Riksdagens Skrifvelse N:o 61.

N:o Öl.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 11 Maj 1888.

— — — — Andra Kammaren den 11 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna
under riksstatens femte hufvudtitel.

(Statsutskottets utlåtanden n:is 6, 6 a och 45 samt memorial n:o 28.)

Till Konungen.

Vid riksstatens femte hufvudtitel, omfattande anslagen till sjöförsvaret,
hafva vid innevarande riksdag ifrågakomma de förändringar,
som här nedan omförmälas:

Ordinarie anslag.

Aflöning för flottans corpser och stater.

l:o. Under denna anslagstitel har Eders Kongl. Maj:t i statsverkspropositionen
föreslagit dels:

att det i nu gällande riksstat till aflöning för flottans corpser och

stater anvisade anslag å ..................................................... kr. 1,312,734: —

måtte förhöjas med det för år 1889 till förändrad
organisation af sjömanscorpsens erforderliga belopp » 67,000: —

eller till kr. 1,379,734: —

24

Riksdagens Skrifvelse N:o 61.

dels att hvad af anslaget till ersättning för vakanta rusthållsnummer
i Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmar'' län icke redan
på grund af 1872 och 1876 årens riksdagsbeslut borde inräknas bland
tillgångarna till aflöning för flottans corpser och stater, måtte likasom
föregående år för fyllande af behofvet under denna anslagstitel under
år 1889 användas;

dels att i öfrigt ett anslag af 50,000 kronor måtte å extra stat
för år 1889 anvisas, att gemensamt med anslaget till aflöning för flottans
corpser och stater redovisas.

Med bifall till hvad Eders Kongl. Maj:t i förenämnda hänseenden
föreslagit har Riksdagen dels medgifvit,

att det i nu gällande riksstat till aflöning för flottans corpser och
stater anvisade anslag å 1,312,734 kronor må förhöjas med det för år
1889 till förändrad organisation af sjömanscorpsen erforderliga belopp
67,000 kronor eller till 1,379,734 kronor, och

att hvad af anslaget till ersättning för vakanta rusthållsnummer i
Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmar län icke redan på grund
af 1872 och 1876 årens riksdagsbeslut bör inräknas bland tillgångarne
till aflöning för flottans corpser och stater må likasom föregående år
för fyllande af behofvet under denna anslagstitel under år 1889
användas,

dels ock för genomförande af den beslutade löneregleringen för
flottans corpser och stater, på extra stat för år 1889 beviljat ett anslag
af 50,000 kronor, att redovisas gemensamt med anslaget till aflöning
för flottans corpser och stater.

Pensionering af reservbefäl.

2:o. Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att det af senaste Riksdag
beviljade anslagsbelopp 6,400 kronor till pensionering af reservbefäl
må i 1889 års riksstat uppföras med titel »pensionering af
reservbefäl» och med natur af förslagsanslag högst.

Hvad Eders Kongl. Maja i detta afseende föreslagit har Riksdagen
bifallit.

Riksdagens Skrifvelse N:o 61.

25

Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossecorpserna.

3:o. Jemväl i likhet med hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit har
Riksdagen beslutit,

att till utjemnande af återstående brist, 15,856 kronor 4 öre, på
anslaget till beklädnad åt sjömans- och skeppsgossecorpserna må, i
mån sådant blifver erforderligt, få användas den besparing, som under
åren 1888 och 1889 kan beredas på ifrågavarande anslag, äfvensom
att detta medgifvande äfven må få afse år 1887.

Lindring i rustnings- och roteringsbesvären.

4:o. I öfverensstämmelse med hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit
har Riksdagen för år 1889 nedsatt förslagsanslaget till lindring i rustnings-
och roteringsbesvären från 140,000 kronor till 120,000 kronor.

Sj öbeväringens vapenöfningar.

5:o. I öfverensstämmelse med Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda
framställning har Riksdagen beslutat, att det till sj öbeväringens vapenöfningar
anvisade förslagsanslag skall i riksstaten för år 1889 uppföras
med oförändradt belopp 72,400 kronor, men under förändrad titel:
»sjöbeväringens vapenöfningar samt beklädnad och ersättning derför».

Sjökrigsskolan.

