6
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 4.
N:o
4.
Ank. till Riksd. kansli den 27 februari 1889, kl. 12 midd.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning af väckt motion om
åsättande af en försäljnings- och förbrukning sskatt å vin,
som inom landet tillverkas eller från utrikes ort införes.
Uti eu inom Andra Kammaren väckt motion, n:o 154, anför herr J.
Anderson ° i Tenhult, att till följd af de nuvarande låga tullafgifterna ä vin
infördes årligen stora qvantiteter af vin till landet. Så hade t, ex. åren
1885—1887 införts resp. 2,128,000, 2,317,000 och 3,016,000 liter. Så
länge handelstraktaterna med Spanien och Frankrike egde bestånd, kunde
visserligen tullen å vin ej förhöjas, men deremot hade nyligen den tolkning
af handelstraktaten med Spanien derstädes gjort sig gällande, att nya och
extra beskattningsafgifter under namn af inre förvaltningsfrågor icke kunde
betraktas såsom stridande mot antagna, länder emellan uppgjorda handelstraktater,
utan att hvarje land, utan hinder af dylika traktater, egde besluta
och antaga i andra former utgående beskattningar, t. ex. särskild! försäljningsoch
förbrukningsskatt.
På grund häraf hemställer motionären, att Riksdagen måtte besluta,
att allt vin, som inom landet tillverkas, samt allt vin, som från utrikes
ort införes, åsättes en särskild försäljnings- och förbrukningsskatt af 25 öre
per liter, som tillverkare böra erlägga, innan varan utlemnas, och importörer
vid varans ankomst till svensk hamn och tullkammare.
Med anledning af den motivering motionären begagnat för sitt förslagvill
utskottet erinra, att art. 9 i handelstraktaten med Spanien föreskrifver,
att varor af hvad slag som helst, som blifvit producerade i något af de
fördragslutande länderna och införas till det andra landet, icke må underkastas
högre accis- eller konsumtionsafgifter än dem, som äro eller framdeles
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 4. 7
kunna varda pålagda dylika varor af inhemsk produktion. På grund häraf
kunna från Sverige till Spanien exporterade varor i sistnämnda land drabbas
af hvilken afgift som helst, under förutsättning blott att motsvarande afgift
pålägges samma slags varor af spansk tillverkning. Vid införsel till Sverige
af vin från Spanien gäller likväl icke berörda föreskrift. I art. 5 i traktaten
heter det nemligen: »Spanska viner kunna icke till förmån för staten
eller kommunerna beläggas med någon konsumtionsskatt eller annan afgift
utöfver dem, som finnas bestämda i tarifferna B och C respektive sjöfartsoch
hamnafgifter härifrån likväl undantagna.» Spanskt vin kan alltså här
i landet icke beläggas med någon ytterligare afgift utöfver dem, som redan
äro gällande. Men på den förmån, hvilken Spanien sålunda fått sig tillförsäkrad,
kan icke blott Frankrike utan äfven alla öfriga magter, med hvilka
Sverige ingått handelstraktater, göra anspråk. I samtliga traktater återfinnes
nemligen den bestämmelse, att de fördragslutande parterna tillförsäkra
hvarandra ömsesidigt i allt, hvad införsel, utförsel och transitoförsändning
angår, samma behandling, som tillkommer den mest gynnade nation. Dä
utländskt vin följaktligen icke kan beläggas med någon särskild försäljningsoch
förbrukningsskatt, samt en afgift på i Sverige tillverkadt vin endast
skulle innebära en ytterligare fördel för den utländska varan, hemställer
utskottet,
ätt herr J. Andersons ifrågavarande motion icke måtte
till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 26 februari 1889.
På utskottets vägnar:
ER, DUST. BOSTRÖM.