Statsutskottets Utlåtande N:o 65.
1
N:o 65.
Anl;. till Tlilcsd. kansli den 25 april 1889, kl. 8 e. m.
Utlåtande, i anledning af hongl. Maj:ts ''propositioner angående
försäljning af åtskilliga kronans jordområden i Malmö
''»>■ tn. (1 :a U. A.)
Kongl. Maj:t har dels, i en den 1 februari 1889 till Riksdagen aflåten
proposition (n:o 19), föreslagit Riksdagen att medgifva:
att ej mindre Kronprinsens husarregementes nuvarande kasern, stalloeh
ridhus samt vakt- och sjukhusbyggnader med tillhörande tomter, än
äfven öfriga i det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet öfver landttörsvarsärenden
al samma dag omförmälda, med grön färg å en vid samma
protokoll fogad karta utmärkta, kronan tillhöriga områden i Malmö stad
må, med undantag endast af de med bokstäfverna A och A1 å kartan
betecknade, invid citadellets inre vallgraf belägna egofigurer, mot 498,000
kronor och de_ öfriga vilkor, som i Malmö stadsfullmägtiges skrifvelse den
7 mars 1887 funnes närmare angifna, till Malmö stad under full eganderätt
upplåtas;
att i köpslutet må anses inbegripna jemväl sådana möjligen icke särskild!
omnämnda delar af den egentliga stadens fästningsverk å norra
fronten, norra glacisen samt bastionerna Nyköping och Norrköping, som
enligt 1805 års raseringsplan blifvit Kongl.''Maj:t och kronan förbehållna
och icke sedermera med full eganderätt afträdts, äfvensom samtliga de försålda
områdena tillhörande kanaler och grafvar;
Bill. till Kikna. Brok ISSS. 4 Sami. 1 Afd. 38 Haft.
1
Statsutskottets Utlåtande N:o 65.
att, vid bifall härtill, dels den kronan tillhöriga s. k. Engeströrnska
lyckan vid Malmö må begagnas till byggnadsplats för nytt kasernetablissement
för Kronprinsens husarregemente med rätt för Kong], Maj:t att vidtaga
sådana smärre utbyten af de lyckan tillhöriga egoområden, som för
att bringa det blifvande etablissementet i omedelbar beröring med den
invid detsamma af Malmö stad anlagda väg kunde erfordras, dels den af
Malmö stad erhållna köpeskilling äfvensom af reservationerna å anslaget
till kavalleriet en summa af 102,000 kronor må med tillsammans sexhundratusen
kronor användas för uppförande å nämnda byggnadsplats af
ett sådant etablissement;
dels ock, i en den 8 mars 1889 till Riksdagen aflåten proposition
(n:o 28), med ändring af ofvanberörda proposition, i hvad densamma anginge
beloppet af den för uppförande af nytt kavallerikasernetablissement
i Malmö erforderliga kostnad samt sättet för densammas gäldande, föreslagit
Riksdagen:
att för uppförande af ett dylikt etablissement bevilja 710,000 kronor,
och deraf nu anvisa det belopp 498,000 kronor, som, vid bifall till propositionen
i öfrigt, komine att af Malmö stad erläggas såsom köpeskilling
för kronans ifrågavarande jordområden i Malmö.
