Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
1
N:o 8.
Ank. till Riksd. kansli den 16 mars 1888, kl. 2 e. in.
Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
Sjunde hufvudtitel, omfattande anslagen till finansdepartementet.
(2:a U. Å.)
Statskontoret.
l:o. Under denna anslagstitel har Kong!. Maj:t föreslagit Riksdagen statskontoret.
att å statskontorets stat för en tjensteman i andra lönegraden med be- [1.]
nämning förste revisor uppföra lön 3,000 kronor och tjenstgöringspenningar
1,500 kronor, med rätt derjemte för tjenstens innehafvare till
ålderstillägg efter vissa år i likhet med öfrige tjensteman i samma tjenstegrad,
och i sammanhang härmed förklara, att den nu tillförordnade
tjensteinnehafvaren, om han å befattningen erhåller fullrnagt, eger att i
och för ålderstillägg i graden få räkna sig till godo den tid, han innehaft
förordnande att bestrida befattningen,
samt att sålunda höja anslaget till statskontoret från 96,300 kronor
till 100,800 kronor eller med 4,500 kronor.
På grund af hvad i statsrådsprotokollet öfver finansärenden den 12
sistlidne januari (sidd. 2—5) finnes till stöd för ifrågavarande framställning
anfördt, och då erfarenheten numera visat, att den ökning i riksbokslutbyråns
arbete, som föranledt Riksdagen att för hvardera af åren
1886, 1887 och 1888 anvisa å extra stat ett belopp af 4,500 kronor till
Bih. till Riksd. Frat. 1888. 4 Samt. 1 Afd. 7 Haft. 1
2
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
beredande af förstärkning af byråns arbetskrafter, blifver stadigvarande
samt billigheten synes fordra, att den tillförordnade tjensteinnehafvaren
får räkna sin tjenstetid såsom sådan sig till godo för vinnande af ålderstillägg
efter möjlig befordran till ordinarie innehafvare af tjensten, får
utskottet hemställa,
att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må af
Riksdagen bifallas.
Postverket.
Postverket.
[2.]
2:o. Under denna anslagstitel har Kongl. Maj:t föreslagit, att Riksdagen,
med godkännande af de enligt statsrådsprotokollet öfver finansärenden
för den 12 sistlidne januari ifrågasatta ändringar i postverkets
stater, må för år 1889 bestämma postverkets anslag, förslagsvis beräknadt,
till 0,415,000 kronor, att utgå direkt af postmedlen, hvarigenom
postverkets utgiftsstater skulle ökas med 115,000 kronor.
Slutsummorna af de för år 1888 faststälda staterna, jemförda med
de för år 1889 föreslagna, äro följande:
1888.
Aflöningsstaten............................... Kr. 2,500,900
Ofvergångsstaten.............................. )) 8,400
Indragningsstaten .......................... » 10,540
Pensionsstaten ................................. » 72,840
Omkostnadsstaten.......................... » 3,585,500
Oförutsedda utgifter ..................... » 83,000
Afkortningar och restitutioner... ))_38,820;
Summa Kr. 6,300,000: — Kr. 6,415,000
Af den i statsrådsprotokollet (sidd. 5—16) lemnade utredning
hemtas, att de särskilda förändringarna i förestående stater afse
Kr.
»
»
)>
»
x>
))
1889.
2,563,200
8,400
7,540
79,415
3,630,500
83,000
42,945
m -
I. Ökning.
A. Aflöningsstaten
i anslaget till vaktbetjente för beredande af löner till 5
vaktbetjente, som kormne att ersätta 5 vaktmästare, hvilkas
tjenst bidragits, med............................................................ Kr. 2,500: —-
Transport Kr. 2,500: —
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
3
Transport Kr. 2,500: —
i anslaget till aflönande af poststations
föreståndare
med ...................................... » 25,000: —
i anslaget till extra biträden vid postanstalterna
med......................................... )) 35,000: —
och i anslaget till ålderstillägg med )) 3,300: — Kr.
B. Pensionsstaten
genom uppförande å denna stat af nya
pensioner, som blifvit af Kongl. Maj:t
beviljade....................................................... Kr.
C. Omkostnadsstaten
i anslaget till uppbörds- och frimärkes -
provision med ............................................ Kr.
i anslaget till förhyrande af de för postverket
erforderliga lägenheter samt
till bestridande af utgifterna för posthusens
underhåll m. m. med ............... ))
i anslaget till rese- och traktamentsersättningar
för resor i embets- och
tjensteärenden i allmänhet med ......... »
i anslaget till traktamenten för tjensteman
i jernvägspostkupé med .............. »
i anslaget till traktamenten för vaktbe
tjente
med .................................................. »
i anslaget till postföringskostnad vid befordran
å jernväg med ......................... »
i anslaget för sjöpostföringen mellan
Sverige och Finland med........................ ))
5,000: —
10,000: —
4,000: —
25,000: —
50,000: —
50,000: —
1,000: —
»
D. Afkortningar och restitutioner m. m.
för vinnande af jemnare slutsumma i
utgiftsstaterna med................................. Kr.
Summa ökning Kr.
65,800: —
10,275: —
145,000: —
4,125: —
225,200: —
4
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
II. Minskning.
A. Aflöningsstaten
genom uteslutande ur staten af 5 vaktmästarebefattningar
med aflöning å
tillhopa ........................................................ Kr. 3,500: -
B. Indragningsstaten
genom nedsättning i derunder uppförda
belopp för en postexpeditör med Kr. 600: —
och till aflöning åt postiljoner, som icke
äro tjenstbar men ännu ej blifvit
berättigade till pension från civilstatens
pensionsinrättning, med .............. » 2,400: — » 3,000: —
C. Pensionsstaten
genom besparing i följd af pensionsta
gares
frånfälle, med ............................. » 3,700: —
D. Qmkostnadsstaten
i anslaget till postföringskostnad vid befordran
å landsväg och inom postanstalternas
områden samt till landt
-
brefbäring med .............................. |
.......... » 100,000: — |
Summa minskning Kr. 110,200: — |
|
Om från summan af ökningen ...... |
...................................... Kr. 225,200: — |
dragés summan af minskningen ... |
..................................... » 110,200: — |
erhålles det belopp af....................... |
........................................ Kr. 115,000: — |
hvarmed, enligt Kongl. Maj:ts förslag, postverkets utgiftsstater skulle
komma att för år 1888 på det hela ökas.
I Kongl. Maj:ts förslag till inkomstberäkning har inkomsttiteln »Postmedel»,
i riksstaten för innevarande år uppförd till 6,300,000 kronor, för
år 1889 beräknats till 6,580,000 kronor.
Beträffande de skäl, som blifvit anförda till stöd för de ifrågasatta
förändringarne i postverkets stater, får utskottet hänvisa till statsråds
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
5
protokollet och vill här endast behandla de delar af Kongl. Maj:ts förslag,
som föranledt förtydligande, jemkning eller erinran.
Hvad dervid först angår den äskade förhöjningen i det under titeln
omkostnadsstaten uppförda anslaget till traktamenten för tjensteman i
jernvägspostkupé, har utskottet velat meddela Riksdagen hvad kongl.
generalpoststyrelsen i sin underdåniga skrifvelse med förslag till postverkets
stater för nästkommande år rörande detta ämne yttrat.
Enligt nämnda skrifvelse hade under tiden 1 juli 1886—30 juni
1887 utgifterna för ifrågavarande ändamål uppgått till omkring 223,100
kronor, under det anslaget vore så väl för år 1887 som för år 1888 upptaget
till allenast 200,000 kronor. Då med 1888 års ingång de vid
postverket anstälde ordinarie postexpeditörernas antal komme att ökas
med 20, blefve visserligen tillfälle att använda ytterligare några ordinarie
postexpeditörer till tjenstgöring i jernvägspostkupé, hvarigenom någon
besparing i traktamentena kunde åstadkommas, enär traktamente till
ordinarie postexpeditör, som tjenstgjorde i jernvägspostkupé, utginge
med lägre belopp än som tillkomine derstädes tjenstgörande extra biträde,
men med hänsyn till behofvet af ökadt antal extra biträden för
tjenstgöringen inom jernvägspostkupé, i mån af jernvägskommunikationernas
utvidgning och nödvändigheten att utvidga de s. k. postkupéexpeditionerna
eller föröka deras antal, ansåge kongl. generalpoststyrelsen,
att anslaget icke kunde för år 1889 beräknas till lägre belopp än att
det ungefärligen motsvarade utgifterna under tiden 1 juli 1886—30
juni 1887.
Genom hvad kong], generalpoststyrelsen sålunda framhållit, har den
äskade förhöjningens behöflighet för det afsedda ändamålet synts utskottet
nöjaktigt ådagalagd.
