Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

1

N:o 7.

Ank. till Riksd. kansli den 2 Mars 1888, kl. 11 e. in.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
sjette hufvudtitel, innefattande anslagen till kongl.
civildepartementet.

(2:a U. A.)

I det vid Kongl. Maj:ts proposition angående statsverkets tillstånd
och behof den 14 januari innevarande år fogade statsrådsprotokoll
öfver civilärenden den 12 i samma månad har statsrådet och chefen
för civildepartementet till eu början erinrat derom, att till slutlig
behandling vid innevarande riksdag hvilade ett förslag om ändrad lydelse
af 6 § regeringsformen, enligt hvilket ytterligare ett departement
skulle tillkomma, nemligen landtbruks-, industri- och handelsdepartementet,
och af hvars antagande skulle följa, att kommerskollegium
komme att indragas; hvarjemte, derest förslaget blefve lag, deraf komme
att föranledas åtskilliga förändringar i statsregleringen, i det att vissa
anslagstitlar måste öfverföras till en ny hufvudtitel, upptagande anslagen
till det nya departementet och derunder lydande förvaltningsgrenar,
och andra anslagstitlar komma att helt och hållet ur riksstaten
utgå eller till beloppen förändras. Departementschefen har emellertid
vid sitt förslag rörande regleringen af utgifterna för år 1889 under
riksstatens sjette hufvudtitel ansett sig böra utgå från då ännu bestående
förhållanden.

Då, såsom bekant, frågan om ofvanberörda ändring i 6 § regeringsformen
numera genom kamrarnes olika beslut i ämnet förfallit, har ej
heller utskottet vid sill behandling af nämnda hufvudtitel bort utgå
Bill. till Riksd. Prof.. 1888. 4 Sami. 1 Afd. 6 Raft. 1

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

från annat än omformälda, af Kongl. Maj:t gillade förslag, likasom utskottet
af samma anledning ej haft att ingå i pröfning af det å sid.
65—92 af statsrådsprotokollet förekommande förslag till organisation af
det ifrågasatta nya departementet.

Vidare får utskottet erinra, att utskottet redan afgifvit utlåtanden,
n:o 24, om de i statsverkspropositionen under punkterna 32, 33 och 34
af sjette hufvudliteln gjorda yrkanden om statsbidrag till vissa allmänna
arbeten, och n:o 25, ang. den i punkten 36 omformälda Kongl. proposition
om odlingslånefonden, samt anmäla, att utskottet framdeles
kommer att yttra sig om de framställningar, som omförmälas i punkterna
35, 36 och 39, angående understödjande af enskilda jernvägsanläggningar
och anslag till fortsättning af arbetena å stambanan norr om
Sollefteå.

Efter tillkännagifvande häraf öfvergår utskottet till yttrandes afgifvande
angående nedan omformälda, sjette hufvudtiteln rörande framställningar.

Kommerskollegium.

Under anslagstiteln »kommerskollegium» äro de anslag uppförda,
som utgå till kollegiet sjelft och till patentbyrån; och äro för båda
dessa embetsverk särskilda framställningar gjorda, för Indika utskottet
här nedan får redogöra.

A. Kommerskollegium.

jtng. anslag
till kommerskollegium.

[U]

l:o) Kongl. Maj:t har i den till Riksdagen den 14 januari 1888
aflåtna propositionen angående statsverkets tillstånd och behof föreslagit:

att Riksdagen måtte dels, på det att Kongl. Maj:t kunde komma
i tillfälle att med samma belopp som för innevarande år tilldela kommerskollegiets
ledamöter samt dess i stat uppförde embete- och tjenstemän,
med undantag af fyra kanslister, tillfällig löneförbättring under år 1889,
på extra stat för år 1889 anvisa 7,640 kronor; dels ock medgifva, att
intill slutet af år 1889, i den mån sådant vore erforderligt för bestridande
af göromålen inom kollegiet eller för beredande åt bemälde
embete- och tjenstemän af samma aflöningsförmåner, som andra med
dem likstälde tjenstemän åtnjöte, af Kongl. Maj:t finge för ändamålet
disponeras de aflöningsbelopp, som vore i kommerskollegiets stat anvisade
ej mindre för en advokatfiskalstjenst, än äfven för andra ledig -

%

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

3

blifna eller ledigblifvande befattningar inom kollegiet, i afseende å hvilka
indragning kunde ega rum eller förändring eljest vidtagas.

Hänvisande till hvad som blifvit i det vid statsverkspropositionen
fogade statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 12 januari 1888 (sid.
2 och 3) anfördt om detta anslagsbehof, får utskottet, som icke funnit
anledning till någon erinran beträffande Kongl. Maj:ts i ämnet gjorda
framställning, hemställa,

att Riksdagen må

a) på det Kongl. Maj:t må komma i tillfälle att
med samma belopp som för innevarande år tilldela
kommerskollegiets ledamöter samt dess i stat uppförde
embete- och tjenstemän, med undantag af fyra
kanslister, tillfällig löneförbättring under år 1889, på
extra stat för år 1889 anvisa 7,640 kronor; samt

b) medgifva, att intill slutet af år 1889, i den
mån sådant är erforderligt för bestridande af göromålen
inom kollegiet eller för beredande åt bemälde embetsed!
tjenstemän af samma aflöningsförmåner, som andra
med dem likstälde tjenstemän åtnjuta, af Kongl. Maj: t
må för ändamålet disponeras de aflöningsbelopp, som
äro i kommerskollegiets stat anvisade ej mindre för
en advokatfiskalstjenst, än äfven för andra ledigblifna
eller ledigblifvande befattningar inom kollegiet, i afseende
å hvilka indragning kan ega rum eller förändring
eljest vidtagas.

B. Patentbyrån.

2:o) 1 fråga om patentbyrån har Kongl. Maj:t ej gjort annan framställning,
än att afgifterna för patent och för registrering af varumärken
finge användas till bestridande af de utgifter, hvilka betingades af
tillämpning under år 1889 af förordningen angående patent och lagen
om skydd för varumärken.

Uti en i statsrådsprotokollet omförmäld promemoria har patentbyråns
tillförordnade byråchef meddelat, bland annat, att byråns inkomster
under sistlidet år uppgått till 61,238 kronor 50 öre, underdel
att dess utgifter, hvilka dock, då räkenskaperna vid tidpunkten för
promemorians upprättande ännu icke afslutats, ej kunnat med full noggranhet
uppgifvas, under samma år utgjort 59,502 kronor 8 öre.

Ang. disposition
af
patent- och
varumärkesafgifter.

[2.]

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Då för år 1886 byråns inkomster belöpte sig till 52,853 kronor
93 öre och dess utgifter till 66,727 kronor 33 öre, hafva således under
år 1887 inkomsterna stigit och utgifterna minskats mot hvad förhållandet
var under föregående året.

På sätt af ofvanberörda statsrådsprotokoll vidare inliemtas, har
tillförordnade byråchefen emellertid uti sin omnämnda promemoria anfört
att, derest, såsom antagligt syntes vara, patentansökningarnas antal
fortfarande komme att ökas, det blefve af nöden att ytterligare förstärka
byråns tekniska arbetskrafter, på det att den granskning af uppfinningars
nyhet, som i byrån borde verkställas, måtte kunna i nämnvärd
mån motsvara sitt ändamål. För att denna granskning skulle
blifva fullt verksam, erfordrades ock att, i öfverensstämmelse med hvad
i alla utländska patentverk egde rum, byrån försåges med eu i möjligaste
mån fullständig samling af teknisk literatur. Att ett dylikt
bibliotek äfven för allmänheten vore af behofvet påkallad t, framgingc
deraf, att byråns nuvarande boksamling, som hufvudsakligen utgjordes
af utländska patentskrifter och mera betydande tekniska tidskrifter,
under år 1887 anlitats af närmare 1.400 personer.

Ehuru tillförordnade byråchefen tillika, på angifven grund, uttalat
den åsigt, att det kunde med full visshet antagas, att patentverket
fortfarande skulle kunna ega bestånd och utvecklas, utan att statsverket
för detta ändamål betungades med några kostnader, anser utskottet
sig likväl uti hvad tillförordnade byråchefen yttrat i fråga om
behofvet af att förstärka byråns tekniska arbetskrafter och att förstora
dess boksamling ega anledning att här framhålla nödvändigheten deraf,
att byråns tjenstepersonal icke må ökas eller dess verksamhet utvidgas
i vidare mån, än att byrån jemväl i framtiden, vid till äfventyrs inträdande
minskning i byråns inkomster, må kunna af egna tillgångar
— utan mellankomst från statsverkets sida — bestrida sina utgifter.

Under erinran att utskottet jemväl vid flera föregående riksdagar
uttalat sig i likartad! syfte med hvad nu egt rum, hemställer utskottet,

att Riksdagen må medgifva, att afgifterna för
patent och för registrering af varumärken må användas
till bestridande af de utgifter, hvilka betingas af
tillämpning under år 1889 af förordningen angående
patent och lagen om skydd för varumärken.

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Rikets ekonomiska kartverk.

5

3:o) Under denna anslagstitel liar Kong!. Maj:t föreslagit, att, utöfver
det å riksstatens sjette hufvudtitel för rikets ekonomiska kartverk
uppförda ordinarie anslag, 6,000 kronor, under samma hufvudtitel
på extra stat för år 1889 måtte anvisas till fortsättande af de ekonomisk-geografiska
kartarbetena i Norrbottens län 31,000 kronor och för
de ekonomiska kartarbetena i Öl riga delar af riket 45,000 kronor, eller
tillsammans 76,000 kronor, äfvensom att möjligen uppstående behållningar
å båda anslagen finge användas äfven till bestridande af utgifter
för det topografiska kartverket.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för Kongl. Maj:ts förevarande
framställning, tillåter sig utskottet hänvisa till det statsverkspropositionen
bilagda statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 12
januari 1888 (sid. 5—8). Af berörda protokoll framgår, bland annat,
att det öfverskott å de båda ekonomiska kartverkens tillgångar, hvithet,
enligt afdelningschefeus för generalstabens topografiska afdelning
af Kongl. Maj:t faststälda förslag till inkomst- och utgiftsstater för
nämnda kartverk för innevarande år, skulle på grund af Riksdagens
medgifvande och Kongl. Maj:ts beslut användas till bestridande af utgifter
för det topografiska kartverket, beräknats till 13,200 kronor. Då
utskottet af de statsrådsprotokoll, som varit bifogade de två sistförflutna
årens statsverkspropositionen funnit, att motsvarande öfverskott
beräknats för år 1886 till 13,000 kronor och för år 1887 till 16,000
kronor, får utskottet meddela, att för afdelningens räkning användts
af Norrbottens läns och allmänna ekonomiska kartverkens besparingar
år 1886 12,000 kronor af det förras och 4,000 kronor af det senares
eller tillhopa 16,000 kronor samt år 1887 10,800 kronor af det förras
och 8,700 kronor af det senares eller tillhopa 19,500 kronor.

Utskottet, som emellertid icke funnit anledning till någon erinran
med afseende å Kongl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning, får derföre
hemställa,

att Riksdagen må, utöfver det å riksstatens
sjette hufvudtitel för rikets ekonomiska kartverk uppförda
ordinarie anslag, 6,000 kronor, under samma
hufvudtitel på extra stat för år 1889 anvisa till fortsättande
af de ekonomisk-geografiska kartarbetena i
Norrbottens län 31,000 kronor och för de ekonomiska
kartarbetena i öfriga delar af riket 45,000 kronor,
eller tillsammans 76,000 kronor, äfvensom medgifva,

Ang. anslag
till rikets
ekonomiska
kartverk.

[3.]

-Ang. användande
af
indragen
länsmanslön
till inrättande
af
ny länsmunstjenst
inom
Kopparbergs
län.

[4.]