6:o. Eders Kongl. Maja har föreslagit:

att de vid sjökrigsskolan anstälde lektorers löneförmåner måtte
sålunda förbättras:

a) att aflöningen i första lönegraden bestämdes till 3,600 kronor;
Bill. till lliksd. Prat. 1888. 10 Band. 1 Afd. 1 Band. 6 Haft. 4

26

Riksdagens Skrifvelse N:o 61.

b) att de nu utgående ålderstilläggen i 2:a, 3:e och 4:e lönegraderna
förhöjdes från 250 kronor till 500 kronor, äfvensom att
sådan förhöjning i ålderstillägg äfven medgåfves biträdande
läraren i matematik;

c) att lektorerne vid sjökrigsskolan finge åtnjuta rätt till tjenstårsberäkning
i likhet med lektorerne vid de allmänna läroverken;
samt

d) att lektorerne vid sjökrigsskolan förklarades berättigade att
från allmänna indragningsstaten erhålla pension till enahanda
belopp och på enahanda vilkor, som för närvarande vore bestämda
för deras vederlikar i motsvarande lönegrad vid de allmänna
läroverken,

allt med vilkor att den, som ville komma i åtnjutande af dessa
förbättrade löneförmåner, icke finge, jemte sin lärarebefattning vid sjökrigsskolan,
utöfva lärareverksamhet vid någon privat undervisningsanstalt
för inträde i nämnda skola;

att för beredande af denna löneförbättring dels det å ordinarie
stat uppförda anslag för sjökrigsskolan måtte förhöjas med 1,860 kronor
eller från 31,040 kronor till 32,900 kronor, dels ock af kadetternas
terminsafgifter måtte få användas, utöfver hvad deraf redan blifva
till löneförbättring åt lärarne anvisadt, ytterligare 1,300 kronor;
äfvensom

att förenämnda löneförmåner äfven måtte få utgå för år 1888,
under vilkor att den af sjökrigsskolans lärare, som deraf ville komma
i åtnjutande, icke finge, jemte sin lärarebefattning vid nämnda skola,
utöfva lärareverksamhet vid någon undervisningsanstalt för inträde i
sjökrigsskolan, efter det att nu pågående lärokurs i s. k. förberedande
sjökrigsskolan blifvit instundande vår afslutad; samt att de för denna
löneförbättrings genomförande under år 1888 erforderliga medel måtte
få till den del, kadetternas terminsafgifter dertill icke kunde lemna
tillgång, dock ej till högre belopp än 1,860 kronor, utgå af femte hufvudtitelns
allmänna besparingar.

Riksdagen har på det sätt bifallit Eders Kongl. Maj:ts framställning
angående förbättring af de vid sjökrigsskolan anstälde lektorers
löneförmåner, att Riksdagen dels medgifvit, att, till löneförbättring åt
lärarne vid sjökrigsskolan, af kadetternas terminsafgifter, så vidt de
dertill lemna tillgång, må användas ett belopp af 1,300 kronor, dels

Riksdagens Skrifvelse N:o 61.

27

ock för samma ändamål anvisat ett extra anslag å 1,860 kronor för
år 1889.

Anslagen till durchmarschkostnader och till rese- och
traktamentspenningar.

7:o. I enlighet med Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,
och det förslag till genomförande af sjömanscorpsens förändrade
organisation, som af senaste Riksdag bifölls, har Riksdagen beslutat,
att i riksstaten för år 1889 anslaget till durchmarschkostnader skall
nedsättas med 4,000 kronor, eller från 30,000 kronor till 26,000 kronor,
samt anslaget till rese- och traktamentspenningar förhöjas med ett
denna nedsättning motsvarande belopp, ellen från 15,000 kronor till
19,000 kronor.

Lots- och fyrinrättmngen med lifräddningsanstalterna.

