Riksdagens Skrifvelse N:o 90.

11

x\:o BO

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 15 maj 1888.

— — Andra Kammaren den 15 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående beräkningen af statsverkets
inkomster.

(Statsutskottets utlåtanden n:o 55 och memorial n:o 67. Bevillningsutskottets
betänkande n:o 18 samt bankoutskottets memorial n:o 6.)

Till Konungen.

Vid behandling af Eders Kong! Maj:ts den 14 januari innevarande
år till Riksdagen a fl atna proposition angående statsverkets tillstånd och behof
har, i afseende å beräkningen af statsverkets inkomster för den tid, nästa
statsreglering omfattar, eller år 1889 och intill dess ny statsreglering derefter
vidtager, Riksdagen, på sätt bilagda tabell utvisar, funnit de ordinarie inkomsterna
böra beräknas till 18,929,000 kronor och de extra ordinarie inkomsterna
eller bemllningarna till 65,280,000 kronor.

Tullmedlen, hvilka vid nästlidet års riksdag blefvo för innevarande år
beräknade till 29,000,000, hafva i bruttoinkomst inbragt:

år 1884 ...... kronor 33,837,744.

>. 1885 ...................................................... * 33,123,190.

v 1886 ...................................................... » 32,233,527.

eller i medeltal för dessa tre år ......... » 33,064,820.

samt år 1887..................................... > 30,704,393.

I anseende till minskning i tullinkomsterna, som inträdt år 1885 och
sedan fortgått, har statskontoret ansett denna inkomsttitel böra i 1889 års

12

Riksdagens Skrifvelse JS:o 90.

riksstat beräknas till 28,500,000 kronor. Eders Kong! Maj:t åter har i
innevarande års statsverksproposition ansett inkomsten af då gällande tullsatser
kunna beräknas till 29,000,000 kronor, men dä af Eders Kong! Maj:t
föreslogs en ökad beskattning ä tobak, som antogs lemna 865,000 kronor,
äro af Eders Kong! Maj:t tullmedlen för år 1889 beräknade till 30,000,000
kronor.

Den ifrågasatta ökade tobaksbeskattningen har ej blifvit af Riksdagen
bifallen, hvaremot Riksdagen vidtagit andra högst väsentliga ändringar i vår
hittills gällande tullagstiftning. Att beräkna, huru dessa ändringar skola i
afseende å tullmedlen resultera, möter naturligen stora svårigheter, då det
måste antagas att åtskilliga tullförhöjningar skola medföra en väsentligt
minskad import, och dessutom tillgängliga statistiska uppgifter ej alltid medgifva
att utröna, hvilka qvantiteter införas af åtskilliga artiklar, å hvilka
tullar nu blifvit dels satta, dels borttagna. Inom Riksdagen hafva dock beräkningar
blifvit utförda för att finna, till hvilka belopp de nya eller ökade
tullsatserna, lagda på den medelimport, som under de senast kända fem åren
egt rum, skulle uppgå. Af dessa beräkningar framgår, att de nya tullarne
skulle lemna omkring 13,150,000 kronor. Härifrån böra dock dragas afgifterna
för sådana eljest tullpligtiga varor, som, utan att erlägga tull, från
Norge inkomma, uppgående till omkring 750,000 kronor, dels ock beslutade
tullindringar ä kaffe, oljor m. m., hvilka torde kunna beräknas till
2,750,000 kronor. Såsom ofvan antydts, måste dock antagas följa af de
åsätta tullarne en icke obetydlig minskning i importen, och Riksdagen anser
derför nödig försigtighet bjuda att icke beräkna de ökade inkomster, som
ändringarna i tulltaxan kunna medföra, till mer än 7,500,000 kronor. Enligt
från generaltullstyrelsen Riksdagen tillbandakomna uppgifter uppgingo
under qvartalet januari- mars år 1887 tullmedlen till 6,087,627 kronor 72 öre
samt under samma tid innevarande år till 5,412,665 kronor 1 öre. Då tullmedlen
således fortfarande visa benägenhet att nedgå, har Riksdagen ansett
sig böra, lika med statskontoret, ej beräkna tullinkomsterna af hittills gällande
tullsatser till högre belopp än 28,500,000 kronor och på den grund beräknat
tullmedlen för är 1889 till 36,000,000 kronor.

Bevillning saf gifter na för särskilda förmåner och rättigheter. Ifrågavarande
bevillningsafgifter hafva i medeltal för åren 1884—1886 utgjort 322,565
kronor och nedgingo under 1887 till 318,508 kronor. Med hänsyn dertill
att bevillningen af enskilda bankbolag med sedelutgifningsrätt förlidet år
höjdes från 2 till 3 kronor för hvarje tusen kronor af det högsta belopp af
bankens sedlar, som på en gång vore ute i rörelsen, har statskontoret föreslagit,
att ifrågavarande bevillningsafgifter mätte i riksstaten för år 1889
upptagas till ett belopp af 350,000 kronor.

