Statsutskottets Utlåtande N:o 64.

1

N:o 64.

Ank. till Riksd. kansli den 25 April 1889 kl. 8 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående
utbyte af mark mellan kronan och Stockholms stad
vid Artilleriplanen m. m.

(I. A.)

I eu till Riksdagen den 26 nästlidne mars afliden, till statsutskottet
remitterad proposition (n:o 33) har Kongl. Maj:t, under åberopande af
ett den kongl. propositionen bilagdt statsrådsprotokoll öfver finansärenden
för samma dag, föreslagit Riksdagen att medgifva:

A) att. Kongl. Maj:t måtte ega att för beredande af plats för hofstallanläggningen
träffa aftal med Stockholms stad om utbyte af mark vid
Artilleriplanen enligt följande grunder:

l:o) att staden till kronan med eganderätt afstår af den öppna platsen
nedanför Artilleriplanen och af de i stadens besittning varande tomterna i
qvarteret Bodarne den mark, som å en till stadsingeniörskontorets tjensteutlåtande
till drätselnämnden den 28 december 1888 börande ritning betecknats
med röd kantfärg, innehållande omkring 3,605 qvadratmeter (40,900
qvadratfot), att af kronan genast tillträdas;

2:o) att kronan till staden med eganderätt afstår de, enligt hvad samma
ritning utvisar, för Artilleri- och Sibyllegatornas vidgning invid Artilleriplanen
behöfliga jordstycken, omkring 391 qvadratmeter (4,440 qvadratfot)
Bih. till Riksd. Prof. 1689. 4 Sami. 1 Afd. 37 Höft. 1

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 64.

för den förra och omkring 810 qvadratmeter (9,190 qvadratfot) för den
senare, att likaledes af staden genast tillträdas, men med rätt för kronan
att hafva kronobageribvggnaden qvarstående å dess nuvarande plats, till
dess att b}rggnaden icke vidare af kronan användes för sitt nuvarande
ändamål eller om- eller ny byggnad ifrågakomma er;

3:o) att för den mark, kronan sålunda erhåller mera än staden, eller
omkring 2,404 qvadratmeter (27,270 qvadratfot), beräknas ett värde af
327,240 kronor;

4:o) att staden till ki’onan afträder den rätt, staden må anse sig tillkomma
öfver tomten n:o 0 i qvarteret Bodarne, till den del, som faller
inom den för hofstallbyggnaden afsedda plats, mot det att kronan afstår
från anspråk på tomtens återstod och till staden öfverlemnar densamma;

5:o) att staden förbinder sig att söder om hofstalltomten hålla ett 18
meter (60,6 fot) bredt område öppet till gata; och

6:o) att kronan till staden afstår eganderätten till det å en karta, tillhörande
en af stadsingeniörskontoret den S februari 1884 öfver Skuggan,
Ropsten och Lugnet samt Hjorthagen jemte närmast angränsande del af
Kongl. Djurgården och Värtahamnen upprättad beskrifning, närmare angifna
område å Kongl. Djurgården, innehållande 100 hektar 78 ar (204 tunnland
5,6 kappland), som begränsas i öster af hamnanläggningen, i norr af
Lilla Tartan och Husarviken, i vester af Husarviken och landsvägen öster
om Uggelbacken samt i söder af jernvägen och hamnområdet, jemte rätt
till vattnet derinvid under vilkor:

att staden vid tillträdet af nämnda område till kronan erlägger skilnaden
mellan det för området beräknade värde, 556,882 kronor 25 öre,
och värdet å den mark vid Artilleri planen, kronan enligt punkt 3:o) skulle
erhålla mera än staden, 327,240 kronor, eller 229,642 kronor 25 öre;

att staden åtager sig att bekosta flyttning af de å torplägenheterna
Lugnet och Ropstensporten befintliga byggnader eller att låta uppföra nya
sådana å de ställen, Djurgårdens styrelse anvisar, äfvensom att å sin bekostnad
föranstalta om uppodlande och försättande i bärande skick af mark
till lika omfång med den, nämnda lägenheter nu innehafva;

att de vägar, som leda öfver ifrågavarande område, skola hållas öppna
och af staden för all framtid underhållas;

att det likaledes skall åligga staden att underhålla den öfver inre delen af
Husarviken i närheten af lägenheten Fiskartorpet uppförda träbro, hvilken
till staden öfverlemnas utan lösen;

att staden inträder i de rättigheter och skjddigheter, som på grund af

Statsutskottets Utlåtande N:o 64.

