Statsutskottets Utlåtande N:o 8 a.

1

IN :o 8 a.

Ank. till Riksd. kansli den 1 maj 1888, kl. 6 e. m.

Utlåtande, med anledning af åtskilliga förslag angående de kongl.
teatrar ne.

(2:a U. A.)

I den till Riksdagen den 14 januari 1888 aflåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behof har Kongl. Maj:t i fråga om de
kongl. teatrarne föreslagit, att Riksdagen måtte

dels medgifva, att de kongl. teatrarnes verksamhet finge fortgå å så
väl den stora som den dramatiska teatern under tre spelår, räknadt från den
1 nästkommande juli, samt för uppehållande af teaterverksamheten under
spelåret 1888—1889, utöfver det å ordinarie stat uppförda anslag åt 60,000
kronor, till Kongl. Maj:ts förfogande ställa ett kreditiv å 25,000 kronor,
att användas endast i den mån anslaget å ordinarie stat, Kongl. Maj:ts
enskilda bidrag till teatrarne samt teatrarnes öfriga inkomster icke försloge
till bestridande af utgifterna för ifrågavarande verksamhet;

dels ock, till gäldande af utbetalda kostnader i och för åtgärder till
skyddande af stora teaterns och dramatiska teaterns lins mot eldfara, å extra
stat för år 1889 anvisa ett belopp af 32,750 kronor.

Med anledning häraf hafva herrar 0. TF. Redelius, J. P. Nilsson och
Johan Pettersson i en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 26), på
anförda skäl, hemstält,

att Riksdagen icke måtte bevilja:

a) de äskade 32,750 kronor till reparation å stora teaterns hus;

Bill. till Rilcsd. Prot. 1888. é Samt. 1 Afd. 7 Höft. 1

Angående
anslag till
de kongl.
teatrarne
m.

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 8 a.

b) de äskade 60,000 kronor å ordinarie stat till teaterverksamhetens
upprätthållande;

c) de äskade 25,000 kronor ä extra stat för samma ändamål;
och att intet som helst anslag måtte beviljas till teaterväsendet.
Slutligen har Kong!. Maj:t i en den 17 april 1888 aflåten proposition,

under åberopande af ett propositionen bilagdt statsrådsprotokoll öfver finansärenden
för samma dag, föreslagit Riksdagen att dels medgifva:

att ombyggnad och förändring af kongl. stora teaterns hus, i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med ett af professoren E. Jacobsson upprättadt, med
n:o 1 betecknadt förslag, om hvilket i berörda protokoll vidare förmäldes,
finge ega rum för eu beräknad kostnad af 765,000 kronor, att bestridas
medelst ett för teaterkassans räkning hos statskontoret af medel, tillhöriga
de under detta embetsverks förvaltning stående fonder och kassor, upptaget
lån till belopp af högst 800,000 kronor;

att ränta och amortering å detta lån finge bestridas af hyresinkomsten
för de enligt nyssberörda förslag till inredande afsedda butiks- och affärslokaler
i stora teaterns hus samt nämnde hyresinkomst i öfrigt användas till
uppehållande af teaterverksamheten; samt

att, derest i följd af den ifrågasatta ombyggnaden af stora teaterns
hus verksamheten å denna teater komme att någon tid upphöra, så väl det
a ordinarie stat uppförda anslag till kong], teatern af 60,000 kronor som
det af Kong! Maj:t i den till innevarande års Riksdag aflåtna nådiga proposition
angående statsverkets tillstånd och behof för uppehållande af teaterverksamheten
under spelåret 1888 — 1889 äskade kreditiv till belopp af

25,000 kronor finge efter Kongl. Maj:ts bepröfvande användas ej mindre
för teaterverksamhetens uppehållande, vare sig å stora teatern och dramatiska
teatern eller i särskilt förhyrd lokal, än äfven, i den mån sådant funnes
skäligt, till beredande af tillfälliga understöd åt de medlemmar af personalen
vid de kongl. teatrarne och hofkapell, som under byggnadstiden komme att
sakna användning;

och dels, till betäckande af en vid verksamheten å de kongl. teatrarne
under spelåren 1888—1888 uppkommen brist, å extra stat under sjunde
hufvudtiteln för år 1889 anvisa ett anslag af 129,000 kronor.

i det utlåtande, n:o 7 a, som utskottet vid senast församlade riksdag
afgaf med anledning af åtskilliga då väckta förslag rörande de kongl. teatrarne,
meddelade utskottet en kortfattad redogörelse för de förhandlingar, som från