Af det vid den första propositionen i ämnet fogade statsrådsprotokollet
af den 1 februari 1889 inhemtas, att statsrådet och chefen för landtförsvarsdepartementet
vid ärendets föredragning inför Kongl. Maj:t till eu
början redogjort för tillkomsten och beskaffenheten af det nuvarande kasernetablissementet
i Malmö för den dit förlagda afdelning af Kronprinsens
husarregemente, hvarvid han bland annat erinrat om att Riksdagens
revisorer i deras till 1884 års Riksdag afgifna berättelse om af dem verkstäld
granskning af statsverkets tillstånd, styrelse och förvaltning under år
1881 beträffande kasernens skick yttrat, att kasernens utrymme vore så
inskränkt, att endast omkring 40 man af hvarje sqvadron kunde derinom
beredas bostad; att rustkamrarne vore belägna i vindsvåningarne öfver
stallarne, hvarigenom persedlarne utsattes för stallångornas skadliga inflytande;
att scjvadronschefernes och rustkammarunderofficerarnes expeditioner
vore inrymda i rustkamrarne, hvarest eldstäder icke funnes, och der således
de vidlyftiga skrifgöromålen vintertiden icke kunde i god ordning
försiggå; att köket, beläget i kasernbyggnaden under markens yta, ej lemnade
aflopp för ångan, hvilken deremot inträngde i byggnaden; att vaktrummen
för underbefäl och manskap, belägna i samma jordvåning, vore
genomträngda af fukt, hvilket jemväl vore förhållandet med arrestrummen,
deribland i synnerhet det för sträng arrest afsedda, enligt hvad revisorerne
vitsordat, af särdeles olämplig beskaffenhet; samt att samtliga kasern- och
Statsutskottet.s Utlåtande N:o 65. 3
stallbyggnader äfven i (ifrigt vore synnerligen oändamålsenliga och delvis
förfallna.
Äfven arméförvaltningen, som afgifvit utlåtande öfver revisorernes
berörda berättelse, hade instämt i revisorernes uttalande, dervid särskilt
åberopande en af fortifikationsbefälhafvaren i Skåne afgifven embetsproinemöria,
hvars hufvudsakliga innehåll finnes återgifvet å sid. 5 i statsrådsprotokollet.
Behofvet af ett nytt etablissement syntes alltså oafvisligt; men äfven
efter det genom Malmö stads anbud att inköpa åtskilliga kronan tillhöriga,
i Malmö belägna jordområden, som vid nytt kasernetablissements uppförande
komme att delvis sakna användande, utsigter öppnades att kunna
med jemförelsevis obetydliga tillskott från statens sida få ett alldeles nytt
etablissement till stånd, hade dock det nära samband, denna fråga egde
med det å bane bragta förslaget om svenska kavalleriets omorganisation,
föranledt, att det definitiva afgörandet deraf undanskjutits i afvaktan på
de beslut krigsstyrelsen kunde komma att fatta rörande nyssnämnda förslag.
Sedan Kongl. Maj:t den 12 januari 1889 beslutat att till Riksdagen
aflåta proposition om kavalleriets omorganisation, hade jemväl detta hinder
för frågans lösande, enligt departementschefens åsigt, undanröjts, så att
saken vore i det skick, att den kunde underställas Kongl. Maj:ts pröfning.
A sid. 6 —18 i statsrådsprotokollet har departementschefen derefter
redogjort för frågan om platsen för det nya etablissementet och de åtgärder,
som vidtagits i syfte att på fördelaktigaste sätt för kronan afyttra ofvannämnda
kronan tillhöriga jordområden. Af denna redogörelse, till hvilken
utskottet i allmänhet får hänvisa, inheintas hufvdsakligen att uti embetsskrifvelse
den 22 oktober 1883 chefen för fortifikationen fäst dåvarande
statsrådets och chefens för landtförsvaret uppmärksamhet på de brister
och olägenheter, som vidlådde husaretablissementet i Malmö och hvilka,
oaktadt de ej ringa kostnader, som under de senare åren blifvit på både
kasernen och stallarne nedlagda, enligt chefens för fortifikationen åsigt
snarare till- än aftagit. En hufvudsaklig svårighet, som ditintills hindrat
frågans vidare behandling, hade emellertid legat deruti, att någon för
etablissementet passande tomt icke funnits att tillgå för måttligt pris. Uti
den å propositionen bilagda kartan med bokstafvera E. L. utmärkta
egolott, Engeströmska lyckan kallad, hade chefen för fortifikationen ansett
eu sådan vara funnen. Innefattande en areal af omkring 9 tunnland,
erbjöde den fullt tillräckligt utrymme för etablissementet, hvars gård borde
blifva stor nos; för att lemna ersättning för det nuvarande så kallade fotexercisfältet
öster om staden. Dess läge voi’e högre än de framför liggande
vattensjuka så kallade fortifikations- och kommendantsängarne. Dess afstånd
4
Statsutskottets Utlåtande N:o 65.
