Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 44.
1
N:o 44.
Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående ombyggnad
af kongl. stora teaterns hus med mera; gifven
Stockholms slott den 17 april 1888.
Under åberopande af bilagda protokoll öfver finansärenden för
denna dag, vill Kongl. Maj: t härmed föreslå Riksdagen att medgifva,
att ombyggnad och förändring af kongl. stora teaterns hus, i
hufvudsaklig öfverensstämmelse med ett af professoren E. Jacobsson
upprättadt, med n:o 1 betecknadt förslag, om hvilket i berörda protokoll
vidare förmäles, må ega rum för en beräknad kostnad af 765,000
kronor, att bestridas medelst ett för teaterkassans räkning hos statskontoret
af medel, tillhöriga de under detta embetsverks förvaltning
stående fonder och kassor, upptaget lån till belopp af högst 800,000
kronor;
att ränta och amortering å detta lån må bestridas af hyresinkomsten
för de enligt nyssberörda förslag till inredande afsedda butiksoch
affärslokaler i stora teaterns hus samt nämnde hyresinkomst i
öfrigt användas till uppehållande af teaterverksamheten; samt
att, derest i följd af den ifrågasatta ombyggnaden af stora teaterns
hus verksamheten å denna teater kommer att någon tid upphöra,
så väl det å ordinarie stat uppförda anslag till kongl. teatern af
60,000 kronor som det af Kongl. Maj:t i den till innevarande års Riksdag
aflåtna nådiga proposition angående statsverkets tillstånd och behof
för uppehållande af teaterverksamheten under spelåret 1888—1889
Jiih. Ull Rilcsd. Prot. 1888. 1 Sami. 1 Afd. 23 Hiift. 1
2
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 44.
äskade kreditiv till belopp af 25,000 kronor må efter Kongl. Maj:ts
bepröfvande användas ej mindre för teaterverksamhetens uppehållande
vare sig å stora teatern och dramatiska teatern eller i särskild! förhyrd
lokal än äfven, i den mån sådant finnes skäligt, till beredande
af tillfälliga understöd åt de- medlemmar af personalen vid de kong],
teatrarne och hofkapell, som under byggnadstiden komme att sakna
användning.
Vidare vill Kong]. Maj:t föreslå Riksdagen att till betäckande af
en vid verksamheten å de kongl. teatrarne under spelåren 1883—
1888 uppkommen brist å extra stat under sjunde hufvudtiteln för år
1889 anvisa ett anslag å 129,000 kronor.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.
Under Hans Maj:ts Min Allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
d U STA F.
F. v. Essen.
Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 44.
3
Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Kongl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 17 april 1888.
Närvarande:
lians excellens herr statsministern friherre Bildt,
statsråden: Boven,
von Kkusenstjerna,
Wennerberg,
Bergström,
friherre Palmstierna,
friherre von Essen och
Lönegren.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet friherre von Essen anförde
i underdånighet:
»Genom nådigt bref den 13 juli 1887 anordnades en täflan om
pris för förslagsritningar till ny byggnad för kongl. stora teatern,
hvarjemte öfverintendentsembetet anbefaldes att efter den stadgade
täflingstidens utgång, jemte anmälan hvilka bland de inkomna förslagen
funnits förtjenta att belönas med pris eller för statens räkning inlösas,
afgifva underdånigt utlåtande och förslag beträffande lämpligaste sättet
för utförande af ifrågavarande byggnadsföretag. Då frågan om de
kongl. teatrarnes anslagsbehof för nästa statsregleringsperiod den 12
sistlidne januari inför Kongl. Maj:t anmäldes, hade berörda utlåtande
4
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o åi.
ännu icke inkommit, och något förslag till byggnadsfrågans ordnande
kunde derför icke i den nådiga propositionen angående statsverkets
tillstånd och behof framställas. Sedan öfverintendentsembetet den 11
sistlidne februari afgifvit det * äskade utlåtandet, hvilket i hvad detsamma
afsåg bedömande af de inkomna täflingsritningarna den 18 i
samma månad utgjort föremål för nådig pröfning, och ärendet derefter
underkastats ytterligare behandling af vederbörande myndigheter, torde
jag nu få påkalla Kongl. Maj:ts uppmärksamhet för de åtgärder, som
närmast må vara att vidtaga i det magtpåliggande ärendet.
Under de senare årens förhandlingar rörande teaterfrågan hafva
de skäl, hvilka med afseende å otidsenligheten, eldfarligheten och den
bristfälliga beskaffenheten af stora teaterns byggnad med nödvändighet
påkalla en mer eller mindre fullständig ombyggnad af denna teater,
så ofta och så utförligt blifvit framhållna, att jag nu icke anser mig
behöfva till desamma återkomma. Före det af öfverintendentsembetet
i dess ofvan omförmälda utlåtande framstälda förslag till byggnadsfrågans
lösning hafva ock två omfattande förslag till stora teaterns
ombyggnad blifvit upprättade. Det ena af dessa förslag, år 1881 uppgjord!
af professoren M. Isaius, åsyftade en tillbyggnad af stora teatern
å dess nuvarande tomt och beräknades medföra en kostnad,
maskinerier och värmeledning oberäknadt, af 1,680,000 kronor, hvilken
kostnadssumma likväl af den år 1883 af Kongl. Maj:t nedsatta så
kallade byggnadskomitén ansetts böra höjas till 2,500,000 kronor. Det
andra förslaget, upprättadt af öfverintendenten H. Zettervall och af
nyssnämnda komité såsom dess eget upptaget, afsåg åtskilliga ombyggnader
och ändrade inredningar säd teatern för en beräknad kostnad
af 705,700 kronor. Vid båda dessa förslag hafva likväl framstälts
anmärkningar, hvilka synts göra dem i deras dåvarande skick mindre
lämpliga att läggas till grund för byggnadsarbetet.
