Statsutskottets Utlåtande N:o 58

N:o 58,

Ank. till Riksd. kansli den 16 april 1889, kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående förhöjd
pension vid afskedstagande för distriktschefen i sydöstra
tulldistriktet F. Nisheth.

(l:a IT. A.J

Med anledning'' af en utaf generaltullstyrelsen, på anhållan af distriktschefen
i sydöstra tulldistriktet F. Aisbeth, gjord framställning'', har Kong!
Maj:t i en den 22 mars 1889 till Riksdagen afbiten proposition (n:o 37)
föreslagit, att distriktschefen jSTisbeth måtte förklaras berättigad att från och
med månaden näst efter den, under hvilken afsked från distriktschefsembetet
blefve honom beviljadt, under sin återstående lifstid af tullmedlen årligen
uppbära, jemte den honom författningsenligt tillkommande pension af tre tusen
sex hundra kronor, ett ytterligare belopp af ett tusen fyra hundra kronor.

Af den kongl. propositionen inhemtas, att Nisbeth, hvilken vore född
ar 1803, år 1839 antagits i tullverkets tjenst och den 17 januari 1852 utnämnts
till sin nu innehafvande befattning; att Nisbeth, hvars tjenst, enligt
kongl. brefvet den 24 januari 1868, vid hans afgång derifrån eller frivilliga
öfvergång'' på indragningsstat skulle indragas, sä länge han vid tjensten
qvarstode, egde uppbära i lön 3,600 kronor, i anslag till resekostnader 1,000
kronor och derutöfver uppbördsprocent, som under de fem sista åren utgjort
i medeltal 4,380 kronor 10 öre om året och i innevarande års stat förslagsvis
beräknats till 4,050 kronor; att intilldess distriktschefsembetet blefve indraget
ett arfvode af 1,200 kronor för år enligt öfvergångsaflöningsstaten
utginge till den, som innehade förordnande att bestrida distriktschefssekreterarens
göromål; att det belopp af 3,600 kronor, motsvarande lönen å öfver -

4 Statsutskottets Utlåtande N:o 58.

gångsaflöningsstat, Nisbeth vid afskedstagande egde att i pension uppbära,
jemväl tillkomme honom, derest han frivilligt öfverginge på indragningsstat;
samt att, om den ifrågasatta förhöjningen i pensionsbeloppet blefve beviljad,
för tullverket skulle efter Nisbeths afskedstagande uppstå en besparing, bestående
af dels skilnaden emellan ofvan om förmälda lön, anslag till resekostnader
och arfvode till tjenstförrättande distriktschefssekreteraren, å ena sidan,
samt den ökade pensionens belopp, å andra sidan, eller 800 kronor, dels ock
beloppet af ofvanberörda uppbördsprocent.

Då sålunda, derest den sökta förhöjningen i pension blefve Nisbeth
tillerkänd, icke någon ökad utgift i förhållande till hvad för närvarande egde
rum skulle tillskyndas tullverket, utan tvärtom en afsevärd besparing vinnas,
samt det icke kunde förväntas, att Nisbeth, så länge hans krafter möjligen
tilläte honom att i tjenst qvarstå, skulle vilja derifrån afgå med en pension,
som med omkring 5,400 kronor understege sammanlagda beloppet af hans
nuvarande löneinkomster, hade generaltullstyrelsen, med fästadt afseende jemväl
derå, att Nisbeth under den tid af nära femtio år, han varit i tullverkets
tjenst anstäld, ådagalagt synnerligt framstående skicklighet och aldrig svikande
nit i all sin tjensteutöfning, äfvensom derå att den pension, hvartill han vore
berättigad, uppginge till lägre belopp än det, som enligt gällande stat för
tullverket i sådant hänseende tillkomme åtskillige tjensteman af lägre grad
än distriktschefs, förordat bifall till den sökta pensionsförhöjningen.

På grund af hvad sålunda förekommit hemställer utskottet,

att Kongl. Majrts förevarande framställning må af Riksdagen
bifallas.

Stockholm den 16 april 1889.

På statsutskottets vägnar:

CARL IFVARSSON.