6 Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

att möjligen uppstående behållningar å båda anslagen
må användas äfven till bestridande af utgifter för det
topografiska kartverket.

Landsstaterna i länen.

4:o) Kongl. Magt bär föreslagit, att Riksdagen måtte medgifva,
att det aflöningsbelopp, som kunde blifva tillgängligt genom indragning
af Vika länsmansdistrikt inom Kopparbergs län, finge användas
till aflönande af en länsman i ett nytt distrikt, bildad! genom delning
af Lima länsmansdistrikt i samma län.

Till det vid statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokollet
öfver civilärenden den 12 januari 1888 bär statsrådet och chefen för
civildepartementet anfört följande.

Uti skrifvelse af den 5 september 1885 både Kongl. Maj:ts befallningshafvande
i Kopparbergs län föreslagit, att två för närvarande
lediga länsmanstjenster inom länet, nemligen i Vika länsmansdistrikt
och i Ut-anbrodelens länsmansdistrikt af Stora Tunn socken, måtte i
anseende till den jemförelsevis ringa omfattningen af de till nämnda
tjenster hörande göromål, den begränsade folkmängden och distriktens
icke synnerligen vidsträckta omfång indragas och derunder lydande
områden förläggas till andra angränsande länsmansdistrikt samt. de
härigenom uppkommande disponibla länsmanslöner användas till inrättande
af två nya länsmanstjenster i andra delar af länet, hvilka deraf
vore i större behof än ofvannämnda båda distrikt.

Enligt länsstyrelsens förslag skulle af Vika länsmansdistrikt,.som
omfattade Vika och Thorsångs socknar, den förra socknen förläggas
till Sundborns länsmansdistrikt och den senare till Silfbergs och Gustafs
länsmansdistrikt. Utanbrodelens länsmansdistrikt skulle förenas med
Ofvanbrodelens länsmansdistrikt af Stora Tima socken och tillsammans
med detta bilda ett distrikt.

De båda nya länsmanstjensterna skulle användas för delning af
Lima och Leksands länsmansdistrikt.

Hvad anginge behofvet af delning utaf Lönn länsmansdistrikt, omfattande
Lima och Transtrands socknar, erinrade länsstyrelsen, att detta
distrikt omfattade ett område af icke mindre än tjugu qvadratmil, deraf
på Lima socken belöpte 11 f qvadratmil och på Transtrands socken
8 | qvadratmil, med en utsträckning från norr till söder af fullt 7 mil
och från öster till vester af omkring 4 mil. Vid detta förhållande och
ehuru hvarken folkmängden i distriktet, utgörande vid 1883 års utgång

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

7

inom Lima socken 2,454 personer och inom Transtrands socken 1,692
personer eller tillhopa 4,146 personer, vore synnerligen stor eller
tjenstegöromålens mängd, utgörande i medeltal för åren 1879—1883
omkring 240 ärenden, vore särdeles betydlig, syntes dock en delning
af distriktet vara af verkligt behof påkallad, helst genom anställandet
af en särskild länsman i Lima socken, hvarest lönkrögeriet tagit stor
utsträckning, öfvervakandet af bränvinsförsäljningsförordningens efterlefnad
skulle komma att mycket underlättas. Också hade Lima socknemän,
jemlikt beslut å kommunalstämma den 13 juli 1884, anhållit att
socknen måtte komma att utgöra ett särskilt länsmansdistrikt.

Beträffande Leksands länsmansdistrikt, bestående af Leksands och
Siljansnäs socknar, omfattade detta distrikt en areal af 10 f qvadratmil,
med en folkmängd af omkring 13,400 personer, och utgjorde de
vid länsmanskontoret handlagda ärenden i medeltal för åren 1879—
1883 omkring 1,500, hvaraf alltså framginge att, med hänsyn ej mindre
till distriktets vidsträckta område än äfven till göromålens antal
och folkmängden, en delning af jemväl ifrågavarande distrikt vore behöflig
och önskvärd.

Kammarkollegium och statskontoret, hvilka uti ett den 5 februari
1887 till civildepartementet inkommet underdånigt utlåtande yttrat sig
i ärendet, hade icke haft något att erinra emot indragning af länsmanstjensten
i Vika länsmansdistriki och distriktets fördelande, på sätt
Kong!. Maj:ts befallningshafvande föreslagit, men deremot på anförda
skäl ansett sig åtminstone för närvarande sakna giltig anledning att
tillstyrka indragning af länsmanstjensten i Utanbrodelens distrikt och
detta distrikts förenande med Ofvanbrodelen till ett länsmansdistrikt,
helst inom länet funnes andra länsmansdistrikt, som med större skäl
syntes kunna och böra sammanläggas.

Angående den af Kongl. Maj:ts befallningshafvande ifrågasatta
delning af Lima och Leksands länsmansdistrikt hade embetsverken anfört,
att Lima distrikt visserligen till ytvidden vore större än Leksands
distrikt, hvadan en delning af förstnämnda distrikt syntes, med hänsyn
särskilt till polisuppsigtens behöriga upprätthållande, icke vara opåkallad;
men då Leksands länsmansdistrikt både i fråga om folkmängd
och antalet af de mål, som af länsmannen handlades, vore betydligt
större än Lima länsmansdistrikt, syntes embetsverken öfvervägande
skäl tala för, att af dessa båda distrikt Leksands distrikt borde i första
rummet delas och att med delningen af Lima distrikt finge anstå, till
dess genom vederbörande tjensteinnehafvares afgång i något af de
mindre länsmansdistrikten inom länet och dettas förening med annat
distrikt en länsmanslön blefve för ändamålet disponibel.

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Ang. höjning
i landsstatsanslaget
till
följd af
''indragning
af landsstatsboställen.

Lika med kammarkollegium och statskontoret ansåge sig departementschefen
icke för närvarande böra tillstyrka indragning af det länsmansdistrikt,
som omfattade Utanbrodelen af Stora Tima socken.

Deremot syntes departementschefen giltiga skäl hafva blifvit anförda
för indragning af Vika länsmansdistrikt och detta distrikts fördelning,
på sätt Kong!. Maj:ts befallningshafvande föreslagit.

Hvad anginge frågan om användningen af den genom eu dylik
indragning disponibla länsmanslönen, så syntes departementschefen
genom hvad i ärendet förekommit vara till fullo ådagalagdt behofvet
utaf delning af såväl Leksands som Lima länsmansdistrikt, Men då
för närvarande endast ettdera distriktet kunde ifrågakomma att delas,
ansåge departementschefen för sin del, i olikhet mot kammarkollegium
och statskontoret, att Lima distrikt härvidlag borde ega företräde; och
grundade departementschefen denna åsigt på distriktets betydande areal
och utsträckning samt på svårigheten för eu enda länsman att inom
ett så betydligt område utöfva en något så när nöjaktig polisbevakning.

Då utskottet icke funnit anledning till någon erinran mot Kongl.
Maj:ts förevarande framställning, hemställer utskottet,

att Riksdagen må medgifva, att det aflöningsbelopp,
som kan blifva tillgängligt genom indragning
af Vika länsmansdistrikt inom Kopparbergs län, må
användas till aflönande af en länsman i ett nytt distrikt,
bildadt genom delning af Lima länsmansdistrikt
i samma län.

5:o) Enligt hvad af statsrådsprotokollet (sid. 11) inhemtas, hafva
följande landsstatsboställen till statsverket indragits, utan att ersättning
till vederbörande tjenstemän ännu blifvit å anslaget till »landsstaterna
i länen» uppförd, nemligen:

länsmansbostället i Algutsrums härad af Kalmar län, 1/4 mantal
Qvigerölla n:o 5;

länsmansbostället i Möckleby härad af samma län, Va mantal
Bläsinge n:o 8;

kronofogdebostället i Göteborgs fögderi af Götebergs och Bohus
län, 1 mantal Askim Kriapegården; samt

länsmansbostället i Karlstads tingslag af Verndands län, 1 mantal
Solberg n:o 1.

Med anledning häraf har Kongl. Maj:t föreslagit, att penninganslaget
under »landsstaterna i länen» måtte höjas med det belopp,
hvartill nämnda fyra indragna landsstatsboställens afkastning är i

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

9

stat beräknad, eller 2,533 kronor. I händelse af bifall härtill skulle
anslaget till »landsstaterna i länen (deraf 90,000 kronor reservationsanslag)»
höjas från 2,641,049 kronor till 2,643,582 kronor.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts förevarande
framställning, må höja penninganslaget under
»landsstaterna i länen» med det belopp af 2,533 kronor,
hvartill fyra indragna landsstatsboställens afkastning
är i stat beräknad.

6:o) 1 eu inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 150) har herr
A. E. Petersson i Hamra, med hvilken fyra andra af kammarens ledamöter
instämt, på anförda skäl föreslagit, att Riksdagen för sin del
ville besluta:

att landet måtte indelas i fem höfdingedömen med sina underordnade
länsstyrelser och höfdingarne hvar inom sitt höfdingedöme
öfvertaga nuvarande landshöfdingars embetsåliggande, på sätt Konungen
täcktes förordna, samt landshöfdingeplatserna i män [af nuvarande
innehafvares afgång indragas; äfvensom att det måtte ankomma på
Konungen att förordna någon af de qvarvarande landshöfdingarne
inom höfdingedömet att öfvertaga inspektionen i den afgående landshöfdingens
län, för hvilken inspektion höfdingen skulle erhålla reseersättning
af härtill särskild! anslaget belopp, fördeladt på antal län
inom höfdingedömet;

att de särskilda höfdingedömena måtte indelas och benämnas:

l:o. Södra höfdingedömet, omfattande Malmöhus, Kristianstads,
Blekinge och Hallands län, med boställsvåning i Malmö samt lön till
höfdingen med 15,500 kronor och reseersättning 2,500 kronor.

2:o. Vestra höfdingedömet, omfattande Göteborgs och Bohus,
Elfsborgs, Skaraborgs och Vermlands län, med boställsvåning i Göteborg
samt lön till höfdingen med 17,000 kronor och reseersättning
2,500 kronor;

3:o. Östra höfdingedömet, omfattande Östergötlands, Jönköpings,
Kronobergs, Kalmar och Gotlands län, med boställsvåning i Linköping
samt lön till höfdingen med 13,000 kronor och reseersättning 2,500
kronor;

4:o. Mellersta höfdingedömet, omfattande Stockholms, Upsala,
Södermanlands, Örebro, Vestmanlanas, och Kopparbergs län, med
boställsvåning i Upsala samt lön till höfdingen med 13,000 kronor
och reseersättning 2,500 kronor;

Bill. till Riksd. Prof. Iö88. 4 Sand. 1 Afd. 6 Höft.

Ang■ ändradt
ordnande af
länsstyrelserna
samt indragning
af
vissa landshöfdingeplatser.

2

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Ang. indragning
af
Tcronofogdetjensterna.

5:o. Norrlands höfdingedöme, omfattande Gefleborgs, Vesternorrlands,
Jemtlands, Vesterbotteus och Norrbottens län med boställsvåning
i Hernösand samt lön till höfdingen med 13,000 kronor och reseersättning
3,000 kronor;

samt att höfdingen skulle vara underkastad ändring af lön och
pension, som af Riksdagen kunde komma att beslutas.

Motionärens förslag afser eu så genomgripande förändring i länsstyrelsernas
nuvarande organisation, att utskottet, äfven för den händelse
att utskottet gillade motionens syfte, icke skulle anse sig med
den knapphändiga utredning, motionären åstadkommit, kunna tillstyrka
Riksdagen att bifalla förslaget. Då utskottet nu i sjelfva verket hyser
den öfvertygelse, att en omorganisation af landshöfdingeinstitutionen
i den rigtning motionären åsyftar, ingalunda vore önskvärd, finner
utskottet häruti en ytterligare anledning hemställa,

att förevarande motion icke må till någon Riksdagens
åtgärd föranleda.