Den begärda förhöjningen i anslaget under samma stat till traktamenten
för vaktbetjente har föranledts dels af den genom posttrafikens
alltjemt stegrade tillväxt framkallade nödvändigheten att öka antalet
extra vaktbetjente, dels ock af behofvet af förhöjning i en del traktamenten
och af lindring i tjenstgöringen under sön- och helgdagar. De
ändamål, som skulle genom den föreslagna förhöjningen ernås, synas
utskottet förtjena afseende. Emellertid har inom utskottet fråga framstälts,
hvad inskränkning den nyligen här i staden inrättade »stadsposten»
kan medföra i vaktbetjeningens tjenstgöring. Då »stadsposten» endast
en jemförelsevis kort tid varit i verksamhet, hafva tillförlitliga upplysningar
härutinnan icke kunnat vinnas, men då det, enligt utskottets förmenande,
är sannolikt, att någon minskning i postverkets här i staden
anstälda vaktbetjenings tjenstgöring blifver eu följd af »stadspostens»
6
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
verksamhet, anser utskottet sig icke för närvarande, innan närmare erfarenhet
vunnits, kunna föreslå Riksdagen att öka ifrågavarande anslagspost
med högre belopp än 40,000 kronor. I allt fall torde genom eu
omsorgsfull anordning af vaktbetjeningens tjenstgöring det sålunda nedsatta
beloppet blifva tillräckligt för tillgodoseende af de med förhöjningen
afsedda ändamålen.
Ur den af kongl. generalpoststyrelsen i dess förenämnda underdåniga
skrivelse lemnade utredning angående behofvet af förhöjning
i anslaget till postföringskostnad vid befordran å jernväg bär utskottet
inhemtat, att anslaget, som för år 1888 så väl som för år 1887
upptagits till 1,000,000 kronor, i 1886 års stat upptagits allenast till
900,000 kronor, att utgifterna emellertid under år 1886 belöpt sig till
omkring 1,002,400 kronor, hvaraf till statens jernvägstrafik utbetalts
öfver 449,000 kronor, att under sistnämnda år postbefordringen å statsbanorna
utsträckts till linierna Ragunda—Sollefteå och Bergvik—Stugsund;
hvarjemte tillfälle beredts att få post befordrad på de enskilda
bolag tillhörande jernvägarne Karpalund—Hästveda, Kristianstad—Åhus,
Immeln— Glimåkra, Sölvesborg—Karlshamn, Sandbäck—Hölje, Tollarp—
Hörby, Halmstad—Varberg, Lund—Kjeflinge,. Malmö—Trelleborg och
Malmö —Billesholms grufva, att utgifterna å anslagstiteln under tiden 1
juli 1886—30 juni 1887 uppgått till, i rundt tal, 1,017,700 kronor, samt
att ytterligare utvidgningar i jernvägskommunikationerna under år 1887
inträdt och under tiden intill 1889 års utgång vore att förvänta.
I sin ofvan omförmälda skrifvelse med förslag till postverkets stater för
år 1889 hade generalpoststyrelsen föreslagit, att anslaget till postföringskostnad
vid befordran å landsväg och inom postanstalternas områden måtte
nedsättas med 50,000 kronor. Nedsättningen vore betingad deraf att utgifterna
å detta anslag, som under en följd af år varit upptaget till 800,000
kronor, på senare tider så nedgått, att de, i runda tal, allenast utgjort
år 1884 ........................................................................................... Kr. 696,500: —
år 1885 ........................................................................................... » 706,600: —
1886 ........................................................................................ » 699,000: —
ar
samt under tiden 1 juli 1886—30 juni 1887.................... » 694,000: —
Denna nedgång i utgifterna åter hade förnämligast varit beroende deraf,
att i sammanhang med jernvägspostbefordringens utvidgning landsvägspostföring
kunnat indragas eller väsentligen inskränkas å en del förutvarande
luder.
Emellertid har Kongl. Maj:t föreslagit en ytterligare nedsättning
med 50,000 kronor. Äfven förutsatt att under den tid, för hvilken anslaget
skulle bestämmas, landsvägspostförbindelserna skulle behöfva ut
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
7
vidgas eller att kostnaderna derför komme att förökas genom stegring
i postlegan, vore det nemligen antagligt, att de sålunda ökade utgifterna
komme att till fullo motsvaras af den minskning i utgifter från detta
anslag, som måste inträda såsom en följd deraf, att postföring å åtskilliga
nya jernvägslinier under nämnda tid utan tvifvel komme att
inrättas. Följaktligen skulle utgifterna å anslaget kunna äfven under år
1889 begränsas inom ungefärligen samma belopp, hvarmed de under
senare åren utgått.
Då Kongl. Maj:t sålunda ansett, att ifrågavarande utgiftspost kan
med icke mindre än 100,000 kronor nedsättas, har utskottet visserligen
icke ansett sig böra hemställa om ändring i detta förslag, men anser
sig likväl med anledning deraf böra uttala den åsigt, att en inskränkning
i landsvägspostföringen, sådan den nu är ordnad, icke synes böra
till men för allmänheten vidtagas, äfvensom att nedsättningen icke
heller torde böra innebära anledning till det antagande, att icke eu
utvidgning af ifrågavarande art af postförbindelser i framtiden, i den
mån den kan af omständigheterna vara påkallad, må kunna ega rum.
På grund af Kongl. Maj:ts framställning och hvad utskottet sålunda
anfört, hemställer utskottet,
att Riksdagen, med beräknande af postverkets
stater för år 1889 till följande belopp, nemligen:
aflöningsstaten till ................................. Kr. 2,563,200: —
öfvergångsstaten till ............................. )) 8,400: —
indragningsstaten till.............................. )) 7,540: —
pensionsstaten till ................................... t) 79,415: —
omkostnadsstaten till............................. » 3,620,500: —
oförutsedda utgifter till....................... )) 83,000: —
afkortningar och restitutioner till ... » 42,945: —
tillsammans Kr. 6,405,000: —
må bestämma postverkets anslag, förslagsvis beräknadt,
till 6,405,000 kronor, att utgå direkt af postmedlen.
Telegrafverket.
3:o. Kongl. Maj:t har under denna anslagstitel föreslagit, att Riksdagen,
med godkännande af de enligt statsrådsprotokollet öfver finansärenden
tillstyrkta ändringar i telegrafverkets utgiftsstater, under Kongl.
Maj:t förbehållen rätt att i dessa stater göra de jemkningar, som kunna
finnas af behofvet påkallade, må bestämma telegrafverkets anslag för år
1889 till 1,260,000 kronor, att såsom reservationsanslag utgå i första
Telegraf
verket.
[3.1
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
rummet direkt af telegrafmedlen, samt tillika medgifva, att, derest öfverskott
skulle å telegrafinkomsterna uppstå, detta öfverskott må af Kongl.
Maj:t användas för telegrafverkets tidsenliga utveckling och förbättring.
Enligt hvad af statsrådsprotokollet framgår, skulle telegrafverkets
stater för år 1889 komma att utvisa följande slutsummor:
aflöningsstaten...............................................................
öfvergångsaflöningsstaten .........................................
pensions- och understödsstaten..............................
underhållsstaten..........................................................
......... Kr. |
910,700: — |
........ » |
8,120: — |
......... » |
82,580: — |
....... » |
258,600: — |
mans Kr. |
1,260,000: — |
hvilket belopp med 14,358 kronor understiger slutsumman å de faststälda
utgiftsstaterna för år 1888 och med 15,000 kronor det belopp, hvartill
telegrafverkets utgifter upptagas i samma års riksstat, men deremot med
60,000 kronor öfverstiger det belopp, hvartill i Kongl. Maj:ts förslag till
inkomstberäkning inkomsttiteln »Telegrafmedel» upptagits.
I statsrådsprotokollet lemnas en närmare redogörelse för denna framställning;
och får utskottet hufvudsakligen dit hänvisa samt här endast
öfver de ändringar, som för år 1889 ifrågasatts i
meddela en
telegrafverkets stater.
öfversigt
1) i Aflöningsstaten.
De föreslagna ändringarne i denna stat utvisa att inom den löneklass,
som utgöres af kommissarierne af första graden och kontrollörerne,
någon förändring i befattningarnes antal ej komme att uppstå, då väl
en kontrollörstjenst i Christiania skulle indragas, men å andra sidan en
ny kommissarietjenst af första löneklassen inrättas till ersättande af två
kassörsbefattningar vid Stockholms centraltelegrafstation; hvaremot minskning
komme att ega rum
i antalet kommissarier af andra löneklassen och kassörer med 3
■—■ en kommissarie och två kassörer •— eller från 27 till 24, medförande
eu besparing å ................................................................................ Kr. 8,100: —
i antalet assistenter från 112 till 110 med besparing
af 2 assistentlöner å 1,600 kronor eller tillsammans......... » 3,200: —
samt i antalet telegrafister likaledes med 2, hvarigenom
desses antal komme att nedgå till 175 och afiöningsanslagen
för dem minskas med ....................................... )) 1,800: —
kommande sålunda eu minskning på det hela att uppstå
med......................................................................................................... Kr. 13,100: —
och aflöningsstatens slutsumma att nedgå till 910,700 kronor.
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
9
2) i Öfvergångsstaten.
Genom öfverflyttning på denna stat af en af de här ofvan omförmälde
kassörer vid Stockholms centraltelegrafstation, hvilkens tjenst skulle
indragas, komme staten att ökas med 1,620 kronor.
3) i Pensions- och understödsstaterna.
I denna stat föreslår Kongl. Maj:t endast den förändring, att, då
telegrafverkets inkomster, i innevarande års stat upptagna till 1,275,000
kronor, blifvit för år 1889 beräknade endast till 1,200,000 kronor, det
telegrafverkets pensionsinrättning tillkommande statsbidrag, hvilket bör
utgå med fem procent af telegrafverkets portoinkomst, måtte från det
nu i staten utförda beloppet, 63,750 kronor, minskas med 3,750 kronor
eller till 60,000 kronor.