3

föregående nådiga resolutioner och upplåtelsebref tillkomma kronan gent
emot innehafvare af lägenheten Ropsten;

att området skall af staden tillträdas den 1 juli 1890; samt
att de områden, hvilka, å förut omförmälda karta af år 1884 betecknade
med II och III, jemlikt nådigt bref den 31 maj 1878 blifvit till
staden upplåtna att tillträdas i den mån staden funnes deraf vara i behof
för hamnen vid Lilla Värtan eller för upplags- och bygguadsplatser, skola,
sedan Kongl. Maj:t i hvarje fall pröfvat till upplåtelse ifrågasatt områdes
erforderlighet för hamnen eller de för denna behöfliga upplags- och byggnadsplatser,
i sådan ordning för ändamålet ifrågakomma, att i första rummet
tagas i anspråk omförmälda, med II betecknade egofigur och den del
af egofiguren III, som, innefattande eu areal af 370,0 ar, å en i stadsingeniörskontoret
den 18 mars 1889 verkstäld kopia af nyssberörda karta
betecknats med röd kantfärg och siffrorna III i), samt att den återstående
delen af samma egofigur, å nämnda kartekopia betecknad med III 2), jemte
dertill gränsande vatten icke i något fall må af staden tillträdas förr än
fyratio år efter aftalets träffande; och

B) att af den mellangift å 229,642 kronor 25 öre, hvilken, enligt hvad
förut blifvit förmäldt, borde af Stockholms stad för erhållande af Hjorthagen
med angränsande mark till kronan erläggas, ett belopp af 29,642
kronor 25 öre måtte af Hans Maj:t Konungen få disponeras för bestridande
af kostnaden för utvidgning af nuvarande hjortparken vid Gripsholm,
samt återstoden, 200,000 kronor, till kongl. statskontoret inlevereras för
att af detta embetsverk på lämpligt sätt göras räntebärande, och årliga
räntan deraf i likhet med öfriga för kongl. Djurgårdens förvaltning afsedda
medel disponeras till Djurgårdens förbättring och försköning.

I sammanhang med det vid nästlidet års riksdag fattade beslut om
uppförandet å vestra delen af Helgeandsholmen af två skilda byggnader
för inrymmande af Riksdagen, riksgäldskontoret och justitieombudsmansexpeditionen
samt af riksbanken, anvisade Riksdagen, till uppförande af
nytt hofstall å Artilleriplanen och anordnande eller uppförande af ett vaktstall
i kongl. slottets närhet, en summa af högst 1,070,000 kronor samt
medgaf, att Artilleriplanen eller den del af Artillerigården, som är belägen
emellan Riddare-, Artilleri-, Kaptens- och Sibyllegatorna, äfvensom erfor -

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 64.

derlig del af tomten n:o 6 i qvarteret Bodarne skulle få, efter afrödjande
af det å Artilleriplanen befintliga förra artilleristallet, disponeras för uppförande
af nytt hofstall, med rätt för Kougl. Maj:t att, för beredande af
tjenligare byggnadsplats för hofstallanläggningen, med Stockholms stad
träffa uppgörelse om utbyte af det för ändamalet erforderliga jordområde
mot vederlag antingen af annan mark vid Artilleriplanen eller ock, efter
skeende uppskattning, af motsvarande del af myntverkets till gata afsedda
tomt.

Då emellertid Stockholms stadsfullmägtige, hvilka förklarat sig villiga
att till kronan afstå det för hofstallanläggningen erforderliga området, 40,900
qvadratfot, af det erbjudna vederlaget endast velat taga i anspråk sammanlagdt
13,630 qvadratfot vid Artilleriplanen och i öfrigt begärt ersättning i
annan kronan tillhörig mark eller lägenheten Hjorthagen med angränsande
område å kongl. Djurgården, har frågan om det föreslagna jordutbytet nu
understälts Riksdagens pröfning.

