Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

N:o 6.

Ank. till lliksd. kansli den 22 Febr. 1889, kl. 2 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
femte hufvudtitel, omfattande anslagen till sjöförsvaret.
(l:a U. A.)

Ordinarie anslag.

Aflöning för flottans corpser och stater.

l:o. Till aflöning för flottans corpser och stater äro för innevarande
år anvisade:

dels det härför å ordinarie stat uppförda anslag kr. 1,379,734: —
dels det till ersättning för vakanta rusthållsnuminer
i Blekinge län och Södra Möre härad af
Kalmar län likaledes å ordinarie stat uppförda anslag » 114,000: —

dels ock å extra stat till genomförande af senast
beslutade lönereglering för flottan ........................ » 50,000: —

eller tillhopa kr. 1,543,734: —
Utöfver detta belopp erfordrades, enligt hvad af statsrådsprotokollet
öfver sjöförsvarsärenden den 12 januari 1889 inhemtas, för den
del af nya sjömanscorpsen, som under år 1890 skulle uppsättas, 66,000
kronor, med hvilket belopp det ordinarie anslaget till aflöning alltså
borde förhöjas.

Bih. till Riksd. Prof. 188SJ. 4 Sami. ! Afd. 4 Haft.

1

o

Statsutskottets Utlåtande N:o G.

Utskottet hemställer,

att, med bifall till Kong!. Maj:ts förslag, det i
nu gällande riksstat till aflöning för flottans corpser
och stater anvisade anslag af 1,379,734 kronor må
förhöjas med det för år 1890 till förändrad organisation
af sjömanscorpsen erforderliga belopp 66,000
kronor eller till 1,445,734 kronor.

2:o. Med tillstyrkande af bifall till Kongl. Majrts derom gjorda
framställning och under erinran, att detsamma öfverensstämmer med
hvad vid föregående riksmöten blifvit af Kongl. Maj:t föreslaget och
af Riksdagen godkändt, hemställer utskottet,

att hvad af anslaget till ersättning för vakanta
rusthållsnummer i Blekinge län och Södra Möre härad
af Kalmar län icke redan på grund af 1872 och
1876 årens riksdagsbeslut bör inräknas bland tillgångarne
till aflöning för flottans corpser och stater
må likasom föregående år för fyllande af behofvet
under denna anslagstitel under år 1890 användas.

3:o. Kongl. Maj:t har vidare under samma anslagstitel föreslagit,
att i öfrigt ett anslag af 50,000 kronor måtte å extra stat för år
1890 anvisas att gemensamt med anslaget till aflöning för flottans
corpser och stater redovisas.

Beträffande detta anslagsbehof vill utskottet erinra, att, då år 1876
en förbättrad lönereglering för flottan beslöts, Riksdagen anvisade ett
utöfver öfriga befintliga tillgångar erforderligt anslag på extra stat af
50,340 kronor, hvithet anslag icke vidare skulle blifva behöflig!, sedan,
genom afgång på reserv- och indragningsstaterna, der uppförda lönetillgångar
blefve för den förbättrade aflöningen tillgängliga. Sedan dess
har detta anslag årligen utgått med 50,000 kronor. Uti den jemförelsetablå
öfver kostnaden för sjöförsvaret enligt det nya organisationsförslaget,
hvilken såsom Bil. D. finnes bifogad 1887 års statsverksproposition,
är detta anslag upptaget för år 1889 med minskning af 14,000
kronor, för år 1890 med minskning af 28,000 kronor, och för år 1891
med minskning af 42,000 kronor; hvarefter detsamma icke skulle blifva
vidare erforderligt.

Statsutskottet* Utlåtande N:o (i.

Oberoende af den nya organisationen af sjömanscorpsen, för beräknande
af hvars kostnader berörda tablå uppgjorts, medgaf emellertid
Riksdagen år 1887, med bifall till Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,
att de genom afgång på reserv- och indragningsstaterna ledigblifvande
aflöningsbelopp finge intill ett belopp af 114,000 kronor användas
till den då beslutade tillökningen af officerscorpsen på aktiv stat,
på det att denna tillökning måtte kunna utföras så skyndsamt som
möjligt. Deraf är en följd, att så länge ifrågavarande lediga löner till
sistnämnda ändamål användas, de icke samtidigt kunna påräknas för
den förbättrade löneregleringen och alltså icke minska behofvet af det
extra anslaget af 50,000 kronor. Den afsedda minskningen i behofvet
af detta anslag kommer alltså, såsom departementschefen jemväl erinrat
till statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden den 12 januari 1888,
att fördröjas någon tid, beräknad till 6 å 7 år från år 1887.

Efter hvad sålunda inhemtats, hemställer utskottet,

att Riksdagen må, för genomförande af den beslutade
löneregleringen för flottans corpser och stater,
bevilja på extra stat för år 1890 ett anslag af 50,000
kronor, att redovisas gemensamt med anslaget till
aflöning för flottans corpser och stater.

Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossecorpserna.

4:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att de på reservationsanslaget
till beklädnad åt sjömans- och skeppsgossecorpserna framdeles uppkommande
besparingar måtte få användas äfven till betäckande af den brist,
som, innan anslaget erhållit reservationsanslags natur, å detsamma uppkommit.