4) i Underhållsstaten.
Anslagen under denna stat har Kongl. Maj:t ansett böra bibehållas
vid sina nuvarande belopp, med undantag allenast af anslaget till diverse
utgifter, hvilket anslag, då någon tillökning deri visat sig behöflig samt
för afrundande af utgiftsstaternas slutsumma, ökats med 872 kronor eller
till 11,100 kronor.
Det har icke undgått utskottets uppmärksamhet, hvilka bemödanden
från telegrafverkets sida blifvit gjorda att genom besparingar, särskilt
genom nedflyttning i lägre klass eller indragning af stationer,
bringa det derhän, att verkets, genom konkurrensen med de enskilda
telefonledningarne, allt mer och mer minskade inkomster måtte förslå
till betäckande af utgifterna, och utskottet har heller icke funnit det
välbetänkt att afstyrka anvisandet af det belopp, 60,000 kronor, som
utöfver verkets egna inkomster ansetts erforderligt; men då det är synnerligen
^ magtpåliggande, att jemvigt mellan verkets inkomster och utgifter
må i möjligaste mån återställas, kan utskottet icke underlåta att
framhålla vigten deraf, att i alla de fall, der sådant kan ske utan verklig
olägenhet för de intressen, hvilka telegrafverket har att tillgodose,
åtgärder böra vidtagas till minskning af kostnaderna för verkets drift;
och har utskottet, under förhoppning att det nu begärda anslagsbelopp,
som öfverskjuter de beräknade inkomsterna, i framtiden icke må blifva
Bill. till Rilced. Prot. 1888. 4 Sami 1 Afd. 7 Haft. 2
Tullverket.
T4.]
10 Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
erforderligt, ansett sig böra föreslå Riksdagen, att detsamma nu uppföres
å extra stat.
Utskottet hemställer alltså,
att Riksdagen må på det sätt bifalla Kong!. Maj:ts
förevarande förslag, att Riksdagen, med godkännande
af de enligt statsrådsprotokollet öfver finansärenden
den 12 januari 1888 tillstyrkta ändringar i telegrafverkets
utgiftsstater, under Kongl. Maj: t förbehållen
rätt att i dessa stater göra de jemkningar, som kunna
finnas af behofvet påkallade,
a) bestämmer telegrafverkets ordinarie anslag för
år 1889 till 1,200,000 kronor, att såsom reservationsanslag
utgå direkt af telegrafmedlen, samt tillika medgifver,
att, derest öfverskott skulle å telegrafinkomsterna
uppstå, detta öfverskott må af Kongl. Maj:t
användas för telegrafverkets tidsenliga utveckling och
förbättring; samt
b) på extra stat för år 1889 anvisar ett belopp af
60,000 kronor att användas till betäckande af telegrafverkets
utgifter, i den mån dessa icke kunna bestridas
med verkets egna inkomster.
Tullverket.
4:o. Beträffande tullverket har Kongl. Maj:t föreslagit, att Riksdagen,
med godkännande af de enligt statsrådsprotokollet öfver finansärenden
den 12 sistlidne januari föreslagna förändringar i tullverkets
stater, må bestämma anslaget för tullverket till ett mot staternas slutsumma
svarande belopp af 2,453,000 kronor, att såsom förslagsanslag
utgå direkt af tullmedlen; hvarvid uppstår en minskning i anslagets nuvarande
belopp af 6,000 kronor.
Enligt hvad statsrådsprotokollet (sid. 22) utvisar, skulle tullverkets
stater för år 1889 komma att sluta å följande belopp:
aflöningsstaten................................................ Kr. 1,692,900: -—
öfvergångsaflöningsstaten ...................................................... » 31,060: —
ålderstilläggsstaten....................................... » 220,000: —
indragningsstaten................................................................ »_38,830: —
Transport Kr. 1,982,790: —
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
11
Transport Kr. 1,982,790: —
pensionsstaten för afskedade tjensteman och betjente )) 227,000: —
pensionsstaten för aflidne tjenstemäns och betjentes
i fattigdom efterlemnade enkor och barn ............... » 31,800: —
omkostnadsstaten ....................................................................... » 211,410: —
Summa Kr. 2,453,000: —
Då Kongl. Maj:ts framställning icke gifvit anledning till någon erinran,
får utskottet endast hemställa,
att hvad Kongl. Maj:t under anslagstiteln tullverket
föreslagit må vinna Riksdagens bifall.
Skogsväsendet.
5:o. Under denna anslagstitel har Kongl. Maj: t föreslagit, att det skogsväsendet.
bestämda anslaget för skogsstaten måtte höjas med 1,223 kronor till [5.]
412,293 kronor, samt
att reservationsanslaget till kronoskogarnes förvaltning och befrämjande
af skogsväsendet i allmänhet måtte höjas med 99,177 kronor till
313,307 kronor,
så att anslaget till skogsväsendet erhölle denna uppställning:
bestämdt anslag:
för skogsstaten ..................................................... Kr. 412,293: —
)) statens skogsskolor.......................................^_» 24,500: — 436,793: —
reservationsanslag:
för skogsinstitutet ................................................ Kr. 21,300: —
» enskilda skogsundervisningen..................... » 8,600: —
» kronoskogarnes förvaltning och befrämjande
af skogsväsendet i allmänhet ... » 313,307: — 343,207: —
summa Kr. 780,000: —
hvarigenom det nu utgående ordinarie anslaget skulle ökas med 100,400
kronor;
i sammanhang hvarmed Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att medgifva,
det af uppkommande besparingar å det bestämda anslaget till
skogsstaten ett belopp af 1,000 kronor för år räknadt må från och med
den 1 juli 1888, intill dess skogsstaten varder definitivt reglerad, få
12
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
användas till förhöjning i aflöningen för skogsinspektören i Vesterbottens
distrikt.
KongL Maj:ts förevarande framställning grundar sig på domänstyrelsens
skrifvelse angående statsanslagen för skogsväsendet för år 1889.
Kongl. Maj:t framlade som bekant för senast hållna Riksdag förslå
till ny stat för skogsförvaltningen i orterna. Vid dess pröfning fan
Riksdagen ytterligare utredning i vissa afseenden erforderlig. Då sådan
utredning ännu icke hunnit åvägabringas, har, på sätt af statsrådsprotokollet
inhemtas, domänstyrelsen, beträffande statsanslagen för skogsväsendet
för år 1889, endast upptagit det för skogsstaten med dess
nuvarande organisation erforderliga belopp, afsedt till löner och tjenstgöringspenningar
— ålderstillägg och hyresersättningar inbegripna —
samt resepenningar för skogsinspektörer, jägmästare och kronojägare.
Dervid hade styrelsen erinrat, att enligt de år 1874 faststälda vilkoren
för åtnjutande af ålderstillägg, med 1889 års ingång fem jägmästare
blefve berättigade till sådant tillägg af 500 kronor hvardera,
nemligen eu för 20, en för 15 och tre för 10 års tjenstgöring, hvartill
skulle erfordras ................................................................................. Kr. 2,500: —
och att, då öfverjägmästarebostället Annerbäck indragits
till statsverket och jägmästarebostället Löpdal
komine att indragas under innevarande år, det belopp,
som motsvarade den från vederbörande innehafvares kontanta
löner förut afdragna uppskattade afkastningen af
dessa boställen, borde uppföras med ....................................... » 43y; —
tillsammans Kr. 2,939: —
Härifrån borde dock afräknas:
tre ålderstillägg, hvilka till följd af en revirförvaltares
afgång upphört att utgå,
med .................................................................. Kr. 1,500: —
hyresersättning till en kronojägare, som
numera försetts med bostad .................. )> 50: —
minskning i den kontanta aflöningen till
tre jägmästare, för hvilkas boställen
grundskatt uteslutits ur jordeboken ... » 139: 46
och minskning i den kontanta aflöningen
för en kronojägare, hvilkens boställe
vunnit förbättring genom kronans deltagande
i ett vattenafledningsföretag... » 27: 19 1,716- 65
så att ökningen, blefve Kr. 1,222: 35.
3 CfQ
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
13
I fråga om anslagen till statens sko g sskolor, skogsinstitutet och enskilda
sko g sundervisning en hade domänstyrelsen icke ifrågasatt någon förändring.