8:o. Eders Kongl. Maj:t har föreslagit:

att Riksdagen för sin del måtte godkänna den vid statsrådsprotokollet
den 12 januari 1888 fogade stat för lotsstyrelsen och lotsvorket
jemte de likaledes der upptagna vilkor för åtnjutande af de i staten
uppförda aflöningar;

att Riksdagen i fråga om pensionering af lotsstyrelsens embetsoch
tjensteman samt befäl, underbefäl och gemenskap vid lotsverket,
hvilka icke blifvit på öfvcrgångs- och indragningsstat förflyttade, måtte
för sin del besluta:

a) att embets- eller tjensteman vid lotsstyrelsen, hvilken icke vore
anstäld å fyringeniörskontoret, äfvensom vaktbetjent, då han uppnått
65 lefnads- och 35 tjensteår samt kommit i åtnjutande af de ålderstillägg
till lönen, som enligt stat högst bestodes, samt tjensteman å fyringeniörkontoret,
då han uppnått 60 lefnads- och 30 tjenstår samt
kommit i åtnjutande af ett ålderstillägg till lönen, skulle vara förpligtad
att från tjensten afgå med pension och fyllnadspension jemte så stort
bidrag från lotsverket, att sammanlagda pensionsförmånerna motsvarade,
för de förstnämnde lönens hela belopp och för fyringeniörkontorets
tjenstemän den ursprungliga lönen jemte ett ålderstillägg;

Riksdagens Skrifvelse N:o 61.

28

b) att lotskapten och öfverlots af l:a grad vid uppnådda 60 lefnadsoch
30 tjenstår och så framt han då kommit i åtnjutande af ett ålderstillägg
till lönen äfvensom öfverlots af 2:a grad, lotsålderman och fyrmästare
vid uppnådda 65 lefnads- och 35 tjenstår skulle vara pligtig
att från tjensten afgå med pension och fyllnadspension samt derutöfver
ett bidrag från lotsverket till det belopp, att de sammanlagda pensionsförmånerna
uppginge, för lotskapten till 3,500 kronor, för öfverlots af
l:a grad till 1,700 kronor samt för öfverlots af 2:a grad och fyrmästare
till 1,000 kronor;

c) att det dock måtte vara Eders Kongl. Maj:t eller lotsstyrelsen,
der det tillkomme denna att afskedet utfärda, obetaget att låta med
detsamma anstå, derest och så länge den pensionsberättigade pröfvades
kunna i tjensten gagna det allmänna och kunde finnas villig att i densamma
qvarstå;

d) att pensionsförmånerna för gemenskapen vid lotsverket, sådana
de funnes bestämda i reglementet den 31 oktober 1879, måtte genom
bidrag från lotsverkets medel höjas till nedan upptagna belopp:

l:a

klassen.

2:a

klassen.

3:e klassen.

Iso klassen.

_ bc

_ bi

bb

c?

S- £

GG

hj

2. £

U1

t-

g-h-

w

bj

2. &

GG

3

< p

3

3

< P

a

3

<5 P

5

3

< £

3

o"

3

P aq
&

£

P

o‘

3

£

3

p

O*

3

p

o"

3

& »b5

B

p

<Tt- PO

3

r*- 30

Mästerlots äfvensom uppsyningsman vid

lifräddningsanstalterna, den sistnämnde

om lian kommit till skada i tjensten..

360

360

720

240

360

600

180

270

450

120

230

350

Lots- och fyrvaktare äfvensom båtstyrare

vid lifräddningsanstalterna, den sist-

nämnde om han blifvit skadad i tjensten

240

340

580

160

340

500

120

230

350

80

220

300

Lotslärling och fyrbiträde äfvensom rod-

dåre vid lifräddningsanstalterna, den

sistnämnde om han blifvit skadad i

tjensten..........................................

150

200

350

100

200

300

75

125

200

50

100

150

dock under vilkor att mästerlots, lots eller lotslärling, hvilken
uppnått en lefnadsålder af 60 år, samt fyrvaktare eller fyrbiträde,
hvilken uppnått eu lefnadsålder af'' 65 år, skulle, i händelse han dermed
förenade en tjenstålder af 40 år, vara skyldig att med de för
honom i andra klassen bestämda pensionsförmåner från tjensten afgå,

Riksdagens Skrifvelse N:o 61.