Riksdagens Skrifvelse N:o 90-

13

T Eders Kongl. Maj:ts proposition angående statsverkets tillstånd och
behof upptagas ifrågavarande bevillningsafgifter till 450,000 kronor, och anföres
såsom skäl härtill, att den vid innevarande riksdag af Eders Kongl.
Maj:t föreslagna skatt å vissa enskilda telefonanläggningar beräknats tillskynda
statsverket en inkomst af 100,000 kronor. Då nämnda proposition
emellertid ej vunnit Riksdagens bifall, har Riksdagen, jemlikt den af statskontoret
gjorda beräkning, ansett, att bevillningsafgifterna för särskilda förmåner
och rättigheter böra för år 1889 beräknas till 350,000 kronor.

Bränvinstillverkningsskatten beräknades för innevarande år till 13,000,000
kronor, motsvarande, efter 40 öre per liter, en beskattad tillverkning åt
32,500,000 liter.

Tillverkningen under femårsperioden 1882—1886 utgjorde i medeltal
35,885,030 liter och belöpte sig år 1887 till 34,438,867 liter. Enligt statskontorets
beräkning torde likväl under närvarande förhållanden för år 1889
icke kunna beräknas en större beskattad tillverkning än 31,400,000 liter,
motsvarande en skatt af omkring 12,500,000 kronor.

Då enligt innevarande Riksdags beslut tillverkningsskatten blifva t
höjd ifrån 40 till SO öre för litern, skulle enligt denna beräkning uppstå en
ökad statsinkomst af 3,140,000 kronor; till följd hvaraf ifrågavarande skatt
skulle för år 1889 uppgå till 15,640,000 kronor. Som emellertid den omständigheten,
att bränvinet sålunda blifvit fördyradt, torde förorsaka minskning
i förbrukningen deraf, har Riksdagen, med afseende jemväl fästadt ä
den inom landet allt mer tilltagande nykterhetsrörelsen, icke ansett sig kunna
beräkna för är 1889 eu större konsumtion än af 30,000,000 liter, motsvarande
en skatt af 15,000,000 kronor; och har Riksdagen sålunda beräknat
bränvinstillverkningsskatten för år 1889 till 15,000,000 kronor.

Vidare har Eders Kongl. Maj:t i propositionen angående statsverkets
tillstånd och behof föreslagit, att såsom tillgäng vid förevarande statsreglering
måtte beräknas och användas öfverskott å statsregleringarna för år 1886 och
föregående år samt öfverskott från postverket med tillsammans 3,472,000
kronor.

Med bifall härtill har Riksdagen beslutit att såsom tillgång vid statsregleringen
för är 1889 beräkna och använda öfverskott å statsregleringarna
för år 1886 och föregående år samt öfverskott från postverket med tillsammans
3,472,000 kronor.

I förenämnda proposition har Eders Kongl. Maj:t i sammanhang med
beräkningen af förenämnda inkomster föreslagit, att af riksbankms vinst för
ar 1887 måtte anvisas 2,000,000 kronor för statsverkets behof till utbetalning
vid den tid under år 1889, som af Riksdagen komme att bestämmas.

14

.7liks dagens Skrifvelse N:o 90.

Med afslag å Eders Kongl. Maj:ts framställning i denna del, har Riksdagen
beslutit., att riksbankens vinst för år 1887 skall bibehållas för bankens
eget ändamål, och att 500,000 kronor af nämnda vinst skola öfverföras till
den för uppförande åt nytt riksbankshus bildade fond.

Stockholm den 14 maj 1888.

Med undersåtlig vördnad:

Riksdagens Skrifvelse N:o 90.

15

Statsverkets inkomster

Ordinarie inkomster.

Kontant

Kronor

öre

Grundskatt................................................................................

4,185,000

250.000

300.000

Kyrkotionde........................................................................................

_

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål ...........................

—

Trosspassevolansafgift ..............................................................

26,000

—

Tillfälliga rotevakansafgifter .................................................

68,000

i

Soldatvakansafgift................................................................

110,000

260,000

2,700,000

_!

Båtsmansvakansafgift.........................................................

i

Arrendemedel ............................................................................

—

Mantalspenningar ..............................................................

665,000

—

Bötesmedel .............................................................

240,000

—

Kontrollsi ämpelmedel..............................................................

25,000

—

Fyr- och båkmedel ...........................................................

1,200,000

—

Telegrafm edel ..........................................................................

1,200,000

6,000,000

_

•J eni vägs! ralikmedel..................................................................

—

Skogsmedel ...............................................................

1,600,000

—

Extra upphörd ............................................ .............

100,000

—

S:gr 18,929,000.

Beyiliningar.

Tullmedel ...............................................................................

86,000,000

-!

Postmedel..................................................................................

6,580,000

-!

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter.....

350,000

-!

Stämpelmedel .................................................................

3,500,000

—

Bränvinstillverkningsskatt ...............................................

15,000,000

—■ :

Hvitbetssockertillverkningsafgift ...........................................

250,000

-,

Bevillning af fast egendom samt af inkomst ...........................

3,600,000

—

S:gr 65,280,000.

Summa

84,209,000

1