För minskande af teaterbyggnadens eldfarlighet hafva under de
senare åren betydliga summor blifvit utgifna, utan att likväl, särskilt
med afseende å de felaktigheter i byggnadens konstruktionssätt i vissa
delar, hvilka vid den af öfverintendentsembetet nu senast verkstälda
undersökningen kommit i dagen och till hvilka jag anhåller att längre
fram få återkomma, ändamålet kan anses hafva blifvit på ett tillfredsställande
sätt uppnådt.
Till de skäl, hvilka ur synpunkten af teaterbyggnadens otidsenlighet
och eldfarlighet blifvit anförda för nödvändigheten af dess ombyggnad,
kommer emellertid eu ytterligare omständighet af ännu mer
afgörande betydelse. Redan af en utaf öfverintendentsembetet år 1886
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 44.
5
å teaterbyggnaden verkstäld undersökning, hvars resultat finnas omförmälda
i det vid den nådiga propositionen angående statsverkets tillstånd
och behof den 29 april 1887 fogade protokoll öfver finansärenden,
framgick nemligen, att vissa delar af byggnaden, särskildt södra
delen deraf samt klädlogebyggnaden, företedde sprickor af så betänklig
beskaffenhet, att fara för ras vore för handen. Embetet, som med afseende
härå ansåg operahuset icke kunna utan fara begagnas, derest
icke nödiga reparationer vidtoges, framstälde i underdånigt memorial
af den 21 december 1886 i berörda hänseende tre alternativa förslag,
hvilka afsågo:
l:o) erforderliga arbeten för att, med bibehållande af husets nuvarande
form, försätta detsamma i så godt stånd, som ske kunde, utan
en fullständig ombyggnad, för hvilka arbeten, hufvudsakligen åsyftande
rifning och ombyggnad af hela södra delen af byggnaden, som omfattade
scenen, äfvensom af hela klädlogebyggnaden, konstnaden beräknats,
oafsedt möjligen erforderliga förändringar beträffande teatermaskineri,
belysning och vattenledning, till" 475,000 kronor;
2:o) nödvändiga arbeten för att huset måtte kunna, utan fullständigt
iståndsättande, under några tiotal af år för sitt ändamål användas,
derför kostnaden beräknades till 75,000 kronor; samt
3:o) arbeten, som vore nödvändiga för husets begagnande utan
fara för en kortare tid, dervid utelemnats alla åtgärder, som ej afsåge
dess nödtorftiga vidmagthållande, enligt hvilket sistnämnda alternativ
kostnaden upptogs till 28,820 kronor.
I enlighet med det tredje alternativet äskade Kongl. Maj:t i ofvanberörda
nådiga proposition af Riksdagen ett anslag å extra stat för
år 1888, hvilket likväl icke af Riksdagen beviljades.
I ofvan omförmälda underdåniga utlåtande den 11 sistlidne februari
har öfverintendentsembetet, som icke ansett något af de vid förut omförmälda
täfling ingifna förslagen egnadt att utan väsentliga förändringar
läggas till grund för byggnadsarbetet, förordat en sådan lösning
af byggnadsfrågan, att på norra delen af Carl XIII:s torg uppfördes
ett nytt operahus, med tillämpning dervid af ett utaf täflingsförslagen
i omarbetad form, och att det nuvarande större teaterhuset
bibehölles och anordnades till dramatisk teater. I sistnämnda afseende
ansåge embetet tillfyllestgörande, att fasaden åt Carl XII:s torg ord
-
6
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 44.
nades samt att byggnadens framtida bestånd betryggades jemte det
att i sammanhang härmed åstadkommes ett så fördelaktigt resultat som
möjligt i ekonomiskt hänseende genom inredande i husets bottenvåning
af lokaler till uthyrande.
För vinnande af dessa ändamål föreslår embete! i underdånighet,
i förstnämnda hänseende, att, då genom en tillbyggnad af huset i öster
svårligen skulle kunna beredas nöjaktig afkastning å byggnadskostnaden,
husets ordnande åt denna sida inskränktes till uppförandet af
en ny fasad framför nuvarande dekorationsmagasinet i parabel retning
med tomtgränsen åt nämnda torg, samt att denna fasad derefter
förenades med husets fasader åt Ström- och Arsenal sgatorna medelst
böjda partier. Den södra af dessa nybyggnader kunde då inrymma:
i souterrainvåningen: ångpanna och maskiner för belysningen;
i bottenvåningen: butiker eller kafé;
i tre halfvåningar: klädloger, och
i öfverstå våningen: öfningssal;
samt den norra nybyggnaden:
i bottenvåningen: butiker och en bred reservutgång;
i våningen en trappa upp: kansli, samt
i våningen två trappor upp: bibliotek;
och föreslår embetet derjemte, att under dekorationsmagasinerna
må inredas en större källaresal.
Under erinran, att kostnaden för nuvarande operahusets betryggande
med hänsyn till dess framtida bestånd af embetet i dess underdåniga
memorial af den 21 december 1886 beräknats till 475,000 kronor,
anför embetet vidare, att då genomförandet af det nu framlagda
reparationsförslaget afsåge, jemte en fullständig ombyggnad af husets
nuvarande södra del och klädlogebyggnad, äfven omfattande och kostsamma
åtgärder för dess behöfliga iståndsättande i öfrig!, tillfället icke
syntes böra försummas att, förutom nödiga reparationer, vidtaga äfven
andra åtgärder för åstadkommande, utan allt för stor tillökning i kostnaden,
af önskvärda förbättringar beträffande trappor, kapprum o. s. v.