29

lotsstyrelsen likväl obetaget att, med den afskedssökandes medgifvande,
låta med afskedet anstå, derest och. så länge han funnes kunna på ett
tillfredsställande sätt i tjensten gagna det allmänna;

att för lotsstyrelsen och lotsverket måtte i riksstaten uppföras
såsom reservationsanslag, att af fyr- och båkmedlen direkt utgå, enahanda
belopp som det, hvartill inkomsttiteln »fyr- och båkmedel» för
statsregleringsperioden beräknats uppgå, eller, med ^beräkning af de
i anslaget ingående friheter och ersättningar, 1,200,409 kronor, med
Eders Kong!. Maj:t fortfarande förbehållen rätt såväl att för det med
anslaget afsedda ändamål använda det öfverskott, som å inkomsterna
kunde uppstå, som ock att i staten vidtaga de jemkningar, hvilka kunde
blifva af inträffande omständigheter, såsom nya säkerhetsanstalters inrättande
och dylikt, påkallade;

hvarjemte "Eders Kongl. Maj:t förklarat sig vilja, under förutsättning
det äfven Riksdagen funne staten för lotsstyrelsen och lotsverket
böra för framtiden af Riksdagen pröfvas, framgent till Riksdagens godkännande
årligen framlägga ifrågakommande förändringar vid regleringen
af nämnda stat.

Innan Riksdagen går att yttra sig öfver det af Eders Kongl.
Maj:t framlagda förslaget, vill Riksdagen i minnet återkalla det enligt
Riksdagens åsigt på saken inverkande af hvad angående denna och
dermed sammanhängande frågor tillförene förekommit inför Riksens
Ständer och inför Riksdagen. Till en början anser Riksdagen sig
böra erinra, att, då fyrar först i Sverige började byggas till följd af
enskild företagsamhet, egarne af en fyr erhöllo rätt att af fartyg, som
passerade, uppbära vissa afgifter till fyrens underhåll. På samma sätt
erlades till kronan vid vissa hamnar båkafgift till underhåll af de få
och spridda fyrar, som genom kronans försorg upprättats. När sedermera
allt flere nya fyrar tillkommo och slutligen de enskilda öfvergingo
i kronans ego, så att den allmänna sjöfarten kunde anses tillgodosedd
genom de säkerhetsanstalter, som för densamma längs kusterna
småningom anordnats, blef afgiften tillika allmän för alla, som
af fyr- och båkväsendet hade gagn. Men med hänsyn till afgiftens
ursprungliga tillkomst befans det fortfarande rättvist, att hvad som på
detta sätt inflöt uteslutande användes till samma näringsgrens fromma.
Om denna grundsats någon gång blifvit öfverträdd eller förslag väckts,
hvarigenom den skulle kommit att öfverträdas, hafva Riksens Ständer
och Riksdagen alltid mött sådant med sitt ogillande. Så anhöllo 1809
års Ständer, det Eders Kongl. Maj:t täcktes lemna sitt bifall dertill,
att lots- och båkinrättningens fond, egentligen bestämd att bestrida

Riksdagens Skrifvelse N:o 61.

30

kostnaderna vid båkars och öfriga sjömärkens underhållande, nyas
uppbyggande, kronolotsars aflöning, flere sådanas antagande och nya
farvattens eller lotsleders inrättning in. m., måtte till sitt ändamål användas
samt i riksstaten få sin särskilda titel, äfvensom att, derest
det skulle finnas nödigt att använda medlen till andra allmänna behof,
hvad lotsfonden i sådan händelse tillsköte, skulle vid annat tillfälle
dit ersättas och emellertid beräknas såsom dess fordran hos statsverket.
Likaså förklarade 1828 års och 1834—1835 årens Ständer,
att de ansett, att alla de intrader, som i och för fyr- och båkanstalterna
inflöte, borde oafkortade för ändamålet framgent användas.
Sedermera har vid hvarje statsreglering bifallits Eders Kongl. Maj:ts
begäran, att öfverskotten å ifrågavarande inkomsttitel finge till förmån
för lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna användas.
Men lika benägen som Riksdagen varit att villfara denna Eders Kongl.
Maj:ts begäran, lika obenägen har Riksdagen synts att antaga förslag
liknande det, hvarmed Eders Kongl. Maj:t nu framkommit. Då Eders
Kongl. Maj:t vid 1877 års riksdag föreslog att de grunder, som gälde
för pensionering af flottans befäl och underbefäl med vederlikar, jemväl
måtte få tillämpas vid pensionering af, bland andra, personalen
vid lotsstyrelseu samt befäl och underbefäl vid lotsverket, svarade
Riksdagen, att det ej synts Riksdagen lämpligt att ingå i pröfning af
förslag till pensionering, grundande sig på lönestater, hvilka ej varit
föremål för Riksdagens pröfning, hvarför Riksdagen ej ansåg sig kunna
bifalla förslaget. Sedermera framlade Eders Kongl. Maj:t till 1882
års Riksdag aflöningsstater för lotsstyrelsen och lotsverket samt föreslog,
att Riksdagen — med bifall dertill att de enligt kungörelsen den
24 november- 1876 faststälda grunder för pensionering af flottans befäl
och underbefäl med vederlikar finge tillämpas vid pensionering jemväl
af personalen vid lotsstyrelsen samt befälet och underbefälet vid lotsverket
under iakttagande dervid af tillika föreslagna närmare bestämmelser,
äfvensom att ej mindre de fyllnadspensioner, till hvilka ifrågavarande
löntagare skulle blifva jemlik! berörda stadganden berättigade,
än ock pensionerna till gemenskapen vid lotsverket skulle för år 1883
och framgent bestridas af lots- och fyrmedlen — ville för sin del
godkänna de framlagda staterna för lotsstyrelsen och lotsverket jemte
tillika framstälda vilkor för åtnjutande af de i staterna uppförda aflöningar.
Icke heller denna Eders Kongl. Maj:ts framställning varm
Riksdagens bifall.

