Statsutskottets Utlåtande N:o 51.

I

X:o 51.

Ank. till Riksd. kansli den 9 april 1889, kl. 5 e. m.

Utlåtande, angående beräkningen af statsverkets ordinarie inkomster.

(I. A.)

Sedan de inom riksdagen väckta förslag om ytterligare nedsättning
i de på viss jord hvilande grundskatterna, öfver Indika förslag statsutskottet
afgifvit särskilt yttrande, blifvit af Riksdagen afgjorda, har utskottet till
handläggning förehaft Kongl. Maj:ts proposition angående statsverkets tillstånd
och behof, i hvad densamma rörer beräkningen af statsverkets inkomster,
och i sammanhang dermed behandlat dels en af herr J. MankeIt i Första
Kammaren väckt motion (n:o 22) angående mantalspenningarnes afskaffande
och dels en i samma ämne inom Andra Kammaren af herr O. 11. Ström
framlagd motion (n:o 107), livilka båda motioner blifvit till utskottet remitterade;
och får utskottet, jemlikt 53 § regeringsformen och 39 § riksdagsordningen,
för Riksdagen härmed uppgifva och föreslå de belopp, hvartill de
ordinarie inkomsterna under nästkommande statsregleringsperiod för närvarande
anses kunna upptagas.

Med hänvisande till den utredning, beträffande beräkningen af hvarje
särskild inkomsttitel, som i det den kongl. propositionen bilagda statsrådsprotokollet
öfver finansärenden den 12 sistlidne januari och statskontorets
dervid fogade skrifvelse af den 6 december 1888 finnes meddelad, får ut11
ih. till Riksd. Prof. 18S9. 4 Sami. I Afd. 31 Höft. 1

2 Statsutskottets Utlåtande N:o 51.

skottet, här nedan omförmäla de inkomsttitlar, öfver Indika särskilt yttrande
ansetts böra afgifvas.

Grundskatt. Då de vid innevarande riksmöte framstälda förslag'' i
fråga om ytterligare lindring i de på viss jord tadlande grundskatter genom
kamrarnes skiljaktiga beslut förfallit, torde denna inkomsttitel böra uppföras
till det af Kongl. Maj: t föreslagna belopp.

Af gifter för persedelunderhåUet vid rusthållsinfanteriet. I fråga om
sättet för redovisningen af de afgifter, som det åligger rusthållarne vid rusthållsinfanteriet
att till statsverket Bilägga i ersättning för upphörd skyldighet
att utgöra vissa utredningspersedlar, erinras i förenämnda statsrådsprotokoll
om att 1885 års Riksdag beslutade, att statsverket från och med år 1886
skulle öfvertaga den rusthållarne vid rusthållsinfanteriet åliggande skyldighet
att anskaffa och underhålla beklädnads-, bevärings- och remtygspersedlar,
under vilkor att till staten med eganderätt samtidigt öfverlemnades af rusthållarne
anskaffade motsvarande persedlar till det antal och det skick, som
för godkännande vid generalmönstring erfordrades, och att rusthållarne för
besvärets upphörande erlade en årlig ersättning af 20 kronor af hvarje
rusthållsnummer, att af Kongl. Maj:t för persedlarnes anskaffande och underhåll
användas.

Af det vid den till nyssnämnda Riksdag aflåta a proposition angående
statsverkets tillstånd och behof fogade utdrag af protokollet öfver landtförsvarsärenden
den 12 januari 1885 inhemtades, att, då vid afsuttna kavalleriet de
rusthållare, som erlade vakansafgift, enligt redan gällande bestämmelser vore
befriade från skyldighet att anskaffa och underhålla de vanliga rusthållspersedlarne
för de vakanta numren, kunde berörda afgift, icke ifrågakomma
för sådana nummer, så länge de vore vakanta, utan måste anses vara inbegripen
i vakansafgiften; varande, enligt 5 § i lagen den 5 juni 1885 angående
lindring i rustnings- och roteringsbesvären, vederbörande rusthållares
samtycke till omförmälda förändring gjordt till vilkor för att de skulle
komma i åtnjutande af den lindring med 30 procent af rustningsbesvärets
uppskattade värde, som från och med år 1886 i allmänhet egde rum.

Enligt hvad statskontoret anmält, uppginge de effektiva rusthållen vid
rusthållsinfanteriet till ett antal af 2,545, deraf dock 7 ännu icke ingått på
öfvannäranda förändring.