I stället för den i föregående förslag beräknade ombyggnad af
södra delen af huset samt af klädlogebyggnaden kunde, sedan, på sätt
ofvan vore nämndt, plats för klädloger blifvit beredd i södra nybyggnaden
åt Carl XII:s torg, i dessa delar af byggnaden anordnas, utan
ökad kostnad, nya trappor till de öfre raderna, hvarförutom föresloges
att till den plats inom huset, som benämndes badkarsgården, förlädes
kapprum för nedre parkett; att i stället för husets trånga gård bereddes
en rymligare sådan med dager åt radernas korridorer och trappor,
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 44.
7
samt att jemväl i öfrigt måtte åstadkommas ökadt antal trappor och
kapprum för parkettens särskilda delar och raderna, så att korridorerna
måtte kunna användas uteslutande för trafiken;
och har embetet såsom eu väsentlig fördel af de nu åsyftade förändringarna
åberopat: utvidgningarna af andra, tredje och fjerde radernas
korridorer äfvensom öppnandet till gården af direkt utgång från
parketten samt utläggande vid raderna af balkonger med jernstegar
till gården, hvarifrån funnes beqväm utgång till Carl XII:s torg.
Kostnaden för den föreslagna förändringen och reparationen af
nuvarande operahuset beräknades af öfverintendentsembetet till 600,000
kronor, men då detta belopp ansåges kunna blifva mer än betäckt
dels genom försäljning af nuvarande dramatiska teatern, taxerad till
200,000 kronor, dels ock genom årliga hyror, enligt verkstäld beräkning
uppgående till 92,500 kronor, för lägenheter i gamla operahuset, sedan
derifrån afdragits 37,550 kronor, motsvarande teaterkassans hyresinkomster
för lägenheter i båda teaterhusen för tiden oktober 1887—
september 1888, återstode alltså, såsom den egentliga kostnaden i anledning
af den utaf embetet föreslagna lösningen af teaterbyggnadsfrågan,
utgiften för det nya operahuset, hvilken beräknats till 1,800,000
kronor.
Som öfverintendentsembetets berörda utlåtande endast åtföljdes
af eskisser öfver de föreslagna förändringarna i operahuset, anmodades
embetet genom embetsskrifvelse från finansdepartementet af den 3
sistlidne mars att låta upprätta och till departementet, så fort sig göra
läte, inkomma med fullständiga ritningar och kostnadsförslag rörande
operahusets ombyggnad enligt de af embetet angifna grunder; hvarjemte
och då icke oväsentligt ökade inkomster för teaterns ändamål
syntes kunna beredas, derest den för närvarande obebyggda delen af
teatertomten i hela sin utsträckning, ej mindre åt Carl XII:s torg än
åt Arsenals- och Strömgatorna, jemväl toges i anspråk för byggnadsföretaget,
så att, jemte beredande af nödigt gårdsutrymme, å en del
af berörda obebyggda tomt kunde uppföras en byggnad, hvilken borde
lämpa sig att i flere våningar inrymma ett större försäljningsmagasin,
snarlikt dem, som i åtskilliga bland utlandets större städer förekomme,
embetet tillika anmodades att till finansdepartementet inkomma med
fullständiga ritningar och kostnadsförslag till en sådan utvidgning af
det utaf embetet föreslagna byggnadsarbetet.
Med anledning häraf har öfverintendentsembetet med skrifvelse
af den 27 i nästlidne månad öfverlemnat alternativa, af professoren E.
Jacobsson upprättade, af beskrifning åtföljda ritningar och kostnads
-
8
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 44.
förslag rörande dels operahusets ombyggnad enligt de af embetet i
dess underdåniga utlåtande af den 11 sistlidne februari angifna grunder,
dels en sådan utvidgning af byggnadsplan!!, som i nyssberörda skrifvelse
från finansdepartementet blifvit antydd. Af de sålunda öfverlemnade
förslagen framgår, hurusom enligt det förra, med n:o 1 betecknade
förslaget, vid hvars upprättande de med embetets utlåtande
af den 11 februari innevarande år insända eskisser blifvit följda med
de ändringar, som betingats af under arbetets gång verkstälda mätningar
af den gamla byggningen, byggnadskostnaden skulle utgöra
600.000 kronor, hvartill ytterligare komme för uppvärmnings- och
ventilationsapparater 75,000 kronor, för anläggning af elektrisk belysning
70,000 kronor och för anläggning af vatten- och afloppsledningar
20,000 kronor, i följd hvaraf sammanlagda kostnaden skulle
uppgå till 765,000 kronor. Hyresinkomsten för de enligt detta alternativ
till inredande föreslagna butiks- och affärslokalerna är beräknad
till 92,500 kronor, hvarförutom, enligt hvad jag inhemtat, lär kunna
påräknas eu årlig inkomst af 4,500 kronor för elektrisk belysning och
af 3,000 kronor för uppvärmnings- och ventilationsapparater uti ifrågavarande
lokaler, i följd hvaraf sammanlagda beloppet af det årliga
kontanta tillskott, som för samma lokaler komme att tillflyta teaterkassan,
kan uppskattas till 100,000 kronor.
Enligt alternativet n:o 2 skulle sammanlagda kostnadsbeloppet
utgöra 1,200,000 kronor, deraf för byggnadsarbeten 970,000 kronor,
för uppvärmnings- och ventilationsapparater 110,000 kronor, för elektrisk
belysning 92,000 kronor samt för vatten- och afloppsledningar
28.000 kronor. Den beräknade hyresinkomsten uppgår enligt detta
förslag till 126,500 kronor.