Enligt hvad af förenämnda statsrådsprotokoll inhemtas, hade sedan
öfverintendentsembetet, till fullgörande af Kongl. Maj:ts embetet den 22
juni 1888 meddelade uppdrag, efter samråd med chefen för kongl. hofstallet,
upprättat nya, fullständiga, af kostnadsförslag åtföljda ritningar till
hofstallbyggnaden å Artilleriplanen, Stockholms stadsfullmägtiges yttrande
genom öfverståthållareembetet infordrats, dels huru vida staden vore villig
att för om förmälda stallbyggnad till kronan öfverlåta den derför erforderliga,
Stockholms stad tillhöriga mark, dels ock, i sådant fall, hvilken ersättning
af kronan tillhörig mark som af staden kunde betingas såsom vederlag för
en dylik upplåtelse.

I sin till öfverståthållareembetet aflåtna svarsskrifvelse, dagtecknad
den 17 sistlidne januari, hade stadsfullmägtige till eu början anmärkt, att
på öfverintendentsembetets ritningar hela området söder om den föreslagna
stalltomten vore utlagdt till öppen plats med planteringar. Ehuru något
yrkande i sådant syfte icke blifvit framstäldt i embetets skrifvelse, hade
stadsfullmägtige till undvikande af missförstånd ansett sig böra framhålla,
att det icke vore välbetänkt att för all framtid binda staden vid en dylik
anordning. Det syntes stadsfullmägtige alldeles till fyllest, att staden förbunde
sig att lemna obebygdt ett område af 18 meters (60,6 fots) bredd
söder om stalltomtens södra gräns för att till gata användas. Vid den
föreslagna stalltomten hade icke annat varit att erinra, än att det för framtida
reglering af Artillerigatan syntes lämpligt, att tomtens gräns mot öster
komme att utgöras af samma gatas norr om Linnégatan faststälda nya ve -

Statsutskottets Utlåtande N:o 64.

5

strå gata linie, framdragen rätt söderut, hvarigenom stalltomtens område
något ökades.

Med nyssnämnda rättelse i afseende å Artillerigatans linie, vore stadsfullmägtige
sålunda villige att godkänna öfverintendentsembetets förslag, i
hvad det afsåge gränserna för stalltomten samt att förbinda staden att söderom
tomten hålla ett 18 meter (60,6 fot) bredt område öppet till gata.
För detta ändamål skulle af den på ofri eller stadens grund belägna egendomen
n:o 6 i qvarteret Bodarne med en areal af 10,456 qvadratfot användas
till sistnämnda gata omkring 3,330 qvadratfot, till stalltomten omkring
3,200 qvadratfot, hvarefter skulle återstå till stadens disposition
3,926 qvadratfot. Då egendomen vore af staden upplåten på det vilkor,
att den när som helst kunde af staden utan ersättning återtagas, kunde
någon ersättning ej medgifvas för den del, staden behölle, så mycket mindre
som den i stalltomten ingående delen skulle lemnas till fri och egen grund.

Vidare hade stadsfullmägtige funnit bestämmelsen om kronobageriets
borttagande böra förtydligas så, att platsen skulle göras fri, så snart byggnaden
af en eller annan anledning icke längre af kronan användes för sitt
ändamål och således icke blott om orsaken dertill vore en annan bageribyggnads
uppförande.

