Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 10,
21
N:o 10.
Kongl. Maj ds nådiga proposition till Riksdagen angående eftergift
af ett postmästaren A. Torbiörnssons sterbhus till
betalning ådömdt belopp; gifven Stockholms slott den 22
december 1887.
Kongl. generalpoststyrelsen beviljade den 31 maj 1884 dåvarande
postmästaren i Lysekil A. Torbiörnsson tjenstledighet för tiden från
och med den 1 juli till och med den 30 september samma år samt
förordnade extra biträdet inom vestra jernvägspostdistriktet, extra
ordinarie postexpeditören Carl Johan Ernst Wennersten att under tiden
på eget ansvar förestå postmästaretjensten i Lysekil. Sedermera erhöll
Torbiörnsson förlängd tjenstledighet och Wennersten fortsatt förordnande
till oktober månads utgång, dock med rätt för Torbiörnsson
att dessförinnan återinträda i tjenstgöring, derest omständigheterna
sådant medgåfve. Torbiörnsson återinträdde i tjenstgöring den 10
oktober 1884 och aflät samma dag ett telegram till kamereraren å
generalpoststyrelsens kameralbyrå, deri Torbiörnsson utfäste sig att
afgifva redovisning för hela fjerde qvartalet 1884. Wennersten, som
åter skulle redovisa för tredje qvartalet,.afvek den 3 november 1884
från sin dåvarande stationsort, Göteborg, utan att dessförinnan eller
sedermera hafva fullgjort sin berörda skyldighet. Nämnda räkenskap
upprättades derföre å generalpoststyrelsens kameralbyrå med ledning
af dit inkomna verifikationshandlingar och specialräkenskaper; och befans
dervid att Wennersten åsamkat sig uppbördsbrist till belopp af
sjuhundrafjorton kronor 84 öre. I den medelsräkning, hvilken Torbiörnsson
afgaf för fjerde qvartalet af år 1884, förde han sig emellertid
till godo såsom en fordran från näst föregående qvartal ett belopp
af fyrahundra nittiotre kronor 64 öre, hvilket skulle grunda sig derå
att Wennersten i eu den 30 september 1884 afgifven så kallad tiodags
uppgift eller uppgift för de tio sista dagarne om postanvisnings-, post
-
22 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 10.
förskotts- och tidningskassornas ställning fört sig till godo nämnde
belopp, samt att Wennersten, som den 6 oktober å postkontorets bankräkning
utassignerat ett belopp af ettusen kronor, deraf godtgjort sig
sin föregifna fordran och till Torbiörnsson endast redovisat återstoden.
Vid granskning af Torbiörnssons medelsräkning för postkontoret
i Lysekil för 1884 års fjerde qvartal anmärkte postrevisionen, att omförmälda
belopp af fyrahundra nittiotre kronor 64 öre blifvit uti ingående
balansen i kredit affördt såsom redogörarens fordran från föregående
qvartal, men att detsamma ej funnes upptaget såsom utgående
balans i medelsräkningen för tredje qvartalet; och yrkades, att det af
Torbiörnsson sålunda obehörigen åbörda beloppet måtte såsom anmärkningsmedel
varda till hufvudpostkassan inlevereradt.
Sedan Torbiörnsson den 18 maj 1885 aflidit och hans enka Sofia
Torbiörnsson blifvit i ärendet börd, utlät sig generalpoststyrelsen genom
resolution den 30 april 1886, att som Torbiörnsson vid sitt återinträde
i tjenstgöring den 10 oktober 1884 iklädt sig redovisningsskyldighet
för hela fjerde qvartalet nämnda år, och hvarken genom vederbörligt
inventeringsinstrument eller genom företeende af någon mellan Torbiörnsson
och Wennersten träffad skriftlig öfverenskommelse blifvit
ådagalagdt, att anmärkta beloppet blifvit af Torbiörnsson till Wennersten
öfverlemnadt, samt de så kallade tiodagsuppgifterna icke utgjorde
sådana räkenskapshandlingar, som kunde läggas till grund för redovisning
af uppbörd, utan endast vore att anse såsom kassarapporter,
förpligtades Torbiörnssons sterbhus att under titel anmärkningsmedel
till hufvudpostkassan genast inleverera anmärkta beloppet fyrahundra
nittiotre kronor 64 öre. Enkan Torbiörnsson anförde häröfver besvär
hos Kongl. Maj:ts och rikets kammarrätt, men kammarrätten fann
enligt utslag den 1 november 1886 skäl ej vara anfördt, som kunde
verka ändring i generalpoststyrelsens resolution. Detta utslag vann
laga kraft.
