Statsutskottets Utlåtande 2i:o 41.
N:o //.
Ask. till Kikärt kansli don mars 1880, kl. !i f. m.
hitåt ande, > anledning af vackla motioner i flaga om tillskott från
statsverket till lega vid anskaffande af ug soldat samt angående
rätt för rast- och rotehållare att bestämma formen
för soldats aflöning. (I. A.)
För underlättande af roteliållarnes utgifter och bördor vid rekryts
uppsättande samt särskild! med hänsyn till den förlust, rotehållare
måste vidkännas genom de ofta inträffande rymningarna och deri deraf
föranledda, ofta återkommande skyldigheten att erlägga ny lega och
vidkännas ökad kostnad för torpets uppsilning, har herr C. T. Lind i
eu inom Andra Kammaren vackt, till statsutskottet remitterad motion
(n:o 123) föreslagit, att Riksdagen måtte hos Kongl.
sådana åtgärder blefve af Kongl. Maj:t vidtagna, som a Isåge
a) att statsverket kom me att tillskjuta halfva den lega, som vid
ny soldats antagande vid indelta regementena erfordrades; samt
b) att det Unge stå rotehållare fritt att med soldaten öfverenskomma,
huru vida han skulle åtnjuta förmånen af torpet, eller om lian.
mot torpets afstående, skulle i kontanta penningar erhålla en mot inkomsten
af torpet svarande aflöning''.
I omforma Ida ämne har förslag framstälts jemväl af herrar
t’, ti. Beigendalil och J. Jonson i Fröstorp. Indika i eu inom förenämnda
kammare väckt motion (n:o 40) hemstält, att Riksdagen måtte hos
Kong-]. Mapt anhålla, att Kong]. Maj:t täcktes till nästa Riksdag framBih.
till B disa. Prof. 1889. 4 Sami. 1 Afl. 25 Höft. j
Statsutskottets Utlåtande N:o il.
0
lägga företag till sådan ändring- uti lagen rörande rustnings- och rotenngsoesväreii,
att det måtte vara rust- och rotehållare fritt bestämma,
om soldatens löneförmåner skulle utgå i form af torp eller kontant
lön.
Hvad först angår det af herr Lind i föreuämnda motion väckta
förslag i fråga om att statsverket borde bidraga till den lega, som vid
ny soldats antagande vid de indelta regementena erfordras, synas, på
sätt nästlidet års statsutskott i afgifvet, af båda kamrarne godkändt utlåtande
anfört, de i detta afseende förekommande kostnader och svårigheter
lämpligen böra, i den mån sådant lagligen kan ega rum, ordnas
och begränsas genom den enskilde rust- och rotehållare^ omtanke vid
uppgörande af kontrakt med soldaten.
Beträffande deremot det uti båda de ifrågavarande motionerna
väckta förslag om åtgärder för vinnande af förändrade bestämmelser
rörande sättet för soldatens löneförmåners utgående, antingen i form
af torp eller i kontant lön, torde dessa förslag innefatta ett ämne, som,
äfven under afvaktan af eu snar lösning af frågan om eu allmän fixering
af rustnings- och rotering,sbesvären, synes böra tillvinna sig statsmagternas
uppmärksamhet. Oberoende af de olika äsigternu om upphörande
af rustnings- och roteringsbesvären, har den mening dock städs;>
gjort sig gällande, att de i dessa afseende!) befintliga orma besan- bord**
p möjligaste mån alskaffas eller fixeras. Och i sakens natur ligger, att
tillhandahållandet af torp måste under skiftande förhållanden ställa Besynnerligen
olika, enär dermed följer ej blott underhållet af byggnaderna
a soldattorpet, utan äfven biträde och kostnader vid bruket af
den torpet tillagda jord, hvilitet senare åtagande dels är större i samma
man soldaten från början blifvit tillgodosedd med förmånligare lägenhet,
dels så mycket mera utgör ett ovisst besvär, som det ökas i den mål:
ny rekryts antagande oftare förekommer.
Nu bestrides visserligen från flera håll, att rust- och rotehållare)!
1 sjelfva verket har någon skyldighet att tillhandahålla torp. Der vidkommer
ej utskottet att härom afgifva något bestämdt yttrande, men
visst är, att inom olika landsdelar vexlande uppfattning gjort sig hos
vederbörande gällande, i det att flerstädes soldatens aflöning ansetts
böra utgå i form af torp, under det att å andra orter det medgifvits
rust- och rotehållare» att till soldaten utgifva årlig lön jemte ersättning
i kontant i stället för torp.
. En sak^ synes gifvetvis häraf följa, nemligen att ifrågavarande
afiönings utgående i form af torp ej kan vara af någon nödvändighet
Statsutskottets Utlåtande N:o 41.
3
. lukalladf, och att något hinder ej gerna bör kunna möta tor ett sådant,
till likställighet ledande ordnande af detta besvär, att det uttryckligen
må förklaras tillkomma den rustnings- och roteringsskyldige att med
soldaten öfverenskomma, huru vida aflöningen skall utgå i form af torp
eller i kontant lön.
Då emellertid denna fråga torde erfordra eu närmare utredning,
än den utskottet kan ega tillfälle att egna densamma, har utskottet, på
sarf motionärerna föreslagit, ansett, att Riksdagen borde hos Kongl.
Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes taga ärendet i öfvervägande
•eu till Riksdagen framlägga det förslag, som, med hänsyn till hvad
ofvan anförts och till de i öfrig! på frågan inverkande omständigheter,
mä befinnas för ändamålets vinnande Renligt; föreställande sig
erskottet, att dylikt förslag borde kunna redan till nästa riksmöte emotses.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hemställer utskottet:
l:o att det af herr Lind i ofvan omförmälda
motion väckta förslag i fråga om tillskott från statsverket
till rust- och rotehållare» lega vid anskaffande
af ny soldat icke måtte af Riksdagen bifallas; samt
2:o att Riksdagen, med anledning af herrar
Linds, Bergendahls och Jonsons förevarande motioner,
må hos Kongl. Magt anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes
taga i öfvervägande, om och under hvilka vilkor det
må vara rust- och rotehållare medgifvet att, der sådan
rättighet ej redan är lemnad, med ryttare eller
soldat träffa öfverenskommelse om huru vida dennes
löneförmåner skola utgå i form af torp, andra naturaprestationer
eller kontant lön, samt derefter till Riksdagen
afgifva det förslag, som må befinnas af förhållandena
påkalladt.
Stockholm den 23 mars 188b.
På statsutskottets vägnar:
ti »staf Sparre.