Genom bref den 22 oktober 1886 hade Kongl. Maj:t förordnat, att
uppbörden af ifrågavarande afgifter, Indika komme att disponeras och redovisas
af aiméförvaltningens intendentsdepartement, skulle försiggå på det sätt, att
desamma innehölles vid utbetalning af vederbörande rusthåll tillkommande
rustningsunderstöd och lindringsbelopp, samt att sammanlagda beloppet af de
sålunda innehållna afgifterna derefter skulle i vederbörande landtränteri armé -

Statsutskottets Utlåtande N:o 51.

3

förvaltningen tillhandahålla^ i den ordning, som i kong! brefvet den 3 juli
1885 angående förändring i sättet för verkställande af utbetalningar från
landtränterierna för arméförvaltningens räkning vore föreskrifven i fråga om
eljest för förvaltningens läkning till ränterierna inflytande medel; och hade
statskontoret, enligt bemyndigande i nyssberörda kongl. bref, i skrifvelse af
den 21 december 1886 till Kongl. Maj:ts befallningshafvande meddelat erforderliga
föreskrifter om medlens upptagande i fögderiernas räkenskaper och
desammas verifleerande.

Ifrågavarande afgifter hade hittills hos arméförvaltningen redovisats
under det ä riksstatens fjerde hufvudtitel uppförda reservationsanslag till
anskaffande och underhåll af beklädnads-, bevärings-, remtygs- samt hästocli
sadelmunderingspersedlar vid det berustade kavalleriet och det berustade
infanteriet.

Vid 1888 års riksdag blefvo, med anledning af Kongl. Maj:ts derom
gjorda framställning, ur titeln till detta anslag uteslutna orden
infanteriet», af orsak att den afgift, rusthållarne vid det berustade infanteriet
till kronan erlade såsom ersättning för det upphörda åliggandet att sjelfve
anskaffa och underhålla soldatens beklädnads- och beväringspersediar, vore
alkedd att utgöra fullständig godtgörelse för kronans utgifter i och för öfvertaga
n det af persedelvården, samt att vid sådant förhållande anslagets titel
vore vilseledande och utgjorde ett bestämdt hinder för den eljest synnerligen
önskvärda, af arméförvaltningen å intendentsdepartementet förordade åtgärden,
att under det nya anslaget till beklädnad och utredning in. in. för indelta
infanteriet, Verndands fäitjägarecorps och Jemtlands hästjägarecorps, som af
Kongl. Maj:t hos Riksdagen äskades och af Riksdagen äfven uppfördes i
riksstaten från och med är 1889, upptaga och redovisa rusthållarnes vid rustliållsinfanteriet
ifrågavarande afgifter.

Riksdagens beslut att såsom tillgång för anskaffande och underhåll af
rusthållspersedlarne vid rusthållsinfanteriet anvisa de afgifter, rusthållarne
skulle erlägga, hade till följd, att de för nämnda ändamål erforderliga medelstillgångar
kom me arméförvaltningens in tendentsdepartement till hända först
året näst efter det, för hvilket de utgifter, till hvilkas godtgörande afgifterna
vore afsedda, blifvit bestridda. Med afseende härå, och då det skulle leda till
en ej oväsentlig förenkling i redovisningen, om berörda afgifter, i stället för
att såsom nu ingå till arméförvaltningen, Ange redovisas bland den allmänna
kronouppbörden, har Kongl. Maj:t, på sätt ock statskontoret tillstyrkt, föreslagit
Riksdagen, att bland statsverkets ordinarie inkomster måtte i riksstaten,
näst efter inkomsttiteln »kavalleriregementenas hästvakansspanmål», upptagas
en rubrik: afnifter för per sedel underhållet vid rusthållsinfanteriet med belopp,
som, beräknadt efter 20 kronor för hvarje af de effektiva numren vid rust -

4

Statsutskottets Utlåtande Ko 51.

hållsinfanteriet, skulle utgöra 50,900 kronor, men, för erhållande af jemnt
tusental a slutsumman åt statsverkets inkomster och med fästadt afseende ä
antagligheten, att flere eller färre af de rusthållare, som ännu icke ingått
pa den ifrågavarande förändringen, kunna komma att göra detta inom den
närmare framtiden, ansetts kunna upptagas till 51,000 kronor.

Med afseende å hvad sålunda förekommit och under erinran om att
Kong!. Maj:t i statsverkspropositionen föreslagit, att anslaget till beklädnad
och utredning in. m. för indelta infanteriet, Vermlands fältjägarecorps och
Jemtlands hästjägarecorps måtte ökas med ett berörda afgifter motsvarande
belopp, öfver hvilken framställning utskottet framdeles kommer att afgifva
yttrande, har utskottet velat förorda ifrågavarande inkomsttitels upptagande
på sätt Kong! Maj:t föreslagit.