från den bebyggda staden utgjorde mindre än 1,000 meter, då en föreslagen
väg öfver Hästhagen blefve utförd; ett jernvägsspår berörde dess
ena hörn och underlättade således alla transporter; och slutligen vore regementets
exercisfält beläget ej långt ifrån och i hvarje fall betydligt närmare
det föreslagna nya etablissementet än det gamla.
I nämnda skrifvelse hade chefen för fortifikationen äfven redogjort
för de kronan tillhöriga områden, som enligt hans åsigt kunde ifrågakomma
att till Malmö stad afyttras i ändamål att med försäljningssumman
underlätta det nya etablissementets uppbyggande; varande dessa områden,
som å kartan vore utmärkta med grönt, följande:
1 ro) Nuvarande kasernområdet, å kartan betecknadt med bokstafvera M;
iko) Fotexercisfältet öster om staden;
3:o) Fortifikations- och kommendantsängarne utanför eitadellet, å kartan
betecknade med F. K. T. XII och XX:
4:o) Cirka hälften af arealen emellan citadellets yttre och inre grafva!’,
å kartan betecknad med bokstafven C;
•no) Fyra norra kurtiner af gamla fästningen, som undantogos vid
upprättande af raseringskontraktet 1805, å kartan betecknade med II,
III, IV och V;
6:o) F. d. norra frontens glacis, vester om gamla hamnen till citadellet,
å kartan betecknad med I, VI och VII;
7:o) Den s. k. Bjöi’kmanska tomten inuti staden, å kartan betecknad
med bokstafven B; samt
8:o) Fn bit af bastionen Nyköping, å kartan betecknad med bokstäfverna
a, b, c, d och h.
Efter af vederbörande verkstad, utredning af värdet å dessa områden
med derå uppförda byggnader och efter med Malmö stad inledda underhandlingar
om afyttring af berörda områden och byggnader, för hvilken
utredning och för hvilka underhandlingar närmare redogöres å sidd. 9—14
i statsrådsprotokollet, hade stadsfullmägtige i Malmö i skrifvelse den 7
mars 1887 slutligen under förutsättning att Kronprinsens husarregemente
i sin helhet blefve förlagdt till Malmö och ett nytt etablissement för dess
behof å Engeströmska lyckan uppfördt, erbjudit sig:
att till Kongl. Maj:t och kronan erlägga ett belopp af femhundratusen
(500,000) kronor och till fortifikationens besparingskassa fyratusen (4,000)
kronor, mot det att Malmö stad tillerkändes full och oinskränkt eganderätt
till kasern, stall- och ridhus samt vakt- och sjukhusbyggnaderna med
tillhörande tomter samt till alla de å kartan med grön färg utmärkta områden,
äfvensom möjligen icke omnämnda delar af den egentliga stadens fästningsverk
å norra fronten, norra glacisen samt bastionerna Nyköping och
Statsutskottets Utlåtande N:o 65.
5
Norrköping, livilka enligt 1805 års raseringsplan blifvit Kongl. Maj:t och
kronan förbehållna, och icke sedermera med full eganderätt afträdts, allt
med tillhörande kanaler och grafvar, samt befriades från alla förut ornförrnälda,
till arméförvaltningen eller fortifikationens besparingskassa nu utgående
afgifter äfvensom från skyldigheten att tillhandahålla plats för garnisonens
skjutöfningar;
att låta anlägga och bekosta lämplig väg öfver Hästhagen till platsen
för det nya etablissementet;
samt att kostnadsfritt afstå för etablissementet erforderligt område af
Hästhagen mellan Malmö—Ystadsjernvägen och Engeströmska lyckan.