Af statsrådsprotokollet inhemtas å sid. 3, att, sedan senaste Riksdag
medgifvit, att till minskande af den sedan år 1880 balanserade
bristen å detta anslag, som då var »förslagsanslag högst», men numera
har reservationsanslags natur, skulle få användas uppkomna och uppkommande
besparingar för åren 1887, 1888 och 1889, hade bristen
minskats med 1887 års besparingar till 14,139 kronor 68 öre; men
att, då det ej kunde med visshet påräknas, att öfverskotten å anslaget
för år 1888 och innevarande år skulle uppgå till sistnämnda belopp,
marinförvaltningen föreslagit, att Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen
äska, jemte anslagets uppförande i staten till samma belopp som för

Angående beklädnad
åt
sjömans- och
skeppsgossecorpserna.

[4-]

4 Statsutskottets Utlåtande iV.-o 6.

innevarande år, medgifvande att till ^jemnande af återstoden af berörda
brist finge, i den mån sådant blefve erforderligt, användas jemväl
den besparing, som under år 1890 kunde på anslaget beredas.

Enligt departementschefens åsigt kunde det emellertid anses ovisst,
huruvida äfven med användande af uppkommande besparingar till och
med år 1890 bristen blefve till fullo betäckt, hvarför han hemstält, att
till undvikande af ytterligare framställning till Riksdagen i fråga om
betäckandet af denna brist Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen göra
förevarande framställning.

Utskottet, som ansett det icke vara lämpligt, att Riksdagen beslutar,
huru förfaras skall med besparingar, som tilläfventyrs uppstå
efter det år, den statsreglering omfattar, hvilken Riksdagen har att
uppgöra, hemställer,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må
pa det sätt bifallas, att de på reservationsanslaget
till beklädnad åt sjömans- och skeppsgossecorpserna
under år 1890 uppkommande besparingar må användas
äfven till betäckande af den brist, som, innan anslaget
erhållit reservationsanslags natur, å detsamma
uppkommit.

Lindring i rustnings- och roteringsbesvären.

Angående
lindring i rustnings-
och
roteringsbesvären.

[5.]

o:o. Enär det härför under femte hufvudtiteln uppförda förslagsanslag,
för närvarande utgörande 120,000 kronor, hvilket, sedan den
af Kongl. Maj:t med Riksdagen beslutade vakanssättnin gen af båtsmanshåll;
bill vit fullständigt genomförd, kommer att upphöra, emedan
lindringen för vakanssatta rotar skall utgå medelst afkortning å vakansafgiften,
bör för år 1890, i likhet med föregående år, minskas med
hänsyn till den beräknade vakanssättningen under året med omkring
en åttondedel af ursprungliga anslagsbeloppet 162,000 kronor eller 1
jemnt tusental med 20,000 kronor, har Kongl. Majrt föreslagit, att förslagsanslaget
till lindring i rustnings- och roteringsbesvären för år
1890 måtte nedsättas från 120,000 kronor till 100,000 kronor.

Då emellertid inom Riksdagen motioner blifvit väckta i fråga om
ytterligare lindring i rustnings- och roteringsbesvären och ett bifall
till större elller mindre del åt de i sådant syfte gjorda framställningar
skulle kunna inverka på förestående anslags belopp, kommer utskottet
att framdeles, efter det att Riksdagen fattat beslut i anledning af be -

Statsutskottets Utlåtande N:o (i.

o

rörda motioner, hos Riksdagen göra den framställning angående förslagsanslaget
till lindring i rustnings- och roteringsbesvären, hvartill
förhållandena komma att föranleda; hvilket utskottet skolat för Riksdagen anmäla.

Anslagen till durchmarschkostnader och till rese- och
traktamentspenningar.

6:o. Med tillstyrkande af Ivongl. Maj:t,s derom gjorda framställning,
får utskottet, i enlighet med det förslag till genomförande af
sjömanscorpsens förändrade organisation, som af 1887 års Riksdagbifölls,
hemställa,

att i riksstaten för år 1890 anslaget till durchmarschkostnader
må nedsättas med 4,000 kronor
eller från 26,000 kronor till 22,000 kronor, samt anslaget
till rese- och traktamentspenningar förhöjas
med ett denna nedsättning motsvarande belopp
eller från 19,000 kronor till 23,000 kronor.

Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna.

7:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att det till lots-och fyrinrättningen
med lifräddningsanstalterna erforderliga penningeanslag finge upptagas
till enahanda belopp, hvartill inkomsten af titeln fyr- och båkmedel
beräknats eller till 1,200,000 kronor, och följaktligen anslaget,
med ^beräkning af deri ingående friheter och ersättningar, utföras
med 1,200,409 kronor; hvarvid Kongl. Maj:t tillika förutsatt, att de å
inkomsttiteln fyr- och båkmedel uppkommande öfverskott fortfarande
finge såsom hittills användas för de med anslaget afsedda ändamål.

Med erinran, att Kongl. Maj:ts nu gjorda framställning öfverensstämmer
med hvad af 1888 års Riksdag i afseende å förevarande anslag
beslutats och jemväl vid föregående riksdagar blifvit godkändt,
får utskottet hemställa,

att Riksdagen må bifalla hvad Kongl. Maj:t i
förevarande hänseende föreslagit.

Angående anslagen
till
durchmarschkoetnader
och
till rese- och
traktamentspenningar.

[6.]

Angående
lots- och fyrinrättningen

med lifräddningsanstalterna.

[7-]

Angående
öfriga ordinarie
anslag.