Då reservationsanslaget till kronoskogarnes förvaltning och befrämjande
af skogsväsendet i allmänhet, ehuru endast i ringa mån taget i anspråk
för inköp af skogsmark, i följd af de år efter år i bredd med
kronoskogarnes och skogsmedlens ökning växande utgifterna för skogsskötsel
å de allmänna skogarne så hårdt anlitats, att det vore all anledning
antaga, att vid innevarande års utgång vidare reservationer icke
skulle vara att tillgå, hade domänstyrelsen hemstält, att anslaget måtte
höjas med 1)9,177 kronor till 313,307 kronor. Styrelsen hade härvid
framhållit att — vare sig reglering af skogsstatens aflöning egde rum
eller icke — förhöjningen vore nödvändig för bestridande af oundgängliga
och inagtpåliggande arbeten, hvilka eljest måste undanskjutas, och
hade styrelsen i likhet med föregående år anfört, att ökade inkomster
från statens skogsdomäner icke kunde, med bibehållande af deras framtida
afkastningsförmåga, erhållas utan tillräckliga anslag till en intensivare
skogsskötsel samt, hvad beträffande landets nordligaste provinser,
till undersökning af der befintliga, ännu orörda skogstillgångar och till
åstadkommande af transportleder; att i denna rigtning redan vidtagna
åtgärder, såsom för skogsodling, upprättande af skogshushållningsplaner,
skogstaxeringar, virkesutsyningar samt flottleders upprensande, kraft
allt större, ehuru för produktiva ändamål afsedda utgifter; att det särskilt
vore af högsta vigt, att den oftast skoglösa mark, som till utvidgande
af statens skogsområde, inköptes, snarast möjligt gjordes skogbärande;
att kal utmark å statens utarrenderade domäner behöfde förses
med skog, hvarförutom, då, såsom numera flerestädes skedde, skogen å
dessa domäner undantoges från arrendet i stället att upplåtas åt arrendatorn,
staten hade att der bekosta uppdragandet af återväxt; att bredhuggning
af rågångar kring kronopark^’ i de nordligaste länen antagligen
komme att kräfva ej obetydliga belopp; att den ökade verksamheten
å statens skogar höjt behofvet af tillfällig bevakningspersonal,
samt att medel till en sjunde skogsingeniör måst anvisas.
I anledning'' af de svårigheter, som till följd af den nuvarande aflöningens
otillräcklighet i förhållande till tjenstens vigt och beskaffenhet
mötte för erhållande af lämplig person att förestå skogsinspektörsbefattningen
i Vesterbottens distrikt, hade domänstyrelsen vidare framhållit
såsom efter styrelsens åsigt för befattningens behöriga uppehållande
oundgängligen nödigt, att aflöningen från den 1 nästkommande juli intill
dess skogsstaten blefve definitivt reglerad höjdes med 1,000 kronor för
år; och hade styrelsen härvid erinrat, att, då för de jägmästare, hvilka
14
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
innehade förordnanden såsom skogsinspektörer, intjenta ålderstillägg vid
jägmästarebefattningen under tiden besparades, och antagligt vore, att
''äfven framdeles till skogsinspektör i Vesterbottens distrikt komme att
förordnas någon jägmästare, som vore i åtnjutande af ålderstillägg, den
ifrågasatta aflöningsförhöjningen kunde beredas af besparingar å skogsstatens
lönestat, utan att ökning i anslagen till skogsväsendet erfordrades.
Hvad domänstyrelsen sålunda anfört har synts utskottet ådagalägga
de äskade beloppens behöflighet för dermed afsedda vigtiga ändamål,
hvadan mot beloppens beviljande någon erinran synts utskottet icke med
fog kunna göras; men emedan det skäl, som föranledde senast församlade
Riksdag att uppföra den då begärda tillökningen i anslaget till
kronoskogarnes förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet
på extra stat, nemligen antagandet att anslagsbehofvet i viss mån vore
beroende på förslaget om ny lönereglering för skogsstaten, fortfarande
torde ega giltighet, finner utskottet den nu äskade förhöjningen i nämnda
anslag likaledes böra anvisas å extra stat, dock i jemnt tusental med
99,000 kronor, vid hvilket förhållande emellertid, för åstadkommande af
jemn slutsumma å de ordinarie anslagen till skogsväsendet, det ifrågavarande
ordinarie anslaget torde böra ökas med de 177 kronor, hvilka
afdragits från det för enahanda ändamål föreslagna extra anslaget.
På grund häraf hemställer utskottet,
att Riksdagen beträffande anslagen till skogsväsendet
må
a) för år 1889 å ordinarie stat anvisa
dels bestämdt anslag
för skogsstaten..................... Ivr. 412,293: —
v statens skogsskolor...... » 24,500: — 436,793: —
dels reservationsanslag
till skogsinstitutet............... Kr. 21,300: —
» enskilda skogsunder
visningen
................. » 8,600: —
» kronoskogarnes förvaltning
och befrämjande
af skogsväsendet
i allmänhet...... >'' 214,307: — 244,207: —
tillsammans Kr. 681,000: —
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
15
b) anvisa för år 1889 på extra stat ett anslag af
99.000 kronor till krono sk o g ar nes förvaltning och befrämjande
af skogsväsendet i allmänhet;
c) medgifva, att af uppkommande besparingar å
det bestämda anslaget till skogsstaten ett belopp af
1.000 kronor för år räknadt må från och med den
1 juli 1888, intill dess skogsstaten varder definitivt
reglerad, få användas till förhöjning i aflöningen för
skogsinspektören i Vesterbottens distrikt.
Byggnader och reparationer.
6:o. I en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 97) har herran#, anslaget
friherre C. Carlsson Bonde föreslagit,
att det nu å riksstatens sjunde hufvudtitel uppförda anslaget af
300 kronor till underhåll af Flöda församlings gamla kyrka måtte upphöra;
samt
att till bidrag för restaurering och tillbyggnad af Flöda församlings
kyrka för år 1889 anvisas ett belopp af kronor 7,500.
Beträffande skälen för denna framställning tillåter sig utskottet hänvisa
till motionen.
Emedan Flöda församlings kyrka i Södermanlands län med dess
åldriga alfrescomålningar vore att räkna bland de i konsthistoriskt hänseende
märkligare byggnader inom landet, hvilkens bevarande åt framtiden
kunde anses utgöra en det allmännas angelägenhet, hade Kongl.
Maj:t vid 1867 års riksdag äskat anvisande å ordinarie stat af ett årligt
belopp, 300 rdr, till kyrkans underhåll, att utgå från den tid, Flöda
församling upphörde att af.den gamla kyrkan sig begagna. Riksdagen
biföll Kongl. Maj:ts framställning på det sätt, att Riksdagen till underhåll
af Flöda församlings gamla kyrka anvisade ett årligt anslag af 300
rdr, att tilläggas reservationsanslaget för »byggnader och reparationer i
landsorterna».
Vid anslagets beviljande hade man följaktligen tänkt sig, att församlingen
i en icke allt för aflägsen framtid skulle upphöra att begagna
och såsom sin egendom vårda den gamla kyrkan, men att dess fortsatta
bevarande af konsthistoriska skäl borde genom statens mellankomst betryggas.
Emellertid har nu Flöda församling genom kyrkans restaure
-
16
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
ring och tillbyggnad visat sig vilja fortfarande för egen räkning begagna
densamma; men att under sådana förhållanden, på sätt motionären föreslagit,
i stället för det äldre anslaget, lemna statsbidrag till kyrkans restaurering
och tillbyggnad, anser utskottet sig icke kunna tillstyrka.
Utskottet får i det afseendet endast erinra, att, då med undantag af
några af landets mest betydande domkyrkor staten i allmänhet icke bekostat
reparations- eller underhållsarbeten å kyrkor, kunde det befaras,
att ett bifall till ifrågavarande framställning möjligen komme att föranleda
liknande anspråk från andra håll. Att nu medgifva etUundantag
från nämnda, hittills i allmänhet följda regel skulle, enligt utskottets
tanke, således ej vara välbetänkt.
Hvad åter beträffar motionärens framställning om indragning af det
beviljade årsanslaget, så lärer väl denna framställning endast afse det
fall att Riksdagen beviljar det begärda anslaget för en gång, men utskottet
anser sig i alla händelser icke hafva skäl att tillstyrka en sådan
indragning, då beloppet är ringa och efter hvad utskottet inhemtat för
andra ändamål inom anslagstiteln väl behöflig!.
Utskottet hemställer alltså,
att herr friherre C. Carlsson Bondes ifrågavarande
motion icke må vinna Riksdagens bifall.
Städers friheter.
7:o. Med anledning af Kong! Maj:ts derom gjorda framställning
hemställer utskottet,
att det under denna rubrik förekommande anslaget
till »indelning och dermed jemförlig anvisning,
på förslag: friheter och kyrkotionde», i innevarande
års riksstat uppfördt med 2,520 kronor, må minskas
med värdet å de af Göteborgs stad förut åtnjutna
ränta och tionde m. m., i jemnadt tal utgörande 2,514
kronor, samt anslaget till indelningsersättningar med
motsvarande belopp förhöjas från 2,720 kronor till
5,234 kronor, hvarvid anslagsrubrikens slutsumma bäfver
oförändrad. *
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
17
Kontroll å tillverkningsafgifter.
8:o. På skäl som i statsrådsprotokollet öfver finansärenden den 12 Kontroll «
sistlidne januari (sid. 30—31) finnas anförda har Kongl. Maj:t föreslagit
eu höjning i förslagsanslaget till kontroll å tillverkningsafgifter r71
med 20,000 kronor. ''
hörslaget medför visserligen skenbart eu jemförelsevis ej ringa förhöjning
i utgiftsstaten, men innebär, såsom af statsrådsprotokollet framgår,
i sjelfva verket ingen tillökning i utgift, utan afser endast vinnande
af enkelhet och reda vid bokföringen; och får utskottet, som anser herr
friherre Klinckowströms i en inom Första Kammaren väckt motion
(n:o 10) framstälda yrkande om afslag å detta Kongl. Maj:ts förslag
böra lemnas utan afseende, hemställa,
att Riksdagen må höja förslagsanslaget till kontroll
å tillverkningsafgifter, 430,000 kronor, med 20,000
kronor till 450,000 kronor.
