Statsutskottets Utlåtande N:o 21.
N:o 21.
Ank. till Ttiksd. kansli den 22 febr. 1889, kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning eif väckt, motion om beredande af tryggad
besittningsrätt åt vissa lägenhetsinnehafvare å de kronoegendomar,
som komma att försäljas. (I. A.)
I en till Kongl. Magt, den 12 maj 1886 aflåten skrifvelse anhöll
Riksdagen, att Kongl. Maj:t måtte låta utreda, om och i hvad mån de
å kronans utarrenderade jordbruksegendomar bosatta lägenlietsinnehafvare,
hvilka före tillämpningen af kungörelsen den 10 november
1882 angående förändrade grunder för förvaltningen af kronans jordbruksdomäner
uppfört och bebodde dem sjelfve tillhöriga byggnader,
måtte kunna beredas någon tids tuggad besittning af de lägenheter,
de innehade, samt till Riksdagen afgifva de förslag, som af bemälda
utredning kunde föranledas.
Sedan med anledning af Riksdagens berörda skrifvelse vederbörande
myndigheters yttrande i ämnet infordrats, föreslog Kongl.
Maj:t nästlidet års Riksdag att, då domänstyrelsen vid pröfning af
arrendeförslag å kronoegendom, som blifvit efter 1889 års början uppgjordt,
funne lägenhetsinnehafvare, som å egendomen bebodde honom
sjelf tillhöriga, före den 1 januari 1883 uppförda byggnader, kunna utan
men för egendomens skötsel vid lägenheten bibehållas, domänstyrelsen
måtte ega bland arrendevilkoren intaga sådana bestämmelser, hvarigenom
lägenhetsinnehafvaren och hans hustru förbehölles att mot utgörande
till arrendator!! af afgäld, som i sammanhang härmed af domänstyrelsen
blefve faststäld, qvarbo å lägenheten till arrendeperiodens
Bill. till llihsd. Bröt. lHHä. i Samt. 1 Af/I. 12 Höft. 2
10
Stat silf skot t cth Ut!/It au de X:o
slut, om de så länge lefde ocli domänstyrelsen ej under arrendetiden
på grund af deras uppförande eller underlåtenhet att utgöra afgälden
funne anledning dem genom uppsägning från lägenheten skilja, äfvensom
att domänstyrelsen jemväl måtte ega att beträffande sådan lägenhet,
hvilken domänstyrelsen ansåge för egendomen, hvarå den funnes,
medföra gagn, meddela så beskaffadt stadgande, att lägenhetens bibehållande
till arrendeperiodens utgång gjordes oberoende af innehafvarens
frånfälle eller lägenhetens öfverlåtande på annan person; oclnblef
denna Kongl. Maj:ts framställning af Riksdagen bifallen, hvarefter
Kong! Maj:ts och Riksdagens beslut i detta ämne den 18 maj 1888
blifvit af Kongl. Maj:t meddeladt domänstyrelsen till kännedom och
efterrättelse.
Under innevarande riksmöte har i en inom Andra Kammaren väckt,
till statsutskottet remitterad motion (n:o 149) herr H. Andersson i
Bringåsen föreslagit, att Riksdagen måtte för sin del besluta den förändring
eller tillägg i förenämnda bestämmelser om beredande af
tryggad besittningsrätt åt innehafvare af vissa å kronans utarrenderade
egendomar befintliga lägenheter, att äfven de, som innehade lägenheter
å sådana domäner, som skulle försäljas, måtte, mot vid försäljningen
föreskrifven afgäld till köparen i dagsverken eller penningar, få i mannens
och hustruns lifstid vid lägenheten bibehållas, derest icke kontraktet
med arrendator!! föreskrefve kortare tid för afträdande^
Den af nästlidet års Riksdag afgjorda frågan om beredande af
trygghet åt innehafvare af vissa å kronans utarrenderade egendomar
befintliga lägenheter står visserligen i nära samband med det nu föreliggande
förslaget. Vid förstnämnda frågas föredragning inför Kongl.