Angående
anslag till fortsättande
af
pansarbåten
»Götas» nybyggnad.

''[9.]

6

Statsutskottets Utlutande N:o 0.

Öfriga ordinarie anslag.

8:o. I afseende å öfriga, här ofvan ej omnämnda ordinarie anslag
under denna hufvudtitel har Kongl. Maj:t icke föreslagit annan
förändring, än att, för jemnande af anslagens slutsumma, anslaget till
skrifmaterialier och expenser, ved in. m., 46,965 kronor 25 öre, måtte
nedsättas med 3 kronor 25 öre till 46,962 kronor; och får utskottet
med anledning deraf hemställa,

att samtliga de ordinarie anslagen under denna
hufvudtitel, i hvilka förändring här ofvan icke blifvit
ifrågasatt, må i 1890 års riksstat upptagas till oförändrade
belopp, dock att anslaget till skrifmaterialier
och expenser, ved m. m. må få till beloppet jemkas
i den mån, som för jemnande af hufvudtitelns slutsumma
kan finnas erforderligt.

Extra anslag.

Förutom det extra anslag å 50,000 kronor, om hvilket utskottet
här ofvan under punkt 3:o meddelat yttrande, hafva för tillfälliga behof
inom sjöförsvaret följande extra anslag för år 1890 ifrågakommit.

Fartygsmateriel.

9:o. Till fortsättande af pansarbåten »Götas» nybyggnad har Kong].
Maj:t på extra stat för år 1890 äskat ett belopp af 945,000 kronor
49 öre.

Af statsrådsprotokollet inhemtas å sid. 6 och 7 att, sedan Riksdagen
år 1887 till pansarbåten Göta beviljat 2,868,000 kronor och deraf
för åren 1888 och 1889 anvisat tillhopa 1,427,999 kronor 51 öre,
hade marinförvaltningen hemstält, att återstoden 1,440,000 kronor 49
öre måtte för år 1890 af Riksdagen anvisas, dervid framhållande huru
magtpåliggande det vore, att arbetet med detta fartygs byggande måtte

Statsutskotttets Utlåtande N:o 6.

7

kunna oafbrutet fortgå, så att detsamma kunde vara fullt färdigt under
loppet af år 1890.

Enligt det med Motala mekaniska verkstads aktiebolag afslutade
kontrakt skulle fartyget vara färdigt att från verkstaden levereras den
15 november 1889, och erfordrades till godtgörande af hela det sålunda
utförda arbetet ett belopp af 1,422,000 kronor, eller nästan hela den
summa som Riksdagen anvisat för pansarbåten »Göta» intill nämnda års
utgång; men, så framt fartygets levererande från verkstaden skulle vid
den kontraherade tiden och till det kontraherade priset kunna ega rum,
erfordrades jemväl att den vertikala bepansringen å torn och citadell
dessförinnan blifvit fastsatt, enär denna Trepanering icke kunde insättas,
sedan fartygets däck, sidor och skott blifvit af verkstaden fullbordade,
med mindre än att kostbara uthuggningar verkstäldes, hvilket naturligtvis
skulle icke obetydligt öka kostnaden för fartyget.

Af skäl anförda å sid. 7 borde jemväl ej mindre en del af den
vertikala bepansringen å fartyget inpassas och fästas, medan detsamma
ännu stode på stapelbädden, än äfven såväl 25,4 cm. kanonerna som
lavettagen till dessa kanoner redan innevarande år beställas. Kongl.
Maj:t hade derför, på marinförvaltningens hemställan, befalt dels marinförvaltningen
att af om händer hafvande medel dels ock statskontoret
att af dess tillgångar förskjuta de belopp, som under åren 1889 och
1890 kunde oundgängligen erfordras i och för ifrågavarande vigtiga
anskaffningar.

Ehuru sålunda den icke anvisade delen af det beviljade anslaget
eller 1,440,000 kronor vore erforderligt för att fartyget skulle blifva
fullfärdigt år 1890, har departementschefen dock, under förutsättning
att de belopp, som under sistnämnda år erfordrades utöfver hvad innevarande
års Riksdag komme att anvisa, kunde förskottsvis erhållas från
statskontoret, ansett att under ifrågavarande statsregleringsperiod kunde
anstå med åtskilliga hithörande anslagsbehof, hvilka, angifna å sid. 8,
tillsammans uppginge till 495,000 kronor.

Ehuru det af Kongl. Maj:t nu äskade belopp för fortsättande af
pansarbåten »Götas» nybyggnad betydligt öfverstiger hvad Riksdagen
under hvartdera af de två nästförutgående åren för samma ändamål
beviljat, har utskottet dock, enär beloppet på i statsrådsprotokollet
anförda skäl synes behöfligt, ansett sig icke böra föreslå annan nedsättning
deri, än den, som erfordras för undvikande af öretal i riksstaten.

8

Statsutskottets Utlåtande N:o G.

Angående
anslag till anskaffande
af
två 2:a klassens
minbåtar.

[10.]

Utskottet hemställer derför,

att till fortsättande af pansarbåten »Götas» nybyggnad
ett extra anslag af 945,000 kronor må för
år 1890 anvisas.

10:o. Till anskaffande af två 2:a klassens minbåtar har Kongl. Maj:t
på extra stat för år 1890 äskat ett belopp af 210,000 kronor.