Nu föreligger åter ett liknande förslag. Enligt detsamma skulle
de medel, som utöfver redan medgifna pensionsförmåner från stats -

Riksdagens Skrifvelse N:o 61.

31

verket och amiralitetskrigsmanskassan för den föreslagna pensionsregleringens
genomförande skulle erfordras, kunna inom den nu beräknade
inkomsten af fyr- och båkmedlen beredas, utan att inskränkning
behöfde ske i de belopp, som för andra lotsverkets ändamål användas.
Men då, enligt 3 § af ansvarighetslagen för statsrådets ledamöter m.
fl. jemförd med 60 § regeringsformen, det tillkommer Eders Kong!.
Maj:t att, utan Riksdagens hörande, bestämma fyr- och båkafgifterna,
skall följden af ett fastställande af de föreslagna staterna, enligt Riksdagens
förmenande, utan tvifvel blifva att, derest de nu bestämda fyroch
båkafgifterna af en eller annan orsak icke skulle blifva för de på
dessa stater grundade utgifternas bestridande tillräckliga, antingen
Eders Kongl. Maj:t, till men för sjöfarten, måste höja afgifterna, eller
också Riksdagen genom anslags beviljande komma lotsverket till hjelp.
Men liksom Riksdagen alltid ansett, att fyr- och båkafgifterna icke äro
att betrakta såsom en inkomstkälla för tillgodoseende af statens allmänna
behof, utan såsom en särskild, af en viss rörelse utgående afgift,
uteslutande afsedd för underhåll och förbättrande af de för denna
rörelses underlättande inrättade anstalter, så har Riksdagen också synts
vara af den mening, att dessa afgifter städse skulle afvägas så, att
de, utan något statens bidrag, blefve för dessa ändamål tillräckliga.
Riksdagen anser derför det vara bäst att Eders Kongl. Magt, med
bibehållande af sin konstitutionella rätt att bestämma fyr- och båkafgiften,
också sjelf, utan Riksdagens inblandande, tillser, att med dessa
medel icke blott säkerhetsanstalterna underhållas och utvecklas, utan
jemväl för personalen de aflöning^- och pensionsförmåner beredas, på
Indika den kan anses hafva skäligt anspråk. Då Eders Kongl. Magt
emellertid nu låtit Riksdagen taga kännedom om hvad Eders Kongl.
Maj:t i sådant afseende ansett skäligt, har Riksdagen funnit sig icke
böra lemna oanmärkt, att de för lotsstyrelsens embets- och tjensteman
samt befäl vid lotsverket föreslagna pensionsbelopp synas vara högre
beräknade än efter de grunder, som äro gällande inom andra statens
förvaltningsområden.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, har Riksdagen, utan att
ingå i pröfning af hvad Eders Kongl. Magt föreslagit i fråga om
aflöning och pensionering af lotsstyrelsens embets- och tjenstemän
samt befäl, underbefäl och gemenskap vid lotsverket, i likhet med
hvad under en följd af år egt rum, beslutat, att det till lots- och fyrinrättningen
med lifräddningsanstalterna erforderliga penningeanslag
skall upptagas till enahanda belopp, hvartill inkomsttiteln »fyr- och
båkmedel» för statsregleringsperioden beräknats uppgå, eller 1,200,000

32

Riksdagens Skrifvelse N:o 61.

kronor, och följaktligen anslaget, med inberäkning af deri ingående
friheter och ersättningar, utföras med 1,200,409 kronor, samt att de å
inkomsttiteln uppkommande öfverskott få användas för de med berörda
anslag afsedda ändamål.

