Statsutskottets Utlåtande N:o 50.
9
N:o SO.
Ank. till Riksd. kansli den 5 april 1889. kl. 7 e. m.
Utlåtande, med anledning af vackt motion om ändring i vilkorén för
lån nr odlingslånefonden. (R. A.)
I en inom Andra Kammaren väckt, till statsutskottet remitterad
motion (n:o SO) har herr C- G. Bergendald erinrat, hurusom staten, sedan
till följd af 1885 års Riksdags beslut den ändring vidtagits uti kongl.
kungörelsen af den 21 september 1883 rörande lån ur den s. k. mossodlingsfonden,
att annuiteten för dessa lån minskats från tio till åtta
procent och räntan nedsatts från fem till fyra och en half procent,
genom fördelaktigare låneoperationer till billigare lånevilkor lyckats
anskaffa de medel, som utanordnades till nämnda fond.
Af den berättelse, som 1888 års statsrevisorer aflemnat om granskning
af riksgäldskontorets tillstånd och förvaltning, framginge, att under
loppet af sistlidna år försålts 3 I * * * * 6/in procent obligationer till pari kurs
och upplagts ett 3 procent lån, å hvilket, den effektiva räntan antoges
komma att vida understiga 4 procent.
Under sådant förhållande, och då meningen ej kunde vara, att
staten skulle göra någon vinst på de medel, hon förskjöte, vare sig till
jordbrukets eller öfriga näringars understödjande, har motionären ansett
tidpunkten vara inne att ifrågasätta en ytterligare sänkning i räntan å
lånen ur den s. k. mossodlingslånefonden, och har motionären förestält
Bill. till Riksd. Prof. 1889. 4 Sami. 1 Afd. 30 Höft. 2
10
Statsutskottets Utlåtande N:o .70.
sig, att eu sådan nedsättning borde kunna utan den ringaste förlust
för staten ske till fyra procent.
Motionären har derför hemstält, att Riksdagen måtte för sin del
besluta, att annuiteten för lån ur fonden till understödjande af odling
af sänka marker måtte bestämmas att härefter utgöra åtta procent,
deraf som ränta skulle räknas fyra procent å oguldna kapitalbeloppet.
Utskottet har begärt och erhållit fullmägtiges i riksgäldkontoret
yttrande öfver berörda motion, hvilket den 11 sistlidne februari afgifna
yttrande är af följande innehåll:
»Motionen afser ingen annan förändring i vilkoren för län ur
odlingslånefonden, än att räntan skulle sänkas från fyra och en half til!
fyra procent. Lånen utlemnas såsom bekant från statskontoret, men
enligt §§ 12 och 16 af det senast för riksgäldskontoret utfärdade reglemente
åligger det riksgäldskontoret att, i mån af behof, till fonden öfverlemna
medel till så stort belopp, som jemte de till fonden ingående
annuiteter å odlingslån kunde erfordras till fyllande af högst en million
kronor årligen; och skall riksgäldskontoret af fonden erhålla godtgörelse
för den ränteutgift, som genom berörda medels öfverlemnande till fonden
för riksgäldskontoret förorsakas.
De belopp, som med anledning häraf hittills af riksgäldskontoret
till fonden levererats, utgöra 1,628,154 kr. 60 öre, nemligen:
för år 1885............... kr. 503,839: 34
» » 1886................................................... » 824,315: 26
och » » 1887.................................................. » 300,000: —
kr. 1,628,154: 60
hvarjemte för är 1887 på riksgäldskontoret anvisats ytterligare 521,695
kr. 47 öre, som ännu ej af statskontoret tyftats.
Räntan a riksgäld skontorets berörda försträckningar till fonden
är för närvarande och tills vidare bestämd till fyra procent.
i Mellan denna räntefot och deri, som är bestämd för de från odlmgsiånefonden
utlemna de lånen, år skilnaden således eu half procent.
Det tillkommer ej fullmägtige att yttra sig derom, huruvida denna ränteskilnad,
vid hvars bedömande man måste taga hänsyn till det för ifrågavarande
lån medgifna sättet för erläggande af de fem första årens
ränta in. m., må vara för hög.
• ^va<^ beträffar den ränta åt fyra procent, som riksgäldskontoret
a. ,sma försträckningar till fonden för närvarande åtnjuter, anföres
visserligen i motionen, att svenska statens från innehafvarens sida oupp
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 50.
11
sägbara 3,e % obligationer, med hvilkas utsläppande afsetts, bland annat,
beredande af medel till samma försträckningar, blifvit under sistlidna
är försålda al riksgäldskontoret till pari kurs. Denna uppgift är dock,
på sätt af fullmägtiges berättelse till innevarande Riksdag inhemtas,
vigtig endast beträffande ett jemförelsevis obetydligt belopp; hvaremot
för dem af ifrågavarande obligationer, Indika, hufvudsakligen för odlingslånelondens
räkning, först utsläpptes, endast 90 procent erhöllos; hvartill
kommer, att eu dylik upplåning ej alltid kan så afpassas eller lånebeloppens
återbetalning så på förhand beräknas, att icke möjligen någon
ränteförlust kan uppstå.
Till följd häraf och med erinran att, om än vid blifvande obligationsförsäljning
för ifrågavarande ändamål medel för odlingslånefondens
räkning möjligen må kunna anskaffas till lägre ränta än hittills, sådant
likväl icke kan verka till minskning i den ränta, som bör riksgäldskontoret
godtgöras å de belopp, som redan blifvit af kontoret till fonden
förskjutna, kunna fullmägtige beträffande den remitterade motionen ur
riksgäldskontorets synpunkt ej afgifva annat yttrande, än att de ej skola
underlåta att nedsätta räntefoten å de till odlingslånefonden hädanefter
utgående förskott, i den mån riksgäldskontorets upplåning för ändamålet
dertill gifver anledning».
Vilkoren för ifrågavarande odlingslåns åtnjutande meddelas ikongl.
kungörelserna den 28 september 1883 och den 19 maj 1885. Å den
af Kongl. Maj:t bestämda länesumman erlägges de första fem åren från
första lyftningsdagen icke någon ränta eller kapitalafbetalning, men å
de under tiden lyftade belopp beräknas årlig ränta, hvilken vid de fem
årens slut lägges till den beviljade länesumman. Å det sålunda uppkommande
beloppet erlägges från och med sjette året till dess lånet
blifvit slutbetaldt en annuitet af åtta procent, deraf som ränta räknas
fyra och en half procent å oguldna kapitalbeloppet. Någon ränt ofrihet
är således icke för dessa lån beviljad, men väl ett anstånd med räntans
erläggande för den första tiden.
I betraktande af hvad fullmägtige i riksgäldskontoret i sitt ofvan
intagna yttrande anfört, och då skilnaden mellan den ränta, statsverket
erlägger å de upplånta medel, som för odlingslånefondens räkning till
fonden levereras, och den ränta, som å lånen debiteras, synes erforderlig
för att betäcka dels ofvan omförmälda ränteanstånd, dels de med lånens
förvaltning förenade kostnader m. m., anser utskottet sig åtminstone
för det närvarande ej kunna tillstyrka nedsättning i räntan å de från
fonden utlemnade lån.
12
Statsutskottets Utlåtande N:o 50.
Utskottet hemställer alltså,
att herr C. G. Bergendahls förevarande motion
icke må af Riksdagen bifallas.
Stockholm den 5 april 1889.
På statsutskottets vägnar:
Gustaf Sparre.
Stockholm, tryckt hos A. tv. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1880.