7:o) I en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 151) har
herr A. E. Petersson i Hamra, med hvilken tre andra af kammarens
ledamöter instämt, föreslagit, att Riksdagen för sin del ville besluta:

l:o att kronofogdetjensterua måtte, i mån af nuvarande innehafvares
afgång, indragas;

2:o att när sådan tjenst indroges, de kronofogdarne åliggande
tjenstegöromål skulle öfvertagas af länsmännen i fögderiet livar inom
sitt distrikt, hvarvid desse för sålunda ökad tjenstgöring skulle erhålla
i löneförmåner: lön 1,200 kronor, tjenstgöringspenningar 800 kronor
och af expensmedel 100 kronor, eller tillsammans 2,100 kronor, och
derjemte, utom rätt till nu bekomna sportler, äfven de sportler, som
förut tillkommit kronofogde; hvarjemte länsman med sålunda ökad lön
borde i pension erhålla 1,200 kronor från allmänna indragningsstaten;

3:o att ledig länsmanstjenst skulle kungöras i allmänna tidningar
till ansökan, såsom för öfriga statstjenster vore vanligt; att Konungens
befallningshafvande skulle uppföra tre af de mest meriterade, särskildt
för praktisk duglighet kända sökande på förslaget, landshöfdingen
gifva eu af dem sitt förord och Konungen utnämna en af de tre på
förslaget uppförda till tjensten; hvarefter sålunda utnämnd länsman ej
finge utan laga ransakning och dom skiljas från tjensten, der han ej
begärde afsked, afled eller upphunnit stadgad pensionsålder; samt

4:o att länsman skulle vara underkastad ändring af lön och pension,
som af Riksdagen kunde komma att beslutas.

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

11

Såväl under den gamla ståndsrepresentationens tid som efter
representationsförändringen hafva vid riksdagen flera gånger väckts
förslag i likartadt syfte med den nu föreliggande motionen, utan att
dessa förslag likväl lyckats tillvinna sig Riksdagens bifall. Då Kongl.
Maj:t år 1873 tillsatte en komité för afgifvande af förslag till lönereglering
för landsstaten, hänsköt. Kongl. Maj:t jemväl till denna komités
pröfning åtskilliga af enskilde landsstatstjenstemän under hand framstälda
förslag till omorganisation af fögderitjensterna. I sitt år 1875
afgifna betänkande hemstälde nämnda komité af sådan anledning, att
häradsskrifvarebefattningarne måtte indragas samt kronofogde- och
länsmanstjensterna sammanslås till eu tjenstemannaklass, kronofogdarnes,
hvilka tjensteman skulle, med biträde af s. k. fogdefullmägtige,
bestrida de kronofogdarne och länsmännen förut åliggande göromål.
Hvad komitén i detta afseende föreslagit blef emellertid aldrig föremål
för någon Kongl. Maj:ts framställning till Riksdagen.

Då frågan om kronofogdetjensternas indragning nu åter föreligger
till Riksdagens behandling, anser utskottet densamma vara förtjent
af uppmärksamhet. Den tryckta ekonomiska ställning, hvari
landet för närvarande befinner sig, manar till iakttagande af sparsamhet
på statshushållningens alla områden. Skulle det derföre kunna
uppvisas, att eu så talrik tjenstemannaklass som kronofogdarnes kunde
undvaras, utan att några svårigheter derigenom uppkomme för förvaltningens
regelbundna gång, borde naturligen en indragning af kronofogdetjensterna
genomföras.

För sin del hyser utskottet den åsigt, att eu sådan indragning
är möjlig, och vill utskottet nu angifva några af de omständigheter,
hvilka hos utskottet grundat denna åsigt.

Till en början får utskottet då erinra derom, att kronofogdarne
intaga én egendomlig mellanställning emellan länsstyrelserna å ena och
länsmännen a andra sidan. Häraf föranledos för kronofogdarne en del
tjensteåligganden bestående endast deruti, att de till länsmännen i och
för verkställighet öfversända de ordres, kronofogdarne sjelfve mottagit
från länsstyrelserna, och å andra sidan till länsstyrelserna inberätta hvad
länsmännen uti sina till kronofogdarne insända rapporter meddelat.
Innan landets kommunikationsväsen nått sin nuvarande utveckling, var
måhända en sådan mellaninstans af behofvet påkallad, likasom det då
ock kunde vara af vigt för allmänheten att en embetsmyndighet fans,
högre stäld och mera upplyst än länsmännen, men närmare verkande
och lättare att anlita än länsstyrelsen. Numera, särskildt i följd af
jernvägsnätets utveckling, torde en resa till residensstaden i en mängd

12

Statsutskottets Utlåtande N:o in -

fall ej vara mera kostsam och besvärlig än förr en resa till kronofogden
i orten, och ej heller torde, hvad kommunikationen mellan de ifrågavarande
myndigheterna angår, några skäl nu förefinnas, för att icke, i
alla förekommande fall, länsstyrelserna skulle kunna direkt meddela sig
med länsmännen och desse senare med länsstyrelserna. Derigenom
skulle mångskrifveri undvikas samt snabbheten i ärendenas gång befordras.
Äfven i andra hänseenden hafva förändrade tidsförhållanden
verkat minskande på kronofogdetjensternas ursprungliga betydelse. Sålunda
framgår vid granskning af kronofogdeinstruktionen den 10 november
1855, att derefter genomförda förenklingar och reformer beträffande
fastighetsbeskattningen på landet, äfvensom domänintendenternas
tillsättning m. in. medfört, att eu ej ringa del för kronofogdarne
gällande föreskrifter och dem åliggande göromål, såsom i fråga om rotering,
ränta och tionde å jord, tillsynen deröfver att innehafvare af
jord icke tillskansa sig större friheter än lagligen åtnjutas böra, skattläggning
och förmedling, vårdandet af statens fasta egendomar m. in.,
numera i sjelfva verket förlorat det mesta af sin forna vigt.

Det torde vara kändt, att såväl kronofogdarne som länsmännen i
allmänhet icke äro af sina tjenstegöromål fullt sysselsatte. Vid sådant
förhållande synes det utskottet antagligt, att länsmännen utan svårighet
skulle kunna medhinna att, förutom sina nuvarande tjensteåligganden,
utföra jemväl den del af kronofogdarnes, som på de respektive
länsmansdistrikten kunde ankomma. Frågan blir då endast, om länsmännen
kunna anses fullt kompetente att öfvertaga de med kronofogdetjensterna
nu förenade göromål.

För sin del tror utskottet, att så i allmänhet är förhållandet.
Vanligen besitta länsmännen numera eu icke ringa grad af praktisk
duglighet och hafva derjemte förvärfvat sig fackbildning i vida högre
grad än af dem författningsenligt fordras. Redan nu verkställes faktiskt
af länsmännen eu stor del af de förrättningar, som enligt den för
kronofogdarne faststälda instruktionen i första hand borde utföras af
desse tjenstemän. Så torde ofta vara händelsen med utmätningsförrättningarne
och i ganska många fall jemväl med syneförrättningarne. Såsom
allmänna åklagare vid häradsrätterna uppträda kronofogdarne numera,
såsom bekant, nästan aldrig, utan skötes åklagarekallet vid berörda
domstolar så godt som uteslutande af länsmännen.

Kronouppbörden skola kronofogdarne visserligen, enligt instruktionen,
ovilkorligen sjelfva besörja och redovisa*, men då instruktionen
medgifvit kronofogdarne rätt att, derest Konungens befallningshafvande
det tillåter, vid indrifning af sådana medel, som vid uppbördsstämmorna
lemnats obetalda, begagna länsmännens biträde, har deraf blif -

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

13

vit en följd, att restindrifningarne, hvilka mången gång äro vida besvärligare
än sjelfva uppbördsstämmorna, enligt regeln falla på länsmännens
lott. Att länsmännen icke skulle besitta den färdighet, som
kan erfordras för hållande af en uppbördsstämma, lärer väl icke af
någon ifrågasättas, och då länsmännen naturligen skulle förpligtas ställa
skälig uppbördsborgen, kan icke heller ur synpunkten af kronans säkerhet
för uppbördsmedlen någon befogad anmärkning framställas mot
att uppbörden öfverlemnas åt länsmännen. I sjelfva verket torde genom
en dylik åtgärd kronans säkerhet blifva större än den nu är, emedan
hvarje uppbördsman i sådant fall finge ett mindre belopp att redovisa
än under nuvarande förhållanden.

Emellertid gifves det, enligt utskottets förmenande, en grupp till
kronofogdebefattningarne hörande förrättningar, som länsmännen, med
det mått af lagkunskap, de för närvarande i allmänhet ega, icke under
alla förhållanden skulle kunna öfvertaga. Det är de exekutiva fastighetsauktionerna
på landet och i synnerhet de dertill hörande köpeskillingsliqviderna.
Denna omständighet ensam torde dock icke böra utgöra
något hinder för indragning af kronofogdetjensterna, helst de anmärkta
svårigheterna genom lagförändring torde kunna undvikas.

Utskottet gillar således i det stora hela förevarande motions syfte.

Deremot anser sig utskottet icke kunna tillstyrka Riksdagen att bifalla
motionärens förslag i det outredda skick, hvari detsamma nu föreligger.

En så genomgripande förändring i landsstatens organisation som
den, hvarom nu är fråga, torde nemligen icke böra genomföras utan
eu omsorgsfull utredning af alla de omständigheter och förhållanden,
hvilka kunna på saken inverka. En dylik utredning torde emellertid
svårligen kunna af ett Riksdagens utskott åstadkommas. Utskottet hemställer
för den skull med anledning af förevarande motion,

att Riksdagen måtte .hos Kongl. Maj:t anhålla,
det Kongl. Maj:t täcktes låta verkställa utredning,
huruvida icke kronofogdebefattningarne må kunna indragas
och de åligganden, som nu ankomma på kronofogdarne,
öfverfiyttas på länsmännen eller andra landsstatstjenstemän
samt till Riksdagen inkomma med det
förslag, en sådan utredning kan föranleda.

8:o) I en inom Andra Kammaren af herr E. Fredholm väckt Ang. ifråga
motion (n:o 61) har, på anförda skäl, föreslagits, att Riksdagen måtte
för sin del besluta om ^anordnande af ålderstillägg för häradsskrif- radssMfmvaren
i Skara fögderi Israel Walter Melén, att utgå med 500 kronor walterMe -

Ang. ifrågasatt
skrifvelse
till Kongl.
Maj:t med
begäran om
utarbetande
neh framt aggande
för
Riksdagen af
förslag till
statens öfvertygande
af
skyldigheten
att aflöna
fjerdingsman.

14 Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

årligen från den 1 januari 1885 och allt framgent, så länge han innehar
nämnda befattning.

Beträffande den utredning, herr Fredholm lemnat till grund
för sitt berörda förslag, tillåter sig utskottet hufvudsakligen hänvisa
till motionen i fråga med dervid fogade bilagor och här endast meddela,
att anledningen dertill, att Melén ej kommit i åtnjutande af ålderstiHägg,
synes uteslutande bestå deri, att Melén från den 1 oktober 1875,
med undantag endast af förra hälften af januari månad år 1876, varit
af sjukdom urståndsatt att tjenstgöra.

Som af de vid motionen fogade handlingar inhemtas, att Kongl.
Maj:t, efter från vederbörande myndigheter infordrade yttranden i ämnet,
genom beslut den 11 mars 1887 afslagit eu af Melén i underdånighet
gjord ansökning, att han måtte förklaras berättigad att från och
med år 1885 å sin häradsskrifvarelön uppbära ålderstillägg med det af
herr Fredholm nu ifrågasatta belopp; alltså och då föreliggande fråga
således redan varit föremål för Kongl. Maj:ts pröfning samt något
skäl för .Riksdagen att särskildt tillägga Melén ett ålderstillägg till
ifrågavarande belopp icke lärer förefinnas, får utskottet hemställa,

att förevarande motion må af Riksdagen lemnas
utan afseende.