Statsutskottets Utlåtande N:o 8 a -

3

och med år 1881 egt ram hos Riksdagen beträffande sagda teatrar. Utskottet
tillåter sig hänvisa till nämnda redogörelse och får till dess fullständigande
här endast anmärka hufvuddragen af teaterfrågans behandlingvid
senaste riksmöte. Kongl. Maj.t hade då föreslagit, att till reparation å
kongl. stora teaterns hus måtte anvisas för år 1888 ett extra anslag af 28,820
kronor; samt att Riksdagen måtte ej mindre medgifva, dels att de kongl.
teatrarnes verksamhet finge, under spelåret från och med den 1 juli 1887
till den 1 juli 1888, för statens räkning fortgå vare sig å båda teatrarne
eller allenast å stora teatern, med rätt för Kongl. Maj:t att under nämnda
spelår på arrende upplåta dramatiska teatern med tillhörande materiel åt
den eller de personer, som kunde finnas hugade och skickliga att derstädes
på ett konsten värdigt sätt uppehålla den dramatiska verksamheten, med
skyldighet för upplåtelsetagaren att tidtals låta å störa teatern emot viss
ersättning och med rätt; att dervid begagna denna teaters materiel uppföra
större skådespel, äfvensom på de vilkor i öfrig!, som Kongl. Maj:t kunde finna
skäligt bestämma, dels och att den arrendesumma, som till följd af berörda
upplåtelse kunde komma att tillflyta statsverket, finge användas såsom bidragtill
uppehållande af den lyriska verksamheten å stora teatern; än äfven för
uppehållande af teaterverksamheten under spelåret 1887—1888, utöfver det
å ordinarie stat uppförda anslag af 60,000 kronor, till Kongl. Maj:ts förfogande
ställa ett kreditiv ä 25,000 kronor, att användas endast i den mån
anslaget å ordinarie stat, Kongl. Maj:ts enskilda bidrag till teatrarne samt
teatrarnes öfriga inkomster icke försloge till bestridande af utgifterna för
ifrågavarande verksamhet.

Utskottet hemstälde, att Riksdagen måtte besluta att icke bevilja det
för reparation å stora teaterns hus begärda anslag å 28,820 kronor, men,
under vilkor att Stockholms stad, eller andra, eller Stockholms stad i förening
med andra under ett år från den 1 juli 1887 med ett belopp af

50,000 kronor deltoge i kostnaden för de kongl. teatrarnes verksamhet, dels
medgifva, att teaterverksamheten å vare sig båda teatrarne eller endast stora
teatern finge fortgå under spelåret den 1 juli 1887—den 30 juni 1888, dels
för sådant ändamål uppföra till oförändradt belopp det til! kongl. teatrarne
i gällande riksstat anvisade ordinarie anslaget å 60,000 kronor, dels ock på
det sätt bifalla Kongl. Maj:ts begäran om anslag å extra stat för år 1888
till de kongl. teatrarne, att till Kongl. Maj:ts förfogande stäldes ett kreditiv
å högst 15,000 kronor, att användas endast i den mån anslaget å ordinarie
stat, Kongl. Maj:ts enskilda bidrag till teatrarne, ofvanberörda tillskott å

50,000 kronor samt teatrarnes öfriga inkomster icke försloge till bestridande
af teatrarnes utgifter; dock med vilkor jemväl, att statsmedel utöfver sålunda
bestämda anslag icke finge för de kongl. teatrarne användas; äfvensom att

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 8 a.

Riksdagen måtte medgifva Kong! Maj:t rätt att under spelåret från och
med den 1 juli 1887 till den 1 juli 1888 på arrende upplåta dramatiska
teatern med tillhörande materiel åt den eller de personel'', som kunde finnas
hugade och skickliga att derstädes på ett konsten värdigt sätt uppehålla
den dramatiska verksamheten, med skyldighet för upplåtelsetagaren att tidtals
låta a stora teatern emot viss ersättning och med rätt att dervid begagna
denna teaters materiel uppföra större skådespel, äfvensom på de vilkor i
öfrigt, som Kong! Maj:t kunde finna skäligt bestämma, samt att använda
den arrendesumma, som till följd af berörda upplåtelse kunde komma att
tillflyta statsverket, såsom bidrag till uppehållande af den lyriska verksamheten
å stora teatern.

Efter gemensam omröstning af båda kamrarne beslöt Riksdagen att
icke bevilja det för reparation å stora teaterns hus begärda anslaget, men
att för uppehållande af teaterverksamheten under spelåret 1887—1888, utöfver
det ä ordinarie stat uppförda anslag af 60,000 kronor, till Kong!.
Maj:ts förfogande ställa ett kreditiv å 25,000 kronor, att användas endast
i (ten mån anslaget ä ordinarie stat, Kong!. Maj:ts enskilda bidrag till
teatrarne samt teatrarnes öfriga inkomster icke försloge till bestridande af
utgifterna för nämnda verksamhet, dock med vilkor, att statsmedel utöfver
sålunda bestämda anslag icke finge för teatrarne användas.