Stadsfullmägtige vore sålunda villige att ingå på ett byte, hvilket efter
de gränser för kronans mark, som upptagits i eu på öfverståthållareerabetets
begäran den 23 september 1872 deröfver upprättad designation, skulle
ega rum på det sätt,

att staden afstode till kronan det på en till stadsingeniörskontorets
tjensteutlåtande till drätselnämnden den 28 december 1888 hörande karta
med röd kantfärg lagda området, innehållande omkring 40,900 qvadratfot,

samt att kronan afstode till staden för vidgning
dels af Sibyllegatan omkring 9,190 qvadratfot, med rätt
att hafva kronobageribyggnaden qvarstående å dess nuvarande
plats, till dess att byggnaden icke vidare af kronan
användes för sitt nuvarande ändamål eller om- eller
nybyggnad ifrågakomme, dels af Artillerigatan omkring

4,440 qvadratfot eller tillsammans............................. 13,630 »

Skilnaden komme då att utgöra omkring ............ 27,270 qvadratfot,

för hvilka staden skulle erhålla ersättning:.

o

För bedömandet af värdet af denna mark meddelade stadsfullmägtige,
cät staden jemlikt kontrakt af den 12 februari 1884 betalt 17 kronor 15

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 64.

öre qvadratfoten för de med dåliga hus bebyggda, i hörnet af Hamn- och
Nybrogatorna belägna tomterna n:is 4 och 5 i qvarteret Skrafvelberget
mindre, att kronan för de vid Strandvägen belägna obebyggda hörntomterna
af det till gardesregementena förut upplåtna området begärde 12
kronor qvadratfoten, att kronan för de obebyggda tomterna n:is 1, 6 och
7 i qvarteret Korporalen enligt köpebref af den 1 maj 1886 erhållit för
hörntomterna 8 kronor 90 öre qvadratfoten och för mellantomterna 6 kronor
90 öre qvadratfoten, samt att enligt köpebref af den 2 maj 1882 den med
ett dåligt trähus bebyggda, i hörnet af dåvarande Löjtnants- och Kaptensgatorna
belägna tomten n:o 6 i qvarteret Kyrkogården betalts med 10
kronor 34 öre qvadratfoten. Med ledning häraf hade priset å den mark,
staden skulle afstå, blifvit af stadsfullmägtige bestämd efter 12 kronor
qvadratfoten till 327,240 kronor, ett pris, som måste anses skäligt, helst
kronan skulle få ersättning för den mark, som afstodes till gatuutvidgningarna,
hvilka i alla händelser blefve nödvändiga för hofstallets egen skull.

Såsom lämpligt vederlag härför hade stadsfullmägtige föreslagit ett
område å kongl. Djurgården, hvarom stadsfullmägtige år 1883 hos Kong!
Maj.t gjort framställning, och hvilket område enligt en af stadsingeniören
den 8 februari 1884 upprättad karta med beskrifning i areal innehölle:

tomter, trädgård och park........................... 5 tunnland 0,i kappland

åker -........................................................ 2 » 16,o

.......-......-............................................ 32 * 12,o

skogs- och betesmark ....... 147 s 31j2 »

allmänna vägar ................ 2 » l,s »

189 tunnland 29,i kappland

af Husarviken______________________________________ 14 » g)5 „

eller tillsammans 204 tunnland 5,6 kappland.

Beträffande värdet af detta område, omfattande bland annat lägenheten
Hjorthagen med dervarande hjortpark, hade stadsfullmägtige anfört, att
vederbörande expropriationsnämnd år 1886 bestämt värdet å den mark,
som från kongl. Djurgården exproprierats till Stockholm—Kimbo jernväg,
till 3,000 kronor tunnlandet för åkerjord och 400 kronor tunnlandet för
skogsmark, eller ett medelpris af 1,700 kronor tunnlandet. Ehuru endast
ungefär en femtedel af nu ifrågavarande mark utgjordes af åker och äng,
hade stadsfullmägtige likväl ansett, att värdet derå borde bestämmas, efter
nämnda medelpris af 1,700 kronor för tunnlandet, till 347,100 kronor.
Staden skulle sålunda betala en mellangift af 19,860 kronor.

Statsutskottets Utlåtande N:o 64.

7

På det att staden snarast möjligt måtte komma i besittning'' af Hjorthagen,
skulle staden bekosta anordnandet på annat ställe af hjortpark och
af nödiga bostäder för bevakningen m. m. för en summa ej öfverstigande
50,000 kronor.