9:o) I en inom Andra Kammaren af herr E. P. Jonsson i Myre
in. fl. väckt motion (n:o 80) har, på anförda skäl, föreslagits, att Riksdagen
måtte hos Kongl. Maj:t anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes till
nästa riksdag låta utreda och framlägga förslag* till sådana ändringar
i instruktionen för och andra förordningar rörande fjerdingsman, deras
tillsättande och aflöning, att nämnda tjenstemannaklass blefve af statsmedel
aflönad.

Enligt kong!, stadgan angående fjerdingsman den 1 juni 1850
är fjerdingsmansbefattningen ett menighetsbestyr och ega socknemännen
att å sockenstämma för viss tid öfverenskomma om sättet och ordningen
för utgörandet af detta åliggande; egande kronofogden att tillse,
att fjerdingsmansbefattningarne varda i stadgad ordning tillsatta;
hvarjemte på honom ankommer att, om i sockenstämma beslut fattats,
att, i stället för tjenstgöring i tur, viss person, som dertill funnes benägen,
skulle för längre eller kortare tid till fjerdingsman antagas,
pröfva sådan persons lämplighet för befattningen.

Derest eu förändring af fjerdingsmansinstitutionen i den rigtning,
motionärerna åsyftat, genomfördes, skulle, då antalet kyrkosocknar och
kapellag å landsorten utgör något öfver 2,400 stycken, deraf blifva en

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

15

följd, att en ny, synnerligen talrik klass af statstjenare komme att
uppstå. Redan för den närmaste tiden skulle — befarar utskottet, —
kostnaden för desse tjenstemäns aflöning blifva högst betydlig, och i
en icke aflägsen framtid skulle den antagligen på grund af stegrade
anspråk på löneförmåner blifva ännu större.

Vid sådant förhållande synas de fördelar, en förändring af
fjerdingsmansinstitutionen i motionens syfte skulle kunna medföra,
särskild! för ordningens upprätthållande på landsbygden, icke ens
närmelsevis komma att uppväga de ökade utgifterna för staten; och
hemställer utskottet för den skull,

att förevarande motion icke må till någon Riksdagens
åtgärd föranleda.

Väg- och vattenbyggnadsstaten.

10:o) Under denna anslagstitel har Kong], Maj:t föreslagit, att
Riksdagen måtte, med godkännande af hvad i statsrådsprotokollet öfver * väg-''och
civilärenden den 12 sistlidne januari i afseende å väg- och vatten- mttenbyggbyggnadsstyrelsens
stat föreslagits, från och med år 1889 höja anslå- n<l glf6
get till »väg- och vattenbyggnadsstaten (deraf tvenne särskilda reserva- [6. j
tionsanslag, till expenser för allmänna arbeten och till vägundersökningar,
hvartdera å 30,000 kronor)» från 129,200 kronor till 131,200
kronor eller med 2,000 kronor, samt

att det belopp, som för genomförande redan under innevarande år
af de i statsrådsprotokollet föreslagna förändringar i tjenstgöringsförhållandena
inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen erfordrades utöfver
för ändamålet redan tillgängliga medel, måtte utgå af det för innevarande
år anvisade anslag för ordnande af tillsynen öfver statens jernvägsbyggnader.

Kongl. Maj:ts förevarande framställning sammanhänger med ifrågasatt
öfverflyttning af tillsynen öfver statens jernvägsbyggnader från
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen till styrelsen för statens jernvägstrafik.

Enligt hvad ofvan åberopade statsrådsprotokoll gifver vid handen,
har statsrådet och chefen för civildepartementet i fråga härom till en
början erinrat, hurusom han den 28 oktober 1887, i sammanhang med
dåvarande chefens för väg- och vatten byggnadsstyrelsen förordnande
till chef för styrelsen för statens jernvägsfrafik, väckt fråga om ofvan
omförmälda öfverflyttning samt i sådant afseende anfört, bland annat:

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

att den anordning af jernvägsbyggnadsärendenas ledning, som från och
med 1882 års utgång varit den gällande, eller att ledningen varit uppdragen
åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, hvilken för sådant ändamål
årligen fått sig anvisadt ett extra anslag af 20,000 kronor, endast
vant provisorisk; att Riksdagen uti den skrifvelse af den 21 maj 1882,
hvarmed Riksdagen anmält, att nyssnämnda anslag blifvit beviljadt,
erinrat, att förslag flera gånger väckts om öfverflyttande af ledningen
af statens jernvägsbyggnader till styrelsen för statens jernvägstrafik,
men tillika uttalat såsom sin mening, att frågan om ordnandet af tillsynen
öfver statens jernvägsbyggnader borde lemnas öppen, intill dess
fullbordandet af banan till Sollefteå kunde motses, samt det visat sig,
huruvida och i hvilken omfattning jernvägsbyggande för statens räkning
derefter komme att eg a rum; att sedan Bräcke—Sollefteåbanan
under år 1886 blifvit fullbordad och af öfriga större stambanebyggnader,
hvilka under senare åren bedrifvits, linien Söderhamn—Kilafors
redan vore färdigbyggd och å linien Hudiksvall—Ljusdal vid 1888 års
början endast mindre kompletteringsarbeten återstode, statens jernvägsbyggnader
från och med år 1888 och antagligen under många följande
år komme att bedrift''as å allenast en linie, stambanan norr om Långsele;
att skäl ej heller syntes förefinn as till antagande, att de årliga
anslagen till denna stambana skulle blifva så stora, att arbetet borde
försiggå på flera arbetsdistrikt; samt att den omfattning, hvari jernvägsbyggaudet
för statens räkning hädanefter komme att ega rum,
således ej torde blifva så betydlig, att numera deri kunde ligga något
hinder att förlägga tillsynen öfver detta byggande till styrelsen för
statens jernvägstrafik.

Efter att sedermera hafva på förekommen anledning utvecklat,
hvarföre, enligt departementschefens åsigt, någon öfverflyttning från vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen till trafikstyrelsen jemväl af tillsynen öfver
de enskilda jernvägar ne icke borde för närvarande ega rum, har departementschefen
vidare på sidd. 14—17 uti ofvanomförmälda statsrådsprotokoll
lemnat en redogörelse för innehållet af ett utaf trafikstyrelsen uti
skrifvelse den 16 december 1887 framstäldt och af departementschefen
i allo godkändt förslag till ordnande inom^trafikstyrelsen af jernvägsbyggnadsärendenas
handläggning. Enligt denna redogörelse hade
trafikstyrelsen, som utgått från antagandet, att de årliga anslagen till
jernvägsbyggandet komme att uppgå till endast 2 å 2 1/2 millioner
kronor, anfört hufvudsakligen följande.

Någon direkt ledning af byggnadsarbetena kunde icke utöfvas af
någon styrelsens ledamot eller tjensteman samtidigt med att han hade
att handlägga ärenden, som folie inom förvaltningen af de trafikerade

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

17

jernvägarne. Den direkta ledningen borde derföre anförtros åt en från
trafikförvaltningsgöromålen fullt fristående person, hvilken kunde helt
och hållet egna sig åt byggnaden och hvilken borde benämnas öfveringeniör.
Denne öfveringeniörs hufvudsakliga verksamhet borde förläggas
till linien och kunde derstädes förenas med chefskapet för
byggnadsdistriktets byrå. Ty efter det byggnadsanslagen nu blifvit
betydligt minskade, erfordrades icke någon delning af arbetslinien i
särskilda komplexer, utan kunde arbetena ledas från endast en byrå
af en chef, hvars funktioner närmast motsvarade de hittills varande
distriktsingeniörernas, och förutom hvilken någon annan sammanhållande
ledning ej vore af nöden, än den som utöfvades af styrelsens chef.
Distriktsingeniören blefve sålunda den verklige öfveringeniören, som
borde ega att ensam besluta om alla vid byggnaden förekommande
anordningar med undantag af sådana, hvarom enligt för honom utfärdad
instruktion styrelsens beslut skulle inhemtas.

Då öfveringeniörens hufvudsakliga verksamhet skulle förläggas
till arbetslinien, kunde han endast i undantagsfall inför styrelsen framlägga
och föredraga byggnadsärenden, hvaremot intet hindrade, att
de fullständigt bereddes vid liniens byrå.

Enär fullständiga bokslut numera uppgjordes vid distriktets byrå,
fordrade byggnadens redovisningshandlingar ingen annan handläggning
hos styrelsen, än att de underkastades vederbörlig revision. Ej heller
borde hos styrelsen andra kamrerare- och bokhållaregöromål i och för
jernvägsbyggnaderna förekomma än de, som anginge styrelsens kassaförvaltning
för byggnaden. Jemväl ombudsmannagöromålen för byggnaden,
hvilka hittills hufvudsakligen bestått i bevakande af statens
rätt vid exproprieringar, men som komme att betydligt minskas, sedan
vederbörande landsting åtagit sig att för banan norr om Sollefteå tillhandahålla
erforderliga jordområden, skulle äfven så godt som uteslutande
handläggas vid arbetslinien.

De mera permanenta göromål, hvilka, utom ärendenas föredragning
inför styrelsen, icke kunde vid öfveringeniörens byrå å linien
handläggas, vore sålunda enligt styrelsens tanke: styrelsens kassaförvaltning
för byggnadens räkning, registrering af till styrelsen ingående
eller derifrån utgående skrivelser i byggnadsärenden, vård af byggnadens
arkiv, samt revision. Bland dessa ärenden kunde kassagöromålen,
som hufvud sakligast bestode i uttagningar från och insättningar i
penningeför valtan de verk, registreringen samt vården af arkivet bestridas
af vederbörande till jernvägstrafikstaten hörande tjensteman, och
då för arbeten af mera tillfällig art, såsom uppgörande af förslag
och beräkningar för större brokonstruktioner samt rit- och skrifgöroBih.
till Riksd. Prot. 1888. 4 Sami. 1 Afd. 6 Höft. 3

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

mål, förstärkning af arbetskrafter erfordrades, kunde sådan beredas
genom anlitande af extra biträden. Deremot erfordrades för revisionsgöromålen,
hvilka utom vanlig revisionsskicklighet kräfde speciel kännedom
om materialförvaltningen och redovisningen vid byggnaden, en
särskild revisor.

Hvad anginge byggnadsärendenas föredragning inför styrelsen,
så kunde, under förutsättning att dessa ärendens beredning hufvudsakligen
egde rum å arbetsliniens byrå och att öfveringeniören erhölle
den vidgade beslutanderätt, som ofvan nämnts, denna föredragning
ske genom vederbörande öfverdirektörer på det sätt, att öfverdirektören
för banafdelningen föredroge alla tekniska frågor, för hvilka öfveringeniören
ej särskildt, tillkallats, samt öfverdirektören för byråafdelningen
öfriga byggnaden rörande ärenden, allt efter chefens närmare
bestämmande.

Någon tillökning i tjenstebefattningar utom nämnde revisor erfordrades
således icke för att inom trafikstyrelsen behandla byggnadsärendena,
men då såväl styrelsens chef som tjenstemän skulle få sig
ålagda särskilda göromål för byggnadsförvaltningen och ökad ansvarighet,
ansåge styrelsen dem böra tillerkännas en särskild ersättning derför,
i hvilket afseende styrelsen hemstälde, att för tillsynen öfver och
bestyren med statens jernvägsbyggnader styrelsens chef måtte ega att
uppbära ett årligt arfvode af 2,000 kronor samt nyssnämnde båda öfvei''-direktörer och registratorn hvardera 500 kronor. Lades härtill den
förut omförmälda revisorns aflöning, hvilken styrelsen ansåge böra
bestämmas till 3,000 kronor, samt kostnaden för tillfälliga rit- och
skrifbiträden samt diverse utgifter, hvilka poster tillsammans torde
kunna uppskattas till 3,500 kronor, blefve hela det belopp, som för
styrelsens öfvertagande af jernvägsbyggnadernas ledning erfordrades,

10,000 kronor. Denna förvaltningskostnad ansåge dock styrelsen icke
böra bestridas med trafikmedel eller med medel anvisade såsom särskildt
anslag, utan styrelsen höllo före, att densamma borde utgå af
anslaget till statens jernvägsbyggnader och följaktligen såväl upptagas
i de förslag, hvilka årligen afgåfves rörande användningen af dessa
anslag, som ock redovisas i jernvägsbyggnadens räkenskaper.