Tillåtande sig, beträtfande detta anslagsbehof, i öfrigt hänvisa till
statsrådsprotokollet sidd. 8—10, vill utskottet derur endast anteckna,
att, enligt hvad å sid. 9 meddelas, officiella rapporter och meddelanden,
som inkommit angående franska och engelska flottornas manövrer sistlidne
sommar innehållit följande:

från Frankrike: »Den rol, torpedobåtarne tagit i dessa manövrer,
tyder i Frankrike på en stigande misstillit till detta vapens värde såsom
del i en sjögående offensiv eskaders sammansättning och visar att
torpedobåtarne mer och mer betraktas såsom ett uteslutande defensivt
vapen, lämpligt att bidraga vid försvar af hamnar och kuster»; och

från England, bland annat, att utaf den ena opererande eskaderns
sex torpedobåtar endast en kom oskadad fram till bestämmelseorten,
hvaremot alla de andra hade antingen sina panntuber läck eller voro
i öfrigt i sådant tillstånd, att de voro otjenstbara; samt att en torpedobåt,
200 fot lång och 23 fot bred — således omkring dubbelt så stor
som våra l:a klassens minbåtar — rullade och arbetade så våldsamt,
att icke eu man ombord undgick sjösjuka och endast de bäste kunde
göra tjenst, omvexlande rid ratten och vid lä reling, under det flere
blefvo allvarsamt skadade i följd af fartygets våldsamma rörelser,
äfvensom att på den korta resan i Engelska kanalen den fina och
komplicerade maskinen lidit så mycket, att den måste undergå reparation.

Men om således, enligt departementschefens åsigt, minbåtar af
hittills i allmänhet brukliga dimensioner föga lämpade sig för strid i
öppen sjö och vid angrepp på främmande lands kuster, ett förhållande
som för de mindre sjömagterna, hvilka uteslutande afsåge att värna
eget land, vore till stor fördel, så vore likväl dessa fartyg förträffliga
vid ett sådant försvar af egen kust, då de der hade erforderligt skydd
och smult vatten.

Då Kongl. Maj:t år 1887 hos Riksdagen äskade medel till anskaffande
af en l:a klassens minbåt, afslog Riksdagen denna Kongl.
Maj:ts framställning, under förklarande att, enär flottan vore försedd

Statsutskottets Utlåtande N:o (i. 9

med 13 minbåtar: 4 af l:a, 8 af 2:a och 1 af 3:e klass, något trängande
behof af en ytterligare minbåt af l:a klass icke syntes vara för
handen.

Sedan dess torde icke något synnerligt behof af flera minbåtar
hafva framträdt. Och då i alla händelser, med hänsyn till de betydliga
extra anslag, Kongl. Maj:t under denna hufvudtitel äskat, och särskildt
bland dem det, som ansetts nödigt att anvisa till fortsättande
af pansarbåten »Götas» nybyggnad, besparingar i öfrigt, så vidt möjligt
är, måste göras, får utskottet, som dessutom anser det vara tvifvel
underkastadt, huruvida minbåtar i allmänhet och den typ i synnerhet,
hvarom nu är fråga, längre kunna anses såsom ett för oss lämpligt
sjövapen, hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning icke
må vinna Riksdagens bifall.

Artillerimateriel.

ll:o. Till anskaffning af artillerimateriel har Kongl. Maj:t på extra
stat för år 1890 äskat ett belopp af 200,000 kronor.

Af statsrådsprotokollet inhemtas å sid. 11 och 12, att marinförvaltningen
ansett nedannämnda anslag vara för år 1890 för ifråga -

varande ändamål erforderliga:

till anskaffning af artillerimateriel och utredning för

redan befintliga fartyg..................................... kr. 244,600: —

för skjutförsök och inskjutning af kanoner .................... » 10,000: —

till anskaffning af artillerimateriel för Kungsholms fästning.
............................... » 277,500: —

Summa kr. 532,100: —

Derförutom skulle det, enligt hvad chefen för marinförvaltningens
artilleriafdelning hos departementschefen anmält, vara af synnerlig vigt
att, om anslag äskades till 8 snabbskjutande kanoner, hvilka marinförvaltningen
ansett erforderliga, äfven samtidigt erhålla medel till patroner
för dessa, enär sådana icke kunde inom landet tillverkas; och skulle
behöfliga 1,900 st. sådana patroner erfordra ett anslag af 42,000
kronor.

På grund af nödvändigheten att till det allra oundgängligaste inBih.
till infall. Prot. 1889. 4 Sami. J Afä. 4 Käft. 2

Angående
anskaffning af
artillerimateriel.

[11.]

filotsntsl-nitcts rustande N:o G.

!o

skrank;! do föreslagna anslagsbeloppen, liar departementschefen ansett
endast följande kunna äskas för år 1890 nemligen:

till 8 st. 25 m.m. 2-pipiga kulsprutor....................... kr. 40,000: —

>’ 3 » d:o 4- » d:o ........................ v 15,600: —

»

6,000 v

d:o patroner till d:o .......................

)>

12,000

—

)>

2,000 ?>

38 m.m. i> .............................................

»

16,500

—

)»

6 »

snabbskjutande kanoner (57 m.m.) med

lavetter ..............................................................

)>

46,400

—

v>

1,900 )>

patroner till d:o ............................................

)>

42,000

—

Y>

skjutförsök och inskjutning af kanoner..................

j>

10,000

—

»

krut.........

)>

17,500

—

Summa

kr.

