, ega för
hvarje till landstingsområdet eller,
staden hörande, i dess döfstumskola
intaget barn bestämma viss årlig afgift,
med hvilken föräldrar eller målsman
böra bidraga till eu del af barnets
kosthåll vid skolan. Sådana utgifter
komma landstinget eller staden
till godo såsom bidrag till betäckande
af de i mom. 1 omförmälda
utgifter. De barn, hvilkas föräldrar
eller målsmän icke ega tillgång till
afgiftens erläggande, böra genom fattigvård
ssamhällets försorg härutinnan
understödjas.

Utskottets förslag.

håll, anskaffande af erforderliga lokaler
för skolan, skolmöbler, undervisningsmateriel
och hvad i (ifrigt för
skolan erfordras bestridas af skoldistrikten.

2. Om bidrag af statsmedel till
döfstummas undervisning är särskild!
stadgadt.

3. Landsting eller stadsfullmägtige,
hvarom här är fråga, ega för
hvarje till landstingsområdet eller
staden hörande, i dess döfstumskola
intaget barn bestämma viss årlig afgift,
med hvilken föräldrar eller målsman
böra bidraga till en del af barnets
kosthåll vid skolan. Sådana utgifter
komma landstinget eller staden
till godo såsom bidrag till betäckande
af de i mom. 1 omförmälda utgifter.
De barn, hvilkas föräldrar eller målsmän
icke ega tillgång till afgiftens
erläggande, böra genom fattigvårdssamhällets
försorg härutinnan understödjas.

Böfstuinlärares utbildning.

§ 35.

Med döfstumskola å Handla bör, för bildande af lärare och lärarinnor
för döfstumundervisningen, vara förenadt ett seminarium, der afgiftsfri
undervisning meddelas åt dem, som önska anställning såsom lärare eller
lärarinnor vid döfstumskolor.

§ 36.

Döfstumskolans föreståndare är tillika rektor vid seminariet. Honom
åligger att ordna och leda arbetena vid seminariet samt sjelf meddela den
vigtigaste och ansvarsfullaste delen af seminariielevernas undervisning.

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande (X:o 5). 35

§ 37.

Skolans styrelse aligger att till lärare vid seminariet efter rektors
förslag utse den eller dem bland skolans lärare, som dertill befinnas
mest lämpliga.

§ 38.

Lärokursen vid seminariet beräknas till ett ar och fortgår samtidigt
med undervisningen i döfstumskolan.

§ 39.

Undervisningen vid seminariet, som är hufvudsakligen teoretisk, omfattar
följande läroämnen och öfningar:

a) öfverblick af döfstumbildningens historia;

b) om döfstumheten, dess orsaker, beskaffenhet och verkningar;

c) om döfstumundervisningens mål och anordning efter olika undervisningsmetoder; d)

om atbördsspraket, dess uppkomst, utveckling och användning vid
undervisningen;

e) om talverktygen samt sättet och ordningen för språkljudens frambringande
;

f) om undervisningsämnenas metodik;

g) öfversigt af läroplanen för döfstumskolorna;

li) om undervisningsmaterielen och dess användning;

i) om döfstumskolas organisation och förvaltning samt de i riket
gällande författningar om döfstumundervisningen; samt

k) lektioner i döfstumskolans särskilda klasser.

§ 40.

För att antagas till elev vid seminariet fordras att hafva med goda
vitsord aflagt afgångsexamen vid något statens seminarium för bildande
af folkskolelärare eller -lärarinnor, hvarjemte den, som icke omedelbart
öfvergå!'' från folkskolelärare- till döfstumlärareseminarium, skall förete
betyg öfver sin verksamhet och sitt uppförande under mellanliggande
tiden. Dessutom skall den sökande visa sig vara fri från fel i hörsel- och
talorganen äfvensom stamning och läspning.

Sammansatta Stats- och Ijtiyutskottets Inlåtande (A:o o).

t>6

§ 41.

Intagning i seminariet sker vid läsårets början.

§ 42.

Efter afslutad seminariikurs och sedan elev af seminariets rektor
erhållit intyg deröfver samt väl vitsordats för flit och uppförande, eger
han att genomgå ett profår vid den döfstumskola, som honom af chefen för
ecklesiastikdepartementet anvisas.

§ 43.

Elev är skyldig att, under så väl seininarii- som profårskursen, städse
iakttaga ett stilla och sedligt uppförande samt för öfrigt ställa sig till
efterrättelse de för den undervisningsanstalt, der han befinner sig, i allmänhet
gällande eller af föreståndaren i särskilda fall meddelade föreskrifter.

§ 44.

Af föreståndaren för den i § 42 omförmälda döfstumskola erhåller
eleven efter afslutad profårskurs intyg öfver ådagalagd praktisk skicklighet
såsom döfstumlärare, med särskild! angifvande af hans lämplighet
för lärarekallet efter tal-, skri!’- eller teckenmetoden. Intyget bör tillika
innefatta vitsord om flit och uppförande under profårskursen.

§ 45.