Enligt utskottets åsigt skulle den öfverflyttning af jernvägsbyggnadsärendenas
ledning, som sålunda satts i fråga, komma att medföra
— förutom besparing för staten — jemväl enhet i förvaltningen
af jernvägsväsendet, enär samma myndighet, som egde att ombesörja
anläggandet af nya jernvägar, sedermera skulle få utöfva tillsynen
öfver deras underhåll. Då den föreslagna anordningen af byggnadsärendenas
handläggning inom trafikstyrelsen derjemte synes utskottet

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

19

ändamålsenlig, samt utskottet erkänner såväl billigheten deraf, att under
den tid, trafikstyrelsen har byggnadsärendenas skötsel sig anförtrodd,
de embete- och tjensteman hos styrelsen, hvilka till följd af öfverflyttniugen
underkastas skyldigheten att bestrida ej blott ökade, utan äfven
nya och annorlunda beskaffade tjenstegöromål än dem, som vid deras
tillsättning varit med deras embeten och tjenst förenade, nemligen
styrelsens chef samt de båda öfverdirektörerna för banafdelningen och
för byråafdelningen äfvensom registratorn, erhålla de för dem ifrågasatta,
särskilda arfvoden, som äfven nödvändigheten deraf, att medel
till af trafikstyrelsen föreslaget belopp under samma tid anvisas till
aflönande af en revisor samt till bestridande af kostnaden för tillfälliga
rit- och skrifbiträden jemte diverse utgifter, kommer utskottet att utan
annan inskränkning än den, som af utskottets yttrande vid punkten 16:o
här nedan framgår, förorda beviljande af det anslagsbelopp, Kongl.
Maj:t, i enlighet med trafikstyrelsens ofvan omförmälda förslag, under
anslagstiteln »Styrelsen för statens jernvägstrafik» äskat för ordnande
inom trafikstyrelsen af tillsynen öfver statens jernvägsbyggnader.

Vidkommande derefter de ifrågasatta förändringarne i väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens organisation har departementschefen till statsrådsprotokollet
upplyst, att vid berörda styrelse för närvarande vore
anstälde dels på ordinarie stat, förutom styrelsens chef, en byråchef
och föredragande för tekniska ärenden, en kamrerare och föredragande
för administrativa och ekonomiska ärenden, två byråingeniörer och en
registrator, som tillika vore aktuarie, dels ock på extra stat, så länge
styrelsen hade sig anförtrodd ledningen af statens jernvägsbyggnader,
en byråchef och föredragande för tekniska ärenden angående jernvägar,
en kassör, som tillika vore bokhållare, samt en revisor, hvarjemte för
granskning af vattenaflednings- och odlingsplaner funnes anstäld en
extra byråingeniör, som dock icke i någon mån berördes af förändringarne
i fråga. Ehuru förstnämnda tre å extra stat uppförda tjenster
varit afsedda att indragas, när styrelsens befattning med statens jernvägsbyggnader
komme att upphöra, hade det icke befunnits lämpligt eller
ens möjligt att så fördela göromålen emellan styrelsens tjenstemän, att
de å extra stat anstälde uteslutande sysselsattes med ärenden rörande
statens jernvägsbyggnader och de öfrige med de andra ärenden, som
tillhörde styrelsens embetsbefattning, utan vid göromålens fördelning
hade så förfarits, att alla ärenden, som till sin beskaffenhet vore likartade,
tilldelats samma tjensteman, ehvad de rörde statens jernvägsbyggnader
eller andra arbeten, med hvilka styrelsen hade att taga
befattning. Sålunda hade den å extra stat uppförde byråchefen att
handlägga alla tekniska ärenden rörande jernvägarne, såväl statens

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

som de enskilde.'' Kassören och bokhållaren verkstälde alla hos styrelsen
förekommande uppbörds-, redovisnings- och bokföriugsgöromål, och
revisorn hade till åliggande att förrätta alla revisionsgöromålen. Å
andra sidan hade den å ordinarie stat anstälde kamreraren att bereda
och föredraga alla administrativa ecb ekonomiska ärenden, jemväl sådana
som rörde statens jernvägsbyggnader.

Enligt den instruktion, som den 17 november 1882 faststälts för
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, skulle nu — erinrar departementschefen
vidare — derest styrelsens befattning med statens jernvägsbyggnader
komme att upphöra och ifrågavarande tre å extra stat uppförda
tjenstebefattningar i följd deraf indroges, vissa förändringar i
de ordinarie tjenstemännens åliggande inträda. Så skulle den å ordinarie
stat anstälde byråchefen för tekniska ärenden öfvertaga beredningen
och föredragningen af de tekniska ärendena rörande enskilde
jernvägar, samt till kamreraren öfverflyttas alla uppbörds-, redovisnings-,
bokförings- och revisionsgöromål.

Emellertid har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen uti en den 29
november 1887 aflåten skrifvelse, af anförda orsaker, gjort framställning
om förstärkning i styrelsens arbetskrafter. Af denna skrifvelses
innehåll lemnar departementschefen på sidorna 18—20 i statsrådsprotokollet
en redogörelse, hvaraf hufvudsakligen framgår följande.

På grund af den betydande tillökning®) i antalet till styrelsens
handläggning hörande mål, särskild! beträffande de enskilda jernvägarne,
som sedan år 1882 egt rum, har styrelsen ansett omöjligt att åt byråchefen
för tekniska ärenden öfverlemna ärendena rörande de enskilde
jernvägarne, utan borde, enligt styrelsens åsigt, beredningen och föredragningen
af dessa ärenden tills vidare anförtros åt den ene af de å
styrelsens stat uppförde byråingeniörerna, hvilken såsom ersättning
derför borde beviljas ett arfvode af 1,000 kronor.

Vidare har styrelsen ansett att, då uppbörds-, redovisnings-, bokförings-
och revisionsgöromålen, hvilka jemväl sedan år 1882 ökats,
vore, äfven sedan styrelsens befattning med ärendena rörande statens
jernvägsbyggnader upphört, alltför omfattande att kunna af kamreraren
bestridas, dessa göromål borde anförtros åt andra tjenstemän. Hvad
särskilt anginge styrelsens medelsförvaltning, vore det oegentligt att
anförtro denna åt kamreraren, öfver hvilken det icke lämpligen kunde
åt någon annan af styrelsens tjenstemän uppdragas att utöfva kontroll
i detta afseende, och har styrelsen derföre hemstält, att det måtte åläggas
registratorn och aktuarie!! att under kontroll af kamreraren hand *)

Angående storleken af denna tillökning, se statsrådsprotokollet sid. 18 och 19.

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

21

hafva denna förvaltning emot ett arfvode af 600 kronor, som kunde
utgå af anslaget till vikariatsersättning m. m. Icke heller revisionsgöromåien,
hvilka komme att betydligt ökas i följd deraf, att Kongl.
Maj:t den 6 april sistlidna år till styrelsen öfverflyttat, bestyret med
granskningen af räkningar å ersättning för vägundersökningar, borde
lämpligen uppdragas åt kamreraren, då det just tillhörde denne att i
styrelsen såsom föredragande handlägga anmärkningar, som uppkomme
vid den revision, som hos styrelsen egde rum. Medel borde i stället
anvisas till aflöning åt eu revisor och bokhållare, hvilken skulle åligga
icke allenast att förrätta de hos styrelsen förekommande revisions-och
bokföringsgöromål, utan ock att biträda vid sådana arbeten, som nu
fullgjordes af en öfvertalig kanslist, hvilken för närvarande uppbure

2,000 kronor från anslaget till vikariatsersättning m. m. och komme
sålunda genom samme kanslists befordran till revisor detta belopp att
besparas.

Slutligen har styrelsen med erinran, att styrelsen komme att gå
miste om det biträde vid handläggning af i styrelsen förekommande
juridiska ärenden, som styrelsen hitintills haft att påräkna af den för
statens jernvägsbyggnader anstälde ombudsman, framhållit behofvet
af ett dylikt biträde samt hemstält, att ett anslag af 2,000 kronor
måtte å extra stat anvisas för tillgodoseende af detta behof och för
att tillika erhålla ett behöflig!, biträde vid uppsättning af expeditioner.

Enligt hvad af statsrådsprotokollet inhemtas, har departementschefen,
på anförda skäl, godkänt styrelsens hemställan, att åt en a!
byråingeniörerna skulle uppdragas att bereda och föredraga ärendena
rörande de enskilda jernvägarne, äfvensom ansett den ersättning, styrelsen
för detta bestyr föreslagit, vara skälig.

Likaledes har departementschefen ansett lämpligt, att hos styrelsen
anstäldes eu särskild revisor, hvilken jemväl öfvertoge bokföringsbestyren.
Åt denne tjensteman kunde emellertid, enligt departementschefens
åsigt, utan olägenhet uppdragas att under kontroll af kamreraren
tillika handhafva kassörsgöromålen, hvilka enligt styrelsens förslag
skulle anförtros åt registrator!! emot särskildt. arfvode. Aflöningen
till denne nye tjensteman, som borde benämnas revisor och bokhållare,
borde blifva densamma, som första gradens tjenstemän i de centrala
verken i allmänhet åtnjöte, och sålunda bestämmas till lön 1,800 kronor
och tjenstgöririgspenningar 1,200 kronor, dock att lönen efter 5
år skulle kunna höjas med 500 kronor och efter 10 år med ytterligare
500 kronor; och borde dessa tillägg till lönen utgå af det å sjette
hufvudtiteln uppförda anslag till ålderstillägg, hvilket anslag icke i följd
deraf behöfde höjas. De bestämmelser, som enligt kungörelsen den 2

22

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

juni 1882 angående vilkoren för åtnjutande af de från och med 1883
års början faststälda nya löneförmånerna för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
gälde för den tjensteman af första graden, som redan funnes
hos styrelsen anstäld, borde ock blifva gällande för revisorn och bokhållaren.

I fråga om det af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen begärda
anslaget till ett juridiskt biträde har departementschefen visserligen
ansett, att medel borde anvisas för att förskaffa styrelsen biträde af
en juridiskt bildad person, men tillika uttalat den åsigt, att denne persons
arfvode icke borde bestämmas högre än till 1,000 kronor årligen.

Efter att sålunda hafva redogjort för sin uppfattning af väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens omförmälda förslag till förändringar i styrelsens
organisation, anför departementschefen vidare:

»För bestridande af de nu föreslagna arfvoden åt eu bjn-åingeniör
och för anskaffande af ett juridiskt biträde, tillsammans 2,000 kronor,
kan tillgång beredas å det å styrelsens stat uppförda anslaget å 10,000
kronor till vikariatsersättning in. in., i följd deraf att den aflöning, som
med nämnda belopp nu från detta anslag utgår till en öfvertalig kanslist,
kommer att besparas genom denne tjenstemans förflyttande till den
nya revisors- och bokhållaretjensten. Någon förhöjning af detta anslag
ifrågakommer sålunda icke. Tvärtom kan en minskning af 1,000 kronor
i anslaget ega rum, enär dels det arfvode af 600 kronor, som för
närvarande från detta anslag utgår till den nuvarande å extra stat anstälde
kassören, kommer i följd af jernvägsbyggnadsärendenas öfverflyttning
till trafik styreis en att besparas, dels det för anlitande af extra
biträden för närvarande behöfliga belopp torde i följd af de ifrågasatta
nya anordningarne kunna något nedbringas eller med 400 kronor. Då,
genom ett godkännande af hvad jag i afseende å väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
föreslagit, å dess stat skulle tillkomma aflöning till en
revisor och bokhållare 3,000 kronor, men å andra sidan anslaget till
vikariatsersättning skulle minskas med 1,000 kronor, kornme följaktligen
slutsumman af styrelsens stat att, ökas med allenast 2,000 kronor.