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.

9:o. Förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. in.,
för närvarande uppgående till 46,999 kronor, har för jemnande af
hufvudtitelns slutsumma minskats med 33 kronor 75 öre till 46,965
kronor 25 öre.

Öfriga ordinarie anslag.

10:o. Beträffande öfriga under denna hufvudtitel i riksstaten uppförda
ordinarie anslag har Eders Kongl. Maj:t icke föreslagit någon
förändring; och har Riksdagen beslutat att fastställa samtliga de ordinarie
anslag under denna femte hufvudtitel, i hvilka förändring här
ofvan icke blifvit anmäld, till enahanda belopp, hvartill de i riksstaten
för år 1888 finnas uppförda.

Extra anslag.

Förutom det extra anslag å 50,000 kronor, om hvilket Riksdagen
här ofvan under punkt l:o meddelat sitt beslut, hafva för tillfälliga
behof inom sjöförsvaret följande extra anslag för år 1889 ifrågakommit.

Fartygsmateriel.

ll:o. Till fortsättande af pansarbåten »Götas» nybyggnad har Eders
Kongl. Maja på extra stat för år 1889 äskat ett "belopp af 728,000
kronor.

33

''Riksdagens Skrifvelse N:o 61.

På grund af hvad af statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden
den 12 januari 1888 inhemtats och då Riksdagen nästlidna år för
ifrågavarande ändamål beviljade 700,000 kronor, har Riksdagen för
nästkommande år beviljat det äskade beloppet. Men äfven nu vill
Riksdagen såsom tillförene i dylika fall uttala önskvärdheten af att den
för fartyget nödiga materielen, så vidt möjligt, anskaffas inom landet.
Hvad särskildt de för fartygets bestyckning erforderliga kanonerna beträffar,
torde möjlighet finnas att tillverka däckskanonerna vid inhemsk
verkstad.

Med uttalande häraf får Riksdagen anmäla, att Riksdagen för fortsatt
nybyggnad af pansarbåten »Göta» för år 1889 anvisat ett extra
anslag å 728,000 kronor.

Artillerimateriel.

12:o. Till anskaffning af artillerimateriel har Eders Kongl. Maj:t
på extra stat för år 1889 äskat ett belopp af 50,000 kronor.

Under uttalande af den önskan, att artillerimaterielen, så vidt ske
kan, må tillverkas inom landet, får Riksdagen anmäla, att Riksdagen
till anskaffning af artillerimateriel på extra stat för år 1889 anvisat
ett belopp af 50,000 kronor.

Minväsendet.

13:o. Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,
har Riksdagen till anskaffning af sjelf gående minor för år 1889
anvisat ett extra anslag å 45,000 kronor.

14:o. På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen till fullbordande af syft- och tändstationer vid OscarFredriksborg
och Vaxholm på extra stat för år 1889 anvisat ett belopp
af 28,300 kronor.

15:o. Jemväl med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda
framställning har Riksdagen till minväsendets utveckling för år 1889
anvisat ett extra anslag å 5,600 kronor.

Bih. till Eihd. Prot. 1888. 10 Sami. 1 Äfd. 1 Band. 6 Saft.

5

34

Riksdagens Skrifvelse N:o 61.

Ersättning och anskaffningar för försvaret af Fårösund.

16:o. Till ersättning och anskaffningar för försvaret af Fårösund har
Eders Kongl. Maj:t för år 1889 äskat ett extra anslag å 25,100 kronor.