200,000

—

För hvardera af åren 1886, 1887 och 1888 har Riksdagen till
ifrågavarande ändamål beviljat 100,000 kronor och för innevarande år
till samma ändamål anvisat 50,000 kronor.

Med anledning deraf och då skäl icke synas för handen att till
anskaffande af artillerimateriel nu anvisa större anslag än hvad under
hvarje af de tre senaste åren för ändamålet utgått, får utskottet, under
uttalande af den önskan, att materielen, så vidt ske kan, må tillverkas
inom landet, hemställa,

att Riksdagen till anskaffning af artillerimateriel
må på extra stat för år 1890 anvisa ett belopp af

100,000 kronor.

Fasta minförsvaret.

Angående 12:o. Till syftstationer vid Karlskrona har Kong], Maj:t för år

''vid Kaus” 1890 äskat ett extra anslag af 24,000 kronor.
krona. Med hänvisning till hvad statsrådsprotokollet (sid. 13) rörande

[12.] denna fråga innehåller, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må till syftstationer vid Karlskrona
på extra stat för år 1890 anvisa 24,000
kronor.

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

11

13:o. Till minväsendets utveckling är af Kongl. Maj:t för år 1890 Angående ;mäskadt
ett extra anslag af 10,182 kronor 4 öre. sla:s ti,u min''

Såsom i statsrådsprotokollet å sid. 14 meddelas har departements- Tackling,
chefen ansett, att, ehuru anslag för ändamålet icke kunde helt och [13.]

hållet undvaras, såvidt man icke skulle blifva i saknad af medel för
bekostande af ständigt pågående försök och experiment med minor
och batterier, instrument, tändrör och olika sprängämnen in. m., det
belopp, 15,000 kronor, marinförvaltningen för ändamålet föreslagit, likväl
kunde nedsättas till hvad i allmänhet visat sig för nämnda ändamål
behöflig! eller omkring 10,000 kronor, hvilket belopp till jemnande af
extra ordinarie anslagens slutsumma borde ökas till 10,182 kronor
4 öre.

Då, enligt hvad sålunda inhemtats ett belopp af 10,000 kronor
synes för ändamålet tillräckligt, hemställer utskottet,

att till minväsendets utveckling ett belopp af

10,000 kronor må på extra stat för år 1890 anvisas.

Rörliga minförsvaret.

14:o. Kongl. Maj:t har föreslagit att till anskaffande af sjelf g elende
minor måtte anvisas ett extra anslag af 45,000 kronor.

Såsom af statsrådsprotokollet inhemtas å sid. 14 har departementschefen,
i likhet med marinförvaltningen, ansett ett belopp af 45,000
kronor erforderligt för att fylla behofvet af en fullständig minutredning
för redan anskaffade minbåtar. För detta ändamål behöfdes 2 st. 38
cm. och 4 st. 35 cm. sjelfgående minor.

Då emellertid behofvet af denna anskaffning icke synes trängande,
utan densamma lämpligen torde kunna någon tid uppskjutas, till dess
äfven, genom förnyade försök, blifvit utrönt, huruvida minbåtar i allmänhet
och särskild! typen för de båtar, denna anskaffning hufvudsakligen
afser, längre kunna anses såsom ett för oss lämpligt sjövapen, hemställer
utskottet,

Angående anslag
till sjelfgående
minor.

[14.]

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning icke
må vinna Riksdagens bifall.

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Angående
löneförbättring
åtlärarne
vid sjökrigsskolnn.

[15.]

Löneförbättring åt lärarne vid sjökrigsskolan.

15:o. Vidare har Kong! Maj:t föreslagit, att Riksdagen måtte
till löneförbättring åt lärarne vid sjökrigsskolan på extra stat för år 1890
bevilja 1,860 kronor.

Beträffande detta anslagsbehof har departementschefen, såsom i
statsrådsprotokollet å sid. 15 meddelas, erinrat, att sistlidna års Riksdag,
med anledning af Kongl. Maj:ts då gjorda framställning om förbättring
af de vid sjökrigsskolan anstälde lektorers löneförmåner, beslöt
dels medgifva att, till löneförbättring åt lärarne vid sjökrigsskolan,
af kadetternas terminsafgifter, så vidt de dertill lemnade tillgång, finge
användas ett belopp af 1,300 kronor, dels ock för samma ändamål
anvisa ett extra anslag å 1,860 kronor för år 1889.

Då behofvet af förbättrade aflöningsförmåner för sjökrigsskolans
lärare, enligt departementschefens åsigt, qvarstode oförminskadt, men
någon utsigt svårligen förefunnes att för närvarande och innan en
definitiv reglering af aflöningen för lärarne vid de allmänna läroverken
kommit till stånd få den medgifna aflöningsförbättringen för sjökrigsskolans
lärare uppförd på ordinarie stat, såsom Kongl. Maj:t nästlidna
år begärt, har departementschefen hemstält, att Kongl. Maj:t ville föreslå
Riksdagen att till löneförbättring åt lärarne vid sjökrigsskolan måtte,
utöfver de 1,300 kronor, som enligt Riksdagens medgifvande nästlidne
år finge dertill användas, anvisas för år 1890 ett extra anslag af 1,860
kronor.