Då från beloppet af det nuvarande anslaget för ordnande af tillsynen
öfver statens jernvägsbyggnader ........................... kronor 20,000

dragés

dels den summa, hvartill kostnaderna för handläggningen
inom trafikstyrelsen af ärenden, som röra dessa
jernvägsbyggnader, skulle uppgå, eller kronor 10,000
dels det belopp, hvarmed väg- och vatfen byggnadsstyrelsens

stat skulle ökas, eller » 2,000

tillhopa » 12,000

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

23

visar sig, att genom jernvägsbyggnadsärendenas öfverflyttning
till trafikstyrelsen en årlig besparing uppstår
af .................................................................................. kronor 8,000.»

Under åberopande af hvad han i ämnet anfört har departementschefen
slutligen, i afseende å väg- och vattenbyggnadsstyrelsens stat,
föreslagit:

att å nämnda stat måtte uppföras till aflöning åt ytterligare en
första gradens tjensteman (revisor och bokhållare) ett belopp af 3,000
kronor, hvaraf 1,800 kronor lön och 1,200 kronor tjenstgöringspenningar;
dock att lönen efter fem år skulle kunna höjas med 500 kronor
och efter tio år med ytterligare 500 kronor;

att såsom vilkor för dessa aflöningsförmåners åtnjutande skulle
gälla samma bestämmelser, som enligt nådiga kungörelsen den 2 juni
1882 vore gällande för den nu å styrelsens stat uppförde tjensteman
af första graden; samt

att anslaget till »vikariatsersättning, arfvoden åt extra ordinarie
tjensteman, rit- och skrifbiträde» måtte minskas med 1,000 kronor,
eller från 10,000 kronor till 9,000 kronor; hvarjemte departementschefen
framhållit, att den ifrågasatta öfverflyttningen af jernvägsbyggnadsärendena
borde genomföras, så snart ske kunde eller redan
under innevarande år, och att de föreslagna förändringarne i tjenstgöringsförhållandena
inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen borde samtidigt
dermed träda i tillämpning.

Hvad departementschefen i nyssberörda hänseende hemstält har
Kong!. Maj:t, enligt hvad statsrådsprotokollet utvisar, jemväl gillat.

Då utskottet, enligt hvad ofvan blifvit nämndt, för sin del kommer
att förorda, att tillsynen öfver statens jernvägsbyggnader må, på
sätt Kongl. Maj:t föreslagit, öfverflyttas till styrelsen för statens jernvägstrafik,
samt utskottet icke funnit något att erinra mot de ifrågasatta
förändringarne i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens organisation,
eller mot den för deras genomförande föreslagna tidpunkten, hemställer
utskottet,

att Riksdagen må

dels med godkännande af hvad i statsrådsprotokollet
öfver civilärenden den 12 januari 1888 i afseende
å väg- och vattenbyggnadsstyrelsens stat föreslagits,
från och med år 1889 höja anslaget till »vägoch
vattenbyggnadsstaten (deraf tvenne särskilda reservationsanslag,
till expenser för allmänna arbeten

24

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Ang. nedsättning
af anslaget
till
gästgifvares
friheter.

[7.]

Ang. ålderstillägg
till
assistenten
vid landtbruksakademiens

agrikulturkemiska
afdelning.

[8.]

och till vägundersökningar, hvartdera å 30,000 kronor)»
från 129,200 kronor till 131,200 kronor eller
med 2,000 kronor;

dels ock medgifva, att det belopp, som för genomförande
redan under innevarande år af de i statsrådsprotokollet
föreslagna förändringar i tjenstgöringsförhållandena
inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
erfordras utöfver för ändamålet redan tillgängliga
medel, må utgå af det för innevarande år anvisade
anslag för ordnande af tillsynen öfver statens jernvägsbyggnader.

Gästgifvares friheter.

ll:o) Med anledning af hvad Kongl. Maj:t under denna anslagstitel
föreslagit och under hänvisning till hvad i statsrådsprotokollet
(sid. 25—27) derom anförts, hemställer utskottet,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts
derom gjorda framställning, må minska det i kolumnen
»indelning och dermed jemförlig anvisning på
förslag, ersättningar» under anslaget till »gästgifvares
friheter» uppförda belopp 5,768 kronor med 129 kronor
eller till 5,639 kronor.

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar.

12:o. Under denna anslagstitel bär Kongl. Maj:t föreslagit, att
assistenten vid landtbruksakademiens agrikulturkemiska afdelning måtte
ega att efter tio års väl vitsordad tjenstgöring åtnjuta ett ålderstillägg
till belopp af 500 kronor, att utgå af sjette hufvudtitelns anslag till
»ålderstillägg».

Kongl. Maj:ts förevarande framställning grundar sig, enligt hvad
det statsverkspropositionen bifogade statsrådsprotokollet gifver vid handen,
på en af landtbruksakademien uti skrifvelse den 16 september
sistlidna år hos Kongl. Maj:t gjord framställning, att assistenten vid
akademiens agrikulturkemiska afdelning, filosofie kandidaten Carl Gustaf
Eggertz, hvilken under tio år nitiskt och på ett synnerligen förtjenst-*
fullt sätt under daglig tjenstgöring biträdt akademiens agrikulturkemist

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

25

mot en aflöning af endast 1,500 kronor, jemte fri bostad, men utan
att åtnjuta sportler eller andra förmåner, måtte undfå löneförbättring,
hvilken akademien dock ansett kunna begränsas till 500 kronor; såsom
stöd för hvilken framställning akademien anfört, bland annat, att utsigterna
till befordran för innehafvaren af ifrågavarande befattning vore
synnerligen dåliga, enär, såsom erfarenheten nogsamt visat, till de
tjenster, som kunde ifrågakomma att af honom sökas, nemligen föreståndarebefattningarne
vid de med statsmedel understödda kemiska
stationer för jordbrukets och näringarnes behof, nästan utan undantag
antoges förut vid dessa stationer anstälde och inom orten kände
kemister.

Vid ärendets föredragning inför Kongl. Maj:t har statsrådet
och chefen för kongl. civildepertementet tillika upplyst, dels att till
berörda departement ingifvits ett af föreståndaren för landtbruksakademiens
agrikulturkemiska afdelning, professoren L. F. Nilsson afgifvet
intyg, deruti assistenten Eggertz’ utmärkta flit, skicklighet och intresse
vitsordats, och dels att aflöningen för innehafvaren af ifrågavarande
assistentbefattning, förut utgående med 1,200 kronor, af Riksdagen år
1874 ökats med 300 kronor eller till 1,500 kronor, med hvilket belopp
den allt sedan utgått; hvarjemte departementschefen anmärkt, att den
för samma assistentbefattning nu bestämda aflöning syntes vara väl
låg i betraktande af de studier och kunskaper, som erfordrades för att
kunna på fullt tillfredsställande sätt sköta befattningen, samt att på
grund af de ringa utsigter till befordran, som en innehafvare af beaattningen
egde, svårighet till äfventyrs kunde uppstå att med fullt
kompetent och skicklig person besätta’ tjensten, derest dess nuvarande
aflöningsförmåner bibehölles.

Efter hvad sålunda blifvit meddeladt, anser utskottet det vara
med billigheten öfverensstämmande, att innehafvaren af ifrågavarande
assistentbefattning efter tio års väl vitsordad tjenstgöring må komma
i åtnjutande af något ålderstillägg; men då för icke längre tid sedan
än år 1874 ökning egt rum i den till befattningen hörande aflöning
med 300 kronor, håller utskottet före, att jemväl det nu ifrågasatta
ålderstillägget lämpligen kan bestämmas till nämnda belopp eller 300
kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må
på det sätt af Riksdagen bifallas, att assistenten vid
landtbruksakademiens agrikulturkemiska afdelning må
Bill. till Bilcsd. Prot. 1888. d Samt. 1 Afd. 6 Haft. 4

26

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

anslag
slciftesm.
m.
• 10.]

ega att efter tio års väl vitsordad tjenstgöring åtnjuta
ett ålderstillägg till belopp af 300 kronor, att utgå
af sjette hufvudtitelns anslag till »ålderstillägg».

Skiften ock afvittringar.

13:o) Under åberopande af de skäl, som blifvit anförda till statsrådsprotokollet
(sid. 28—31), och med erinran, att det bär nedan under
mom. a) föreslagna beslut öfverensstämmer med livad för innevarande
år i enahanda hänseende beslutats samt att det under mom. b) förordade
extra anslag med 33,000 kronor understiger motsvarande anslag
i innevarande års stat, får utskottet hemställa:

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts
derom gjorda framställningar, må:

a) dels för år 1889 bevilja förhöjning i årsarfvodet
med 400 kronor till hvarje storskifteslandtmätare
i Kopparbergs län, som icke kommer att åtnjuta arfvode
efter taxa, samt i styresmannens för storskiftesverket
årsarfvode likaledes med 400 kronor; dels medgifva,
att de belopp, hvarmed inkomsterna af tjensten
under år 1889 för afvittringslandtmätare i Vesterbottens
och Norrbottens län samt de storskifteslandtmätare
i Kopparbergs län, hvilka åtnjuta arfvode efter
taxa, kunna komma att understiga 2,500 kronor för
dem, som tillhöra första lönegraden, och 3,000 kronor
för dem, som på grund af ålder i tjensten åtnjuta
arfvodesförhöjning, må desse tjensteman godt ■

göras af anslagen till storskiftes- och afvittringsverken;

dels för år 1889 åt föredragandena af afvittringsärendena
i Vesterbottens och Norrbottens län samt till
skrifbiträde åt dem bevilja eu tillökning af 400 kronor
i det åt hvarje af dem anslagna belopp; dels ock
bevilja tillfällig förhöjning i styresmannens för afvittring^
verket i Vesterbottens län årsarfvode för år
1889 med 200 kronor; samt

b) till bestridande af kostnaderna för storskiftesoch
afvittringsverken under år 1889, för samma år
utöfver ordinarie anslaget, 63,000 kronor, på extra
stat anvisa 90,000 kronor.

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

27

Jordförluster genom kanal- och väganlägguingar.

14:o) Med anledning af hvad Kongl. Maj:t under denna anslagstitel
föreslagit och under hänvisning till hvad i oftaberörda statsrådsprotokoll
(sid. 31—34) derom anförts, hemställer utskottet,

att Riksdagen, med bifall till inlösen af ersättningar,
på sätt uti statsrådsprotokollet öfver civilärenden
den 12 januari 1888 blifvit ifrågasatt, må
minska det å förslagsanslaget till »jordförluster genom
kanal- och väganläggningar» i kolumnen »indelning
och dermed jemförlig anvisning på förslag, ersättningar»
uppförda belopp, 5,180 kronor, med 613 kronor,
eller till 4,567 kronor.

Öfriga ordinarie anslag.

t

15:o) I fråga om öfriga, här ofvan ej särskild! nämnda ordinarie
anslag å sjette hufvudtiteln har Kongl. Maj:t ej föreslagit annan förändring
än att, för jemnande af hufvudtitelns slutsumma, förslagsanslaget
till skrifmaterialier och expenser, ved m. m. måtte minskas med 553
kronor eller från 118,426 kronor till 117,873 kronor.