Enär uti de områden, som Malmö stad önskade att tillösa sig af kronan,
emellertid ingått större delen af marken emellan citadellets inre vallgrafvar,
som, med undantag af en till enskild person utarrenderad qvarntomt, vore
upplåten till disposition af fångvårdsstyrelsen, hade denna styrelse anmodats
att yttra sig, huruvida från dess sida något vore att erinra deremot,
att ifrågavarande mark öfverlemnades till Malmö stad.
Efter att hafva i ämnet infordrat yttrande från direktören vid centralfängelset
i Malmö, som mot förslaget att till Malmö öfverlemna ifrågavarande
område framstälde åtskilliga erinringar, hade fångvårdsstyrelsen
den 18 november 1887 afgifvit utlåtande, uti hvilket den, med påpekande
för egen del, att fängelsernas nuvarande område, som vore inneslutet af
yttre fästningsgrafven, derigenom egde en naturlig gräns, afstyrkte den
ifrågasatta upplåtelsen.
I ett senare den 17 januari 1888 dagtecknadt utlåtande förklarade
dock fångvårdsstyrelsen, i anledning af förnyad remiss, att från dess sida
hinder icke mötte för afstående af den del af det till styrelsen upplåtna
område, som komme att ligga söder om den gräns, en kanal, som framginge
längs f. d. bastionen Norrköping, bildade, derest densamma utdroges
i vestlig eller nordvestlig rigtning.
Med anledning af hvad fångvårdsstyrelsen i omförmälda yttranden
anfört, anmodade dåvarande statsrådet och chefen för landtförsvarsdepartementet
chefen för fortifikationen att från stadsfullmäktige i Malmö infordra
O O
utlåtande rörande de förändringar i fråga om de för det tilltänkta köpslutet
bestämda vilkor, som ansåges böra ega rum, derest Kongl. Maj:t
funne godt från försäljning undantaga hela det till fångvårdsstyrelsen
upplåtna, uti köpeanbudet inbegripna jordområde eller ock den del deraf,
som afsåges i fångvårdsstyrelsens senare utlåtande.
Uti ett den 29 mars 1888 afgifvet svar förklarade stadsfullinägtige,
att då nu ifrågavarande område vore för staden det jemförelsevis värdefullaste
af allt, som blifvit ifrågasatt att inlösas, det i stadsfullmägtiges
6
Statsutskottets Utlåtande A'':o 85.
skrifvelse den 7 mars 1887 gjorda köpeanbud måste anses i sin helhet
förfallet, derest Kongl. Maj:t skulle finna för godt från försäljning undantaga
hela området emellan inre och yttre fästningsgrafven.
Deremot förklarade de sig villige att i så måtto tillmötesgå fångvårdsstyrelsens
önskningar, att de afstode från anspråket på de å kartan med
A och A 1 betecknade områden om ungefär två och ett tredjedels tunnland
emot ett afdrag af 6,000 kronor å den åt lvongl. Maj:t och kronan
erbjudna lösesumma; hvarjemte de, då det särskildt med hänsyn till vexlingen
i fastighetsvärdena vore för staden af vigt att det gjorda köpeanbudet
snarast möjligt blefve slutligen pröfvadt, funnit sig böra tillkännagifva,
att de icke ville anses bundna af samma anbud längre än till utgången
af år 1889.