I den till de ifrågavarande förslagen hörande beskrifning anföres,
bland annat, att den nuvarande teatersalongens omslutningsmurar vid
tredje och fjerde raderna, hvilka murar å äldre ritningar öfver teaterbyggnaden
betecknades med en tjocklek af två tegelstenar, i verkligheten
utgjordes af träståndare beklädda med träpanel, hvarå rörning
och puts funnes anbringade. Denna anordning som nu först, då en
noggrann undersökning och uppmätning blifvit för den ifrågasatta
ombyggnaden nödvändig, konstaterats, vore naturligtvis i högsta grad
eldfarlig och syntes för åskådarnes trygghet så betänklig, att den ensam
borde vara till fyllest för att påkalla en ombyggnad af teatersalongen.
I det upprättade projektet föresloges ock uppförande af nya omslutningsmurar.
Under åberopande häraf äfvensom af ett utaf vederbörande bygg -
Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 44. 9
nadsintendent den 26 sistlidne mars afgifvet tjenstememorial, deruti
meddelats, att under den tid, som förflutit efter den år 1886 verkstälda
undersökningen af teaterbyggnaden, sprickorna i södra yttermuren mot
strömmen, antagligen i följd af stadens omfattande kajbyggnadsarbete i
husets närhet, alltjemt förstorats, med afseende hvarå utsigten att för
den i det uti öfverintendentsembetets memorial af den 21 december
1886 framstälda alternativet n:o 2 uppgifna summan af 75,000 kronor
kunna vidmagthålla byggnaden betydligt förminskats, har öfverintendentsembetet
framhållit önskvärdheten af en skyndsam ombyggnad
af huset.
På grund af nådig remiss har direktionen öfver de kongl.
teatrarne den 9 innevarande månad afgifvit. underdånigt utlåtande i
ärendet. Direktionen anför här till en början, att då de båda, af professoren
Jacobsson upprättade förslagen med hänsyn till anordnandet
så väl af scenen med dertill hörande utrymmen som af salongen och
andra lokaler för publiken, likasom af in- och utgångarna för personalen
ej mindre än för publiken i hufvudsak liknade hvarandra, och
den väsentliga olikheten mellan dem läge i anordnandet af vissa till
uthyrning afsedda lokaler, direktionen ansett sig kunna och böra inskränka
sig till utlåtande i först berörda hänseenden.
I afseende på anordnandet af scenen med dertill hörande utrymmen
funne direktionen de båda förslagen i flera afseenden påminna om det
af öfverintendenten Zettervall upprättade, ofvan omförmälda förslaget.
Scenen vore dock enligt professoren Jacobssons förslag något tillökad
i golfyta, men samma olägenheter, som vidlådde den nuvarande scenen,
qvarstode oförändrade, i ty att den fortfarande skulle bibehålla sitt
gamla läge i ett hörn af byggnaden, hvarigenom en planmessig koncentrisk
gruppering kring scenen af dekorations- och attributmagasin
äfvensom klädloger in. in. omöjliggjordes, hvarförutom densamma, såsom
begränsad af yttervägg, skulle hädanefter såsom hittills sakna
möjlighet till förlängning. Då derjemte scenens nuvarande höjd vore
bibehållen, måste äfven vid det nya maskineriet tillämpas det gamla
systemet, som både kräfde större arbetspersonal och deraf föranledd
större arbetskostnad och åstadkomme starkare slitning af dekorationer
— då dessa ej kunde upphissas — än hvad fallet vore å scener
med tidsenlig konstruktion.
Dessa angelägenheter, som direktionen ansett sig böra påpeka och
som skulle vara af ingripande betydelse, i händelse fråga vore om
teaterns ombyggnad till lyrisk scen, vore dock ej af samma vigt, då
fråga vore om teaterns ombyggnad till dramatisk scen, enär dramatiska
Bih. till lliksd. Vrot. 1888. I Sami. 1 J/d. 23 Tläjt. 2
10 Kong!. Maj.is Nåd. Proposition N:o 44.
pjeser i de flesta fall fordrade en långt mindre vidlyftig apparat än
operor.
Det utrymme för magasinering af dekorationer, hvaröfver de kongl.
teatrarne disponerade, vore redan nu ytterst knappt. Enligt professoren
Jacobssons förslag n:o 1 skulle detta utrymme dock ytterligare
minskas med 11,000 qvadratrot dels genom förändring af dekorationsmagasinet,
dels genom borttagande af det å teaterns tomt befintliga
plåtskjulet. Då i dessa lägenheter för närvarande förvarades 237 fonder
och 66 tak af 50 fots längd, vore det uppenbart, att annat magasinsutrymme
åt dessa dekorationer måste anskaffas. Men enär det
visat sig mycket svårt, för att ej säga omöjligt, att få hyra för förvaring
af dylika långa dekorationer lämpliga magasin, ansåge direktionen,
i händelse den föreslagna ombyggnaden beslötes, det vara nödvändigt,
att det nyssnämnda plåtskjulet uppsattes på annan staten tillhörig, ej
för långt från teatern belägen tomt.
Enligt ritningarna skulle dekorationsmagasinets golf komma att
ligga minst 5 fot öfver scengolfvet. Eu sådan anordning skulle medföra,
att kulisser och större dekorationer icke kunde transporteras i
stående ställning, utan att de måste stjelpas. Men då ett dylikt transportsätt
ej allenast i otrolig grad skadade dekorationerna, utan äfven
ansenligt ökade transportkostnaderna, ansåge direktionen det vara vigtigt,
att denna anordning ändrades.
I förslaget funnes ej attributmagasin, tambur för personalen och
portvaktrum särskildt utmärkta, men vid ett närmare utarbetande af
ritningarna syntes härtill lämpliga lokaler kunna utan svårighet beredas.
De under scenen och i hörnet af Gustaf Adolfs torg och Strömgatan
förlagda butikerna inkräktade på scenområdet. Dessa lokaler
så väl som de två trappor upp i samma hörn belägna rummen ansåge
direktionen derför böra användas uteslutande för scenens behof till
attributmagasin, klädloger, damgarderob in. m. Deremot kunde den
s. k. teaterelevskolan, innehållande fyra större ruin, hvilken i följd af sitt
från scenens öfriga lokaler afskeda läge vore olämplig till öfningssal,
antingen upplåtas åt publiken till foyer eller uthyras till buffet.