I sin inom Första Kammaren väckta motion (n:o 9) har deremot
herr C. P. af Buren hemstält, att nyssnämnda förslagsanslag, som under
femårsperioden 1882—1886 varit i riksstaten uppfördt med i medeltal
118,000 kronor årligen, men hvarå i sjelfva verket under samma
period i medeltal utgifvits 196,000 kronor om året, måtte höjas till sistnämnda
belopp 196,000 kronor, i sammanhang med hvilken framställning
herr af Burén jemväl föreslagit, att alla öfriga förslagsanslag å
rikstatens ordinarie stat, som utvisa större eller mindre brist, måtte
uträknas på enahanda sätt och bestämmas till det belopp, hvarmed det
i medeltal under nämnda femårsperiod utgått.

Beträffande herr af Burens motion i dess allmänhet får utskottet
hänvisa till hvad utskottet derom yttrat under punkten 3:o af dess utlåtande
n:o 3, angående regleringen af utgifterna under andra hufvudtiteln;
och då utskottet, i fråga särskildt om förslagsanslagen under
nu förevarande sjette hufvudtiteln, ej funnit sig böra föreslå höjning
af dessa, på sätt herr af Buren i frågasatt, får utskottet nu endast
hemställa,

Ang. inlösen
af indelning sersättningar.

[11.]

Ang. öfriga
ordinarie anslag.

[12.]

28

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Ang. öfverflyttning
till
styrelsen för
statens jernvägstrafik
af
tillsynen öfver
statens
jernvägsbyggnader.

[13-]

att samtliga under sjette hufvudtiteln uppförda
ordinarie anslag, i hvilka utskottet icke här ofvan
föreslagit förändring, må för år 1889 fastställas till
samma belopp som i innevarande års riksstat; dock
att i anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved
m. m. må få göras den jemkning, som till jemnande
af hufvudtitelns slutsumma kan erfordras.

Styrelsen för statens jernvägstrafik.

16:o) Kongl. Maj:t har förslagit, att Riksdagen måtte medgifva,
att af de medel, som kunde varda anvisade för fortsättande af statens
jernvägsbyggnader, ett belopp af 10,000 kronor finge årligen från och
med år 1889 användas till bestridande af kostnaderna för handläggning
inom styrelsen för statens jernvägstrafik af de ärenden, som rörde
nämnda jernvägsbyggnader med hvad dertill hörde; och

att det belopp, som under innevarande år för nämnda ändamål
erfordrades, finge utgå af det för samma år anvisade anslag för ordnande
af tillsynen öfver statens jernvägsbyggnader.

Under åberopande af hvad utskottet vid punkten 10:o här
ofvan meddelat och anfört i nu föreliggande ämne, med tillägg allenast
deraf att de årliga arfvoden, som på grund af särskilda göromål för
byggnadsförvaltningen och ökad ansvarighet ansetts böra tillerkännas
trafikstyrelsens chef med 2,000 kronor samt två öfverdirektörer och
registratorn med hvardera 500 kronor, synas utskottet böra beviljas
endast med hänsyn dertill, att berörda göromål och ansvarighet ej torde
åligga nämnda tjensters nuvarande innehafvare, men deremot måhända
kunna utan någon särskild ersättning åläggas deras efterträdare i tjensten,
får utskottet hemställa,

att Riksdagen må medgifva:

l:o) att under den tid, styrelsen för statens
jernvägstrafik kan få sig anförtrodd tillsynen öfver
statens jernvägsbyggnader med hvad dertill hörer,
ett belopp af 10,000 kronor årligen från och med år
1889 må användas till bestridande af kostnaden för
handläggning inom styrelsen af berörda ärenden; dock
så att de sammanlagdt 3,500 kronor häraf, som afsetts
till arfvoden åt trafikstyrelsens chef, två öfver -

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

29

direktörer och registrator!], ej må utgå till andra än
de nuvarande tjensteinnehafvarne; samt

2:o) att det belopp, som under innevarande år
för nämnda ändamål erfordras, må utgå af det för
samma år anvisade anslag för ordnande af tillsynen
öfver statens jern vägsbyggnader.

Om sättet för anvisande af de i första momentet omförmälda medel
kommer utskottet att framdeles afgifva yttrande.

17:o) Under denna anslagstitel har Kongl. Maj:t vidare föreslagit,
att Riksdagen måtte medgifva, att från den tid, inspektörstjensten hos
styrelsen för statens jernvägstrafik kunde varda indragen, öfverdirektörsassistent
hos styrelsen måtte kunna uppflyttas till första löneklassen
med årligt arfvode af 4,200 kronor.

Till stöd för denna framställning har statsrådet och chefen för
kongl. civildepartementet till statsrådsprotokollet erinrat, att Kongl.
Maj:t den 9 september 1887, i sammanhang med dåvarande inspektörens
vid styrelsen för statens jernvägstrafik befordran till annan tjenst, anbefalt
nämnda styrelse att inkomma med yttrande, huruvida den sålunda
ledigblifna inspektörstjensten fortfarande borde bibehållas. I anledning
häraf hade styrelsen uti skrifvelse af den 12 december samma
år, efter en redogörelse för inspektörens åligganden, hvaraf bland annat
framgått, att denne tjensteman vid förfall för någon af de i styrelsen
anstälde öfverdirektörer skulle förvalta dennes embete, vidare
anfört att, om inspektörstjensten indroges, hvarför styrelsen ansåge
något afgörande hinder icke möta, deraf blefve eu följd, att öfverdirektörsassistenterna
skulle få sig ålagdt att i dylikt fall bestrida öfverdirektörs
tjenst; samt att det, med afseende å de ökade göromål och det
ökade ansvar, som sålunda komme att hvila på desse tjenstemän, syntes
styrelsen billigt, att deras arfvode bringades till närmare öfverensstämmelse
med kontorschefernas i styrelsen och afdelningsföreståndarnes
å distrikten arfvoden; och hade styrelsen derföre hemstält om sådan
ändring af det för statens jernvägstrafik den 23 oktober 1874, i
öfverensstämmelse med Riksdagens beslut, faststälda aflöningsreglemente,
att öfverdirektörsassistenterna, hvilkas arfvode för närvarande vore bestämdt
till lägst 2,700 kronor (6:e löneklassen) och högst 3,900 kronor
(2:a löneklassen), måtte kunna uppflyttas till l:a löneklassen med arfvode
af 4,200 kronor, i följd hvaraf deras arfvode skulle kunna vexla
mellan 2,700 och 4,200 kronor. Med afseende å den förändring i öfverdirektörsassistenternas
åligganden, som genom inspektörstjeustens

Ang. öfverdirektör
sassistenternas

uppflyttning
i högre låntklass.

[14.]

30

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Ang. anslag
för kontrollen
å försäkringsanstalter.

[15.]

indragning komme att ega rum, i det att dem skulle tillhöra att vid
förfall för styrelsens ledamöter förvalta de vigtiga och magtpåliggande
öfverdirektörsembetena, ansåge departementschefen fullt rättvist, att
möjlighet bereddes att bevilja dem arfvode till lika högt belopp, som
afdelningsföreståndarne å distrikten samt kontorscheferna i styrelsen
kunde åtnjuta, helst de skulle komma att utöfva förmanskap öfver desse
tjensteman vid de tillfällen, då öfverdirektörsembete af dem förvaltades.

På grund af hvad departementschefen sålunda upplyst och erinrat
samt i betraktande af att, jemväl för det fall att samtlige öfverdirektörsassistenter,
hvilkas antal från och med innevarande års början är
bestämdt till sex, skulle komma att uppflyttas i högsta löneklassen,
statsverkets besparing i följd af den ifrågasatta indragningen af inspektörtjensten
likväl, då inspektörens aflöning för närvarande utgör 6,000
kronor, skulle komma att uppgå till 4,200 kronor årligen, anser sig
utskottet böra förorda bifall till Kongl. Maj:ts förevarande framställning;
hvadan utskottet alltså hemställer,

att Riksdagen må'' medgifva, att från den tid,
inspektörstjensten hos styrelsen för statens järnvägstrafik
må varda indragen, öfverdirektörsassistent hos
styrelsen må kunna uppflyttas till första löneklassen
med årligt arfvode af 4,200 kronor.

Extra anslag.

För tillfälliga behof, hänförliga till sjette hufvudtiteln, hafva, utom
de redan i punkterna 1, 3 och 13 nämnda, följande framställningar gjorts.

Civildepartementets afdelning af Kongl. Majrts kansli.

18:o) På grund af Kongl. Majrts derom gjorda framställning, och
under hänvisning till hvad i statsrådsprotokollet (sid. 37 och 38) derom
anförts, hemställer utskottet,

att Riksdagen må, för handhafvande af kontroll
ä försäkringsanstalterna, för år 1889, i likhet med
hvad för åren 1887 och 1888 egt rum, på extra stat
anvisa till Kongl. Majrts disposition ett belopp af
4,500 kronor.

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

31

#

Kommerskollegium.

19:o) Under åberopande af hvad till statsrådsprotokollet (sid. 38
och 39) i ämnet anförts, hemställer utskottet,

att Riksdagen må, med bifall till Kongl. Maj:ts
derom gjorda framställning, för år 1889, i likhet med
hvad för innevarande år egt rum, på extra stat
anvisa ett anslag af 2,500 kronor till bestridande af
kostnader för kartritning vid grufkartekontoret.

Öfverståtliållareemlbetet.

20:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
hemställer utskottet,

att Riksdagen må äfven för år 1889, till utgifvande
under samma år af »Polisunderrättelser», på extra
stat anvisa 15,000 kronor.

Landsstaterna i länen.

21:o) Under åberopande af de skäl, som till statsrådsprotokollet
(sid. 39 och 40) anförts, hemställer utskottet,

att Riksdagen må, med bifall till Kongl. Maj:ts
derom gjorda framställning, för uppehållande af en
häradsskrifvaretjenst mom Jemtlands län under år 1889,
för samma år, i likhet med hvad för detta år skett,
på extra stat anvisa ett belopp af 2,500 kronor.

22:o) Vidare hemställer utskottet,

att Riksdagen, med bifall till hvad Kongl. Maj:t
äskat och i likhet med hvad under flerä*föregående år
egt rum, må på extra stat för år 1889 anvisa till Kongl.
Maj:ts förfogande ett anslag af 50,000 kronor, att användas
till aflöning och underhåll af särskild polisstyrka
på landet, der sådan kan af förhållandena påkallas, äfvensom
till belöningar för gröfre brotts upptäckande samt

Ang. anslag
för kartritning
vid graf -Tiartékontoret.

[16-]

Ang. anslag
till utgifvande
af
upolisunderrättelser.
“

[17-]

Ang. anslag
till enkår adsskrifvaretjenst.

[18-]

Ang. anslag
till särskild
polisstyrka å
landet.

[19.]

32

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Ang. anslag
till arvode
åt en extra
byråingeniör

'' [20.1

Ang. anslag
för anordnande
af
högre undervisning
i
mejerihushållning.

[21-1

Ang. anslag
till allmänna
landtbruksmöten.

[22.]

Ang. anslag
till prisbelöningar
vid
allmänna
landtbruksmöten.

[23.]

förbrytares efterspanande eljer gripande, allt enligt
förut tillämpade, i statsrådsprotokollet öfver civilärenden
den 12 januari 1888 angifna grunder.

Tåg- och vattenbyggnadsstaten.

23:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
får utskottet hemställa,

att Riksdagen, i likhet med hvad förut under
flera år egt rum, må för år 1889 på extra stat anvisa
till Kongl. Maj:ts förfogande 3,000 kronor till bestridande
af arfvode åt en för granskning af vattenaflednings-
och odlingsplaner hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
anstäld extra byråingeniör.

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannaniiringar.