Kong!. Maj:ts framställning om den dramatiska teaterns utarrendering
vann icke Riksdagens bifall.

f det vid ofvanomförmälda statsverksproposition fogade statsrådsprotokoll
öfver finansärenden för den 12 sistlidne januari inhemtas, att Kongl.
Maj:t genom beslut den 12 januari 1887 uppdragit åt chefen för finansdepartementet
att med biträde af tillkallade sakkunniga personer verkställa
utredning af väckta frågor om anskaffande af ny byggnad för stora teatern,
vare sig på annan staten tillhörig plats eller på den nuvarande tomten, för
hvilket senare fall jemväl borde tagas i öfvervägande, huru vida lämpligt
vore att å berörda tomt, utom teaterhuset eller i förbindelse med detta, uppföra
byggnader, afsedda att genom uthyrning bereda teatern ökade inkomster.
Utredningen, som jemväl skulle omfatta frågan om öfverlemnande till ett
konsortium af hela teaterverksamheten vid de kongl. teatrarne, borde vara
fullbordad i så god tid under nästlidet år, att framställning i ämnet kunde
göras till innevarande års Riksdag.

På sidorna 41 och 42 i nyssberörda statsrådsprotokoll har departe -

Statsutskottets Utlåtande N:o 8 a.

o

mentschefen redogjort för de åtgärder, som vidtagits med anledning af Kong!
Maj:ts omförmälda beslut. Deraf framgår bland annat, att departementschefen
under näst-lidet års sommar hållit åtskilliga öfverläggningar i ämnet
med personer, Indika genom sin ställning inom Stockholms kommunalförvaltning
eller sin erfarenhet i byggnadsfrågor ansetts vara i stånd att bidraga
till den åsyftade utredningen; att vid dessa öfverläggningar emellertid snart
befunnits oundgängligen nödigt att, äfven med äfventyrande af möjligheten
att, såsom afsedt varit, kunna medhinna utredningens a {slutande i god tid
före början af detta års riksdag, gä i författning om vidtagandet af de för
en fullständig byggnadsritnings erhållande erforderliga åtgärder; att, dä eu
tillfredsställande lösning åt byggnadsfrågan ansetts bäst främjas genom anordnande
af eu pristäflan, ett program för en sådan täflan, upprättats, hvarefter
ärendet den 13 juli nästlidet är understälts Kong! Maj:t, som dervid, med
godkännande af nyss omförmälda uppfattning angående lämpligaste sättet för
frågans vidare behandling, uppdragit åt öfverintendentsembetet att dels på
lämpligt sätt utfärda inbjudning till en dylik pristäflan med föreskrift, att
de täflande förslagen borde vara till öfverintendentsembetet inlemnade senast
den 30 november nästlidet år, dels, efter täflingstidens utgång, i samråd
med direktören för de kong! teatrarne bedöma de inkomna förslagen samt
derefter skyndsamt afgifva underdånigt utlåtande och förslag beträffande lämpligaste
sättet för utförande af ifrågavarande byggnadsföretag; samt att, sedan
öfverintendentsembetet utfärdat tillkännagifvande om den anordnade pristäflan,
ett stort antal förslagsritningar inom den utsatta tiden inkommit till
embete!, hvilka förslagsritningar vid tidpunkten för statsverkspropositionen
aflåtande undergingo granskning i den af Kong! Maj:t föreskrifna ordning.

Efter att hafva klimat denna redogörelse, anför departementschefen
vidare:

»Af hvad jag nu anfört täcktes Eders Kong! Maj:t finna, att förslagtill
definitivt ordnande af de kongl. teatrarnes ställning ej heller för innevarande
års Riksdag lärer kunna framläggas förr än längre fram under
riksdagens lopp. Dä jag derför nödgas hemställa, att det nuvarande interimistiska
tillståndet vid teatrarne än ytterligare må fortfara och att Eders
Kongl. Maj:t för sådant ändamål ville af Riksdagen äska, utöfver det ordinarie
teateranslaget, ett kreditiv att för nästkommande spelår utgå med
samma belopp, 25,0Q0 kronor, och under samma vilkor som för det nu löpande
spelare!, anser jag mig likväl böra påpeka, att väsentliga besparingar skulle
kunna vinnas, derest teatrarnes bestånd tryggades för något längre tid än
ett år i sänder, exempelvis för tre år. Om teaterdirektionen sattes i tillfälle
att afsluta kontrakt på sistnämnda tid, är det gifvet, att med den större
trygghet för engagementens fortvaro, som sålunda erbjödes, direktionen skulle

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 8 a -

kunna af vederbörande sujetter betinga sig för teatrarne i ekonomiskt afseende
fördelaktigare vilkor. Ur synpunkten af teaterfrågans lösning bör ej
heller emot en sådan anordning betänklighet möta. Äfven om, såsom det är
att hoppas och antaga, beslut om definitivt ordnande af teatrarnes ställning
må hinna att fattas före utgången af nämnda tid, är det likväl med afseende
på de med ett sådant ordnande förknippade byggnadsfrågor föga troligt, att
tillämpningen af den nya ordningen må kunna vidtaga inom berörda tid.»

Kongl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om beviljande
af ett extra anslag ä 32,750 kronor afser, enligt hvad det vid
propositionen fogade statsrådsprotokollet gifver vid handen, godtgörelse för
förskott, Indika kongl. statskontoret utbetalat för åtskilliga inom de kongl,
teatrarnes hus till teaterpersonalens och teaterpublikens betryggande mot
eldfara utförda arbeten.