Kontrollen vid enskilda banker och kreditanstalter.
9:o. Under denna anslagstitel har Kongl. Maj:t, med anledning &era.fKontrollen vid
att det för tiden efter innevarande år åligger hvarje enskild sedelutgif-^olhlredltvande
bank att godtgöra kostnaden för det ombud, Kongl. Maj:ts befall- armatur.
ningshafvande eger hos banken anställa, föreslagit, att förslagsanslaget |8.]
för kontrollen vid enskilda banker och kreditanstalter, högst 16,000
kronor, må nedsättas till högst 12,000 kronor, deraf 7,000 kronor att
användas till arfvoden åt dem, hvilka förordnas att inom finansdepartementet
biträda med berörda kontroll och med handläggning af ärenden
rörande enskilda banker och kreditanstalter, och 5,000 kronor att användas
till arfvoden åt ombud vid sådana inrättningar, eller med 4,000
kronor.
I motsats härtill har i eu inom Första Kammaren väckt motion
(n:o 25) herr L. O. Smith, med framhållande af statens skyldighet att
ytterligt noga kontrollera bankverksamheten, så att den stora allmänheten
och landets kredit och anseende i utlandet måtte kunna bibehållas
synnerligast åt dem af våra banker, som vore svaga och sålunda beroende
af allas fullkomliga förtroende, hemstält, att Riksdagen måtte
bevilja ett förslagsanslag af femtiotusen kronor årligen till aflöning åt
Pilt. till Hiksd. Prof. 1888. 4 Sand. 1 Afd. 7 Häft. 3
18
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
bankinspektörer i hvarje län, som skulle hafva till skyldighet att minst
en gång hvarannan månad inspektera hvarje sedelutgifvande bank eller
aktiebank eller sparbank inom länet, samt om dessa inspektioner lemna
fullständiga rapporter till bankinspektionsbyrån i finansdepartementet,
uppstälda efter eu förut bestämd plan och så detaljerade, att all slags
läsning emellan raderna hädanefter blefve obehöflig.
Den kontroll vid de enskilda bankinrättningarne, som de allmänna
ombuden hafva att utöfva, afser hufvudsakligen månatlig inventering af
kassan och verificering af den rapport öfver ställningen, som bankerna
hafva att till finansdepartementet och Kongl. Maj:ts befallningshafvande
insända, äfvensom, hvad angår de sedelutgifvande bankerna, granskning
och vård af grundfondssäkerheterna samt kontrollering af sedelutgifningsrätten.
Dertill kommer beträffande ett särskildt- aktiebolag den skyldighet,
som åligger det hos bolaget anstälda ombud, att kontrollera och
deltaga i förvarandet af den pant, bolaget har att ställa för sina utelöpande
obligationer.
Bankinspektören åter åligger, bland annat, att, när så af departementschefen
förordnas, på ort och ställe förrätta särskilda undersökningar
af enskilda bankers ställning och deröfver till departementschefen
afgifva berättelse.
Då den kontroll, som åligger ombuden hos de enskilda bankinrättningarne,
icke synes tillräckligt omfattande för att kunna förebygga möjliga
oregelbundenheter i bankverksamheten, samt den mångfald af löpande
göromål, bankinspektören har att förvalta, ej lemmar honom tid
att annat än undantagsvis företaga sådana inspektioner, som kräfva längre
uppehåll å något ställe, ville det synas, som borde anslaget för ifrågavarande
ändamål snarare ökas än minskas, helst behofvet af ökad kontroll
påvisas genom ständigt återkommande beklagliga tilldragelser; och
ju större understöd staten lemnade åt dylik kontroll, desto större möjlighet
blefve staten beredd att, åtminstone i vidsträcktare män än nu
är fallet, tillse, att bankverksamheten vore anordnad och bedrefves på
ett sätt, som motsvarade allmänhetens förtroende; men utskottet har
emellertid icke ansett sig, på enskild motionärs yrkande och utan närmare,
af Kongl. Maj:t verkstäld utredning om sättet för anordnande af
eu mera omfattande inspektion, böra förorda ett högre anslag, än det
Kongl. Maj:t pröfvat kunna vara för ändamålet tillfyllestgörande, och
hemställer alltså,
att Riksdagen, med afslag å herr Smiths motion,
må bifalla hvad Kongl. Maj:t föreslagit.
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
19
Öfriga ordinarie anslag.
10:o. I fråga om öfriga, här ofvan ej särskild! nämnda ordinarie Ordinarie''™-anslag under sjunde hufvudtiteln har Kongl. Maj:t ej föreslagit någon slagförändring;
hvaremot herr C. P. eif Buren i sin inom Första Kammaren
väckta motion n:o 9 dels föreslagit, att ordinarie förslagsanslaget under
denna hufvudtitel »ersättning till städerna för mistad tolag», som under
femårsperioden 1882—1886, likasom ock för åren 1887 och 1888, varit
i riksstaten uppfördt med 1,640,000 kronor årligen, men hvarå under
nämnda femårsperiod utgifvits i medeltal 1,905,000 kronor årligen, måtte
bestämmas till sistnämnda belopp, dels ock i sammanhang härmed hemstält,
att alla öfriga förslagsanslag å ordinarie staten, som utvisade större
eller mindre brist, måtte på enahanda sätt uträknas och bestämmas till
det belopp, hvartill de i medeltal för femårsperioden 1882—1886 utgått.
Vid pröfning af berörda motion har utskottet funnit densamma förtjena
synnerlig uppmärksamhet i hvad den afser det deri särskiklt oinförmälda
anslaget »ersättning till städerna för mistad tolag». Beträffande
öfriga förslagsanslag under sjunde hufvudtiteln torde det ej kunna med
full visshet antagas, att icke möjligen besparingar kunna åstadkommas
i de utgifter, dessa anslag afse, och utskottet har i följd deraf, åtminstone
för det närvarande, ej velat ifrågasätta höjning af deras belopp.
Tolagsersättningen åter utgår efter vissa, bestämda grunder, som finnas
angifna i Kongl. Maj:ts skrifvelse till generaltullstyrelsen den 18 december
1857. Någon minskning i denna utgift kan icke antagas komma att
ega rum; snarare torde, i följd af de vid innevarande riksdag fattade
beslut, motsatsen vara att förvänta.
Utskottet hemställer fördenskull,
a) att herr af Burens förevarande motion må på
det sätt bifallas, att ordinarie förslagsanslaget »ersättning
till städerna för mistad tolag» må i riksstaten
för nästkommande år höjas från 1,640,000 kronor med
260,000 kronor till 1,900,000 kronor; och
b) att samtliga under sjunde hufvudtiteln uppförda
ordinarie anslag, i hvilka utskottet icke här ofvan föreslagit
förändring — förutom ordinarie anslaget till
kongl. teatern, hvarom utskottet framdeles kommer att
afgifva yttrande — må för år 1889 fastställas till
samma belopp som i innevarande års riksstat; dock
20
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
att i anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved
in. in. må få göras den jemkning, som till jemnande
af hufvudtitelns slutsumma kan erfordras.
Extra anslag.
För tillfälliga behof, hänförliga till sjunde hufvudtiteln, hafva följande
framställningar blifvit gjorda; och får utskottet, som redan här
ofvan under punkterna 3:o och 5:o föreslagit två anslagsbelopps uppförande
på extra stat, härmed öfvergå till afgifvande af yttrande öfver berörda
framställningar.
Genomförande af statskontorets nya organisation.
Gaf°stat8kon" H:o. Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
torets nya och i öfverensstämmelse med hvad förut egt rum får utskottet hem
organisation,
stalla,,
[9-] att Riksdagen må för genomförande af statskontorets
nya organisation anvisa på extra stat för år 1889 det
af Kongl. Maj:t äskade beloppet af 5,400 kronor.
Ersättning för särskilda af statskontoret gjorda förskott.
^särskilda a/'' 12:o. Enligt hvad i statsrådsprotokollet öfver finansärenden den 12
statskontoret sistlidnc januari (sid. 34) meddelas, har statskontoret förskjutit nedan®°litoifÖr~
nämnda belopp, som borde hos Riksdagen anmälas till ersättande, nem
[10.
1 %en
till godtgörande af kostnaden för uppmätning och kartläggning
in. m. af åtskilliga kronans domäner............ Kr. 6,439: 57
» godtgörande af husröteersättning m. m. vid indragna
sergeantsbostället Wirstad i Kalmar län och indragna
hospitalslägenheten Sandbry och Sandbryåker i Gotlands
län .................................................................................... » 941: 80
» ersättning åt vissa kronoarrendatorer för saknad afkomst
af exproprierad eller eljest afträdd jord ......... » 2,864: 34
» godtgörande af kostnader för åtskilliga kronoegen
domars
deltagande i vattenafledningsföretag .............. » 9,868: 09
» godtgörande af reparations- och underhållsarbeten å
Tranebergs, Nockeby och Drottningholms broar ...... » 13,257: 27
eller tillhopa Kr. 33,371: 07;
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
21
och har Kong!. Maj:t föreslagit, att till gäldande häraf å extra stat för
år 1889 måtte anvisas ett motsvarande belopp, som för undvikande af
öretal i riksstaten borde utföras med 33,372 kronor.