Öfverintendentsembetet, som med skrifvelse den 30 sistlidne januari
till Kongl. Maj:t öfverlemnat stadsfullmägtiges omförmälda skrifvelse, deri
förslag till aftal angående det ifrågasatta egoutbytet jemväl fans intaget,
hade dervid, hvad anginge dels de tomterna vid Artilleriplanen åsätta värdena
och dels den föreslagna anordningen af området söder om stalltomten,
anfört, huru som embetet, med hänsyn till förevarande tomters läge och de
upplysningar rörande värdet å angränsande sådana, hvilka embetet inhemtat,
ej funnit skäl till anmärkning mot det förstnämnda tomter åsätta värdet
af 12 kronor qvadratfoten, men att embetet ansåge särdeles önskvärdt,
derest området söder om stalltomten till Nybroviken kunnat, i betraktande
af stallanläggningens monumentala betydelse, hållas fortfarande öppet, ehuru
något yrkande derom under för handen varande omständigheter ej af embetet
framstäldes.

På grund af remiss hade riksmarskalksembetet den 14 sistlidne mars
till Kongl. Maj: t afgifvit utlåtande i ärendet och dervid tillika öfverlemnat
infordradt yttrande från chefen för Kongl. Djurgårdens styrelse. Jemte
förmälan att, enligt verkstäld beräkning, djurgårdskassan, om stadsfullmägtiges
förslag antoges, komme att för ny djurhages inrättande m. m. få
vidkännas en förlust af 10,140 kronor, oberäknadt den minskade hötillgången,
hade bemälde chef vidare ansett värdet å det ifrågavarande området af
Djurgården vare af stadsfullmägtige alldeles för lågt beräknad! Af sådan
orsak hade chefen för djurgårdsstyrelsen uppgjort förslag till ny beräkning
af markens värde, dervid hänsyn tagits till det förhållande, att, enligt hvad
kändt vore, i årlig hyra för de till enskilda personer upplåtna upplagseller
byggnadsplats^- i närheten af Värtahamnen betalades minst 5 öre för
hvarje qvadratfot. Oberäknadt 14 tunnland 8,5 kappland af den invid det
nu ifrågavarande området belägna Husarviken, innehölle, enligt hvad handlingarna
utvisade, den mark, af hvilken staden sökte komma i besittning,
en areal af 189 tunnland 29,1 kappland, af hvilket område likväl 10 tunnland
17,8 kappland tillhörde lägenheten Ropsten och 13,3 kappland utgjorde
jordområdet för de Djurgården tillhöriga torplägenheter na Lugnet
och Ropstensporten. Om för återstående arealen, 178 tunnland 30 kappland,
efter 5 öre qvadratfoten eller 2,800 kronor tunnlandet, beräknades

8 Statsutskottets Utlåtande N:o 64.

ett värde af ............................................................ kronor 501,025: —

och härtill lades värdet af den inom området växande

skogen, nppskattadt till ..................................... » 55,857:25

uppkomme en värdesumma af.................................... kronor 556,882:25

från hvilken borde dragas den af stadsfullmägtige fordrade
ersättningen för den staden tillhöriga mark,
som vore afsedd att ingå i området för hofstall byggnaden

..................................................... » 327,240: —

hvarefter skulle återstå ett belopp af ........................ kronor 229,642: 25

som skulle komma djurgårdskassan till godo.

I fråga om de nyssnämnda torplägenheterna Lugnet och Ropstensporten,
hvilka af ålder användts till bostäder åt tvenne Djurgårdens ordinarie
arbetare, vore det enligt chefens för djurgård sstyr elsen mening otvifvelaktigt,
att bibehållandet af dessa torp skulle för Djurgården vara fördelaktigast.
Då det emellertid kunde för staden vara af någon vigt, att dessa
lägenheter, såsom liggande inom det område, staden önskade förvärfva, afsides
till staden, borde i sådant fall staden äfven kännas skyldig ej mindre
att bekosta flyttning af de å torpen nu befintliga byggningar eller att låta
uppföra nya sådana å de ställen, Djurgårdens styrelse funne lämpligt anvisa,
än ock att på sin bekostnad föranstalta om uppodlandet och försättandet i
fullt bärande skick af mark, till areal motsvarande den som afträddes.

