Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

1

N:o U.

Ank till Riksd. kansli den 4 maj 1889, kl. 11 f. in

Utlåtande, angående statsbidrag för ny reglering af Umeå stad i
följd af den staden år 1888 öfver gångna brand.

(R. A.)

I en den 12 sistlidne april till Riksdagen aflåten proposition (n:o 40)
har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att, för ny reglering af Umeå stad i
följd af den staden år 1888 öfvergångna brand, åt nämnda stad bevilja, såsom
bidrag till inlösen af mark, som erfordras till utläggning af gator, torg och
andra allmänna platser samt såsom understöd för bestridande af de med
regleringens genomförande i öfrig! förenade kostnader, dels ett anslag utan
återbetalningsskyldighet å sjuttiofemtusen kronor, dels ock på de vilkor, som
i ett propositionen bifogadt utdrag af protokoll öfver civilärenden omförmälas,
ett lån af tvåhundratusen kronor att lyftas under år 1890.

Af nämnda statsrådsprotokoll inhemtas, att stadsfullmägtige i Umei
hos Kongl. Maj! gjort hemställan om förslag till Riksdagen derom, att för
ny reglering af nämnda stad i följd af den staden den 25 juni 1888 öfvergångna
brand måtte beviljas såsom bidrag till inlösen af mark, som erfordrades
till anläggning af gator, torg och andra allmänna platser, samt såsom understöd
för bestridande af de med regleringens genomförande i öfrigt förenade
kostnader, dels ett anslag utan återbetalningsskyldighet till belopp af etthundrafemtiotusen
kronor, dels ock på de vilkor, som kunde komma att bestämmas,
ett lån af trehundratusen kronor.

Till stöd för denna framställning hafva stadsfullmägtige — med förmälan
att vid nämnda eldsvåda, som förhärjade den tätast och bäst bebyggda
stadsdelen, inom hvilken så väl statens som stadens allmänna byggnader voro
Bill. till Riksd. Prof. 1889. 4 Sami. 1 Afd. 43 Höft■

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 71

belägna, odelades, förutom magasiner och sjöbryggor, ej mindre än 202 gårdar
och bland dessa följande stadens hus, nemligen rådhuset, prestgården, allmänna
läroverkets byggnader, elementarläroverkets för flickor byggnader,
folkskolebyggnaderna för gossar och flickor, fattig- och enkehusen samt tullpackhuset
och nederlagsmagasinet med dertill hörande brygga — vidare
anfört, att de utgifter staden i den närmaste framtiden hade att bestrida
till uppförande af omförmälda byggnader samt af den genom vådeld julaftonen
år 1887 uppbrunna kyrkan, uppginge till minst 750,000 kronor, till
hvars betäckande staden disponerade allenast 325,171 kronor 39 öre, nemligen
brandskadeersättning 198,864 kronor 84 öre äfvensom af enskilda personer
under vissa vilkor lemnade gåfvo- och testamentsmedel 80,000 kronor,
anslag af länets landsting till allmänna läroverksbyggnaden 25,000 kronor,
för sistnämnda byggnad afsätta medel 5,000 kronor och läroverkets egen
byggnadsfond 17,170 kronor 55 öre; att, förutom kostnaden för dessa byggnaders
uppförande, staden hade att bestrida betalningen af sina skulder,
hvilka vid 1888 års slut utgjorde 21,556 kronor 74 öre; att utskylderna
till kommunen samt till kyrka och skola under samma år, då summan af
bevillningen utgjorde 10,732 kronor 36 öre, utgått med 3 kronor 42 öre
för hvarje bevillningskrona, hvaraf till stadskassa!! 2 kronor 40 öre samt
för kyrkan 57 öre och till skolorna 45 öre; att, då det efter berörda eldsvåda
visat sig, att den plan för stadens bebyggande, som den 22 juli 1864
blifvit af Kongl. Maj:t faststäld, erfordrade åtskilliga ändringar för att

bringas i öfverensstämmelse med föreskrifterna i byggnadsstadgan för rikets
städer af den 8 maj 1874 och såmedelst förekomma eldsolyckor af den

beskaffenhet, som senast drabbat staden, samt ny sådan plan nu mera blifvit
upprättad och Kongl. Maj:ts pröfning understäld, högst betydliga belopp
erfordrades för genomförande af stadens reglering, emedan till åstadkommande
af nödiga esplanader och gator måste inköpas dyrbara och stora

tomter eller delar deraf, hvartill komme, att mänga och kostsamma jordschaktningar
måste för gatornas reglering och planering företagas; att under förutsättning,
att den understälda planen blefve af Kongl. Maj:t faststäld, kostnaderna
för regleringen af stadsfullmägtige beräknades till följande belopp,
nemligen

för jordschaktning och planering.......................................... kronor 100,0! )0: —

» ordnande af gator och torg omkring 81,100 qvadrat meter.