Sedan öfverstäthållareembetet i särskilda skrivelser till Kongl. Maj:t
hemstält, att vissa åtgärder till förekommande af eldfara mätte vidtagas inom
stora teaterns hus under nästlidet års sommar och inom dramatiska teaterns
hus, innan föreställningarna under nu pågående spelår toge sin början, samt
öfverintendentsembetet beräknat kostnaden för de ifrågasatta åtgärderna inom
stora teaterns hus till 30,410 kronor 62 öre, och kostnaden för de arbeten
inom dramatiska teaterns hus, som vore af behofvet mest påkallade, beräknats
till 12,500 kronor, hade Kongl. Maj:t, efter infordradt utlåtande från direktionen
öfver de kongl. teatrarne, anbefalt utförandet af följande arbeten inom
stora teaterns hus, nemligen afskiljande af scenen frän salongen genom en
ridå, så beskaffad, att den kunde hindra rökens och eldens inträngande i
salongen under så lång tid, att publiken hunne aflägsna sig; uppdragande
af mur, plåtvägg eller plåtbeklädd trävägg öfver och under scenöppningen;
samt upptagande af en spiraltrappa från klädlogen n:o 4 till komparslogen,
för hvilka arbeten kostnaden uppgått till 20,249 kronor 7 öre; hvarjemte
Kongl. Maj:t förordnat, att inom dramatiska teaterns hus skulle i scenöppningen
anbringas eu ridå af jern samt å ömse sidor om scenöppningen likasom
ock öfver och under densamma uppdragas afstängningsväggar af jernplåt,
Dessa senare anordningar hade betingat den beräknade kostnaden 12,500
kronor.

Vid föredragning i statsrådet af ifrågavarande anslagsfordran yttrade
föredragande departementschefen, att med minnet fäst å de fruktansvärda
eldsolyckor, som, till stor del i följd af bristande försigtighetsåtgärder, under
senare åren tima! ä flera utländska teatrar, departementschefen icke kunnat

Statsutskottets Utlåtande N:o 8 a.

7

taga pa sitt ansvar att förorda medgifvande för de kong!, teatrarne att under
innevarande spelår börja sin verksamhet utan vidtagande af de säkerhetsmått,
som af vederbörande myndigheter framhållits såsom oundgängligen nödvändiga
till förebyggande af eldfara och i större eller mindre omfattning äfven föreskrit
vits för de enskilda teatrarne i hufvudstaden. Riksdagen hade visserligen
i sin underdåniga skrifvelse den 7 juli 1887 såsom vilkor för de beviljade
anslagen för teatrarne stadgat, att statsmedel utöfver de sålunda bestämda
anslagen icke Unge för teatrarne användas. Att departementschefen, sådant
oaktadt, förordat utbetalande af statsmedel för utförande af de ifrågavarande
arbetena, hade haft sin grund deruti, att, då frågan om dessa arbeten blifvit
slutbehandlad hos myndigheterna och förekommit till afgörande hos Kongl.
Maj:t, vid hvilken tidpunkt med stöd af nådiga brefvet den 13 juli 1887
angående teatrarnes verksamhet under spelåret 1887—1888 engagement^- med
större delen af teaterpersonalen redan blifvit afslutade, valet endast förelegat
mellan att inställa all verksamhet ä teatrarne under spelåret under fortsatt
utbetalande af de kontraherade engagementssummorna eller ock att låta verksamheten
fortfara, sedan de nödigaste säkerhetsåtgärderna blifvit vidtagna.
1 valet mellan dessa båda alternativ hade någon tvekan icke varit möjlig.
Omsorgen om ej mindre statsverkets än teatrarnes intresse hade derför
nödgat till anlitande af det senare alternativet. Det af Riksdagen uppstäda
vilkoret åsyftade naturligtvis endast kostnaderna för teaterverksamhetens bedrifvande
under normala förhållanden och kunde ej afse utgifter för teaterbyggnadernas
tryggande mot eldfara eller förluster i följd af ett afbrott i
teatrarnes verksamhet, omöjligt att förutse.

Beträffande de omständigheter och skäl, hvilka ligga till grund för
Kongl. Maj:ts i nådiga propositionen den 17 april 1888 gjorda framställningar
rörande de kongl. teatrarne, tillåter sig utskottet hänvisa till det nämnda
proposition bilagda statsrådsprotokoll öfver finansärenden för samma dag.