Såsom af statsrådsprotokollet inhemtas å sid. 21, har departementschefen
i fråga om antagligheten af Malmö stads köpeanbud icke haft några
erinringar att göra. Sedan staden höjt detsamma till 500,000 kronor eller,
med afdrag för de 6,000 kronor, som belöpte på de för fångvårdsstyrelsens
behof afsedda delarne af platsen mellan citadellgrafvarne, till 494,000
kronor, ansåge departementschefen en af chefen för fortifikationen gjord
erinran, att staden ej beräknat någon ersättning för. den lättnad i dess
inqvarteringsbörda, som blefve eu följd af ett nytt kasernetablisseinents
uppförande, hafva förlorat sin giltighet. Nämnda summa motsvarade nemligen
i det närmaste sammanlagda beloppet af det värde, som vid den af
statens egna myndigheter föranstaltade värdering åsatts statens till föryttring
afsedda tomter och byggnader i Malmö, och den kapitaliserade årliga
inqvarteringstungan; och dertill komme ytterligare dels värdet af den del
utaf Hästhagen, som staden erbjudit sig att under nyttjanderätt till kronan
upplåta och som af chefen för fortifikationen värderats till 6,000 kronor,
dels ock förpligtelsen för Malmö stad att anlägga väg till etablissementet,
hvilken förpligtelse, äfven om den ej kunde anses innebära någon egentlig
uppoffring från stadens sida, då staden af andra skäl borde anses varit
nödsakad att bringa detta vägarbete till stånd, dock besparat kronan de
ej oansenliga utgifter, som eljest erfordrades för att sätta kasernetablissementet
i förbindelse med staden.
Af skäl, anförda å sid. 22 i statsrådsprotokollet, har departementschefen
hållit före, att det belopp, 4,000 kronor, som Malmö stad i sitt köpeanbud
ansett böra tillkomma arméförvaltningens fortifikationsdepartement såsom
ersättning för åtskilliga till nämnda departement för närvarande ingående
årliga afgälder, hvaraf departementet vid antagande af köpeanbudet skulle
ga förlustigt, borde betraktas såsom en statsverkets tillgång och afses för
enahanda ändamål som den öfriga köpesumman.
Statsutskottets Utlåtande N:o 65.
7
Beträffande det nya kasernetablissement, som vore afsedt att uppföras
a den s. k. Engeströmska lyckan, redogöres å sidd. 18—20 i statsrådsprotokollet
för de olika förslag till sådant, som blifvit uppgjorda. Af dessa
både ett af chefen för fortifikationen, med afseende å förslaget till kavalleriets
förändrade organisation uppgjordt förslag till nytt kasernetablissement
lagts till grund för departementschefens kostnadsberäkningar. Enligt
detta skulle etablissementet vara afsedt för 182 man med befäl, bestå af
åtskilliga, å sid. 20 i statsrådsprotokollet angifna byggnader och kosta
med ^beräkning af utgifterna för dränering, inhägnad, stensättning, inledning
af jernvägsspår m. in. 000,000 kronor. Den del af denna kostnad,
som icke täcktes åt den utaf Malmö stad erbjudna köpesumma, borde,
enligt departementschefens mening, utgå af blifvande reservationer af det
af Kong!. Magt föreslagna anslaget till kavalleriet.
Af det vid Kongl. Maj:ts proposition utaf den 8 mars 1889 fogade
statsrådsprotokollet öfver landtförsvarsärenden för samma dag inhemtas
åter, att sedan Riksdagen funnit sig icke kunna bifalla Kongl. Maj:ts förslag
till förändrad organisation af kavalleriet, departementschefen ansett i
nedanomfönnälda afseenden förändringar vara af nöden i Kongl. Maj:ts
den 1 sistlidne februari till Riksdagen aflåtna proposition rörande försäljning
af åtskilliga kronans jordområden i Malmö in. in. Propositionen,
hvarigenom jemte annat anslag till uppförande å uppgifven tomt i Malmö
åt nytt kasernetablissement för Kronprinsens husarregemente begärdes, utginge
nemligen från den förutsättningen, att, i likhet med hvad som i
förslaget om ny organisation af kavalleriet ifrågasatts beträffande ofri ga
kavalleriregementena, jemväl vid detta regemente endast den s. k. skolscjvadronen
skulle vara, i ständig tjenstgöring ocli den öfriga personalen
inkallas allenast till de årliga å regementets odlingsfält Bonarps hed försiggående
repetitionsöfningarne. Utrymmet i det nya kasernetablissementet
vore vid sådant förhållande, på sätt i statsrådsprotokollet för den 1 sistlidne
februari närmare angåfves, beräknadt blott för 182 man äfvensom
för det lör skolsqvadronen nödiga befäl in. in. Dessutom hade i propositionen
antagits, att blifvande reservationer å det förutsatta anslaget till
kavalleriet skulle lemna tillgång till det belopp af 102,000 kronor, som,
utöfver den af Malmö stad bjudna köpeskillingen för åtskilliga i Malmö
belägna, kronan tillhöriga tomter 498,000 kronor, erfordrades för fyllande
af den för etablissementets uppförande beräknade kostnadssumma 000,000
Statsutskottets Utlåtande N:o 65.