. Chefen för djurgårdsstyrelseu hade vidare fast uppmärksamhet å ett
förhållande, som syntes förtjent att komma under öfvervägande i sammanhang
med den nu föreliggande frågan.

Grenom kongl. bref den 31 maj 1878 hade nemligen förklarats, att,
under vilkor och förutsättning att Stockholms stad samtidigt med den enligt
samma kongl. bref beslutade jernvägsanläggningen från Carl berg till Lilla
Värtan företoge och på sin bekostnad fullbordade anläggandet å föreslaget
ställe vid nämnda sjö af en hamn med tillhörande upplagsplatser jeinlikt
plan, som kunde blifva af Kongl. Maj:t faststäld, skulle åt Stockholms stad
utan ersättning till statsverket upplåtas vissa å upprättad karta med bokstäfverna
C, D, F och J utmärkta områden af Djurgården med vattnet
derinvid, att tillträdas, de med bokstäfverna C och D betecknade områden
genast och det öfriga i den mån staden funnes deraf vara i behof för
hamnen eller för upplags- och byggnadsplats^-. Nyssnämnda med F och J
utmärkta områden, hvilka först framdeles skulle få af staden tillträdas, vore
å förut omförmälda, den 8 februari 1884 upprättade karta betecknade, det

Statsutskottets Utlåtande K:o (>4.

9

förra, som innefattar lägenheten Hermanstorp, med 11 och det senare,
omfattande Imf jägarebostället Tegeludden och den så kallade Lindarängen
jemte en del af eu skogbeväxt mark, benämnd Kruthusbacken, med III.
Chefen för djurgårdsstyrelsen hade nu erinrat, att Lindarängen åtminstone
från början af detta århundrade varit använd till skjutfält för artilleriets
behof samt att användningen af samma trakt för detta särskilda ändamål
genom kong! bref den 11 mars 1881 blifvit utsträckt derhän, att Lindarängen
och Lindarängsviken upplåtits till öfningsfält för Stockbolms garnison
i allmänhet mot vilkor, bland annat, att af statsmedel skulle derför till
djurgårdskassan årligen erläggas 1,035 kronor. Då annan för garnisonens
fältöfningar lämplig terräng, som kunde ersätta det intrång, Ladugårdsgärdet
under de senare åren lidit genom tillkomsten derstädes af åtskilliga större
etablissement för allmänt behof, icke funnes inom Djurgårdens egoområde,
måste Lindarängens bibehållande för berörda ändamål fortfarande anses vara
oundgängligen nödvändigt. Det syntes derför önskvärdt, att i sammanhang
med den nu föreliggande frågan kunde tillvägabringas en sådan inskränkning
af den genom kong! brefvet den 31 maj 1878 staden förunnade förmån,
att densamma komme att upphöra, så vidt den hade afseende å det omförmälda,
med litt. J (å 1884 års karta med III) betecknade jordområdet,
innefattande hofjägarebostället Tegeludden samt Lindarängen och Kruthusbacken
jemte dertill gränsande vatten, och detta så mycket hellre, som det
kunde antagas, att staden näppeligen någonsin eller åtminstone icke förrän
i en långt aflägsen framtid kunde komma i behof af sagda område.

Riksmarskalksembetet, som instämt i chefens för djurgårdsstyrelsen
yttrande, hade för egen del vidare anfört:

att, derest Kong! Maj:t, enär, enligt hvad chefen för djurgårdsstyrelsen
upplyst, den enda till djurhage möjligen användbara plats å Djurgården,
eller lägenheten Skuggan, af anförda skäl ej vore för detta ändamål fullt
lämplig, skulle besluta hjortarnes förflyttning till den vid Giripsholm befintliga
djui-hagen, som dock i sådant fall behöfde utvidgas, derför belöpande
kostnad borde bestridas af den ersättningssumma, staden blefve skyldig att
erlägga för till densamma afstådd mark å Djurgården;

att, i händelse stadsfullmägtiges förevarande framställning skulle af
Kongl. Maj:t och Riksdagen bifallas, den för marken utgående kapitalersättningen
borde, på sätt i föregående likartade fall egt rum, inlevereras
till statskontoret och der för framtiden förvaltas, samt derå fallande ränta
årligen af Kongl. Maj:t disponeras för Djurgårdens samt eventuel för hjortBih.
till Riksd. Prof. 1889. 4 Sami. 1 Afd. 37 Häft. 2