I de till snickareverkstad och målareatelier afsedda lokaler delades
rummen genom i deras midt befintliga jernkolonner och en skorstensstock,
så att de blefve oanvändbara för det med dem afsedda ändamålet.
Beträffande salongen och andra lokaler för publiken innebure professoren
Jacobssons förslag eu väsentlig förbättring mot nuvarande för
-
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 44.
11
hållanden genom inrättande af foyer för publiken samt — delvis —
af bredare korridorer och kapprum.
Äfven med hänsyn till in- och utgångar, både för publiken och
personalen, skulle en ombyggnad enligt professoren Jacobssons förslag
medföra betydande fördelar. Särskild! komme det ökade antalet
utgångar och de i flera fall bättre anordnade trapporna, som möjliggjorde
ett snabbt utrymmande af teatern, att bereda nödig trygghet
mot olyckshändelser i följd af eldfara.
En förflyttning till nuvarande stora teatern af den dramatiska
verksamheten ansåge direktionen i konstnärligt hänseende komma att
erbjuda åtskilliga olägenheter. Det hade nemligen visat sig, att de
utmärkta egenskaper i akustiskt hänseende, som stora teatern egde
såsom operascen, visserligen gjorde sig gällande äfven vid uppförandet
af större skådespel, men deremot ej vore till fyllest, då det moderna
verklighetsdramat och komedien spelades. De dermed förbundna olägenheterna
hade direktionen derför städse framhållit, då det varit fråga
om att sammanslå den lyriska och den dramatiska scenen samt att i
samband dermed öka åskådareplatserna från det nuvarande antalet af
969 till 1,500 å 1,700. Men dessa vanskligheter minskades naturligtvis
i samma män, som salongen blefve mindre och publiken komme
närmare den uppträdande skådespelaren. Enligt professoren Jacobssons
förslag skulle den nuvarande femte raden alldeles borttagas; och
om derjemte parketten något höjdes och utrymmet för orkestern så
mycket som möjligt begränsades, ansåge direktionen de antydda svårigheterna
möjligen kunna, om ej alldeles aflägsnas, likväl ganska mycket
mildras.
På grund af hvad direktionen sålunda anfört, och då den nya teatern
ej allenast skulle komma att belysas med elektriskt ljus och uppvärmas
medelst ånga, genom hvilka anordningar all fara för eldsolycka
syntes vara i det närmaste förebyggd, utan äfven erhålla en ordnad
ventilation, ökadt utrymme för publiken och ansenligt förökade hyresinkomster,
ansåge direktionen, som visserligen från sin ståndpunkt ej
kunde annat än finna det synnerligen önskvärdt, att vid en ombyggnad
af operahuset eu i allo tidsenlig scen blefve anordnad, sig likväl ej
böra afstyrka det af professoren Jacobsson upprättade förslaget, genom
hvilket en i många afseenden väl ordnad dramatisk teater skulle åstadkommas
och hvilket egde den för många teatervänner synnerligt tilltalande
förtjensten att bibehålla Gustaf III:s skapelse i nästan oförändrad!
skick.
Direktionen, som i det förestående yttrat sig endast om opera -
12
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 44.
husets ombyggnad till dramatisk, icke lyrisk scen, ansåge sig dock
böra tillägga, att teatern efter ombyggnaden torde, om också med delvis
någon svårighet, kunna provisoriskt begagnas till operascen.
Slutligen har direktionen påpekat den synnerliga vigten deraf, att
teaterverksamheten, så väl vid den lyriska som vid den dramatiska
scenen, måtte få ostördt fortgå, till exempel på en förhyrd teater,
under den tid en eventuel ombyggnad varade. Endast under förutsättning
att ett sådant fortsättande af verksamheten blefve betryggadt,
ansåge direktionen i underdånighet sig kunna tillstyrka den ifrågasatta
ombyggnaden af operahuset.
En lösning af teaterbyggnads frågan på det af öfverintendentsembetet
förordade sätt, att å norra delen af Carl XIII:s torg skulle
uppföras ett nytt operahus, medan den nuvarande stora teatern komme
att förändras till dramatisk teater, synes mig erbjuda flera tilltalande
sidor. Stora svårigheter måste emellertid möta för anskaffandet af
byggnadskostnaden för ett nytt, fullt tidsenligt operahus, vare sig detta
förlädes på den af öfverintendentsembetet föreslagna plats eller annorstädes,
och om än dessa svårigheter icke skulle visa sig oöfvervinneliga,
särdeles om Stockholms stad skulle finnas villig att till kostnaden
väsentligen bidraga, kan med full visshet antagas, att byggnadsplanen
först inom en mer eller mindre aflägsen framtid skulle kunna realiseras.
Det önskvärdaste vore naturligtvis, att teaterverksamheten kunde fortgå
under hufvudsakligen enahanda förhållanden som hittills under den
längre eller kortare följd af år, som måste förflyta innan ett tidsenligt
operahus kan anskaffas, men då, enligt hvad af den verkstälda utredningen
ojäfaktigt lärer framgå, stora teaterns hus i sitt nuvarande
skick ej vidare kan utan öfverhängande fara för sitt ändamål användas,
lärer det vara oundgängligt att, med undanskjutande till en gynsammare
tidpunkt af frågan om anskaffande af en i alla afseenden
tidsenlig byggnad för den lyriska scenen, åtgärder nu vidtagas för
tryggande af operahusets bestånd samt beredande i sammanhang dermed
af erforderliga medel för teaterverksamhetens uppehållande under
den närmare framtiden.