Af stadsråd sprotokollet den 12 januari 1888 har inhemtats att för
fullständigande af de arbeten, som i och för försvaret af Fårösund
redan blifvit utförda, och på det att de för ändamålet nedlagda betydliga
kostnader icke måtte vara delvis förspilda och dervarande anordningar
befinnas otillfredsställande, erfordrades ytterligare till:

Expropriationskostnad .............................................................. kr. 5,627: 42

Boningshus åt bevakningspersonalen................................... » 14,500: —

Inventarier för min- och artilleridepartementen............... » 1,999: —

En transportvagn................................................................... » 100: _

En mindre båt för bevakning ............................................. » 271: —

Fullbordande af bryggan till minförrådshuset .................. » 2,600: —

Hus för projektiler................................................................. x» 3,500: _

Täckningsmaterialier ................................................................ » 11,633: _

Ammunitionsutredning.......................................................... » 11,968: —

Summa kronor 52,198: 42,

Det af Eders Kongl. Maj:t äskade beloppet för ersättning af expropriationskostnad
5,627 kronor 42 öre och näst derefter upptagna
fem poster för anskaffningar tillsammans 19,470 kronor har Riksdagen
funnit böra beviljas, dock under den förutsättning, att, enär redan betydliga
belopp beviljats för försvaret af Fårösund, sådana anordningar
måtte träffas, att något vidare anslag för detta ändamål icke behöfde
hos Riksdagen begäras.

Riksdagen har alltså till ersättning och anskaffningar för försvaret
af Fårösund för år 1889 anvisat ett extra anslag å 25,100 kronor.

17:o. I en till Riksdagen aflåten proposition af den 23 mars innevarande
år har Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att, till ersättande
af den för monitorn Thordön utbetalta bergarelön med ränta och
de af tvisten om bergarelönens belopp föranledda kostnader, på extra
stat för år 1889 anvisa ett anslag af 83,436 kronor 75 öre.

Enär, såsom af det vid denna proposition fogade statsrådsprotokoll
inhemtats, kronan genom laga kraftvunnet utslag förpligtats att
till bergnings- och dykeribolaget Neptun utgifva det af marinförvaltningen
utbetalda belopp, finner Riksdagen icke annat för Riksdagen

Riksdagens Skrifvelse N:o 61.

35

återstå än att anvisa ifrågakomna beloppet. Dock anser Riksdagen det
sätt, på hvilket kronans talan i denna sak blifvit förd, icke böra finnas
oanmärkt.

Under uttalande häraf och af önskvärdheten att det måtte tillses,
att för framtiden sådana fall som nu föreliggande icke förekomma, får
Riksdagen anmäla, att Riksdagen till ersättande af den för monitorn
Thordön utbetalta bergarlön med ränta och de af tvisten om bergarelönens
belopp föranledda kostnader, på extra stat för år 1889 anvisat
ett anslag af 83,436 kronor 75 öre.

Stockholm den 11 maj 1888.

Med undersåtlig vördnad:

36

Riksdagens Skrifvelse N:o 61.

Bil. Ivitt. A.

Ordinarie anslagen under riksstatens Femte Imfvudtitel.

........

Indelning och dermed

Anvisning
i kontant.

jemförlig anvisning,
på förslag.

Summa.

Sj öförsvarsdepartementet.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Departementet och öfverstyrelsen.

Departementschefen ......................................................

Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli samt kom-

17,000

—

—

—

—

—

17,000

—

mandoexpeditionen...................................................

26,800

—

—

—

—

—

26,800

—

Marinförvaltningen ......................................................

38,600

—

—

—

—

—

38,600

—

S:gr

82,400

—

—

—

—

—

82,400

—

Flottans personal.

Aflöning för flottans corpser och stater. Nu-

varande belopp.................................... 1,312,734: —

Ökas med .......................................... 67,000: —

1,379,734

32,000

1,379,734

32,000

| Ålderstillägg, förslagsanslag ..........................................

—

—

—

—

—

—

| Pensionering af reservbefäl, förslagsanslag, högst (Nytt)......

! Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossecorpserna, reservations-

6,400

—

—

—

--

—

6,400

—

anslag ..................................................................

287,600

—

—

—

—

-

287,500

—

I Naturaunderhåll, förslagsanslag.......................................

452,450

—

—

—

—

—

452,450

—

Båtsmansindelningen......................................................

Ersättning för vakanta rusthållsnummer i Blekinge län och

—

—

75,500

—

26,400

—

101,900

—

Södra Möre härad af Kalmar län ..............................

114,000

—

—

—

—

—

114,000

—

Lindring i rustnings- och roteringsbesvären, förslagsanslag.