Uti sitt utlåtande öfver Kongl. Maj:ts framställning till 1888 års
Riksdag om förbättring af de vid sjökrigsskolan anstälde lektorers
löneförmåner till likställighet med lektorerna vid de allmänna läroverken,
i hvilken framställning Kongl. Maj:t jemväl föreslog, att den af sjökrigsskolans
lärare, som ville komma i åtnjutande af de afsedda löneförmånerna,
icke finge jemte sin lärarebefattning vid nämnda skola
utöfva lärareverksamhet vid någon undervisningsanstalt för inträde i
sjökrigsskolan, yttrade statsutskottet, bland annat, att, om lektorerna
vid nämnda skola, enligt utskottets förmenande, med hänsyn till undervisningstid
och antalet af de elever, de hade att undervisa, icke vore
likstälde med lektorerna vid de allmänna läroverken i hufvudstaden och
således i alla händelser icke kunde hafva anspråk på samma aflöningsförmåner
som desse, kunde de dock i andra afseende!! anses med lektorerna
vid de allmänna läroverken så jemförliga, att Kongl. Maj:ts

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

13

förslag icke borde tagas i betraktande annorledes än i sammanhang
med eller etter pröfning af den olösta frågan om de allmänna läroverkens
omorganisation, hvarför utskottet hemstälde, att Kong!. Maj:ts
framställning icke måtte vinna Riksdagens bifall. Riksdagen beslöt,
såsom ofvan meddelats, endast en tillfällig löneförbättring åt lärarne
vid sjökrigsskolan. Detta beslut fattades genom gemensam omröstning,
hvarvid 162 röster mot 168 afgåfvos för utskottets hemställan.

En följd af detta Riksdagens beslut har emellertid blifvit, att lärarne
vid sjökrigsskolan fortfara med sin förberedande privata läroanstalt.
Då utskottet dock, i likhet med departementschefen, enligt
hans yttrande till statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden den 12
januari 1888, anser, att det skulle vara till lärarnes såväl som till sjökrigsskolans
verkliga gagn att deras nämnda undervisningsanstalt upphörde,
och då genom beviljande af den löneförbättring, som nu äskas,
lärarnes aflöningsvilkor måste anses blifva så förbättrade, att de af
dessa kunna hafva sin anständiga utkomst, hemställer utskottet,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må
på det sätt bifallas, att Riksdagen, under vilkor att
lärarne vid sjökrigsskolan icke utöfva lärareverksamhet
vid privat läroanstalt för inträde till sjökrigsskolan,
till löneförbättring åt lärarne vid nämnda
skola, utöfver de 1,300 kronor, som enligt 1888 års
Riksdags medgifvande få dertill användas, på extra
stat för år 1890 beviljar 1,860 kronor.

Jernvägsförbindelsen mellan flottans varf i Karlskrona och
Karlskrona—Vexiö jernväg.

16:o. Kongl. Maj:t bär slutligen föreslagit Riksdagen dels medgifva,
att. den besparing å 14,416 kronor 48 öre, som uppkommit
på^ anvisningen från vakansafgifterna för åren 1884 och 1885 till
istånd sättande af Skeppsholmsbron i Stockholm, måtte få användas
till ersättning åt ingeniören C. Jehander för utförda, i kontraktet med
honom icke afsedda, men nödvändiga arbeten vid jern vägsbyggnaden
mellan flottans varf i Karlskrona och Karlskrona—Vexiö jernväg dels
ock för samma ändamål anvisa 13,957 kronor 47 öre.

Angående
ersättning
åt Ingeniören
C. Jehander.

[16.]

14

Statsutskottets Utlåtande N:o it.

Till den utredning af förevarande förslag, som återfinnes i stadsrådsprotokollet
sid. 15—18, tillåter sig utskottet hänvisa.

Utskottet anser sig icke kunna till förevarande framställning förorda
bifall, enär ett sådant lätt skulle kunna föranleda till framställande
af likartade ersättningsanspråk, hvilkas afgörande lämpligare torde tillhöra
laga domstol.

Utskottet hemställer derför,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning icke
må af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 22 februari 1889.

På statsutskottets vägnar:
GUSTAF SPARRE.

Reservationer

vid punkten 10:o (angående anslag till anskaffande af två 2:a klassens
minbåtar):

af herrar grefve G. Sparre, friherre B. A. Leijonhufvud, grefve
E. C. A. Piper, H. P. P. Tamm, O. W. Odelberg, F. Boström, ‘E. V.
R. L. Königsfeldt, P. J. von Ehrenheim, C. E. Casparsson, R. G. von
Hedenberg, K. Bohnstedt och grefve A. G. Barnekow;

vid. punkten 14:o (angående anslag till sjelfgående minor):

af herrar grefve G. Sparre, friherre B. A. Leijonhufvud, grefve
E. C. A. Piper, H. P. P. Tamm, O. W. Odelberg, F. Boström, E. V.
R. L. Königsfeldt, P. J. von Ehrenheim, C. E. Casparsson, R. G. von
Hedenberg, K. Bohnstedt och grefve A. G. Barnekow;

Statsutskottets Utlåtande N:o (i.

15

vid punkten 15:o (angående löneförbättring åt lärarne vid sjökrigsskolan)
:

af herr R. G. von Hedenberg;

vid ''punkten 16:o (angående ersättning åt ingeniören C. Jehander):

af herrar E. V. R. L. König-sfeldt, C. E. Casparsson och grefve
A. G. Barnekow.