I detta afseende synas mig de af professoren Jacobsson utarbetade
förslag till operahusets ombyggnad förtjenta af synnerlig uppmärksamhet.
Enligt desamma skulle genom rifning och nybyggnad af vissa
delar af huset faran för hotande ras förebyggas, hvarjemte till min
-
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 44.
13
åkande af lmsets eldfarlighet och ökande af dess användbarhet för den
sceniska verksamheten sådana förändringar skulle vidtagas, som utan
allt för stora kostnader kunde åvägabringas. Genom inredande af
butiks- och andra affärslokaler skulle vidare beredas ett afsevärdt årligt
tillskott i inkomst åt teaterkassan.
Ehuru jag lika med öfverintendentsembetet anser den föreslagna
ombyggnaden böra företrädesvis afse husets förändring till dramatisk
teater, varder likväl, med afseende å hvad jag ofvan anfört, nödigt att
teatern under den närmare framtiden fortfarande användes för den
lyriska scenen, medan den nuvarande dramatiska teatern borde för sitt
ändamål bibehållas. Att förstnämnda teater efter ombyggnaden äfven
kan tills vidare begagnas till operascen, har direktionen öfver de kongl.
teatrarne uti det af direktionen afgifna utlåtande vitsordat; och detta
är äfven en naturlig följd deraf, att scenen och salongen enligt förslagen
komme att lemnas i hufvudsak oförändrade.
Vid valet emellan de båda af professoren Jacobsson utarbetade
alternativa byggnadsförslagen förekommer, att enligt det senare af
dessa, åsyftande jemte ombyggnad af operahuset äfven en tillbyggnad
till detsamma å den för närvarande obebyggda östra delen af teatertomten,
visserligen eu icke obetydligt större hyresinkomst skulle vara
att för teaterkassan påräkna, men då å andra sidan byggnadskostnaden
skulle uppgå till så högt belopp, 1,200,000 kronor, att svårighet för
dess anskaffande torde uppstå, samt det ekonomiska resultatet komme
att ställa sig sämre än det, som vunnes genom alternativet n:o 1, lärer
det senare, enligt hvilket byggnadsföretaget skulle inskränkas till eu
ombyggnad af det nuvarande teaterhuset, vara att föredraga, helst
byggnaden derigenom synes komma att erhålla ett i arkitektoniskt
afseende mera tilltalande yttre. Teaterkassans inkomster af de enligt
detta alternativ till inredande föreslagna butiks- och affärslokalerna
hafva, såsom jag ofvan nämnt, beräknats till 100,000 kronor, eller
omkring 66,000 kronor mer än det belopp, som för närvarande i hyror
för lokaler i operahuset ingår till nämnda kassa, en tillökning i inkomst,
som i väsentlig grad komme att bidraga till tryggande af teaterinstitutionens
bestånd. I sammanhang härmed torde jag få erinra
derom, att vid upprättande af de äldre förslagen till stora teaterns
om- eller nybyggnad icke tagits särskild hänsyn till möjligheten att
genom inredande af lokaler till uthyrning bereda teaterkassan ökade
inkomster.
Beträffande ombyggnadsförslagets ändamålsenlighet ur synpunkten
af byggnadens tryggande mot eldfara har jag inhemtat yttrande af
14
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 44.
brandchefen i Stockholm, som dervid, jemte framställande af anmärkningar
mot vissa detaljer i förslaget, bland annat anfört, att genom
förslaget otvifvelaktigt mycket vunnits med hänsyn till förekommande
af stockning i korridorer, trappor och utgångar i händelse af rusning
eller panik samt att, då man borde kunna få förutsätta, att publiken
vid inträffande olyckshändelse icke uppehölle sig med sökande eller
påtagande af ytterplagg och dylikt, förslaget syntes erbjuda långt
större säkerhet till förekommande af olyckor än hvad under nuvarande
anordningar i förberörda hänseende vore fallet. Såsom slutomdöme
öfver förslaget har emellertid brandchefen uttalat den åsigt, att, ehuru
genom detsamma ökad trygghet för publiken blifvit beredd och många
tilltalande anordningar i öfrigt vidtagna, förslaget dock hade det emot
sig, att sjelfva teatern blifvit ytterligare omkringbyggd samt inneslöte
en mängd till teatern icke hörande lokaler. Detta förhållande icke
allenast ökade eldfaran och försvårade eldsläckningen, utan komme
äfven att, derest eu gång så olyckligt skulle hända, att en eldsvåda
Unge öfver hand inom teatern, i betänklig grad öka förlusten åt egendom,
då erfarenheten gifvit vid handen, att allt, som stode i gemenskap
med en brinnande teater, vanligen jemte den blefve ödelagdt.
Professoren Jakobsson, som blifvit satt i tillfälle att i anledning häraf
inkomma med yttrande, har vid brandchefens nyss berörda slutomdöme
erinrat, att om i det nya förslaget alla dertill lämpliga utrymmen vore
inredda till hyreslokaler, och teatern härigenom blifvit omkringbyggd,
så vore detta likväl gjordt med den urskilning, att brandchefen kunnat
i fråga om lättheten att vid olyckstillfälle utrymma teatern lemna
ofvan anförda goda vitsord. Då härtill komme, att elektrisk belysning
och central värmeledning funnes, kunde faran för eldens uppkomst
och spridning anses vara, om icke aflägsnad, dock i jemförelse med
äfven de senaste förbättringarna betydligt reducerad. Det borde derför
enligt professoren Jacobssons åsigt icke ifrågasättas att genom
butikernas uteslutning beröfva teatern inkomster, som i väsentlig grad
kunde bidraga till upprätthållandet af dess verksamhet.