I en till Kongl. Maj:t ingifven skrift har enkan Torbiörnsson i
underdånighet anhållit, att hennes aflidne mans sterbhus måtte befrias
från erläggande af ofvanomförmälda, sterbhuset till betalning ådömda
belopp. Till stöd för sin begäran har sökanden andragit, att hon med
två minderåriga barn befunne sig i så torftiga omständigheter, att hon
endast med yttersta ansträngning förmådde sörja för sitt och barnens
uppehälle, samt att hennes aflidne man vid sitt återinträde i tjenstgöring
på god tro iklädt sig redovisningsskyldighet för Wennersten,
till hvilken han då icke haft anledning att hysa något misstroende.
Af ett vid den underdåniga ansökningen fogadt prestbetyg inhem -
23
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 10.
tas, att sökanden har två i äktenskapet med Torbiörnsson födda döttrar,
af hvilka den äldsta är född den 31 oktober 1872 och den yngsta
den 16 december 1878; och hafva två personer intygat, att enkan
Torbiörnssons inkomster icke försloge ens att bestrida de nödvändigaste
utgifterna för hennes och två minderåriga barns uppehälle, samt
att hon, om postverkets fordran utkräfdes, skulle beröfvas möjligheten
att försörja små barn.
Postdirektören vid postkontoret i Göteborg Frans Broberg har i
ett ansökningen bilagdt, öfver densamma afgifvet utlåtande anfört, att
enkan Torbiörnsson, som innehade qvarlåtenskapen efter mannen odelad,
icke förutom värdet af ett enkelt bohag, egde annan tillgång än
ett kapital af omkring ettusen femhundra kronor; att räntan derå tilllika
med den pension till belopp af trehundra kronor om året, som
hon egde uppbära från civilstatens pension sinrättning, svårligen försloge
till tre personers underhåll; att en hög grad af sannolikhet talade
derför, att Torbiörnsson icke sjelf kommit i åtnjutande af anmärkningsbeloppet,
enär han syntes hafva på god tro af Wennersten öfvertagit.
redovisningen deraf såsom en dennes uppgifna fordran af postverket,
samt att denna åsigt jemväl vunne ett stöd i Torbiörnssons kända redbarhet
och den ordentlighet, hvarmed han upprättat alla sina föregående
medelsräkningar.
Sedan generalpoststyrelsen afgifvit infordradt underdånigt utlåtande
och dervid vitsordat, att ömmande omständigheter förelåge, men anmärkt,
att en eftergift af ådömda beloppet ej finge sträcka sig till
den anmärkningsprovision, femton procent, som författningsenligt t-illkomme
anmärkaren, har Kongl. Maj:t låtit detta ärende Sig föredragas;
och vill Kongl. Maj:t, med afseende å de deri förekomna bevekande
omständigheter, härmed föreslå Riksdagen att medgifva, att postmästaren
Torbiörnssons sterbhus befrias från erläggande af ifrågavarande
anmärkningsmedel, dock med skyldighet för sterbhuset att gälda det
vederbörande anmärkningsförfattare författningsenligt tillkommande anmärkningsarfvode.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.
O S C A JK
Gust. Tamm.
24
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 10.
Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet, inför Hans Maj:t
Konungen i Statsrådet ä Stockholms slott den 22 december
1887.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Tiiemptander,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Ehrensvåed,
Statsråden: Lovén,
von Steyern,
friherre von Otter,
Hammarskjöld,
Richert,
von Krusenstjerna,
friherre Tamm och
friherre Peyron.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet friherre Tamm, föredrog
följande mål och ärenden:
Departementschefen föredrog vidare:
En till Kongl. Maj:t ingifven skrift, deri postmästaren i Lysekil
A. Torbiörnssons enka, Sofia Torbiörnsson, i underdånighet anhållit,
att hennes aflidne mans sterbhus, som enligt kammarrättens den 1
november 1886 meddelade och sedermera laga kraftvunna utslag förpligtats
att till hufvudpostkassan inleverera ett af postrevisionen vid
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 10.
25
granskning af postmästaren Torbiörnssons medelsräkning för 1884 års
fjerde qvartal anmärkt belopp af fyrahundra nittiotre kronor 64 öre,
måtte befrias från erläggande af berörda anmärkningsmedel;
öfver hvilken ansökning generalpoststyrelsen afgifvit underdånigt
utlåtande.
Med afseende å de i ärendet förekomna bevekande omständigheter
tillstyrkte statsrådet, att Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen
att medgifva, att postmästaren Torbiörnssons sterbhus befriades från
erläggande af ifrågavarande anmärkningsmedel, dock med skyldighet
för sterbhuset att gälda det vederbörande anmärkningsförfattare författningsenligt
tillkommande anmärkningsarfvode.
Hvad statsrådet sålunda tillstyrkt behagade Hans Maj:t Konungen
bifalla; och skulle nådig proposition till Riksdagen aflåtas af den.lydelse,
bilagan — — vid detta protokoll utvisar.
Ex proi;ocollo
Fredrik Zethelius.
Bill. till Riksd. Prat. 1888.
1 Sami. 1 Afd. 5 Haft.
4