Statsutskottets Utlåtande N\. 54.

i

N:o 54,

Ank. till Riksd. kansli den 12 april 1889, kl. 3 e. in

Utlåtande, i anledning af Kongl. Mag ds proposition angående efterskänkande
af kronans rätt till danaarf efter sjömannen
Robert Sahlin.

(I. A.)

Enligt hvad af en utaf Kong! Maj: t till Riksdagen den S nästlidne
mai s a flaten proposition (n:o 35) inhemtas, både andre landtmätaren Anders
Sahlins enka Anna Sahlin, född Söderberg, aflidit den 30 mars 1868, efterlemnande
såsom sterbhusdelegare en son, sjömannen Robert Sahlin, som
vistades , å utrikes ort, samt eu dotter, snickaren Anton Svanbergs enka,
Ulrika Andrietta! Svanberg, hvilka båda jemlikt af enkan Sahlin upprättadt
testamente jemte andra deri angifna personer tillerkänts viss andel af hennes
qvarlåtenskap.

Som bemälde Robert Sahlin icke under längre tid låtit sig afköra,
föl kla i ade ladstufvurätten i Sundsvall, pa ansökan åt enkan Svanberg, genom
beslut den 26 maj 1885, att Sahlin skulle för död anses. Instrumentet öfver
den efter honom den 25 juni 1886 förrättade bouppteckning upplyste, att
han såsom enda arfvinge efterlemna!, »halfsystern» enkan Svanberg, hvilken
uppgifvit boet,'' äfvensom att tillgångarne deruti utgjordes af Robert Sahlins
artsj och testamentsmedel efter sin förenämnda moder, 1,000 kronor, jemte
derå upplupen 5 procent ränta under 10 år eller 500 kronor.

På förekommen anledning hade kammaradvokatfiskalsembetet, å Kongl.
Maj.ts och kronans vägnar instämt enkan Svanberg och länsmannen Axel
Rydin i Sala, den sistnämnde såsom god man för Robert Sahlin, till rådstufvurätten
i Sundsvall, med yrkande att Sahlins qvarlåtenskap måtte förBih.
till Riksd. Frot. 1889. 4 Samt, 1 Afd. 32 Häft. 1

9

Statsutskottetr, Utlåtande N:o 54.

klaras för danaarf. Genom utslag'' den 1 oktober 1888, som vunnit laga
kraft, hade rådstufvurätten förklarat att, enär, etter det Robert Sahlin blifvit
för död förklarad, någon laglig arfvinge efter honom icke inom natt och år
sig anmält, samt enkan Svanberg, såsom af oäkta börd, icke egde någon
rätt till a rf efter Robert Sahlin eller på grund af åberopadt testamente kunde
anses vara berättigad att träda i hans ställe såsom testamentstagare till ifrågavarande
medel, qvarlåtenskapen efter Robert Sahlin borde såsom danaarl
tillfalla kronan, hvarjemte Rydin ålades att till kammaradvokatliskalsembetet
för medlen i laga ordning redovisa.

Af de utaf Rydin för sådant ändamål åberopade samt i öfrigt företedda
handlingar inhemtades, att Robert Sahlins laglott i boet efter sin bemäld
a moder rätteligen utgjort 1,639 kronor 63 öre; att i följd åt Robert
Sahlins förutvarande gode man, grufingeniören A. M. Gullbrandssons försummelse
att medelst klander af det utaf enkan Sahlin upprättade testamente
tillvinna Robert Sahlin hans fulla laglott, enkan Svanberg med stöd af samma
testamente af enkan Sahlins qvarlåtenskap lyfta t 639 kronor 63 öre mera än henne
lagligen bort tillkomma; samt att, sedan Rydin för Robert Sahlins räkningur
Gullbrandssons konkursbo uppburit den Robert Sahlin tilldömda arfslotten
oafkortad jemte ränta med tillhopa 2,480 kronor 46 öre, Rydin den 13
december 1888 behörigen redovisat ifrågavarande danaarfsmedel med 3,413
kronor 54 öre, som efter afdrag af den kammaradvokatfiskalen tillkommande
aktoratsprovision, med 3,072 kronor 19 öre inlevererats till statskontoret.

Innan omförmälda rättegång mot enkan Svanberg och länsmannen
Rydin af kammaradvokatliskalsembetet anhänggiggjordes, hade enkan Svanberg
uti en till Kongl. Maj:t ingifven skrift af den 3 februari 1888, med
förmälan, att, då hon hos bemälde Rydin sökt att få lyfta henne tillkommande
arfsmedel efter Robert Sahlin, Rydin vägrat att till henne utlemna
desamma, enär hon såsom född före enkan Sahlins äktenskap vore oäkta
dotter till denna, anhållit, att, då vid sådant förhållande ifrågavarande medel
skulle såsom danaarf tillfalla kronan, sökanden, som vore medellös, måtte
komma i åtnjutande af kronans rätt till danaarf efter Robert Sahlin, hvilkens
enda tillgångar enligt sökandens uppgift utgjordes af hans mödernearf, 1,000
kronor, jemte ränta. Af bifogadt intyg af vederbörande pastorsembete bekräftades
sökandens uppgift, att hon, som är född den 14 april 1816 vore
medellös.

I anledning af berörda ansökning hade utlåtanden afgifvits dels af
Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Vesternorrlands län, som på de af sökanden
anförda skäl tillstyrkt bifall till framställningen, dels ock af kammaradvokatfiskalsembetet,
som dervid anfört, att, då sökanden, på sätt här ofvan
angifvits, af enkan Sahlins qvarlåtenskap lyftat 639 kronor 63 öre utöfver

Statsutskottets Utlåtande N:o 54.

3

hvad henne lagligen bort tillkomma, samt ifrågavarande ansökning endast
afsåga, att sökanden måtte få åtnjuta kronans rätt till den qvarlåtenskap efter
sökandens för död förklarade halfbroder, som härflutit från de 1,000 kronor,
honom tillfallit enligt moderns testamente, och hvilket belopp med ränta upptog^
i den efter honom upprättade bouppteckning, den summa, som kunde
ifrågakomma att efterskänkas till förmån för sökanden, borde inskränkas till
ett belopp, som stode i samma förhållande till hela behållna danaarfvet, som
det Robert Sahlin i testamentet tillagda och af Gullbrandsson lyftade kapital
1,00 > kronor stode till det of Rydin i Gullbrandssons konkurs lyftade kapitalbelopp
1,639 kronor 63 öre; med afseende hvarå kammaradvokatfiskalsembetet
i betraktande af sökandens naturliga slägtskap med Robert Sahlin
och hennes styrkta medellöshet hemstält, att sökanden måtte af ifrågavarande
danaarfsmedel erhålla ett belopp af 1,873 kronor 71 öre.

Med afseende å hvad sålunda i ärendet förekommit har Kong! Maj:t
nu föreslagit Riksdagen att medgifva, att af ifrågavarande danaarfsmedel måtte
enkan Svanberg tilldelas ett belopp af 1,873 kronor 71 öre.

Statsutskottet, till hvars förberedande behandling denna proposition
blifvit hänvisad, får, i öfverensstämmelse med de åsigter, som inom Riksdagen
i likartade frågor förut gjort sig gällande, hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må af Riksdagen
bifallas.

Stockholm den 12 april 1889.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.