Lägges härtill ytterligare, att de till uthyrning afsedda lokaler
enligt förslaget komme att omslutas af vida lastare murar, än de, som
begränsa de lokaler, Indika för närvarande äro uthyrda, synes mig
afgörande vigt icke böra tillmätas de af brandchefen i detta afseende
uttalade betänkligheter.
På grund af hvad jag sålunda anfört anser jag mig böra förorda
operahusets ombyggnad i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det af
professoren Jacobsson utarbetade förslag n:o 1.
Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 44.
15
Under förutsättning att verksamheten å stora teatern redan vid
innevarande speltermins slut upphör, så att byggnadsarbetet då kan
taga sin början, skulle, enligt en af professoren Jabobsson mig meddelad
promemoria, byggnaden kunna antagas vara till den 1 januari
1890 så färdig, att teaterverksamheten då å nyo kunde börja. Om
deremot det skulle anses nödigt att låta föreställningarna å teatern
ännu någon tid fortgå, skulle visserligen arbetet ändock innevarande
vår kunna begynna, men tidpunkten för dess afslutande komme då att
icke obetydligt framskjutas.
I fråga om sättet för anskaffande af de för byggnadsarbetets utförande
erforderliga medel har jag tänkt mig, att detta utan kostnad
för statsverket skulle kunna ske genom upptagande för teaterkassans
räkning af ett lån mot säkerhet af hyreskontrakten rörande de till
uthyrning afsedda lokaler i teaterbyggnaden och med rätt för långifvaren
att af inflytande hyresinkomster göra sig betäckt för ränta
och amortering å lånet. Med kännedom derom, att de under statskontorets
vård stående fonder och kassor egde tillgångar, för hvilkas
fruktbargörande på antydt sätt hinder icke syntes föreflnnas, anmodade
jag i embetsskrifvelse af den 7 innevarande månad statskontoret att
till Kongl. Maj:t inkomma med underdånigt yttrande, huru vida och
under hvilka vilkor af medel, tillhöriga nämnda fonder och kassor, ett
sådant lån, att i mån af behof utbetalas, kunde teaterkassan beredas,
dervid såsom säkerhet för lånet skulle till statskontoret öfverlemnas
hyreskontrakten rörande samtliga, till uthyrning afsedda butiks- och
affärslokaler i operahuset, livilket skulle mot brandskada försäkras,
med rätt för statskontoret att af inflytande hyror i första rummet
uppbära de till godtgörande af ränta och amortering å lånet erforderliga
belopp, hvarefter återstoden skulle till teaterkassan ingå, allt under
förutsättning att Riksdagen medgåfve hyresmedlens användande till
ifrågavarande rånte- och kapitalinbetalningar; hvarjemte statskontoret
borde iakttaga, att lånet, derå amorteringen borde begynna först den
1 januari 1891, sattes till så högt belopp, att af detsamma kunde utgå
de räntor, söm förfölle till betalning under fortgången af byggnadsarbetet,
hvilket antoges kunna taga sin början redan innevarande vår
för att afslutas efter förloppet af högst två år.
Med anledning häraf har statskontoret i underdånig skrifvelse af
den 10 i denna månad meddelat, att, för den händelse Kong!. Maj:t
skulle finna för godt bestämma, att lån till stora teaterns ombyggnad
skulle lemnas från de under statskontorets förvaltning stälda fonder,
och hvilket lån med afseende å den beräknade byggnadskostnad©!!
16
Kongl Maj.is Nåd. Proposition N:o 44.
och liqviderandet af räntorna under byggnadstiden med upplånta medel
enligt statskontorets mening borde bestämmas till 800^000 kronor,
medelstillgång för detta belopp kunde beredas från ifrågavarande fonder;
att räntan icke torde böra bestämmas högre än till 4 procent;
samt att detta lån, sedan kontrakt om utförande af byggnadsarbetet
blifvit uppgjordt, hvilket syntes böra ske genom öfverintendentsembetets
försorg, borde, uppå reqvisition af teaterdirektionen, af statskontoret
utbetalas å tider, som af öfverintendentsembetet bestämdes,
mot vilkor att derförinnan af direktionen, för teaterkassans räkning,
aflemnats skuldförbindelse, som kunde af statskontoret godkännas, och
hvilken förbindelse, under antagande att arbetet före 1889 års utgång
blefve fullbordadt och efter afsyning godkändt, borde innehålla:
dels att ränta å de medel, som under detta och nästkommande
år lyftades, efter fyra procent skulle erläggas i början af hvarje påföljande
år;
dels att vid början af år 1891 och sedermera årligen, intill dess
lånet blifvit slutbetaldt, å hela lånesumman skulle utgå en annuitet af
6 eller 7 procent, deraf 4 procent ränta och återstoden kapitalafbetalning,
utgörande tiden för lånets återbetalning med en annuitet af C
procent 28 år 4 dagar och af 7 procent 21 år 217 dagar; och
dels att, så snart ske kunde, skulle, såsom säkerhet för förbindelsen,
aflemnas förberörda hyreskontrakt, Indika borde föreskrifva, att hyresafgiften
skulle till statskontoret inbetalas.
Då jag icke anser mig böra ifrågasätta att af Riksdagen begära
anslag för ändamålet, och då statskontoret är i tillfälle att från de
under dess förvaltning stående fonder bereda tillgång till det ifrågasatta
lånet, anser jag mig böra i underdånighet förorda sistnämnda
utväg för medlens anskaffande, såsom den enligt min åsigt lämpligaste;
och torde jag framdeles få underställa Kongl. Maj:ts pröfning frågan
om sättet för lånets förräntande och amortering.