Af dessa poster har endast den sista, som afser godtgörande af
reparations- och underhållsarbeten å Tranebergs, Nockeby och Drottningholms
broar synts utskottet kräfva närmare upplysning, i hvilket
afseende utskottet får meddela, att statskontoret, till bestridande af kostnaderna
för reparations- och underhållsarbeten å nämnda broar under
åren 1885—1887, måst till kong!, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, under
hvars vård broarne äro stälda, förskottsvis utbetala tillhopa 22,340
kronor; att till ersättande häraf till statskontoret levererats dels de för
sagda tre år bestämda arrendeafgifter för broarne, 9,000 kronor, dels
ock uppkomna behållningar å omförmälda reparations- och underhållsmedel
82 kronor 73 öre. eller tillsammans 9,082 kronor 73 öre; samt
att sålunda, efter afdrag af detta belopp, å det lemnade förskottet återstår
oersatt, hvad Kongl. Maj:t nu äskar må varda statskontoret godtgjordt.
På grund af Kongl. Maj:ts framställning, och då ombyggnad och
reparationer af nämnda broar jemväl tillförene blifvit af staten bekostade
samt i öfrigt. någon anledning till erinran icke förekommit, hemställer
utskottet,
att Riksdagen må till betäckande af omförmälda,
af statskontoret gjorda förskott anvisa i jemnt krontal
ett extra anslag för år 1889 af 33,372 kronor.
Genomförande af öfverintendentsembetets nya organisation.
13:o. Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning Anslag för
och i öfverensstämmelse med hvad förut egt rum hemställer utskottet,f
att Riksdagen må, för genomförande af öfverinten- dentsembetets
dentsembetets nya organisation, å extra stat för år 1889nya 0t[^msa
anvisa ett belopp af 500 kronor. m i
Iståndsättande af taket å Kalmar slott.
14:o. Utskottet hemställer, Anslag till
att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts derom
gjorda framställning, må af redan beviljade 80,000Kalmar slott.
kronor till iståndsättande af taket å Kalmar slott och [12.]
verkställande i sammanhang dermed af vissa förändringar
i afseende å slottstornen anvisa på extra stat för
år 1889 återstoden eller 16,000 kronor.
22
Statsutskottets Utlåtande N;o 8,
Anläggande af telegrafledning från Ljusdal till Hedeviken.
Anslag na 15:o. Af statsrådsprotokollet sid. 35—39 inhemtas, att Kongl. jVlaj:ts
anläggande »/befallningshafvande i Jern tian ds län hos Kongl. Makt giort framställning
från ljusdal angående telegraöörbindelsers upprättande i Herjeådalen och dervid antiii
ffedeviken.fyYt Herjeådalen vore af Sveriges provinser den på samfärdsmedel
[13.] mest vanlottade, enär ej någon jernväg, telegraf eller telefon derstädes
förmedlade de långa afstånden; att provinsens hufvudsakliga kommunikationsled
utgjordes af den allmänna landsväg, som, utgående från Ljusdal
i Helsingland, fortsatte långs igenom Herjeådalen öfver Sveg och Hedeviken
till norska gränsen och vidare till staden Rörås i Norge med två
förgreningar, den ena från Sveg till Lillherdals kyrka och den andra till
Östersund; att från Hedeviken, som läge i hjertat af provinsen, afståndet
till de orter, der jernväg eller telegraf närmast träffades, eller Östersund
och Ljusdal i Sverige samt Rörås i Norge, utgjorde till Östersund
13 mil, till Ljusdal 17 till 18 mil och till Rörås 14 till 15 mil; att, då
utsigt för orten att vinna fördelen af en jernvägsförbindelse för närvarande
icke torde förefinnas, ortens behof af lättade kommunikationer
åtminstone syntes böra tillgodoses genom inrättande af telegraf- och
telefonledningar för att dermed förbinda så väl provinsens olika delar
med hvarandra som provinsen i dess helhet med orter utom densamma;
samt att, för att härvid telefonen skulle blifva till mer än ett blott
lokalt gagn, det med nödvändighet erfordrades, att telefonlinierna hade
telegrafstationer att sluta sig till eller utgå ifrån. Kongl. Maj:ts befallningshafvande
hade på grund häraf hemstält om anläggande af en
telegraflinie, som skulle utgå från Ljusdals telegrafstation och följa
Ljusne eif förbi Färila och Kårböle i Helsingland samt från sistnämnda
ort framdragas utefter landsvägen till Kolsätt, för att der åter sammanträffa
med nyssnämnda eif och sedermera följa utmed densamma till
Hedeviken. Kongl. Maj:ts befallningshafvande hade härjemte framhållit
önskligheten, att denna linie kunde utsträckas jemväl till Östersund och
Rörås eller åtminstone åt ettdera hållet, ehuru utan tvifvel stora fördelar
skulle vinnas, äfven om linien tills vidare stannade vid Hedeviken.
Sedan kongl. telegrafstyrelsen uti infordradt utlåtande, med uttalande
af den åsigt att Kongl. Maj:ts befallningshafvandes berörda framställning
vore särdeles förtjent af uppmärksamhet, beräknat kostnaden för anläggning
af en telegraflinie mellan Ljusdal och Hedeviken till 38,000
kronor, hvilken kostnad dock, om orten bidroge till liniernas anläggning
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
23
genom anskaffande och framförande till telegraflinierna af det erforderliga
antalet stolpar, kunde nedbringas till 28,500 kronor, samt påpekat
såsom ytterligare vilkor för anläggningens understödjande med statsmedel,
att kommuner eller enskilde borde för hvarje station kostnadsfritt
för telegrafverket upplåta erforderlig lokal äfvensom afgifva förbindelse
att ersätta telegrafverket det belopp, hvarmed den verket tillfallande
portoinkomsten vid stationen för år understege 1,200 kronor,
hade Ivongl. Maj:ts. befallningshafvande, efter erhållen remiss, meddelat
att till inköp och framförande till den föreslagna telegraflinien af stolpar
ett fullt tillräckligt belopp blifvit tecknadt och eventuella kontrakt om
stolparnes levering uppgjorda utefter största delen af linien; att, under
förutsättning att stationer borde anordnas i Kårböle, Svag och Hedeviken,
Ljusne fiottningsförening åtagit sig att för en tid af fem år från
telegrafliniens öppnande till begagnande för hvardera af dessa stationer
garantera en årlig minimiinkomst af 1,200 kronor; att vederbörande
kommuner jemte enskilde i Sveg och Hede förbundit sig att likaledes
under fem år i Svegs kyrkoby och i Hedeviken kostnadsfritt för staten
tillhandahålla sådana stationslokaler, som telegrafstyrelsen ansett erforderliga;
men att deremot någon uppgörelse om tillhandahållande af
stationslokal i Kårböle icke träffats af det skäl, att fråga väckts om utsträckning
af en emellan Ljusdal och Färila anlagd telefonlinie till
Kårböle, och att, derest en sådan utsträckning af denna telefonlinie
komme till stånd, det synts Kongl. Maj:ts befallningshafvande lämpligare
att förlägga den tilläinnade telegrafstationen i Kårböle till annan plats
utefter linien och söka få den af Ljusne fiottningsförening åtagna garantien
för stationen i Kårböle Överflyttad till den station, som kunde i
dess ställe blifva anlagd.
Efter föredragning i statsrådet af det sålunda utredda ärendet har
nu Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att för anläggande af en telegrafledning
från Ljusdal i Helsingland till Hedeviken i Herjeådalen anvisa
ett extra anslag för år 1889 å 28,500 kronor.
I en inom Första Kammaren väckt motion (n:o 10) har herr friherre
R. Klinckowström yrkat afslag å Kongl. Maj:ts berörda framställning.
Lika med de myndigheter, som yttrat sig i förevarande ämne, är
utskottet öfvertygadt om den föreslagna telegrafledningens vigt och bebetydelse
för den ort, för hvilken den är afsedd. 1 samma mån näringslifvet
inom dessa aflägsna trakter utvecklas, i samma mån blir det ett
trängande behof, hvars tillgodoseende icke utan obillighet torde kunna
afvisas, att tillgång beredes till underlättade kommunikationer, hvarigenom
förbindelsen med öfriga delar af riket förmedlas på ett annat
24
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
och snabbare sätt än det postföringen erbjuder; och då förslaget
sannolikt icke skulle kunna sättas i verket, så vidt det ej af staten
understöddes, men telegrafverkets närvarande ställning icke inedgifver,
att dylikt understöd lemnas af telegrafmedlen, torde det begärda understödet
böra anvisas å extra stat. Då emellertid de bidrag till ledningens
anläggning och underhåll, kommuner och enskilde, hvilkas intressen
beröras af ledningen, utfäst sig lemna, icke synas erbjuda tillräcklig
säkerhet för att icke utgifter, utöfver livad nu beräknats, framdeles
kunde åsamkas statsverket, har utskottet ansett det böra bestämmas, att
anslaget ej må få utgå under annat vilkor, än att den utfästa garantien
för eu årlig minimiinkornst af 1,200 kronor lemnas för en tid af 10
år, och att stationslokalerna kostnadsfritt hållas staten tillhanda, så länge
de för ändamålet erfordras.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hemställer utskottet,
att Riksdagen, med anledning af Kongl. Maj:ts
förevarande framställning och med afslag å herr friherre
Klinckowströms motion, må anvisa på extra stat
för år 1889 för anläggande af en telegrafledning från
Ljusdal i Helsingland till Hedeviken i Herjeådalen ett
anslag af 28,500 kronor, att utgå under vilkor att
vederbörande kommuner eller enskilde dels vidkännas
utgifterna för anskaffande och framförande till telegraflinierna
af det för ledningen erforderliga antalet stolpar,
dels kostnadsfritt tillhandahålla stationslokaler, af
beskaffenhet, som af telegrafstyrelsen godkännes, så
länge sådana för ändamålet erfordras, dels ock förbinda
sig för eu tid af 10 år att ersätta telegrafverket det
belopp, hvarmed den verket tillfallande portoinkomsten
vid hvarje station för år understiger 1,200 kronor.