Nuvarande belopp ................................. 140,000: —

Minskas med ....................................... 20,000: —

120,000

120,000

S:gr

2,392,084

—

75,500-

26,400 —

2,493,984

-

Trp:t

2,474,484

—

75,500

26,400

2,576,384

-

Riksdagens Skrifvelse N:o 61.

37

Indelning och dermed

Anvisning
i kontant.

jemförlig anvisning,
på förslag.

Summa.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor. 1

Ö.

i

Kronor.

Ö.

Flottans materiel.

Trprt

2,474,484

75,500

—

26,400

—

2,576,384

Flottans nybyggnad och underhåll, reservationsanslag.........

1,200,000

—

—

1,200,000

Diverse anslag.

Flottans öfningar, reservationsanslag ..............................

Sjöbeväringens vapenöfningar, förslagsanslag. Rubriken än-

670,000

—

—

—

—

—

670,000

—

dras till:

»Sjöbeväringens vapenöfningar samt beklädnad och er-sättning derför», förslagsanslag.................................

72,400

_

_

_

72,400

—

Undervisningsverken:

Sjökrigsskolan ....................................... 31,040: —

Skeppsgosseskolan.................................... 8,780: —

39,820

60,000

39,820

Sj ökarte verket, reservationsanslag....................................

Stipendier åt sjöofficerare under anställning i utländsk tjenst

—

—

—

—

—

60,000

—

eller kommendering utrikes.......................................

15,000

—

—

—

—

—

15,000

—

Durchmarschkostnader, reservationsanslag. Nuva-

rando belopp .......................................... 30,000: —

Minskas med.......................................... 4,000: —

26,000

39,000

26,000

Sjukvård .....................................................................

—

—

—

—

—

39,000

—

Diverse behof...............................................................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag.

19,175

19,175

Nuvarande belopp.................................... 15,000: —

Ökas med ............................................. 4,000: —

19,000

19,000

1 Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., för-

slagsanslag. Nuvarande belopp ............... 46,999: —

Minskas för jemnande af hufvudtitelns slut-summa med .......................................... 33: 75

46,966

12.50C

25

—

46,965

25

Extra utgifter..............................................................

—

—

—

—

12,500

—

S:gr

1,019,86C

26

—

1,019,860

25

Trp:t

4,694,344

126

>| 75,50(

>|—

| 26,40o|—

4,796,244

25

I

38

Riksdagens Skrifvelse N:o 61.

Anvisning
i kontant.

Indelning och dermed
jemförlig anvisning,
på förslag.

Summa.

Friheter.

Ersättningar.

Handeln.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Trp:t

4,694,344

25

75,500

—

26,400

—

4,796,244

25

Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna, re-

servationsanslag......................................................

1,200,000

—

405

—

4

—

1,200,400

—

Undervisningsanstalter för sjöfart....................................

94,650

—

—

—

—

—

94,650

—

Nautisk-meteorologiska byrån..........................................

Alderstillägg för personalen vid undervisningsanstalterna för

9,000

—

—

—

—

—

9,000

—

sjöfart och föreståndaren vid nautisk-meteorologiska
byrån, förslagsanslag .............................................

13,000

13,000

S:gr

1,316,650

—

405

—

4

—

1,317,059

—

Summa

6,010,994

25

75,905

—

26,404

—

6,113,303

25

Riksdagens Skrifvelse N:o 61.

39

Bil. Litt. B.

Extra ordinarie anslagen under riksstatens Femte hufvudtitel.

Kronor.

Ö.

Sjöförsvarsdepartementet.

Till genomförande under år 1889 af löneregleringen för flottan .............................

50,000

—

» fortsättande af pansarbåten »Götas» nybyggnad .............................................

728,000

—

» anskaffning af artillerimateriel.....................................................................

50,000

—

» « » sjelfgående minor..................................................................

45,000

—

■> fullbordande af sylt- och tändstationer vid Oscar—Fredriksboi-g och Vaxholm......

28,300

—

» minväsendets utveckling..............................................................................

5,600

—

» löneförbättring åt lärarne vid sjökrigsskolan...................................................

1,860

—

» ersättning och anskaffningar för försvaret af Fårö sund .................................

25,100

—

» bergarlön för monitoren Thordön m. m.......................................................

83,436

75

Summa

1,017,296

75