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 64.

parkens vid Gripsholm behof, på sätt Kongl. Maj:t framdeles derom täcktes
bestämma;

att riksmarskalksembetet i allo instämde i hvad chefen för djurgårdsstyrelsen
yttrade rörande Lindarängens fortfarande behöflighet till plats för
de i Stockholm garnisonerade truppernas vapenöfningar; samt

att den rätt, som genom föregående kongl. resolutioner och upplåtelsebref
blifvit innehafvare af lägenheten iiopsten under Kongl. Maj.ts regeringstid
tillförsäkrad, borde, i händelse staden skulle af samma lägenhet
vara i behof, varda honom tillgodosedd och bevarad.

I afseende å den tid, inom hvilken de i Hjorthagen befintliga hjortar
kunde flyttas till annan plats och lägenheten derefter till Stockholms stad
öfverlemnas, hade riksmarskalksembetet i särskildt infordrad skrifvelse öfverlemnat
yttrande från chefen för djurgårdsstyrelsen, deri denne meddelat,
att det ifrågasatta området kunde till staden öfverlemnas ett år efter det
aftal derom blifvit med staden träffadt. Med afseende på önskvärdheten
att sjöledes kunna från parken förflytta hjortarne syntes tiden närmare böra
bestämmas till den 1 juli 1890.

Enligt hvad statsrådet och chefen för finansdepartementet till åberopade
statsrådsprotokoll vidare anfört, hade, beträffande antagligheten från kronans
sida af det utaf staden föreslagna aftalet, öfverintendentsembetet ej haft
något att erinra vid det af stadsfullmägtige beräknade värdet, 327,240 kronor,
å den mark vid artilleriplanen, kronan skulle erhålla mera än staden. Med
afseende härå och då ej heller vid öfriga för jordbytet föreslagna anordningar,
hvad trakten vid artilleriplanen angår, vore något väsentligt att
anmärka, syntes aftalet i denna del vara af beskaffenhet att kunna godkännas.
Hvad åter vidkomme förslaget, i hvad det afsåge att i vederlag
för stadens återstående fordran i mark skulle mot viss mellangift lemnas
lägenheten Hjorthagen med angränsande område å Djurgården, kunde frågan
härom naturligtvis endast under den förutsättning komma under pröfning,
att H. M. Konungen, till hvars enskilda disposition Djurgården vore
öfverlemnad,^ förklarade sig vilja afstå från dispositionsrätten öfver det ifrågavarande
området. Enligt hvad H. M. Konungen behagat meddela departementschefen,
vore emellertid Hans Majestät under vissa vilkor sinnad att
härtill lemna sitt bifall.

Såsom förut nämnts, hade stadsfullmägtige uppskattat värdet af omförmälda
område till 347,100 kronor, så att, då värdet af den mark vid
Artilleriplanen, kronan skulle erhålla mera än staden, i värde upptagits till
327,240 kronor, staden skulle hafva att erlägga en mellangift af allenast

Statsutskottets Utlåtande N:o 64.

11

19,860 kronor, hvarförutom staden erbjudit sig att med 50,000 kronor
bekosta anordnandet af en hjortpark å annat ställe. Chefen för djurgårdsstyrelsen,
med hvilken riksmarskalksembetet instämt, hade deremot beräknat
värdet af samma område till 556,882 kronor 25 öre, dervid icke
ifrågasatts särskild ersättning för anordnande af ny hjortpark; och skulle
alltså enligt sistnämnda beräkning den mellangift, som staden hade att
erlägga, uppgå till 229,642 kronor 25 öre. I betraktande af det ifrågavarande
områdets synnerligen fördelaktiga läge, hvilket, i den mån rörelsen
vid Värtahamnen hinner utveckla sig, varder ännu fördelaktigare, vore det
enligt departementschefens förmenande otvifvelaktigt, att stadsfullmäktige
derför beräknat ett alldeles för lågt värde, hvaremot, och då grundad invändning
icke syntes kunna göras mot den af myndigheterna verkstälda
värdeuppskattningen, den senare borde läggas till grund för aftalet.