Då utskottet nu går att yttra sig öfver de föreliggande förslagen, får
utskottet till en början fästa uppmärksamheten derpå, att de af Kongl. Makt
i ämnet gjorda framställningarne icke afse något sådant definitivt ordnande
af de kongl teatrarnes verksamhet, som Riksdagen under de senare åren
upprepade gånger begärt. Visserligen har i den särskilda kongl. propositionen
af den 17 april 1888 ett förslag till ombyggnad och förändring af stora
teaterns hus framstälts, men beträffande den allmänna anordningen af teatrarnes
verksamhet innehåller sistnämnda proposition lika litet som den till Riks -

8

Statsutskottets Utlåtande N:o S a.

dagen »flatna statsverkspropositionen någon framställning, som kan anses
innebära förslag till slutlig lösning af frågan. Utskottet anser sig äfven
böra framhålla, att, ehuru, på sätt statsrådsprotokollet öfver finansärenden
för den 12 sistlidne januari utvisar, Kong! Maj:t, då han den 12 januari
1887 åt vederbörande departementschef uppdrog att verkställa utredning af
väckta frågor om anskaffande af ny byggnad för stora teatern, förklarade,
att berörda utredning jemväl skulle omfatta frågan om öfverlemnande till
ett konsortium af hela teaterverksamheten, något på vederbörlig utredning
grundadt förslag i senare hänseendet icke blifvit af Kong!. Maj:t framstäldt.

Genom ett bifall till Kongl. Maj:ts nu gjorda framställning, att Riksdagen
måtte medgifva, att de kongl. teatrarnes verksamhet finge fortgå under
ytterligare tre spelår, äfvensom anvisa medel till uppehållande af teaterverksamheten
under spelåret 1888—1889, skulle alltså i sjelfva verket det
nu rådande interimistiska tillståndet, med äfventyr af ständigt återkommande
fordringar på extra statsanslag för fyllande af teatrarnes behof, komma att
ytterligare utsträckas. Statsverkets utgifter för teaterverksamhetens uppehållande
hafva emellertid efter den år 1881 vidtagna öfverflyttningen af
teaterangelägenheternas handläggning från hofförvaltningen till finansdepartementet
uppgått till allt för höga belopp, för att utskottet skulle anse sig
kunna tillstyrka Riksdagen att vidare förlänga det skede i teatrarnes tillvaro,
som tog sin början med omförmälda öfverflyttning. Från och med år
1882 har nemligen Riksdagen till de kongl. teatrarne beviljat följande anslagsbelopp: -

för år 1883:
för år 1884:

för år 1885:

för år 1886:

Kronor. Kronor.

ordinarie anslag.............................

till reparation efter vådeld ........

....... 60,000

....... 69,548

— 129,548: —

ordinarie anslag.............................

extra teateranslag .......................

betalning af skuld .......................

till skydd mot eldfara.................

....... 60,000

....... 40,000

....... 143,000

5,669

— 248,669: —

ordinarie anslag............................

betalning af skuld ......................

teaterkreditiv ...............................

....... 60,000

....... 87,470

....... 15,000

— 162,470: —

ordinarie anslag............................

teaterkreditiv ...............................

....... 60,000

...... 15,000

— 75,000: —

Transport kronor 615,687:

Statsutskottets Utlåtande N:o 8 a.

9

Transport kronor 615.687: —

för år 1887: ordinarie anslag....................

teaterkreditiv .......................

................ 60,000: —

................ 15,000: —

75,000: —

för år 1888: ordinarie anslag...................

teaterkreditiv .......................

................ 60,000: —

................ 25,000: —

85,000: —

Summa kronor 775,687: —

Om nu från ofvanstående slutsumma, 775,687 kronor, afräknas ett belopp
åt 9,090 kronor, hvilket, enligt livad framgår af en utskottet meddelad
uppgift, icke behöft tagas i anspråk af det för spelåret 1885—1886 afsegla
kreditivet, visar det sig, att statsverket för åren 1883—1888 fått,
vidkännas en årlig kostnad för teatrarne af i medeltal 127,766 kronor.

Ehuru en del af ifrågavarande utgifter, såsom ofvan synes, utgjort
omkostnader dels för reparation efter vådeld och dels för beredande af skydd
mot eldfara samt således icke stå i samband med sjelfva teaterverksamhetens
bedrifvande, torde likväl genom det ekonomiska resultat i öfrigt, teatrarne
under ifrågavarande tidrymd lemna!, kunna anses ådagalagdt, att berörda
verksamhets utöfvande under de former derför, som sedan år 1881 varit
rådande, med nödvändighet för staten föranleder uppoffringar i ekonomiskt
hänseende, hvilka äro på förhand oberäkneliga och hvilka icke stå i rimligt
förhållande till den nytta för den sceniska konstens utveckling'', en med
statsanslag drifven teater måhända kan vara egnad att medföra. Utskottet
har för sin del förut sökt göra gällande den åsigt, att på Stockholms
stad det berättigade anspråk kunde och borde ställas, att staden verksamt
bidroge till teatrarnes uppehållande. Då emellertid intresset för teaterverksamhetens
fortvaro visat sig icke vara större inom Stockholms stadsfullmägtige,
än att denna korporation upprepade gånger vägrat att af kommunens
medel bevilja anslag till teatrarne, samt något antagligt förslag i syfte
att öfverlemna hela teaterverksamheten åt ett af staten med visst årligt anslag
understöd! konsortium af enskilde icke föreligger, ser utskottet icke
någon annan utväg för Riksdagen att kunna för framtiden befria statsverket
från allt för stora utgifter för teaterväsendet, än att nu helt och hållet afstå
Kong!. Maj:ts framställning om anslag för teaterverksamhetens uppehållande.