Mantalspenningar. I ofvan omförmälda motioner hafva herrarJ. Manke!I
och 0. H. Ström sammanstämmande föreslagit, att Riksdagen måtte för sin
del besluta mantalspenningarnes upphörande samt tillika anhålla, att Kongl.
Maj:t behagade derom framlägga förslag, när rikets finanser det medgåfve
samt öfriga till frågan hörande förhållanden blifvit ordnade.

Linder erinran att det ifrågasatta upphörandet af mantalspenningarne,
enligt hvad af herr Mankells motion närmare framgår, icke är afsedt att
inträda förr än efter är 1890, och att sålunda den föreslagna skattelindringen
icke inverkar på den nu föreliggande beräkningen af sistnämnda ars statsinkomster,
får utskottet uttala den mening, att mantalspenningarne fortfarande
böra till staten utgöras, och såsom stöd för denna åsigt åberopa
skatteregleringskomiténs yttrande i ämnet samt 1883 års Riksdags beslut,
derigenom den personliga skyddsafgiftens upphörande stäldes i samband med
mantalspenningarnes bibehållande, äfvensom nästlidet års statsutskotts, af båda
kamrarne godkända utlåtande, hvari eu motion i samma syfte som de nu
föreliggande motionernas på anförda skäl afstyrktes.

Fyr- och håkmedlen. .Enligt hvad i förenämnda statsrådsprotokoll meddelas,
har denna inkomsttitel under senare åren ej oväsentligt öfverskridit
det beräknade beloppet 1,200,000 kronor och antagits för år 1888 uppgå
^ 1)463,263 kronor 14 öre. Men då fyr- och båkafgiften, som utgör en
a sjöfartsnäringen lagd beskattning, hittills disponerats uteslutande för sjöfaitens
egna behof, och Riksdagen vid behandlingen af utgifterna under riksstatens
femte hufvudtitel upptagit anslaget till lots- och fyrinrättningen med
lifräddningsanstalterna till enahanda belopp som det, hvartill förevarande inkomsttitel
beräknats, eller 1,200,000 kronor, har utskottet, i enlighet med
hvad Kongl. Maj:t föreslagit, ansett någon förändring i berörda beräkning
icke böra ifrågakomma.

Stat,vitsk f/e/s Utlåtande N:o 51.

5

Idegrajmedlen. I eu till Kong! Maj:t den 9 november nästlidet år
aflåten skrifvelse hade, enligt hvad i ofvan åberopade statsrådsprotokoll vidare
meddelas, telegrafstyrelsen anfört, att telegrafmedlen, Indika beräknats för år
1888 till 1,275,000 kronor och för år 1889 till 1,200,000 kronor, under är
1887 uppgått till 1,229,859 kronor 54 öre men för år 1888, på grund af
eu ganska betydlig tillväxt i telegrafkorrespondensen, förnämligast den utländska,
antagligen komme att uppgå till minst l,3u0,000 kronor. Under
erinran att det inländska telegramportot, som nästlidet år utgjort en
krona för telegram om högst femton ord, med ökning af tjugufem öre för
hvarje påbörjadt femtal ord derutöfver, från och med år 1889 komme att,
väsentligen förändras, i det jemlikt kong! kungörelsen den 5 oktober sistlidet
ar nämnda porto skulle från och med innevarande års början utgöra femtio
öre för telegram om högst tio ord, med tillägg af fem öre för hvarje Överskjutande
ord, hade telegrafstyrelsen anfört, att det icke vore möjligt att på
förhand med någon säkerhet beräkna, hvilken inverkan på inkomsten den
beslutade portonedsättningen komme att medföra. Vid jemförelse med hvad
förhållandet varit i åtskilliga främmande länder, och särskild! i England och
Norge, der förändringar i det inländska telegramportot senast blifvit vidtagna,
och der portonedsättningen visserligen till eu början verkat minskning i inkomsten,
men denna snart nog, och redan innan utgången af det första året
efter det lägre portots införande, växt till samma belopp som före portonedsättningen
eller ännu mera, skulle det, enligt styrelsens mening, icke vara
oegentligt att beräkna telegrafverkets inkomster för år 1890 till samma
belopp som det, hvartill de för år 1888 med säkerhet ansåges komma att
uppgå. Men, då det icke vore osannolikt, att tillfälliga förhållanden inverkat
till åstadkommande af den anmärkningsvärda stegring i telegrafkorrespondensen,
som nästlidet år egt rum, och då alltså icke med visshet kunde påräknas,
att samma gynsamma förhållanden skulle fortfara äfven under innevarande
år och det nästkommande, hade telegrafstyrelsen likasom statskontoret,
föreslagit, att telegrafverkets inkomster måtte för år 1890 beräknas
till 1,260,000 kronor.