................................................................................... » 600,000: —

» expropriation af mark, 71,510 qvadratmeter, förutom

tomterna norr om Bastugatan och vid sjön ............ » 160,000: —

eller tillsammans kronor 860,000: —:

Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

3

samt att staden, åt sig sjelf lemnad, omöjligen mägtade genomföra ifrågavarande
reglering, hvarmed icke kunde eller borde anstå, enär den afbrända
delen utgjorde stadens mest centrala del.

Kong! Maj.ts befallningshafvande har, i afgifvet yttrande, anfört, att
Umeå stad vore ett jemförelsevis litet och fattigt samhälle; att, derest icke
de uti byggnadsstadgan för rikets städer gifna bestämmelser utgjort hinder
derför, stadens återuppbyggande skulle kunna verkställas på ett vida mindre
kostbart och betungande sätt, än hvad nu blefve händelsen; att det vid sådant
förhållande syntes vara med rättvisa och billighet öfverensstämmande,
att staten lemnade staden understöd för den i lag stadgade regleringens genomlörande,
som enligt Kongl. Maj:ts befallningshafvandes åsigt eljest icke kunde
ske utan att invånare, af hvilka flertalet till följd af branden lidit större
eller mindre förluster, kornme att nedtyngas af omättligt dryga kommunalutskylder;
samt att någon förhoppning om dessa utskylders snara minskning
till följd af stadens utveckling genom ökad handel och folkmängd ty värr
ej heller funnes, bland annat af det skäl, att en del burgna personer
utflyttat från samhället, hvars folkmängd efter branden aftagit med omkring
500 personer.

Vid ärendets föredragning inför Kongl. Maj:t har statsrådet och chefen
för kongl. civildepartementet ansett giltiga skäl förefinnas att söka bereda
staden, på sätt i liknande fäll tillförene egt rum, understöd af allmänna
medel för regleringens genomförande. I afseende å omfattningen af detta
understöd har dock eu inskränkning i hvad stadsfullmägtige begärt synts
departementschefen skäligen böra ega rum; och har departementschefen alltså
hemstält, att Kongl. Maj:t mätte föreslå Riksdagen att, för ny reglering af
Umeå stad i följd af den staden är 1888 öfvergångna brand, åt nämnda
stad bevilja såsom bidrag till inlösen af mark, som erfordras till utläggning
åt gator, torg och andra allmänna platser, samt såsom understöd för be
stridande af de med regleringens genomförande i öfrigt förenade kostnader,
dels ett anslag utan återbetalningsskyldighet å sjuttiofem tusen kronor, dels
ock ett lån af två hundra tusen kronor att lyftas under är 1890, hvarvid
departementschefen ansett följande i den kongl. propositionen åberopade vilkor
för tillgodonjutande af länet böra, i öfverensstämmelse med hvad i ett liknande
fall för Luleå stad vid sistlidna års riksdag bestämdes, stadgas,
nemligen:

att stadsfullmägtige i stadens namn och på dess vägnar för lånesumrnan
afgifva sin till riksgäldskontoret eller ordres stälda skuldförbindelse,
innefattande de af Riksdagen för lånets användande och återbetalning stadgade
vilkor;

i Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

att hvad af lånet icke blifvit hos riksgäldskon törel uttaget före
slutet af år 1890 icke får derefter utbekommas;

att det i riksgäldskontor^ lyftade lånebeloppet får utan ränta och
kapitalafbetalning innehafvas till 1893 års slut, hvarefter och intill dess lånet
blifvit till fullo godtgjordl, fem procent å dess ursprungliga belopp bör
till riksgäldskontor årligen inbetalas, deraf ränta efter fyra för hundra
å det oguldna kapitalet först beräknas och afgår, samt öfvenskottet utgör
kapitalafbetalning; samt

att inbetalning'' af den uti nästföregående punkt omförmälda annuitet
bör vid hvarje års slut verkställas vid påföljd, för underlåtenhet deraf, att
å annuiteten beräknas fem procent ränta från för fallodagen.

Utskottet har vid granskning af handlingarne i detta ärende funnit
statsbidrags beviljande i förevarande fall vara af behofvet påkalladt, till
följd hvaraf'' och då de föreslagna beloppen, jemförda med de beräknade
kostnaderna, ej öfverstiga hvad i allmänhet efter inträffade eldsolyckor i
städerna plägat såsom understöd lemnas samt Kongl. Maj:ts framställning'' i
öfrigt ej gifvit anledning till någon utskottets erinran, utskottet, som fram
deles kommer att afgifva förslag angående sättet för anskaffande af mede!
till det föreslagna låneunderstödet, nu får hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning'' må af
Riksdagen bifallas.

Stockholm den 4 maj 1889.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE. —

Stockholm, Assoeiations-Bofctryekeriel, 1889.