På samma gång Riksdagen fattar ett dylikt beslut, torde Riksdagen
emellertid böra medgifva Kong!. Maj:t rätt för ett år, räknadt från den 1 juli
1888, att upplåta de kongl. teatrarnes fasta och lösa egendom till begagnande
under längre eller kortare tid åt den eller dem, som kunde befinnas villige
att, utan att statsverket derigenom betungades med några kostnader, bedrifva
teaterverksamhet å sagda teatrar på ett konsten värdigt sätt, med rättighet
Bill. till lii/csd. Prot. 1888. 4 Samt. 1 Afd. 7 Häft. 2

10

Statsutskottets Utlåtande N:o S a.

jemväl för Kolig! Maj:t att disponera eller öfverlåta dispositionsrätten till alla
från teatrarne och deras fastigheter inflytande inkomster, så att det i alla
händelser skulle stå Kong! Maj! öppet att under sagda år efter omständigheterna
förfara. Det skulle nemligen i sådant fall Ansa sig, om allmänhetens
intresse för teatrarnes bestånd är så stort, att på den enskilda företagsamhetens
väg något antagligt förslag till ordnande för framtiden af teaterväsendet
skulle kunna åstadkommas. Skulle det emellertid visa sig omöjligt
att utan mera betydliga uppoffringar från statsverkets sida få verksamheten
ä de kong! teatrarne öfverlåten åt den enskilda företagsamheten, torde
åter denna verksamhet böra helt och hållet upphöra.

Då utskottet alltså icke anser sig kunna tillstyrka Riksdagen att
anslå några medel till teaterverksamhetens uppehållande, följer naturligen
häraf, att utskottet icke heller kan hos Riksdagen förorda bifall till Kong!
Maj:ts förslag till ombyggnad och förändring af stora teaterns hus. Ty
derest Riksdagen beslöte, att något anslag icke måtte beviljas till nyss
angifna ändamål, och i följd häraf, såsom möjligt vore, all verksamhet å de
kong! teatrarne komme att upphöra, skulle ju den ifrågasatta ombyggnaden
blifva helt och hållet ändamålslös.

Beträffande Kong! Majfls framställning om anvisande af ett anslag å
32,750 kronor till gäldande af utbetalda kostnader i och för åtgärder till
skyddande af stora teaterns och dramatiska teaterns hus mot eldfara, anser
utskottet, att genom de upplysningar, som i detta hänseende lemnats till
statsrådsprotokollet, blifvit till fullo ådagalagdt, att vederbörande departementschef
under för handen varande förhållanden icke kunnat handla på annat
sätt, än som skett; och får utskottet för den skull tillstyrka Riksdagen att
bifalla denna Kong! Majfls framställning.

Vidkommande slutligen det anslag, till belopp af 129,000 kronor, som
Kong! Majfl äskat till betäckande af en vid verksamheten å de kong!
teatrarne under spelaren 1883—1888 uppkommen brist, finner utskottet det
visserligen högst beklagligt, att, ehuru de anslag, som under nämnda tidrymd
lemnats till de kong! teatrarne, beviljats mot vilkor, att statsmedel
utöfver de bestämda anslagen icke finge användas, en så betydlig brist det
oaktadt kunnat uppstå. Men då teaterförvaltningen icke torde på annat
sätt kunna anskaffa medel till bristens betäckande, lärer väl Riksdagen icke
kunna underlåta att äfven denna gång träda emellan och gälda de kong!
teatrarnes skuld. Då emellertid, såsom af ofvan åberopade statsrådsprotokoll
öfver finansärenden för den 17 april 1888 inhemtas, i den beräknade bristen

129,000 kronor bland annat ingår den jemlikt nådigt bref den 16 december
1887 till teaterkassan utanordnade, för första hälften af spelaret 1888—1889
afsedda andel, 30,000 kronor, af ordinarie teateranslaget för år 1888, men

Statsutskottets Utlåtande N:o 8 a.

11

denna andel, derest Riksdagen beslutar att icke bevilja något anslag till
teaterverksamhetens uppehållande under det spelår, som skulle börja den 1
nästkommande juli, naturligen icke behöfver för teatrarnes räkning disponeras
för tiden efter berörda dag, torde Riksdagen till betalning af de kongl.
teatrarnes ifrågavarande skuld endast behöfva anvisa hvad som återstår,
sedan berörda 30,000 kronor afdragits, eller 99,000 kronor.