En gifven följd af operahusets ombyggnad enligt den af mig förordade
planen varder, att teaterverksamheten å denna scen måste under
någon, längre eller kortare, tid upphöra. Med afseende härå lärer
Riksdagens medgifvande böra äskas dertill, att så väl det ordinarie
teateranslaget af 60,000 kronor som det af Kongl. Maj:t i den till innevarande
års Riksdag aflåtna nådiga proposition angående statsverkets
tillstånd och behof för spelåret 1888—1889 äskade kreditiv till belopp
af 25,000 kronor må efter Kongl. Maj:ts bepröfvande användas ej mindre
för teaterverksamhetens uppehållande, vare sig å stora teatern och
dramatiska teatern eller i särskild! förhyrd lokal, än äfven, i den mån
17
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 44.
sådant finnes skäligt, till bekostande af tillfälliga understöd åt de medlemmar
af personalen vid de kongl. teatrarne och hofkapellet, som
under byggnadstiden komme att sakna användning.
Slutligen anser jag mig i fråga om de kongl. teatrarnes ekonomiska
ställning böra i underdånighet anmäla, att, enligt meddelande
från direktören för samma teatrar, räkenskapen för det nu löpande
spelåret, derest bland inkomsterna icke upptages den jemlikt nådigt
bref den 16 december 1887 till teaterkassan utanordnade, för första
hälften af nästkommande spelår afsedda andel, 30,000 kronor, af ordinarie
teateranslaget för 1888, utan af de uppburna anslagsmedlen endast
hvad som rätteligen belöpt å spelåret från den 1 juli 1887 till
den 1 juli 1888, beräknas komma att utvisa eu brist af 76,761 kronor
32 öre. Beträffande uppkomsten af denna brist erinrar direktören, att
statsanslaget för detta spelår understege statsanslaget och bidraget
från Stockholms stad under de tre nästförutgångna spelåren med 40,000
kronor samt att, enligt hvad teaterdirektionen i underdånig skrifvelse
af den 13 december 1887 framhållit, förlusten i inkomst under den tid
af sistlidne höst, då i följd af arbeten till teatrarnes tryggande mot
eldfara föreställningar å desamma icke fingo gifvas, med visshet kunde
beräknas till 56,911 kronor 95 öre.
Om till nyssnämnda brist för det nu löpande spelåret, 76,761
kronor 32 öre, lägges bristen för spelåret 1883—1884, 7,683 kronor
30 öre samt för spelåret 1886—1887 44,352 kronor 10 öre, skulle
bristen för de fem spelåren 1883—1888 utgöra 128,796 kronor 72 öre.
Enligt denna beräkning af bristen skulle det ordinarie teateranslaget
för senare hälften af innevarande år, nu taget i anspråk för det löpande
spelårets utgifter, såsom sig bör blifva att tillgå för det spelår, som
ingår den 1 nästkommande juli.
Då teatrarnes nyssberörda skuld, hvilken till stor del utgöres af
obetalda löner till teaterpersonalen äfvensom af förfallna, obetalda
räkningar för gas, införande af elektrisk belysning m. m., naturligen
måste betalas, men dertill erforderliga medel icke finna» tillgängliga,
torde af Riksdagen till godtgörande af ifrågavarande brist böra äskas
ett anslag å extra stat för år 1889 af i jemnadt tal 129,000 kronor;
Bih. till Rilisd. Prof. 1888. 1 Sami. 7 Afd. 23 Haft. 3
18
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o ii.
och lärer hinder icke mota, att detta belopp redan under innevarande
år af statskontoret af under händer varande medel förskjutes.
Jag hemställer i underdånighet, att Kongl. Maj:t ville föreslå Riksdagen
att dels medgifva,
att ombyggnad och förändring af stora teaterns hus, i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med det af professoren Jacobsson upprättade
förslag n:o 1, må ega rum för en beräknad kostnad af 765,000 kronor,
att bestridas medelst ett för teaterkassans räkning hos statskontoret
af medel, tillhöriga de under detta embetsverks förvaltning stående
fonder och kassor, upptaget lån till belopp af högst 800,000
kronor;
att ränta och amortering å detta lån må bestridas af hyresinkomsten
för de enligt nyssberörda förslag till inredande afsedda butiksoch
affärslokaler i stora teaterns hus, samt nämnda hyresinkomst i
öfrigt användas till uppehållande af teaterverksamheten; samt
att, derest i följd af den ifrågasatta ombyggnaden af stora
teaterns hus verksamheten å denna teater komme att under någon tid
upphöra, så väl det å ordinarie stat under sjunde hufvudtiteln uppförda
anslag till kongl. teatern af 60,000 kronor som det af Kongl. Maj:t
i den till innevarande års Riksdag aflåtna nådiga proposition angående
statsverkets tillstånd och behof för uppehållande af teaterverksamheten
under spelåret 1888—1889 äskade kreditiv till belopp af 25,000 kronor
må efter Kongl. Maj:ts bepröfvande användas ej mindre för teaterverksamhetens
uppehållande, vare sig å stora teatern och dramatiska
teatern eller i särskildt förhyrd lokal, än äfven, i den mån sådant finnes
skäligt, till bekostande af tillfälliga understöd åt de medlemmar
af personalen vid de kongl. teatrarne och hofkapellet, som under
byggnadstiden komme att sakna användning;
dels ock till betäckande af den vid verksamheten å de kongl.
teatrarne under spelåren 1883—1888 uppkomna brist å extra stat under
sjunde hufvudtiteln för år 1889 anvisa ett extra anslag af 129,000
kronor.» *
Hvad föredragande departementschefen sålunda
yttrat och hemstält, deruti statsrådets öfriga leda
-
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 44.
19
möter instämde, behagade Hans Kongl. Höghet Kronprinsen-Regenten
gilla och bifalla; och skulle nådig
proposition till Riksdagen aflåtas af den lydelse, bilagan
litt. A vid detta protokoll utvisar.
Ex protocollo
G. Louis De Geer.