Maj:t i statsrådet den 19 mars 1888 yttrade statsrådet och chefen för
finansdepartementet, att det redan blifvit i Riksdagens skrifvelse i ämnet
framhållet och äfven af flertalet bland de hörda myndigheterna
ytterligare betonadt., att eu åtgärd, hvarigenom åt sådana lägenhetsirmehafvare
å kronans utarrenderade egendomar, hvilka icke för sitt
inneliaf kunde åberopa någon laglig grund, komma att beredas tryggad
besittning till deras lägenheter, måste ej mindre för vederbörande
arrendatorer än äfven för kronan medföra åtskilliga olägenheter. Gent
emot denna omständighet, hvilken för öfrigt läge i sakens natur, stode
dock å andra sidan det sakförhållande, att, enligt hvad af åtskillige
bland Kongl. Maj:ts Befallningshafvande blifvit upplyst, de ifrågavarande
lägenhetsinnehafvarne inom vissa landsdelar utgjorde en ganska
talrik samhällsklass, hvars hela ekonomiska tillvaro vore beroende af
den fortfarande besittningen af lägenheter, som i de flesta fall åtkom
-
Statsutskottet# Utlåtande N:o 21.
11
mits och innehades under en af bristande författningskunskap alstrad
föreställning om besittningens laglighet. Afgörandet, om det ifrågasatta
medgifvandet borde kunna lemnas, syntes derför bero af eu pröfning,
huruvida de omförmälda olägenheterna vore af den betydenhet.,
att staten derigenom borde finna sig förhindrad att till lägenhetsinnehafvarne
taga den hänsyn, hvartill han såsom jordegare under andra
förhållanden bort känna sig af billighetsskäl manad.
De omständigheter, hvilka sålunda anförts såsom hufvudsakligen
inverkande å frågan om beredande af tryggad besittningsrätt åt innehafvare
af lägenheter, belägna å de kronoegendomar, som fortfarande
komma att utarrenderas, synas utskottet till alla delar gälla äfven i
afseende å innehafvare af lägenheter å sådana jordbruksdomäner, hvilka
till följd af statsmagternas beslut komma att försäljas.
Hvad billighetsskälen beträffar, måste de naturligtvis anses vara
lika behjertansvärda i afseende å samtlig^ de omförmälde lägenhetsinnehafvarne.
Likaså torde så väl i fråga om de fortfarande utarrenderade
egendomarne som om dem, hvilka skola försäljas, kunna
åt domänstyrelsen uppdragas att pröfva och afgöra, i hvilka fall tryggad
besittningsrätt må utan allt för stort men för egendomens skötsel
kunna de derå befintliga lägenheters innehafvare beredas. Deremot
torde vara svårt att afgöra, huruvida den rätt, som förbehållits domänstyrelsen
att uppsäga lägenhetsinnehafvare, som genom sitt uppförande
visar sig icke motsvara det tillmötesgående, som från statens sida
blifvit mot honom ådagalagdt, lämpligen må vid egendomarnes försäljning
kunna tillförsäkras den nye egaren.
I sitt utlåtande n:o 18 i anledning af väckta förslag i fråga om
sönderdelning i mindre lotter vid försäljning af kronans domäner m. in.
har Utskottet uttryckt sin åsigt om önskvärdheten deraf att de mindre
bemedlade samhällsmedlemmarne i möjligaste mån bereddes ökade tillfällen
att förvärfva fast egendom och gagneligheten ur denna synpunkt
deraf att vissa domäner vid deras försäljning sönderdelades.
Sådant kan emellertid naturligtvis ej ega rum med de minsta egendomarne
och åtgärden kan svårligen komma den klass lägenhetsinnehafvare
till godo, om hvilken i herr Anderssons förevarande motion bifråga,
eller vidtagas i andra fall än dem, der enligt gällande författningar
afsöndring eller styckning kan ega rum.
Desse lägenhetsinnehafvares tryggande i deras besittningsrätt synes
likväl, såsom ofvan antydts, beaktansvärdt men bör naturligtvis ej beslutas
utan föregången utredning om det sätt, hvarpå ock de vilkor,
hvarunder en dylik fördel skulle kunna dem beredas.
12
Statsutskottets Utlåtande N:o 21.