Under åberopande "af hvad sålunda blifvit anfördt, får utskottet, med
anledning af föreliggande beträffande de kongl. teatrarne väckta förslag,
hemställa,

att Riksdagen må besluta

a) att icke bifalla Kongl. Maj:is förslag till ombyggnad och
förändring af stora teaterns hus;

b) att icke bevilja något anslag till uppehållande af verksamheten
å de kongl. teatrarne, men medgifva Kongl.
Maj:t rätt för en tid af ett år, räknadt från den 1 juli
1888, att upplåta de kongl. teatrarnes fasta och lösa
egendom till begagnande under längre eller kortare tid af
året åt den eller dem, som kunna befinnas villige att, utan
att statsverket derigenom betungas med några kostnader, bedrifva
teaterverksamhet å sagda teatrar på ett konsten
värdigt sätt, med rättighet jemväl för Kongl. Maj: t att
för detta ändamål disponera eller öfverlåta dispositionsrätten
till alla frän teatrarne och deras fastigheter inflytande
inkomster;

c) att, till gäldande af utbetalda kostnader i och för åtgärder
till skyddande åt stora teaterns och dramatiska teaterns
hus mot eldfara, å extra stat för år 1889 anvisa ett
belopp af 32,750 kronor; och

d) att, till betäckande af en vid verksamheten å de kongl.
teatrarne under spelåren 1883—1888 uppkommen brist,
jemväl å extra stat för år 1889 anvisa ett anslag å

99,000 kronor.

Stockholm den 1 maj 1888.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 8 a -

Reservationer:

af herrar grefve G. Sparre. O. TF. Odélberg, P. J. von Ehrenheim,
F. A. Bast rom., grefve A. G. Barnekow och friherre G. Tamm, hvilka ansett,
att utskottets yttrande och förslag i denna fråga bort hafva följande'' lydelse
och innehåll:

»Utskottet anser, likasom föregående års statsutskott, att Riksdagen
icke bör undandraga sig att understödja de kongl. teatrarne, men för att
ett sådant understöd, afsedt att fortfara en längre tid, skall beviljas, anser
utskottet oeftergiflig!., att teatrarnes angelägenheter icke vidare handläggas
såsom allmänna regeringsärenden efter föredragning i statsrådet. Hetta behandlingssätt
af ärendena grundlägger den föreställning, att staten ansvarar
för teatrarnes förbindelser, och om äfven statsutskottet afstyrkt och Riksdagen
vägrat att uttryckligen medgifva, att teaterverksamheten får fortgå
»för statens räkning», som af Kongl. Maj:t vid sista riksdagen ifrågasattes,
så framkallas dock af det nuvarande förhållandet anspråk på Riksdagen,
som icke kunnat och icke torde kunna lemnas utan uppmärksamhet, så länge
teatrarne lyda under finansdepartementet och förestås af en af Kongl. Maj:t
i statsrådet utnämnd styrelse.

För fortfarande medverkan af statsverket bör följaktligen uppställas
det vilkor, att ett konsortium bildas, som af Kongl. Maj:t anses skickligt
att på ett konsten värdigt sätt uppehålla teaterverksamheten och i ekonomiskt
afseende derför ansvarar, eller att denna verksamhet på annat sätt
ordnas så, att för teatrarnes förbindelser finnes en bestämd, från statsverket
fullständigt skild ansvarighet.

En sådan ordning lärer emellertid icke kunna komma till stånd, så
länge stora teaterns hus är i det dåliga skick, hvari det för närvarande
befinnes, och en ombyggnad af detta hus, som dessutom, derest teaterverksamheten
en längre tid skall fortfara, är nödvändig för att åstadkomma ett
tillförlitligare skydd mot eldfara, synes utskottet således förtjena att förordas.
Det i den senare propositionen i sådant afseende framstälda förslag, hvaremot
utskottet icke funnit anledning till sådana detaljanmärkningar, som bort
föranleda utskottet att afstyrka detsamma, medför den väsentliga fördel, att
den del af huset, som är afsedd att uthyras, skulle komma att lemna en
betydligt högre afkastning, än som nu erhålles.

Deremot synes det utskottet mindre lämpligt, att tillgång till ombyggnaden
beredes genom lån; och vill utskottet således förorda, att Riksdagen

Statsutskottets Utlåtande N:o 8 a.

13

för ändamålet beviljar ett anslag till det för ombyggnaden beräknade beloppet,

765,000 kronor. En sådan åtgärd synes utskottet äfven medföra den fördel,
att det aftal om öfvertagande af teaterverksamheten# som utskottet förutsatt
såsom vilkor för ett fortfarande understöd, bör kunna grundas på rättigheten
att uppbära hela nettobehållningen af teaterhuset, utan vidare bidrag af
statsmedel.

Dä ombyggnaden emellertid skulle vara utan ändamål, om stora teatern
icke komme att för teaterverksamheten användas, och detta, efter utskottets
tanke, måste vara beroende derpå, att en anordning kan träffas, hvarigenom
statsverket fullständigt befrias från allt ansvar derför, så anser utskottet, att
vid byggnadsanslaget bör fästas det vilkor, att anslaget ej får lyftas, förr än
eu tillfredsställande anordning i berörda afseende kunnat träffas.