kronor. I följd af Riksdagens beslut uti förenämnda fråga hade emellertid
båda dessa förutsättningar förlorat giltighet då dels tjenstgöringsförhållandena
vid Kronprinsens husarregemente komme att förblifva oförändrade,
dels några reservationer ej komme att stå till krigsstyrelsens
disposition för att användas till det ifrågavarande etablissementets uppförande.
I fråga om det utrymme, som under nuvarande förhållanden erfordrades
inom kasernetablissementet, anslöte departementschefen sig, hvad
personalen beträffade, till ett år 1886 uppgjordt, i statsrådsprotokollet för
den 1 sistlidne februari närmare omförmäldt byggnadsförslag. Så an loge
departementschefen, i likhet med dåvarande statsrådet och chefen för landtförsvarsdepartementet,
att Kronprinsens husarregemente, som för närvarande
bestode af sex sqvadroner, för framtiden komme att vara organiseradt på
fem sådana. Öfverflyttning från detta regemente till lifgardet till häst af
en sqvadron hade länge varit i fråga och vore, då omförmälda båda regementen
derigenom skulle erhålla samma styrka, som flertalet af öfriga för
tjenstgöring tillsammans med arméfördelningarna afsedda kavalleritruppförband,
livilka alla med undantag af Jemtlands liästjägarecorps vore
organiserade på 5 sqvadroner, ur militärisk synpunkt så ändamålsenlig,
att all sannolikhet syntes departementschefen tala för att ett blifvande
förslag derom blefve af Riksdagen godkändt, helst, enligt hvad anstälda
undersökningar gifvit vid handen, några kostsamma anordningar vid Afgå
rdets till häst nuvarande etablissement icke deraf föranleddes. Da de
för frågans fullständiga utredning erforderliga förarbeten emellertid ännu
icke vore utförda, ansåge departementschefen densamma visserligen kunna
föreläggas först nästkommande Riksdag, såsom följd hvaraf öfverflyttningen
icke heller kunde ega rum förrän år 1891: men då åtminstone två år
måste förgå, innan Kronprinsens husarregementes ifrågasatta nya etablissement
kunde blifva till inflyttning färdigt, borde, enligt departementschefens
mening, hinder icke möta att, vid uppgörande af kostnadsberäkningarna
för det nya kavallerietablissementet, förutsätta öfverflyttningen såsom
genomförd.
Det år 1886 upprättade kostnadsförslaget, som slutade på 713,000
kronor, hade departementschefen dels med hänsyn till å sid. 4 i statsrådsprotokollet
omförmäld ökning från 280 till 350 i antalet af de hästar,
som aret om maste utfodras på kronans stall vid etablissementet, dels med
afseende a stegrade pris och några önskvärda mindre förändringar i
byggnadssättet, låtit genom chefen för fortifikationen omräkna. Enligt
det förslag, lian dervid afgifvit, beräknades kostnaden för etablissementet
sålunda:
Statsutskottets Utlåtande N:o 65.