Den lokala förvaltningen af statens jordbruksdomäner.
Anslag till aflöning
åt
domänintendenter
m. m.
[14, 15.]
16:o. Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
och i öfverensstämmelse med hvad förut egt rum hemställer utskottet,
att Riksdagen må anvisa på extra stat för år
1889 ett anslag af 45,000 kronor till aflöning åt domänintendenter
och uppehållande af domäng öromålen hos
länsstyrelserna.
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
25
17:o. Vidare hemställer utskottet,
att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts derom
gjorda framställning, må anvisa på extra stat för år
1889 ett förlagsanslag af 21,978 kronor till resekostnader
vid domänförvaltningen.
Kongl. teatrarne.
18:o. Kongl. Maj:ts framställning angående anslag till de kongl.
teatrarne kommer utskottet att i särskildt utlåtande framdeles behandla;
hvilket härmed hos Riksdagen
anmäles.
19:o. Uti särskilda motioner (n:o 19 inom Första och n:o 22 inom
Andra Kammaren) hafva herrar L. M. Carlsson och G. F. Östberg hemstält,
att Riksdagen måtte för skogsodlingens befrämjande för år 1889
bevilja ett extra anslag af 25,000 kronor att ställas till Kongl. Maj:ts förfogande,
för att i mån af tillgång tilldelas landsting eller hushållningssällskap,
som understödja enskilda skogsodlare genom tillhandahållande
af skogsfrö och plantor till billigt pris eller beredande af kostnadsfritt
biträde vid skogsodlingsarbeten, dock med vilkor, att statsbidrag icke
må till något län utgå med högre belopp, än hvad landsting och hushållningssällskap
tillsammans för andamålet anslagit, ej heller till högre
belopp än 2,000 kronor för hvarje landstingsområde.
Till stöd för denna framställning hafva motionärerna anfört, att,
ehuru denna angelägenhet läge inom området för landstingens och hushållningssällskapens
verksamhet och det i alla händelser syntes lämpligast,
att de omedelbara åtgärderna för ändamålet verkstäldes genom
dessas försorg, likväl statens bistånd vore af nöden, dels emedan landstingens
och hushållningssällskapens medel vore ganska begränsade, dels
emedan erfarenheten visat, att statsunderstöd kraftigt bidroge att hos
landsting och hushållningssällskap framkalla och vidmagthålla intresset
för allmännyttiga ändamål.
Då herr Carlsson vid 1886 års riksdag väckte förslag i enahanda
syfte med den nu förevarande motionens, tillåter sig utskottet i minnet
återkalla de beslut, hvilka detta förslag föranledde.
Bill. till llihsd. Prof. 1888. 4 Sami. 1 Afd. 7 Haft.
Kongl.
teatrarne.
[16, 17.]
Ang. anslag
till skogsodlingens
befrämjande.
4
26
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
Herr Carlsson hade föreslagit, att Riksdagen måtte för år 1887 anvisa
ett förslagsanslag af högst 50,000 kronor, stäldt till Kongl. Maj:ts
förfogande, för att, efter vederbörandes hörande, användas till skogsodlingens
och en rationel skogshushållnings befordran inom riket, dock
med vilkor, att vare sig landsting eller hushållningssällskap inom de
län, hvilka erhölle understöd af statsanslaget, skulle tillsammans bidraga
med lika stora belopp som de af staten beviljade.
Statsutskottet, till hvars behandling motionen remitterats, erkände
dess goda syfte, men hemstälde emellertid, att densamma icke måtte till
någon Riksdagens åtgärd föranleda. I afgifven reservation, om hvilken
sex utskottets ledamöter förenade sig, hemstäldes likväl att herr Carlssons
motion måtte på det sätt bifallas, att Riksdagen beslöte hos Kongl.
Maj:t hemställa, att Kongl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande, om och
på hvad sätt staten skulle för billigt pris och i mån af tillgång åt enskilde
kunna tillhandahålla skogsfrö och plantor för skogsodling samt
låta anordna handledning vid skogssådd och skogsplantering utan afsevärda
kostnader för statsverket.
Utskottets hemställan bifölls af Första Kammaren, hvaremot Andra
Kammaren, med afslag å utskottets hemställan, beslöt att för år 1887
bevilja ett extra anslag af 25,000 kronor att ställas till Kongl, Maj:ts
förfogande för att i mån af tillgång tilldelas de landsting eller hushållningssällskap,
som derom gjorde ansökan och som beslutat att för skogsodlingens
och skogshushållningens befrämjande till enskilde skogsodlare
kostnadsfritt eller till billigt pris tillhandahålla skogsfrö eller plantor,
dock med vilkor, att sådant landsting eller hushållningssällskap förbundit
sig att till sagda ändamål bidraga med minst lika stort belopp som
det sökta statsanslaget.
Vid i anledning häraf verkstäld gemensam omröstning beslöt Riksdagen
med 159 röster mot 154 — hvilka senare röster afgåfvos för det
beslut, Andra Kammaren fattat — att herr Carlssons då föreliggande
motion icke skulle till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
Af hvad sålunda blifvit rneddeladt visar sig, att en liknande framställning
med den föreliggande vid 1886 års riksdag vunnit ett ganska
betydande understöd; och för sin del tvekar utskottet icke att anse vården
om våra skogar vara en angelägenhet af allt för allmän vigt och
betydelse för vårt lands framtid, för att icke staten å sin sida bör bidraga
till dess befrämjande. Visserligen lemnas redan nu statens medverkan
härtill, då plantor kunna anskaffas från kronoparkernas plantskolor
och råd och upplysningar för skogsskötseln erhållas af statens
skogsingeniörer, men detta torde icke böra utgöra en anledning för
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
27
staten att undandraga sig att genom ytterligare uppmuntran utveckla
intresset för en rationel skogshushållning, och då genom beviljandet af
det ifrågasatta, jemförelsevis ringa beloppet, ett välbehöfligt bidrag lemnas
åt hushållningssällskap och landsting, hvilka det i första hand åligger
att understödja den enskilda skogsodlingen, men hvilkas tillgångar
svårligen förslå till ett mera verksamt understöd, helst för befrämjande
af sådana åtgärder som den ifrågavarande, hvilka först i en aflägsen
ramtid kunna bära frukt och hvilkas underlättande således bör ligga
staten mera än de enskilde om hjertat, får utskottet kemställa,
att Riksdagen, med bifall till herrar Carlssons och
Östbergs motioner, måtte för skogsodlingens befrämjande
för år 1889 bevilja ett extra anslag af 25,000 kronor
att ställas till Kongl. Muj:ts förfogande, för att i mån
af tillgång tilldelas landsting eller hushållningssällskap,
som understödja enskilde skogsodlare genom tillhandahållande
af skogsfrö och plantor till billigt pris eller
beredande af kostnadsfritt biträde vid skogsodlingsarbeten,
dock med vilkor, att statsbidrag icke må till
något län utgå med högre belopp än hvad landsting
och hushållningssällskap tillsammans eller endera af
dem för ändamålet anslagit, ej heller till högre belopp
än 2,000 kronor för hvarje landstingsområde.
Stockholm den 16 mars 1888.
På statsutskottets vägnar:
GUSTAF SPARRE.
Reservationer:
vid punkten 2:o (ang. postverket):
af herrar AT. Petersson, J. Anderson och L. Jönsson.
vid punkten 3:o (ang. telegrafverket):
af herrar N. Petersson, J. Jonson, J. Anderson, L. Jönsson och A. G.
Anderson.
28
Statsutskottets Utlåtande N:ö 8.
Bil.
Tabell öfver ordinarie anslagen under
1888 års riksstat anslår: |
||||
1 i Anvisning i kontant. |
1 Indelning och dermed |
|||
Friheter och |
Ersättningar. |
|||
Kronor |
Ö. |
K rono |
ö. |
Kronor ; gÉ | |
17,000 |
— |
•— |
i |
|
62,400 |
— |
— |
- j-1 |
|
122,100 |
_ |
— |
--i-1 |
|
96,300 |
— |
— |
— |
— |
Summa,
Kronor
17,000
62,400
122,100
96,300
174,000 —!