Med de elever, som genomgått sådan profårskurs, anställes afgångsexainen
å seminariet vid vårterminens slut i närvaro af en eller flera af
chefen för ecklesiastikdepartementet förordnade sakkunnige personer.

§ 46.

Afgångsexamen skall omfatta de läroämnen och öfningar, hvari undervisning
vid seminariet meddelas, hvarjemte eleven bör författa en skriftlig
uppsats öfver något till döfstumundervisningen hörande ämne samt dessutom
aflägga undervisningsprof i döfstumskolan.

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande (N:o 5).

§ 47.

37

]. Betyg ° öiver afgångsexamen skall upptaga vitsord öfvei'' den
examinerades ådagalagda kunskaper och färdigheter i de ämnen, i Indika
undervisning vid seminariet åtnjutits, äfvensom öfver de i § 4G omförmälda
prof.

-• -Rektor skall, efter samråd med seminariets lärare, utfärda betyget,
hvilket jemväl skall patecknas af den eller de af chefen för ecklesiastikdepartementet
utsedde sakkunnige.

§ 48.

\ id bedömandet af elevs kunskaper och undervisningsskicklighet
användas vitsorden:

berömlig, med beröm godkänd, godkänd, försvarlig; och må, om så
anses behörigt, mellan betygen godkänd och med beröm godkänd användas
vitsordet med nöje godkänd samt mellan betygen med beröm godkänd och
berömlig vitsordet med utmärkt beröm godkänd.

Såsom betyg för flit användas vitsorden:
mycket god, gud, mindre god;
och såsom betyg för uppförande vitsorden:
mycket godt, godt, mindre godt.

Kougl. May.ts förslag.

§ 49.

På framställning af vederbörande
skolstyrelse anvisas erforderliga medel
till stipendier åt lärareelever.

Vid fördelning af dessa medel
bör styrelsen iakttaga: 1) att stipendium
tilldelas endast behöfvande elev,
som ådagalagt god flit och godt uppförande;
2) att elev, som för inställelse
vid anstalten fått vidkännas
större resekostnader, må tilläggas
högre belopp; 3) att elev, som vid
anstalten tillbragt ett år, icke må för

Utskottets förslag.

§ 49.

På framställning af vederbörande
skolstyrelse anvisas i mån af tillgäng
medel till stipendier åt lärareelever.

Vid fördelning af dessa medel
bör styrelsen iakttaga: l) att stipendium
tilldelas endast behöfvande elev,
som ådagalagt god flit och godt uppförande;
2) att elev, som för inställelse
vid anstalten fått vidkännas
större resekostnader, må tilläggas
högre belopp; 3) att elev, som vid
anstalten tillbragt ett år, icke må för

oS Sammansatta Stats* och Lagutskottets Utlåtande (A do 5).

Kongl. Maj:ts förslag.

den tid, lian derutöfver qvarstår, åtnjuta
stipendium, derest icke sjukdom
eller annan giltig omständighet
föranleder till undantag, i hvilket
fall han må kunna undfå stipendium
ytterligare en termin.

Utskottets förslag.

den tid, lian derutöfver qvarstår, åtnjuta
stipendium, derest icke sjukdom
eller annan giltig omständighet
föranleder till undantag, i hvilket
fall kan jnå kunna undfå stipendium
ytterligare eu termin.

Öfvergångsstadganden.

Kongl. Majds förslag.

§ 50.

I. Har skoldistrikt träffat sådana
anordningar, att intagningsklass,
hvarom i § lo mom. 2 förinäles,
kan begynna redan höstterminen
1890, skall inom samma distrikt
skolpligtighet då inträda för
döfstumma barn, som äro födda år
1881.

2. Intagningsklass skall inom
hvarje skoldistrikt vara inrättad senast
höstterminen 1891, hvilket år
skolpligtighet inträder för samtliga
döfstumma barn, födda år 1882.

3. Efter det skolpligtighet sålunda
börjat inom distriktet skola å
de döfstumma b#rnen, i den mån de
uppnå skolåldern, tillämpas föreslårif -

UtskoUds förslag.

§ 50.

1. Har skoldistrikt träffat sådana
anordningar, att intagningsklass, hvarom
i § 13 mom. 2 förmäles, kan
begynna redan höstterminen 1890
eller höstterminen 1801, skall inom
samma distrikt skolpligtighet inträda
i förra fallet för döfstumma barn,
som äro födda år 1881, och i senare
fallet för döfstumma barn, som äro
födda är 1882.

2. Intagningsklass skall inom
hvarje skoldistrikt vara inrättad senast
höstterminen 1892, hvilket år
skolpligtighet inträder för samtliga
döfstumma barn, födda år 1883.

3. Efter det skolpligtighet sålunda
börjat inom distriktet skola å
de döfstumma barnen, i den mån
de uppnå skolåldern, tillämpas föreskrifterna
i §§ 29—33.

terna i §§ 29—33.

§ 51.

Det distrikt, åt hvilket nuvarande allmänna institutet å Manilla kan
komma att upplåtas, må tillsvidare, dock ej längre än till höstterminen

39

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande (N:o 5).