9
A. Byggnader.
En stabsbyggnacl....................................................
Eu kasernbyggnad för 240 man samt under
befäl ....................................................
En kokhusbyggnad ....................................
En vakt- och arresfbyggnad....................
En sjukhusbyggnad.................................
Ett gymnastik- och exercishus ...............
Ett ridhus ....................................................
Tvenne stallbyggnader, hvardera för 140
En stallbyggnad för 70 hästar............
Ett sjukstall.............................................
Ett skostall med smedja ..........................
En förrådsbyggnad .............................
Afträdesbyggnader, gödselstäder m. m..
kr. 1)6,000: —
____ » |
219,000 |
— |
» |
38,500 |
— |
... » |
16,400 |
— |
..... » |
40,000 |
— |
» |
32,000 |
— |
» |
56,000 |
— |
tar » |
163,000 |
— |
» |
48,000 |
— |
13,800 |
— |
|
» |
7,300 |
— |
» |
16,800 |
— |
6,200 |
— |
693,000: -
B. Planerings- m. fl. arheten.
Inhägnad, stensättning, makadamisering, ridbanors
iordningsställande och afloppsled
-
ningar, enligt speciel kostnadsförslag... |
kr. |
49,000: — |
|
Byggnadsplatsens dränering.............................. |
» |
6,000: — |
|
Vattenledning................................................... |
» |
9,000: — |
|
En Senkings kokapparat................................... |
4,000: — |
||
Åskledare å byggnaderna .................................. |
» |
5,000: — |
|
Inledning af ett jernvägsspår från Malmö— |
|||
Ystad-banan ................................................. |
» |
3,000: — |
76,000: |
Till faux frais och oförutsedda utgifter ... |
29,000: |
||
Summa kronor |
798,000: |
Af de uppräknade byggnaderna syntes departementschefen sjukhusbyggnaden,
vakt- och arrestbyggnaden samt förrådsbyggnaden, hvilka i
kostnadsförslaget upptoges till sammanlagdt 73,200 kronor, kunna åtminstone
tills vidare undvaras. Beslöte man sig vidare för att ej uppsätta
åskledare, derför kostnaden beräknats till 5,000 kronor, och att för närBih.
till Bikul. Prof. 188,9. 4 Samt. 1 Afd. 38 Hcift. 2
10
Statsutskottets Utlåtande N:o 65.
varande låta anstå med en del af planerings- och stensättningsarbetet samt
ena ridbanans fullbordande, hvarigenom, enligt hvad chefen för fortifikationen
i en särskild promemoria anmält, en ytterligare besparing af 11,800
kronor kunde vinnas, uppkomme en minskning i kostnadsberäkningarne
af tillsammans 90,000 kronor, så att totalkostnaden blefve 708,000 kronor,
eller i rundt tal 710,000 kronor.
I fråga om anskaffandet af den summa, 212,000 kronor, som utgjorde
skilnaden emellan det sålunda beräknade, för kasernetablissementets uppförande
erforderliga kostnadsbeloppet och den af Malmö stad bjudna köpeskillingen
för kronans tomter derstädes, återstode, enligt departementschefens
mening, numera ingen annan utväg än äskandet af ett direkt anslag.
Visserligen torde, sedan Malmö-etablissementet blifvit färdigt, det
nuvarande kavallerietablissementet i Helsingborg böra afses för de skånska
indelta kavalleriregementena, i följd hvaraf etablissementet i Ystad kunde
försäljas; och ansåge departementschefen köpeskillingen derför, som kunde
beräknas till 20,000 kronor, lämpligen böra användas till gäldande af kostnaden
för Malmö-etablissementets uppförande. Frågan derom kunde
emellertid ej föreläggas nu pågående Riksdag.
Deremot har departementschefen ej ansett nödigt, att omförmäla
kontanta tillskott utginge under år 1890. För detta års byggnadsarbete
vore den af Malmö stad bjudna köpeskilling tillräcklig.