För beredande af en sådan anordning fordras emellertid något rådrum,
och utsigten till framgång skulle utan tvifvel väsentligen aflägsnas. om
teatrarne stängdes under en mellantid. Med afseende härpå, och då teaterverksamheten
icke torde böra afbrytas, utan att Riksdagen sätter Kongl.
Maj:t i tillfälle att i någon mån understödja den del af teaterpersonalen, som
vid de kongl. teatrarne användt sin bästa tid och sina bästa krafter — en
fråga, hvarom utskottet för närvarande saknar anledning att utförligare
yttra sig — anser utskottet sig böra tillstyrka, att jemte det på ordinarie
stat uppförda anslaget, 60,000 kronor, till Kongl. Maj:ts förfogande ställes
ett kreditiv af 25,000 kronor, att användas på sätt här nedan föreslås.

Det af Kongl. Maj:t begärda anslag för betäckande af de kostnader,
som blifvit under år 1887 nedlagda på de kongl. teatrarne, anser utskottet sig
hafva allt skäl att förorda, då det visat sig, att dessa kostnader varit för
teatrarnes skyddande mot eldfara så nödvändiga, att teaterverksamheten,
hvartill Riksdagen beviljat anslag, derförutan icke bort få fortgå.

Beträffande slutligen Kongl. Maj:ts framställning om anslag till betäckande
af en vid verksamheten å de kongl. teatrarne under spelåren 1883—
1888 uppkommen brist af 129,000 kronor, så anser utskottet sig med afseende
på de förhållanden, under Indika teaterverksamheten allt sedan 1881
utöfvats, icke kunna underlåta att tillstyrka Riksdagen att bevilja detta
anslag.

Med afseende på hvad sålunda blifvit anfördt, får utskottet, med afstyrkande
af herr 0. TV. Redelii med fleres motion, hemställa,

att Riksdagen, med anledning af Kongl. Maj:ts framställningar,
må

a) på det sätt bifalla hvad Kongl. Maj:t föreslagit angående
ombyggnad och förändring af kongl. stora teaterns hus,

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 8 a.

att för ifrågavarande ändamål beviljas ett anslag på
extra stat af 765,000 kronor, dock under vilkor att, innan
något af anslaget får lyftas, sådana anordningar blifvit
träffade, att teaterverksamheten å de kongl. teatrarne,
utan att staten derför har något ekonomiskt ansvar eller
någon annan befattning än den kontroll å teaterverksamheten,
som må kunna anses nödig, kommer att fortgå
under en tid af minst fem år från den tid, då ombyggnaden
blifver färdig, antingen genom ett af Kongl. Maj:t
godkändt konsortium eller på annat sätt, med rättighet
för den eller dem, som öfvertaga verksamheten, att begagna
de kongl. teatrarnes fasta och lösa egendom äfvensom
att uppbära och för teaterverksamheten använda
nettobehållningen af teatrarnes hus i enlighet med de
bestämmelser, Kongl. Maj:t finner för godt att ytterligare
stadga'';

b) utöfver det å ordinarie stat uppförda anslag, 60,000 kronor,
för uppehållande af teaterverksamheteu under spelåret
1888—1889 till Kongl. Maj:ts förfogande ställa ett kreditiv
å 25,000 kronor, att användas i den män anslaget ä
ordinarie stat, Kong!. Maj:ts enskilda bidrag till teatrarne
samt teatrarnes öfriga inkomster icke förslå till bestridande
af utgifterna för ifrågavarande verksamhet, äfvensom medgifva,
att dessa anslag, derest; i följd af den ifrågasatta
ombyggnaden af stora teaterns hus, verksamheten å denna
teater kommer att någon tid upphöra, få användas, på
sätt Kongl. Maj:t i propositionen af den 17 sistlidne april
föreslagit;

c) till gäldande af utbetalda kostnader i och för åtgärder
till skyddande af stora teaterns och dramatiska teaterns
hus mot eldfara å extra stat för är 1889 anvisa ett belopp
af 32,750 kronor; och

d) till betäckande af en vid verksamheten å de kongl. teatrarne
under spelåren 1883—1888 uppkommen brist jemväl
å extra stat för år 1889 anvisa ett anslag å 129,000
kronor.»

af herrar grefve E. C. A. Piper och H. B. TörnebJadh, i fråga om
utskottets hemställan under mom. a), b) och d);

Statsutskottets Utlåtande N:o 8 a.

15

af herr B. G. von Hedenberg, i fråga om utskottets hemställan under
mom. b) och d);

af herr friherre B. A. Leijonhufvud, beträffande motiveringen;

af herrar N. Petersson, J. Jonsson, Piss Olof Larsson, J. Anderson
och L. F. Odell, rörande utskottets hemställan under mom. c) och d);

af herr H. Andersson, i fråga om utskottets hemställan under mom. d).

Herr II. P. P. Famn har begärt få anteeknadt, att han ej deltagit
i detta ärendes behandling inom utskottet.