1894, ega att få de barn, för hvilkas undervisning distriktet bär att ansvara,
underhållna och undervisade å nämnda institut mot en årlig afgift
af 300 kronor.

Kong!,. Maj:ts förslag.

De döfstumlärare och lärarinnor,
som vid denna förordnings utfärdande
varit minst två år anstälda vid döfstumskola,
äro, så vida de genomgått
hittillsvarande seminariet å Manilla
eller aflagt folkskolelärareexamen eller
examen, som berättigar till inträde
vid universitet, behöriga till ordinarie
lärarebefattning vid de blifvande döfstumskolorna.

På Kongl. Maj:t ankommer att,
der ytterligare eftergift af de för
vinnande af anställning såsom döfstumlärare
i denna förordning föreskrifna
kompetensvilkor kan för någon
före samma förordnings utfärdande
anstäld skicklig döfstumlärare finnas
af omständigheterna påkallad, dylik
eftergift på framställning af vederbörande
skolstyrelse meddela.

Utskottets förslag.

§ 52.

De döfstumlärare och lärarinnor,
som vid denna lags utfärdande varit
minst två år anstälda vid döfstumskola,
äro, så vida de genomgått
hittillsvarande seminariet å Manilla
eller aflagt folkskolelärareexamen eller
examen, som berättigar till inträde
vid universitet, behöriga till ordinarie
lärarebefattning vid de blifvande döfstumskolorna.

På Kongl. Maj:t ankommer att,
der ytterligare eftergift af de för
vinnande af anställning såsom döfstumlärare
i denna lag föreskrifna
kompetensvilkor kan för någon före
samma lags utfärdande anstäld skicklig
döfstumlärare finnas af omständigheterna
påkallad, dylik eftergift
på framställning af vederbörande
skolstyrelse meddela.

§ 53.

De närmare föreskrifter, som för
tillämpningen eif denna lag kunna
erfordras, utfärdas af Kongl. Majd.

40

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande (N:o 5).

2:o) att Riksdagen, med uteslutande ur riksstaten
af de under åttonde hufvudtiteln uppförda ordinarie
anslag till allmänna institutet för döfstumma, 60,000
kronor, samt till understöd och uppmuntran åt mindre
uppfostringsanstalter för medellösa döfstumma och blinda
barn, 50,000 kronor, må till befrämjande af döfstumundervisningen
bevilja ett förslagsanslag af 200,000 kronor,
att på ordinarie stat uppföras; samt

3:o) att Riksdagen må medgifva att af detta anslag
må utgå:

dels till uppehållande af döfstumskola, anordnad
af skoldistrikt, omfattande mer än ett landstingsområde
eller en stad, som ej i landsting deltager, statsbidrag,
för år räknadt med 250 kronor för hvarje barn,
som inom skolan eller på dess bekostnad åtnjuter underhåll,
samt med 125 kronor för hvarje annat i skolan
intaget barn, och till uppehållande af annan döfstumskola,
hvilken Kongl. Maj:t finner vara deraf förtjent,
statsbidrag, för år räknadt med högst 100 kronor för
hvarje barn, som inom skolan eller på dess bekostnad
åtnjuter underhåll, samt med högst 50 kronor för hvarje
annat i skolan intaget barn;

dels ock till arfvode

åt inspektör .........................

till stipendier åt döfstum-

årligen

högst kr.

1,500: —

lärare-elever ..............

»

» '' »

3,000:

» vård och undervisning

åt sådana personer,
som äro både döf-stumma och blinda...

»

» »

5,000: —

» uppehållande af insti-

tutet å Manilla .........

»

» »

60,000: —

samt till skoldistrikt, inom hvilka döfstuinundervisningen
på ändamålsenligt sätt anordnas, bidrag för en
gång till upprättande af intagningsklass, hvilka
bidrag af Kongl. Maj:t bestämmas, men tillhopa
för samtliga skoldistrikt ej må öfverstiga 18,000
kronor.

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande (N:o b). 41

Hvad Kongl. Maj:ts proposition innehåller derom att tillgång till den
erforderliga anslagsförhöjningen, 90,000 kronor, skulle för år 1890 kunna
beredas genom motsvarande nedsättning af den summa, Kongl. Maj:t i sin
till innevarande års Riksdag aflåtna proposition angående statsverkets tillstånd
och behof föreslagit att använda till förstärkande af statsverkets
kassaförlagsfond, lärer af statsutskottet tagas i öfvervägande vid uppgörande
af statsregleringen.

Stockholm den 2 maj 1889.

På det sammansatta utskottets vägnar:

o

A. LILIENB ERG.

Reservationer:

af herr E. V. R. L. Iiönigsfeld t;

» herr C. A. Fröberg.

_ Herrar I. Kerfstedt och C. Persson hafva begärt få antecknadt, att
de icke deltagit i den slutliga behandlingen af detta ärende inom utskottet.

Herr J. Anderson har låtit anmäla, att han af sjukdom varit förhindrad
deltaga i utskottets förhandlingar rörande detta ärende.

Bih. till Rilcsd. Prol. 1889. 4 Sami. 2 Afd. 4 Häft.

6