Med framhållande af Lindarängens behöflighet såsom öfningsplats för
Stockholms garnison, hade, enligt hvad departementschefen vidare anfört,
chefen för dj urgårdsstyrelsen uti sitt i frågan afgifna yttrande fäst uppmärksamheten
på önskvärdheten deraf, att i sammanhang med den nu förevarande
frågan träffades sådan uppgörelse med Stockholms stad, att den
ifrågavarande ängen, åtminstone under längre tid framåt, utan hinder af
den jemlikt kongl. brefvet den 31 maj 1878 staden tillerkända rätt, kunde
för nyssnämnda ändamål fortfarande disponeras. Då omförmälda, för
militäröfningar synnerligen val lämpade plats endast med största svårighet
kunde för detta ändamål undvaras, men deremot Stockholms stad, sedan
densamma väl förvärfvat den vidsträckta, i Yärtahamnens omedelbara närhet
belägna Hjorthagen, först i en temligen aflägsen framtid kunde tänkas
för hamnens ändamål komma i behof jemväl af Lindarängen, borde bland
vilkoren för Hjorthagens afstående till staden intagas bestämmelse derom,
att af de enligt 1878 års kongl. bref till stadens framtida disposition upplåtna
områden, eller de egofigurer, som å 1884 års karta »betecknades med
II (lägenheten Hermanstorp) och III (hofjägarebostället Tegeludden med
Lindarängen och Kruthusbacken), Lindarängen först i sista rummet och i
intet fall före utgången af en viss tidrymd, som lämpligen borde bestämmas
till fyratio år efter aftalets träffande, finge af staden tagas i anspråk.
Som emellertid, det med III betecknade området icke i sin helhet vore till
plats för militäröfningar erforderligt, utan detta endast gälde den del deraf,
som å en i stadsingeniörskontoret den 18 mars 1889 verkstäld kopia af
1884 års karta betecknades med röd kantfärg och siffrorna III 2), syntes
återstoden af området, å kartekopian betecknad med III 1) och omfattande

12

Statsutskottets Utlåtande K:o 64.

hofjägarebostället Tegeludden med en areal af 370,6 ar, kunna i fråga om
dispositionsrätten likställas med egofiguren II och således af Stockholms stad
i förekommande fall utan afvaktande af viss tidpunkt få tagas i anspråk.

Af den mellangift å 229,642 kronor 25 öre, som Stockholms stad
har att för Hjorthagen erlägga, borde i första rummet bestridas kostnaden
för ersättande af den hjortpark, som komme att utrymmas. Då sådan ersättning
skulle beredas genom utvidgning af den nuvarande hjortparken
vid Grripsholm, och kostnaden härför beräknats uppgå till omkring 30,000
kronor, syntes för vinnande af jemn summa å den fond, som i öfrigt bör
bildas af mellangiftsmedlen, af dessa medel böra för ändamålet disponeras
ett belopp af 29,642 kronor 25 öre. Återstoden, 200,000 kronor, borde
till statskontoret inlevereras för att derstädes förräntas, med rätt för Kong!.
Maj:t att disponera den årliga räntan till Djurgårdens förbättring och försköning.

Utskottet, som, på grund af hvad sålunda förekommit, anser sig böra
biträda Kongl. Maj:ts förevarande förslag, hemställer alltså,

att Kongl. Maj:ts ifrågavarande framställning må
af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 25 april 1889.

På statsutskottets vägnar:

Gustaf Sparre.

Reservation

af Herrar C. Ifvarsson, A. P. Danielson, S. Nilsson, A. Persson och
N. Petersson, hvilka ansett Kongl. Maj:ts framställning i ämnet bort af
utskottet af styrkas.

Herr J. Anderson har begärt få antecknadt, att han ej deltagit i detta
ärendes behandling inom utskottet.

Stockholm, Gernandts Boktr.-Aktieb., 1389.