Enligt hvad departementschefen tilll statsrådsprotokollet den 1 februari
1889 anfört, har det nära samband frågan om nytt kasernetablissement
i Malmö egt med frågan om kavalleriets omorganisation föranleda att det
definitiva afgörandet af den förra frågan undanskjuta i afvaktan på framläggande
af förslag i den senare.
Då nu det af Kong! Maj:t framlagda förslag till förändrad organisation
af kavalleriet icke vunnit Riksdagens bifall, torde icke heller nu
föreliggande förslag om uppförande af nytt kasernetablissement i Malmö
och dermed sammanhängande förslag till försäljning af åtskilliga kronans
områden in. in. derstädes lämpligen böra af Riksdagen bifallas.
För ett sådant beslut tala, enligt utskottets mening, äfven andra skäl.
Från Kronprinsens husarregemente, som nu består af 6 sqvadroner, hvaraf
3 ligga i Malmö och 3 i Helsingborg, har Kongl. Maj:t förutsatt, att inom
Statsutskottets Ut1ätande N:o 65.
11
den närmaste framtiden en sqvadron skall öfverflyttas till lifgardet till
häst, samt återstående 5 sqvadroner förläggas till den nya kasernen i Malmö.
I samband dermed liar Kongl. Maj:t jemväl förutsatt, att skånska dragonoch
skånska husarregementets exercissqvadroner, af hvilka för närvarande
den förra är förlagd i Ystad och den senare vid Herrevads kloster, skola
flyttas till det utaf 3 sqvadroner af Kronprinsens husarregemente nu upptagna
kasernetablissementet i Helsingborg, hvilket genom dessa sqvadroners
förläggande till Malmö blefve ledigt. Innan emellertid dessa förslag blifvit
Riksdagen förelagda och af Riksdagen godkända, synes det utskottet icke
lämpligt att besluta om uppförande af ny kasern i Malmö, helst äfven
andra skäl tala mot ett sådant besluts fattande i frågans nuvarande skick.
Då regementet har årliga möten å Bonarps hed, synes dess sammanförande
och förläggning i en enda kasern mindre nödig, och i allt fall föreställer
sig utskottet, att, innan något beslut om kasernen i Malmö fattas, det
borde utredas, huru vida icke ändamålet kunde lika väl, och med vida
mindre kostnad, vinnas genom en sådan tillbyggnad å etablissementet i
Helsingborg, att ytterligare två sqvadroner kunde dit förläggas och detta
nyligen med stor kostnad uppförda etablissement således fortfarande för
sitt ändamål användas.
Icke heller har utskottet ansett den omständighet, att Malmö stad
förklarat sig endast till innevarande års slut stå fast vid sitt gjorda köpeanbud,
böra nödga till att nu besluta sig för ifrågavarande försäljning.
Med den växande inflyttning till de större städerna, som nu pågår, torde
det vara att förvänta, att värdet på tomter i dessa städer snarare kommer
att ytterligare stiga än sjunka, i synnerhet då tomterna ega det fördelaktiga
läge som nu ifrågavarande.
På grund af hvad sålunda anförts, hemställer utskottet,
att Kongl. Maj:ts förevarande förslag icke må af
Riksdagen bifallas.
Stockholm den 25 april 1889.
På statsutskottets vägnar:
GUSTAF SPARRE.
J 2
Statsutskottets Utlåtande N:o 65.''
Reservationer:
af herrar friherre B. A. Leijonhnfvud, R. G. von Hedenberg oeli C.
W. von Schulzenheim; samt
af herr C. E. Casparsson, mot den af utskottet begagnade motivering.
Herrar grefve E. C. A. Piper, K. Bohnstedt oeli ,/. Anderson hafva
begärt få antecknadt, att de ej deltagit i detta ärendes behandling inom
utskottet.