Statsutskottets Utlåtande N:o (i.

i<J

Bi

Tabell öfver ordinarie anslagen undc

1889 års riksstat anslår:

I

\

1

| Anvisning i

1

I kontant.

!

Indelning oek dermed jem-förlig anvisning,
på förslag.

Summa.

Friheter.

Ersättningar.

! Kronor.

17,000

26,800

38,600

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

17,000

26,800

38,600

K

L

82,400

_

——

—

•—

—

82,400

—

1,379,734

32,000

6,400

287,500

452,450

114.000

120.000

—

75,500

—

26,400

1,379,734

32,000

6,400

287,500

452,450

101,900

114.000

120.000

2,392,084

—

75,500

—

26,400

—

2,493,984

—

1,200,000

1,200,000

3,674,484!-

75,500]—; 26,400

3,776,384

i '' 7

—

Sjöförsvar

Departementet o*

Departementschefen................................................

Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kärn
Marinförvaltningen .................................................

Flotta]

Aflöning för flottans corpser och stater. JMuv

Okas med..........................................................

Ålderstillägg, förslagsanslag ................................

Pensionering af reservbefäl, förslagsanslag, högst
Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossecorpsern

Naturaunderhåll, förslagsanslag ........................

Båtsmansindelningen .........................................

Ersättning för vakanta rusthållsnummer i Blekin;
Lindring i rustnings- och roteringsbesvären, fö

Flottar

Flottans nybyggnad och underhåll, reservation

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

1

Ut A.

ksstatens Femte hufvudtitel.

partementet.

erstyrelscn.

it kommandoexpeditionen.

sou al.

de belopp.........

mation samlag

S:oT

1.379,784:

66,000:

och Södra Möre härad af Kalmar län
/sanslag...................................................

tcriel.

lag ........................................................

S:gr

Förslag till blifvande riksstat:

Anvisning i
kontant.

Indelning'' och dermed jemförlig’
anvisning,
på förslag.

Summa.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor.

jo.'' Kronor. | ö. j Kronor. I ö. ! Kronor.

I .. I

17,000—--

26,800—;--

38,600’—|--

17,000!—i
26,800—I
38,600!—I

82,400 ---I—!--

82,400!

1,445,734 —

32.000 —
6,400|—

287,500 —
452,450 —

114,000!—

120.000 —

2,438,084

75,500

-! 26,400i

—! 1,445,734 -j
32,000 —!
6,400 -|
—! 287.500 —!

—| 452,450 —

101,900—j

114.000— j

120.0001—

75,500]—! 26,400]—| 2,539,984]-

....! 1,200,0001-1--I—!--

1,200,000]—i

Trp:tj 3,740,484]-

Bih. till It. i hd. Prof.. 1881/. 4 Stind. I A/d. 4 Haft.

75,500] -| 26,400]-1 3,842,384]-

18

Statsutskottets Utlåtande N:o (J.

1889 års riksstat anslår:

j

Anvisning i

kontant.

Indelning och dermed jem-förlig anvisning,
på förslag.

Friheter. I Ersättningar.

Summa.

| Kronor. ! tf.

j

Kronor.

Kronor.

Kronor. i tf.

| 3,674,484;—

75,500

26,400

3,776.3841—

670,000! —

___

_

—

—

670,000! —

72,400 —

—

—

72,400:—

39,820 —

i

—

39,820;—

i

oo,oooj—

___

60,000 —

Union

—

—

—

—

15,000;—

26,000!—

! !

—

—

26,000;—

39,000 —

__

39,000 —

I9,175j—

—

—

—

—

19,175!—

19,000;-

__

—

—

—

19,000 —

46,96525

1 1 i

—

__

_

! j

46,965 25;

|

12,500 —

—

—

12,500 —

1,019,860 25

—

-

—

1,019,860 25

1,200,000 —

405

4

1,200,409:—

94,650!—

—

—

—

94,650 —

9,000!—

—

—

9.000 -

13,000 -

i

—

13,000 —

j

1

! 1,316,650-

405

_

4

_

1,317,059 —

| 6,010,994125

75,905

26,404

-

6,113,303125

Dive]

Flottans öfningar, reservationsanslag .............

Sjöbeväringens vapenöfningar samt beklädnad o
Undervisningsverken:

Sjökrigsskolan ...............................................

Skeppsgosseskolan...........................................

Sjökarteverket, reservationsanslag .....................

Stipendier åt sjöofficerare under anställning'' i i
Durchmarschkostnader, reservationsanslag. Nn\

Minskas med..................................................

Sjukvård ...........................................................

Diverse behof .................................................

Rese- och traktamentspenningar. Nuvarande 1

Ökas med ...............................................

Skrifmaterialier och expenser, ved m. in. förslå:

Minskas med...................................................

Extra utgifter ....................................................

Ha

Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanst;

Undervisningsanstalter för sjöfart .....................

Nautisk-meteorologiska byrån ........................

Alderstillägg för personalen vid undervisningsa
meteorologiska byrån, förslagsanslag..............

Statsutskottets Utlåtande N-.o G.

19

Förslag till blifvande riksstat:

lag.

ittning derför, förslagsanslag...

31,040: —i
8,780: —

isk tjenst eller kommendering utrikes
de belopp ..................................

26,000:

4,000:

lag. Nuvarande belopp

19,000

4,000

~46~965~

o

O

25

25

a, reservationsanslag ...................................

terna för sjöfart och föreståndaren vid nautisk -

1

Anvisning i j

Indelning och dermed jem-förlig'' anvisning,
på förslag.