I öfverensstämmelse med hvad sålunda blifvit af telegrafstyrelsen anfördt,
har Kongl. Maj:t hemstält, att telegrafmedlen måtte för år 1890 beräknas
till sistnämnda belopp, 1,260,000 kronor, hvilken hemställan utskottet
anser sig böra förorda.

Skogsmedlen. Med bifall till Kong], Maj:ts, i samband med förslag till
reglering af skogsstaten, derom gjorda hemställan, har Riksdagen besluta,
dels att de afgifter för virkesut,syning å vissa skogar i Kopparbergs och de
norrländska länen, hvilka jägmästarne för närvarande ega uppbära af enskilde,
skola i stället erläggas till statsverket och ingå bland skogsmedlen, dels ock

6

Statsutskottets Utlutande N:o 51.

att godtgörelse etter vissa grunder skall komma statsverket till godo och
redovisas bland skogsmedlen för de till skogsskötsel)! hörande förrättningar,
som af skogsstaten utföras ä flertalet ecklesiastika skogar och å de häradsallmänningar,
Indika stå under skogsstatens omedelbara vard. Den tillökning
i skogsmedlen, som häraf kan förväntas uppstå, har beräknats till lägst
72,500 kronor, med hvilket belopp skogsmedlen alltså böra i 1890 års stat
höjas. Men, enligt hvad af ofta åberopade statsrådsprotokoll inhemtas,
kommer härtill, att Kong!. Maj:t den 7 sistlidne december godkänt upprättadt
aftal angående upplåtelse på tolfårig afverkningsrätt af ett större
virkesparti inom norra och södra Lycksele revir. Af den härför betingade
köpeskillingen, 2,201,144 kronor, kunde, enligt hvad domänstyrelsen meddelat,
minst 225,000 kronor antagas komma att inflyta under år 1890.
Om än, med hänsyn till denna virkesförsäljning och i afvaktan på fortgången
af skogsuppskattningarna å de nybildade kronoparkerna, den vanliga
årsafverkningen i de nämnda två reviren under något eller några år skulle
komma att minskas, ansåge likväl domänstyrelsen, i betraktande af inkomsternas
ökning från andra lappmarksrevir inom Vesterbottens län, skogsmedlen
från detta län för år 1890 med all säkerhet kunna beräknas till ett med
minst 200,000 kronor ökadt belopp. Äfven från kronoskog^’ inom andra
delar af riket påräknades en icke obetydligt ökad afkastning, i anseende
hvartill och med hänsyn jemväl till inträffad förbättring i träkonjunkturerna
domänstyrélsen ansett antagligt, att skogsmedlen år 1890 skulle komma att
uppgå till omkring 2,200,000 kronor. Da emellertid årsafverkningens storlek
i någon mån vore beroende af kontraktsinnehafvare, syntes försigtigheten
bjuda, att skogsmedlen, inberäknadt nyssnämnda ersättningar till statsverket
för skogsstatens förrättningar i vissa fall till beräknadt belopp af 72,500
kronor, icke uppskattades till högre belopp än 2,000,000 kronor, med hvilken
siffra Kong!. Maj:t alltså föreslagit, att inkomsttiteln skogsmedel måtte i riksstaden
för år 1890 upptagas; och anser utskottet, på de af Kong!. Maj:t anförda
skal, denna inkomsttitel, som för är 1889 beräknats till 1,600,Otid
kronor, böra i nästkommande års stat upptagas med ett till 2,000,000 kronor
förhöjdt belopp.

På grund ad hvad sålunda förekommit får utskottet, som ej heller i
öfriga hänseenden haft något att erinra mot den af Kong!. Maj:t föreslagna
beräkningen af statsverkets ifrågavarande inkomster, hemställa:

1:o) att statsverkets ordinarie inkomster för år 1890 må
beräknas på följande sätt:

Statsutskottets Utlåtande N:o 51

7

Grundskatt,.......................................... kronor

Kyrkotionde .......................................

Kavalleriregementenas hästvakans spanmål

.......................................... »

Afgifter för persedelunderhållet vid

4,185,000: —
250,000: —

300,000: —

rusthållsinfanteriet........................

» 51,000

—

Trosspassevolansafgift......................

26,000

—

Tillfälliga rotevakansafgifter ........