75,000 !—
20,300 | —
5,400 —i
169,600 —
35,500 I—
6,300,000''—1
174,000
75,000
20,300
5,400
— 169,600
35,500
6,300,000
0.
Finans
Departementschefen
........................................................
Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli.........
Kammarkollegium............................................................
Statskontoret. Nuvarande belopp .................................
Tillkommer: Aflöning till en förste revisor...............
Stämpelomkostnader, förslagsanslag..............................
Kostnader för allmänna bevillningens uttaxering, försynt-
och kontrollverken...............................................
Omkostnader för kontrollverket, förslagsanslag...........
Kammarrätten................................................................
Öfverintendentsembetet ..................................................
Postverket, förslagsvis beräknadt att utgå direkt af
Ökas med..................................................................
1.275.000 —1
2.459.000 —
1.640.000 —!
94,000 —
679,600 j—
13.225,200 —
- —| 1,275,0001 — ''Telegrafverket, reservationsanslag, att af telegrafmedlen
Minskas med...............................................................
- — 2,459,000 i — jTullverket, förslagsanslag, att af tullmedlen direkt utgå.
Minskas med.............................................................
- —; 1,640,000;—Ersättning till städerna för mistad tolag, förslagsanslag
Ökas med ...................................................................
i |
94,000 |
— IDomänstyrelsen ....................................... |
— — 679,6001 |
—! Skogsväsendet: |
|
Bestämdt anslag: |
||
För. skogsstaten. Nuvarande belopp |
Ökas med ................
För statens skogsskolor
— S 13,225,200 -
Trp:t
Statsutskottets Utlåtande N:o .8.
29
.Jj lttt /i >
riksstaterts Sjunde hufvudtitel.
Förslag till blifvande riksstat:
Indelning och dermed
jemförlig anvisning,
på förslag. Summa.
Friheter och i ,, .... •
, , , Ersättningar,
kyrkotionde. n
Anvisning i
kontant.
departementet. |
Kronor |
Ö. |
Kronor |
ö. |
Kronor |
ö. |
Kronor |
Ö. |
|
17,000 |
— |
— |
— |
— |
17,000 |
—! |
|||
62,400 |
— |
— |
— |
62,400 |
— |
||||
122,100 |
— |
— |
— |
— |
122,100 |
— ; |
|||
................ 96,300: — |
|||||||||
................ 4,500 |
—. 100,800 |
— |
— |
— |
•- |
— |
100,800 |
— |
|
174.000 |
— |
— |
— |
-- |
— |
174,000 |
— 1 |
||
slagsanslag .............................. |
75,000 |
— |
— |
— |
— |
75,000 |
— i |
||
20,300 |
— |
— |
— |
— |
20,300 |
— |
|||
5,400 |
— |
— |
— |
5,400 |
— i |
||||
169,600 |
— |
— |
— |
169,600 |
— |
||||
35.500 |
— |
— |
— |
— |
35,500 |
— ! |
|||
postmedlen. Nuvarande belopp. |
.............. 6,300,000 |
||||||||
.............. 105,000 |
—- 6,405,000 |
— |
— |
_ |
— |
6,405,000 |
_: |
||
direkt utgå. Nuvarande belopp |
............ 1,275,000 |
—: |
|||||||
............ 75,000 |
“ 1,200,000 |
— |
— |
— |
_ |
1,200,000 |
— 1 |
||
Nuvarande belopp...................... |
.............. 2,459,000 |
— |
|||||||
............. 6,000 |
— 2,453,000 |
— |
— |
_ |
2,453,000 |
— i |
|||
Nuvarande belopp...................... |
............. 1,640,000 |
— |
|||||||
.............. 260,000 |
— 1,900,000 |
— |
— |
_ |
1,900,000 |
— • |
|||
94,000 |
_ |
—- |
— |
94,000 |
— 1 |
||||
........................... 411,070: — |
|||||||||
........................... F223: — 412,293: — |
|||||||||
24,500: — 436,793: — |
|||||||||
Trp:t 436,793: —! 12,834,100 |
— |
: , |
12,834,100 |
— |
30
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
Anvisning i
kontant.
1888 års riksstat anslår:
j i
Indelning och dermed
jemförlig anvisning,
på förslag.
Friheter och
| kyrkotionde.
Summa.
Ersättningar.
Kronor
rp;tj 13,225,200
12,000 ;
30,000
200,000 !
21,550
15.000
430.000
16.000 |
25.000
30,800
20.000
250.000
36,810
35.000
60.000
Kronor
Kronor
2,520
Kronor ; ö.
113,225,200
2,720
12,000
30,000
200,000
26,790
15.000 |
430.000 I ■
16.000
25.000 ;
30,800 I •
20.000 ; •
250.000 ! •
36,810 !
35.000 i ■
60.000 ! ■
mmal 14,407,360
2,520 j -
2,720 ]—14,412,600
Reservationsanslag:
För skogsinstitutet ...................................................
» enskilda skogsundervisningen ..........................
Kronoskogarnes förvaltning ^och befrämjande af
varande belopp ................................................
Ökas med .............................................................
Till belöningar för rofdjurs dödande, förslagsanslag ...
Lyshållning m. Ib utgifter för kronans publika hus i
Byggnader och reparationer, reservationsanslag............
Städers friheter, förslagsanslag.
Anslaget »Friheter och kyrkotionde» minskas med
summa .................................................................
Observations- och uppbördsprocenter m. m., förslagsKontroll
å tillverkningsafgifter, förslagsanslag. Nuva
Ökas
med....................................................................
För kontrollen vid enskilda banker och kreditanstalter,
Minskas med ...............................................................
Restitutioner, förslagsanslag ..........................................
Ålderstillägg, förslagsanslag ..........................................
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag............
Postafgifter för tjenstebref och dylika försändelser, förSkrifmateriaUer
och expenser, ved m. m., förslags
Extra
utgifter, reservationsanslag .................................
Kongl. Teatern*..............................................................
Rörande detta anslag kommer utskottet att framdeles afgifva utlåtande.
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
31
Förslag till blifvande riksstat:
Trp:t 436,793:
............................................. 21,300: —
................................................ 8,600:
skogsväsendet i allmänhet. Nu.
........................ 214,130: —
........................... 177: ~ 214,307: — 244,207:
Stockholm, förslagsanslag ........................................
Indelning och dermed
Anvisning i kontant. |
jemförlig anvisning, |
Summa. |
||
Friheter och j |
Ersättningar, j |
|||
Kronor 12,834,100 |
ö. Kronor 8. |
Kronor ö. |
Kronor |12,834,100 |
Ö. |
681,000 |
.. ..... |
— |
— 681,000 |
_ |
12,000 |
—;-- |
— — |
12,000 |
— |
30,000 |
_|__ |
—; - |
— 30,000 |
— |
200,000 |
• |
- - |
— 200,000 |
—! |
2,514 kronor, hvaremot |
»Ersättningar» höjes med samma |
21,550 |
_ |
6 |
_ |
5,234 |
— 26,790 |
i |
anslag ......................... rande belopp ............. |
.............................. 430,000: — |
15,000 |
_ |
15,000 |
||||
.............................. 20,000: — |
450,000 |
— |
— |
— 450,000 |
— |
|||
förslagsanslag, högst. |
Nuvarande belopp 16,000: — |
|||||||
............................. 4,000: — |
12,000 |
— |
— |
— 12,000 |
— | |
|||
25,000 |
— |
— |
— 25,000 |
— |
||||
30,800 |
— |
— |
—i 30,800 |
— |
||||
20,000 |
— |
— |
—j 20,000 |
— |
||||
slagsanslag ................ |
250,000 |
— |
— |
— |
— |
—1 250,000 |
— | |
|
anslag.......................... |
36,810 |
— |
— |
36,810 |
- i |
|||
35,000 |
— |
— |
35,000 |
— |
||||
60,000 |
— |
— |
— |
—! 60,000 |
— | |
|||
Summa |
14,713,260 |
— |
6 |
5,234 |
— 14,718,500 |
-i |
32
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
Bil. Litt. B.
Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens
S j u n d e hufvudtitel.
Kronor ö.
I 1
Finansdepartementet.
Statskontoret:
För genomförande af dess nya organisation ....................... 5,400: —
Ersättning för särskilda af statskontoret gjorda förskott...... 33,372: — 38,772 —
Ölverintendentsombetot:
För genomförande af dess nya organisation........................... 500: —;
» iståndsättande af taket å Kalmar slott m. m................ 16,000: —; 16,500 —
Telegrafverket:
Till betäckande af telegrafverkets utgifter, i den män dessa icke kunna
bestridas med verkets egna inkomster .......................... 60,000: — |
i anläggande af en telegrafledning från Ljusdal i Helsing
land
till Hedeviken i Herjeådalen ............................... 28,500: — 88,500 j—
Domänstyrelsen:
Till aflöning åt domänintendenter och uppehållande af domängöromåleir
hos länsstyrelserna.......................................................... 45,000: —j
» resekostnader vid domänförvaltningen, förslagsanslag ... 21,978: — 66,978 i—
Skogsväsendet:
För kronoskogarnes förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i
allmänhet ...................................................................... 99,000: —
» skogsodlingens befrämjande............................................. 25,000: —; 124,0001—
Summa* 334,7501—,
Stockholm, Ivar Hseggströms boktryckeri, 1888.