Utskottet har icke funnit sig kunna för Riksdagen framställa något
förslag till frågans lösning, men deremot trott sig böra föreslå Riksdagen
att söka utverka Kongl. Maj:ts föranstaltande om ärendets närmare
utredning, dervid den erfarenhet, som vunnits vid tillämpningen
af det redan fattade beslutet om tryggad besittningsrätt för vissa lägenhetsinnehafvare,
må hända torde kunna tjena till ledning vid bedömandet
af den nu föreliggande fråg’an.
Utskottet får alltså med anledning af herr H. Anderssons förevarande
motion hemställa,
att Riksdagen må hos Kongl. Maj:t anhålla, att
Kongl. Maj:t täcktes låta utreda, om och i hvad män
sådan tryggad besittningsrätt, som jemlikt Kongl.
Maj:ts och senaste Riksdags beslut kan medgifvas
innehafvare af vissa å kronans utarrenderade egendomar
befintliga lägenheter, må kunna beredas äfven
innehafvare af dylika lägenheter å de kronoegendomar,
hvilka försäljas, samt till Riksdagen afgifva det
förslag, som af en sådan utredning må kunna föranledas.
Stockholm den 22 februari 1889.
På statsutskottets vägnar:
GUSTAF SPARRE.
Reservation
åt herr vice talmannen L. O. Larsson, som yrkat, att Utskottets
yttrande och förslag bort erhålla följande lydelse och innehåll:
»Ehuruväl de billighetsskäl, som legat till grund för statsmagternas
beslut att innehafvare af vissa å kronans utarrenderade egendomar befintliga
lägenheter må kunna beredas tryggad besittningsrätt dertill,
Stats ut''.skott ris Utlutande N:o :il.
lära ega fullkomligt samma betydelse i fråga om lägeuhetsiunehafvare
å de kronoegendomar, som hittills utarrenderats, men hädanefter komma
att försäljas, torde dock förhållandena i afseende å de egendomar, som
för statsverkets räkning utarrenderas, och de kronodomäner, som försäljas,
vara så väsentligen olika, att bestämmelser, Indika kunna föreskrifvas
utan större olägenheter för de förras förvaltning, näppeligen
kunna försvaras, om de komme att beröra de senares. Vid det redan
fattade beslutet i detta ämne torde utan tvifvel synnerligt afseende
hafva fästats å den omständighet, att domänstyrelsen bevarats rätt att
öfvervaka de å kronans egendomar bosatte lägenhetsinnehafvarnes åtgöranden
och att, då förhållandena dertill kunna föranleda, skilja dem
från lägenheterna. Motsvarande försigtighetsmått till förekommande
af allt för stort men af lägenhetsinnehafvare för jordegaren torde
svårligen vid egendomens afyttring kunna vidtagas.
I ett denna dag afgifvet utlåtande med anledning af inom Riksdagen
väckta förslag i fråga om sönderdelning i mindre lotter vid försäljning af
kronans domäner har utskottet framhållit önskvärdheten af en sådan
sönderdelning, hvarigenom mindre bemedlade personer skulle kunna
beredas tillfälle att förvärfva jordegendom; men genom åtgöranden i
det syfte, som med ifrågavarande motion afses, skulle kronoegendomarnes
sönderstyckning i hög grad motarbetas, enär, i samma mån
eu egendom är obetydlig, det men, egendomsegaren lider af annan
persons rätt att besitta lägenhet derå, måste ökas.
Med afseende å hvad sålunda blifvit anfördt och då härtill kommer,
att försäljningen af kronans mindre jordegendomar, om hvilkas
lämplighet åsigterna inom Riksdagen blifvit alltmer bestämda och
eniga, otvifvelaktigt skulle i hög grad försvåras och i vissa fall må
hända omöjliggöras, derest, på sätt motionären föreslagit, innehafvare
af lägenheter å egendomarne skulle medgifvas rätt att oberoende af
köparen under längre eller kortare tid qvarsitta å desamma, anser utskottet
det af motionären väckta förslag komma att möta så stora
svårigheter och medföra så afsevärda olägenheter, att utskottet icke
kunnat biträda detsamma; hvadan utskottet hemställer,
att herr H. Anderssons ifrågavarande motion icke
må af Riksdagen bifallas.»
Bill. till Riksd. Frol. 18$9. 4 Sami. 1 Afd. 12 Hclft,