» 68,000

—

Soldatvakansafgift..............................

» 110,000

—

Båtsmansvakansafgift........................

» 305,000

—

Arrendemedel ....................................

2,700,000

—

Mantalspenningar..............................

665,000

—

Bötesmedel..........................................

240,000

—

Kontrollstämpelmedel........................

» 25,000

—

Fyr- och båkmedel...........................

» 1,200,000

—

Telegrafmedel ....................................

>» 1,260,000

—

Jernvägstrafikmedel...........................

» 6,500,000

—

Skogsmed el..........................................

» 2,000,000

—

Extra uppbörd....................................

100,000

—

Summa kronor 19,985,000

2:o) att herrar J. Mankells och 0. H. Ströms ofvan
omförmälda motioner må af Riksdagen lemnas utan afseende.

Då emellertid Riksdagen, på sätt vid föregående riksmöten stundom
egt rum, framdeles vid behandling af de särskilda utgiftsanslagen kan finna
anledning att fatta beslut, som inverka på inkomsternas beräkning och föranleda
jemkning i här föreslagna belopp, föranlåtes utskottet hemställa,

3:o) att det beslut, Riksdagen med anledning af förestående
beräkning kommer att meddela, ej må utgöra
hinder för statsutskottet att framdeles, efter det samtliga
utgiftsanslagen blifvit till alla delar faststälda, tå vidtaga
den jemkning af en eller annan inkomsttitels belopp, som
vid riksstatens uppgörande kan finnas nödig.

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 51.

I propositionen angående statsverkets tillstånd och behof har Kong!.
Maj:t i sammanhang med beräkningen af förenämnda inkomster dels föreslagit
de extra ordinarie inkomsternas upptagande till ett belopp af 65,900,000
kronor, och dels hemstält, att af riksbankens vinst för år 1888 må anvisas
1,300,000 kronor för statsverkets behof till utbetalning vid den tid, under
år 1890, som af Riksdagen koinme att bestämmas; och lära vederbörande
utskott komma att afgifva utlåtande i fråga om dessa framställningar, rörande
Indika det icke tillkommer statsutskottet att yttra sig.

Vidare har Kong! Maj:t föreslagit, dels att såsom tillgång till förevarande
statsreglering måtte få beräknas och användas odisponeradt öfverskott
å statsregleringen för år 1886 samt reservationer å anslag till torrläggning
åt vattensjuka marker, 1,638,000 kronor, dels ock att såsom tillgång
till statsregleringen jemväl måtte upptagas och beräknas af öfverskottet å
1888 års statsreglering 3,944,000 kronor.

Öfver hvad Kongl. Maj:t i dessa hänseenden föreslagit kommer utskottet
framdeles att meddela yttrande; hvilket utskottet härmed får för Riksdagen

anmäla.

Stockholm den 9 april 1889.

På statsutskottets vägnar:
GUSTAF SPARRE.

Statsutskottets Utlåtande N:o 51

9

Tabell öfver statsverkets ordinarie inkomster.

Statskontoret be-

Statsutskottets för-

räknat för år 1890.

slag för år 1890.

Kronor. j ö.

Kronor. , ö.

4,185,000 —

Grundskatt............................................................

4,185,000!—

250,000!—

Kyrkotionde ........................................................

250,000 —

300,000 —

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål ...

300,000 —

Afgift er för persedelunderhållet vid rusthåll-

;

infanteriet.........................................................

51,000—1

26,000 —

Trosspassevolansafgift..........................................

26,000j —

68,000!- ;

Tillfälliga rotevakansafgifter ..........................

68,000 —

110,000!—

Soldat va kansafgiIt...............................................

110,000!—

305,000 —

Båtsmansvakansafgift..........................................

305,000 —

2,700,000!—.

Arrendemedel ......................................................

2,700,000!—

665,000!—

Mantalspenningar................................................

665,000!—

240,000—:

Bötesmedel...........................................................

240,000;—:

25,000—i

Kontrollstämpelmedel..........................................

25,000—j

1,300,000—:

Fyr- och båkmedel .............................................

1,200,000—i

1,260,000—i

Telegrafmedel ......................................................

1,260,000!—

6,500,000!—;

J ernvägstrafikmedel..............................................

6,500,000!—;

1,700,000—!

Skogsmedel............................................................

2,000,000j—— i

100,000!—:

Extra uppbörd......................................................

100,000—1

19,734,000!—i Summa \ 19,985,000;—j

Bih. till Riksd. Urat. 1889. 4 Sami. 1 Afd. 31 Häft.

2