Summa.

j

kontant.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor. j ö.

Kronor, j ö.

1

Kronor. ‘ ö.

j

Kronor.

0. |

3,740,484 -670,000; -72,400 —

75,500j —

i

26,400 —

9,842,984

670,000

72,400

j

39,820! —
60,000: -15,000 —

j

--j —

39,820

60,000

15,000

—

22,000 —
39,000 —
19,175 —

__1_

i

22,000

99,000

19,175

!

29,000 —

---—

--- —

23,000

—

46,962!—
12,500)—

--—

--—

46,962

12,500

—

1,019,857;-

I

i

---- —

1,019,857

—

i

i

1.200.000 —
94,6501 —
9,000 —

405 —

_ _

4 —

1,200,409

94,650

9,000

—

19,000 -

----- |-

13,000

—

I 1,316,650;-—

405|—

4|—

1,317,059

—

5,076,891!—

75,905 —

26,404 —

6,179,300

-

20

Statsutskottets Utlåtande N:o C.

Bil. Litt. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens

Femte lmlVndtitel.

Sj (»försvarsdepartementet.

'' i ''

Till genomförande under år 1.890 af löneregleringen för flottan 50,000—i

>- fortsättande af pansarbåten »Götas» nybyggnad .................. 945,000—|

artillerimateriel .............................................................. 100,000 —i

syftstationer vid Karlskrona ................................................. 24,000; — |

minväsendets utveckling .......................................................... 10,000;—j

>■ löneförbättring åt lärarne vid sjökrigsskolan ..........................j 1,860]—j

Summa] 1,130,860''—j

Stockholm, tryckt hos K. L. Beckman. 1880.

$ Ulfs utskottets Utlåtande X:u G a,

1

N:o 6 a.

Ank. till Riksdagens kansli den 2''J april 188'',I, kl. 12 mi till.

/ ''tidt,ande, i anledning af Kongl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under femte hufvudtiteln gjorda framställning angående
derunder uppförda förslagsanslaget till lindring i rustnings-
och roterinqsbesvären.

(l:a U. A.)

1 flen Kongl. propositionen angående statsverkets tillstånd och
behof liar Kongl. Maj:t vid punkten 5 under femte hufvudtiteln föreslagit,
att förslagsanslaget till lindring i rustnings- och roteringsbesvären
för år 1890 måtte nedsättas från 120,000 kronor till 100,000
kronor.

1 punkten 5:o i sitt utlåtande n:o 6 angående regleringen af utgifterna
under nämnda hufvudtitel anmälde statsutskottet, att, då inom
riksdagen motioner blifvit väckta i fråga om ytterligare lindring i
rustnings- och rote ringsbesvären, och ett bifall till större eller mindre
del af de i sådant syfte gjorda framställningar skulle kunna inverka på
förestående anslags belopp, utskottet komme att framdeles, efter det
att Riksdagen fattat beslut i anledning af berörda motioner, hos Riksdagen
göra den framställning angående förslagsanslaget till lindring i
rustnings- cell roteringsbesvären, hvartill förhållandena komme att föranleda.

Sedan nyssnämnda motioner numera blifvit af Riksdagen behandlade,
får utskottet härmed afgifva yttrande öfver Kong]. Majds berörda
framställning.

Bill. till lii/sal. Vrot. IStSÖ. 4 Samt. 1 A/d. 4 Häft.

2

Statsutskottets Utlåtande N:o C> a.

Enligt livad af det vid statsverkspropositionen fogade utdrag af
protokollet öfver sjöförsvarsärenden den 12 januari 1889 inliemtas, har
statsrådet och chefen för sjöförsvarsdepartementet vid ärendets föredragning
inför Kongl. Magt anfört, att ifrågavarande förslagsanslag,
för närvarande utgörande 120,000 kronor, hvilket, sedan den af Kongl.
Magt med Riksdagen beslutade vakanssättningen af båtsmanshållet blifvit
fullständigt genomförd, kornrne att upphöra, emedan lindringen för
vakanssatta rotar skulle utgå medelst afkortning å vakansafgiften, bordo
för år 1890, i likhet med föregående år, minskas med hänsyn till den
beräknade vakanssättningen under året med omkring en åttondedel af
ursprungliga anslagsbeloppet, 162,000 kronor, eller i jemnt tusental med

20,000 kronor.

Då, beträffande förenämnda motioner, Första Kammaren, med bifall
till utskottets uti dess utlåtande n:r 17 derom gjorda hemställan, beslutat,
att desamma icke skulle till någon Riksdagens åtgärd föranleda,
men Andra Kammaren beslutat att, med utslag å utskottets hemställan,
godkänna den af herr A. P. Danielson m. fl. afgifna, vid utlåtandet
fogade reservationen, hvari bland annat yrkats lindring i rustnings- och
roteringsbesvären, samt frågan om sådan lindring genom kamrarnes
sålunda fattade skiljaktiga beslut förfallit, får utskottet, som icke funnit
något mot Kongl. Maj:ts förslag att erinra, nu hemställa,

att förslagsanslaget till lindring i rustnings- och
roteringsbesvären må för år 1890 nedsättas från 120,000
kronor till 100,000 kronor.

Stockholm den 29 april 1889.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Stork helin, tryckt bog A. f, tieckman, 1889,