24:o) På grund af hvad Kongl. Majd föreslagit och under hänvisning
till hvad i statsrådsprotokollet (sid. 41) derom anförts, hemställer
utskottet,

att Riksdagen må för anordnande af högre undervisning
i mejerihushållning vid Ultuna och Alnarps
landtbruksinstitut, jemväl för år 1889 anvisa å extra
stat ett anslag till enahanda belopp, som för innevarande
år beviljats, eller 10,000 kronor.

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar.

25:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,
får utskottet hemställa,

att Riksdagen, i likhet med hvad förut under
flera år egt rum, må för år 1889 såsom bidrag till
bestridande af kostnaderna för allmänna landtbruksmöten
på extra stat anvisa 5,000 kronor.

26:o) Vidare och på grund af Kongl. Majds derom gjorda framställning
hemställer utskottet,

Statsutskottets Utlåtande N:o ?''. 33

att Riksdagen må till prisbelöningar vid allmänna
landtbruksmöten för husdjur, redskap och maskiner
samt ladugårdsprodukter, sädesslag och andra jordbruksalster
anvisa på extra stat för år 1889 enahanda
belopp, som förut under flera år för samma ändamål
beviljats, eller 10,000 kronor.

27:o) För bidrag till underhåll af kemiska stationer uti Kalmar,
Halmstad, Skara, Örebro, Vesterås, Jönköping och Hernösand för jordbrukets
och näringarnas behof har Kong], Maj:t äskat ett anslag för
år 1889 af 28,000 kronor, hvilket belopp med 2,000 kronor öfverstiger
hvad för samma ändamål beviljats för innevarande år.

Till behandling i sammanhang med denna framställning föreligga
jemväl två inom Första Kammaren väckta motioner, den ena (u:o 23)
af herr J. W. Spånberg och den andra (n:o 58) af herr C hr. Lundeberg,
uti hvilka motioner hemstälts:

af herr Spånberg, att Riksdagen för utveckling af kemiska stationen
i Jönköping, utom det i statsverkspropositionen begärda belopp,
måtte ställa till Kongl. Maj:ts förfogande ett anslag å extra stat för
år 1889 af fem tusen kronor, på det att ofvannämnda kemiska station
måtte kunna tjenstgöra äfven såsom mosskulturförsöksstation;

och af herr Lundeberg, att Riksdagen måtte såsom bidrag till
underhåll af en kemisk station i Gefle — under förbehåll att landsting
eller hushållningssällskap, hvart för sig eller i förening, förbunde sig
att upprätta laboratorium och bekosta lokal för detta, jemte bostad och
hyresmedel för kemist och assistent, samt bekosta aflöningen till desse
och laboratorietjenaren äfvensom årliga utgifterna för laboratoriets underhåll
samt till inköp af böcker och inventarier för stationens behof —
på extra stat för år 1889 anvisa ett anslag af 3,000 kronor.

Hvad Kongl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning beträffar, så
anvisade — enligt hvad statsrådet och chefen för civildepartementet
vid ärendets föredragning inför Kongl. Maj:t jemväl erinrat — 1876
års Riksdag, för att användas såsom bidrag till fyra kemiska stationer
för jordbrukets och näringarnas behof, för år 1877 ett anslag på extra
stat af 12,000 kronor. För hvarje påföljande år beviljades enahanda
belopp, intilldess för beredande af tillgångar till inrättande af ytterligare
dylika stationer anslaget vid 1881 års riksdag höjdes till 15,000
kronor och vid 1885 års riksdag till 21,000 kronor, till hvilket belopp
anslaget jemväl vid riksdagen år 1886 bestämdes. Sedan emellertid
fråga uppstått, att det understöd, som från detta anslag utgick till eu
hvar af de kemiska stationerna, borde höjas utöfver dess förutvarande
Bill. till Riksd. Prot. 1888. 4 Sami. 1 Afd. 6'' Raft. 5

Ant), anslag
till agrikulturkemiska

stationer.

[24.1

34

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

belopp, 3,000 kronor, beslöt senast församlade Riksdag, uppå framställning
af Kongl. Maj:t, att för innevarande år anvisa för hvarje af de
kemiska stationerna i Kalmar, Halmstad, Skara, Örebro och Vesterås
ett anslag af 4,000 kronor, hvaremot för stationerna i Jönköping och
Hernösand anvisades allenast samma belopp som dittills, eller 3,000
kronor till hvardera. Hela anslaget bestämdes alltså till 26,000 kronor.
Att icke ett förhöjdt anslag beviljades jemväl åt de två sistnämnda
stationerna, berodde derpå att i fråga om dessa stationer, som först
med år 1886 kommit i åtnjutande af statsanslag, icke förelåg samma
utredning som beträffande de öfriga.

Sedan dess hade emellertid den hittills saknade utredningen angående
verksamheten och det ekonomiska tillståndet vid dessa stationer
åstadkommits dels genom de af stationerna och vederbörande hushållningssällskap
afgifna årsberättelser för år 1886, dels ock genom den
berättelse öfver år 1887 verkstäld inspektion af dessa anstalter, som
till landtbruksakademiens förvaltningskomité afgifvits af professoren
L. F. Nilson.

Af dessa handlingar inhemtas, enligt hvad till statsrådsprotokollet
blifvit upplyst, att vid de ifrågavarande stationerna under år 1886 till
undersökning inlemnats följande antal prof, nemligen:

Jordarter och jordförbättringsmedel ......

Jönköping.

84.

Hernösand.

2.

Gödningsämnen................................................

33.

2.

Fodermedel.......................................................

19.

1.

Vatten..............................................................

4.

5.

Närings- och njutningsmedel..........

85.

45.

Prof å arsenik och andra gifter.........

112.

139.

Tekniska och diverse undersökningar ......

80.

68.

Fröundersökningar ........................................

263.

73.

Summa

680.

335.

Uti en i statsrådsprotokollet omförmäld skrifvelse har förvaltningskomitén
vidare meddelat följande:

»Vid en jemförelse med de äldre stationerna visar sig att, om
man, såsom rätteligen torde böra ske, bortser från fröundersökningarna,
hvilka tillhöra de med stationerna förenade frökontrollanstalterna, som
numera erhålla särskilt bidrag af statsmedel, antalet till undersökning
inlemnade prof under år 1886 och förra hälften af 1887 vid samtliga
stationer var följande:

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

35

1886.

1887 (förra hälften.)

Kalmar .......................

.................... 242

120

Halmstad .....................

................... 998

454

Skara.............................

.................... 508

238

Örebro ...........................

................... 1,602

819

Vester ås........................

.................... 2,361

515

Jönköping....................

................... 417

284

Hernösand....................

.................... 262

151.»

Beträffande de båda stationernas i Jönköping och Hernösand ekonomiska
ställning inhemtas af statsrådsprotokollet:

att, enligt professor Nilsons berättelse, de medel, som under år
1887 voro disponibla till underhåll af stationen i Jönköping, uppgingo
till 5,250 kronor, nemligen:

statsbidrag ................................................................................. kronor 3,000

anslag af hushållningssällskapet (utom lokal, ved och gas) ''» 750

)) af landstinget ............................................................ » 750

» af Jönköpings stad....................................................... » 750,

samt att stationen i Hernösand hade att påräkna såsom tillgångar
för samma år:

understöd af statsmedel................

bidrag af landstinget......................

» » hushållningssällskapet

f af analysafgifterna, beräknadt till

................................... kronor

3,000:

—

.................................... »

1,287:

50

.................................. »

1,287:

50

till ........................... »

750:

—

eller tillsammans kronor

6,325:

- a

hvarjemte hushållningssällskapet förbundit sig att tillskjuta hvad utöfver
den sålunda beräknade inkomsten erfordrades.

Med afseende på hvad af berättelsen öfver ofvannämnda af professoren
Nilsson verkstälda inspektion framgår och i öfrigt upplyst
blifvit vill det synas utskottet, att i de för de kemiska stationerna gällande
bestämmelser åtskilliga föreskrifter, ledande till fastare organisation,
större jemnhet i fråga om afgifter och bättre konHoll samt
framför allt till mera enighet i afseende på de metoder, som för undersökning
vid olika stationer begagnas, äro af nöden, om allmänheten
skall kunna till de angifna resultaten af undersökningarne sätta förtroende
och af stationerna hafva den nytta, som afses.

Då emellertid dessa frågor torde blifva föremål för vederbörandes
uppmärksamhet i anledning af hvad som hittills förekommit, anser
utskottet sig af hvad här ofvan meddelats angående stationerna i Jönköping
och Hernösand samt i betraktande af liAmd i öfrigt blifvit om

36

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

dem till statsrådsprotokollet anfördt ega giltiga skäl att tillstyrka, att,
på sätt Kong]. Majrt jemväl föreslagit, statsanslaget för dessa stationer
Ilöjes till samma belopp, som är bestämdt för de öfriga kemiska stationerna,
eller till 4,000 kronor, äfvensom att ingen nedsättning sker
i de till öfriga stationer utgående anslag.

Beträffande de skäl, som herr Spånberg åberopat till stöd för sitt
framstälda förslag, tillåter sig utskottet hänvisa till motionen i fråga.

Hvad der anförts har emellertid icke kunnat öfvertyga utskottet
om det ändamålsenliga deri, att stationen i Jönköping erhölle ett statsbidrag,
hvilket med 5,000 kronor öfverstege det belopp, som ansetts
böra i allmänhet utgå till eu af staten understödd kemisk station, helst
utskottet — i motsats till motionären — hyser den åsigt, att de försök,
hvilka, enligt motionärens plan, skulle till mosskulturens främjande
ega rum å stationen i Jönköping, redan nu lämpligen kunna
anställas vid kongl. landtbruksakademiens experimentalfält vid Stockholm.

Af herr Lundebergs motion har utskottet hufvudsakligen inhemtat,
att eu kemisk station under år 1885 af enskild person inrättats i Gefle;
att Gefleborgs läns hushållningssällskap under hvartdera af åren 1886
och 1887 till berörda station lemnat ett bidrag af 500 kronor; att
nämnda hushållningssällskap vid sammanträde i december månad förlidet
år beslutit att helt och hållet öfvertaga stationen i fråga, under
förutsättning att sällskapet för dess underhåll finge åtnjuta samma
förmån, som i liknande fall''kommit andra hushållningssällskap till del;
att den i följd af detta beslut erforderliga skrifvelse till Kongl. Maj:t
vid tidpunkten för motionens framläggande ännu icke hunnit aflåtas;
men att motionären, på det att statsbidrag till stationen måtte kunna
erhållas redan för år 1889, ansett sig böra väcka sitt förslag.

Med afseende å hvad motionären i öfrigt i ämnet anfört, hänvisar
utskottet till sjelfva motionen.

Då frågan, huruvida den i Gefle befintliga kemiska stationen bör
komma i åtnjutande af statsanslag, alltså, enligt hvad i motionen upplyses,
kommer att af vederbörande hushållningssällskap underställas
Kongl. Maj:ts pröfning, bör Riksdagen, enligt utskottets förmenande,
så mycket mindre genom bifall till motionen gå denna Kongl. Maj:ts
pröfning i förväg, som Kongl. Maj:t vid frågans bedömande torde
komma att ega tillgång till en mera omfattande och rikhaltig utredning
än den, som nu står Riksdagen till buds.

Statsutskottets Utlåtande N:o 7. 37

Under åberopande af hvad ofvan blifvit anfördt, får utskottet
hemställa,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts i
ämnet gjorda framställning, men med afslag å herrar
Spånbergs och Lundebergs ifrågavarande motioner,
må, såsom bidrag till underhåll af sju kemiska stationer
för jordbrukets och näringarnas behof — inom de
orter, der landsting eller hushållningssällskap, hvart
för sig eller i förening, förbundit sig att upprätta
laboratorium och bekosta lokal för detta jemte bostad
och hyresmedel för kemist och assistent samt bekosta
aflöningen till desse och laboratorietjenaren äfvensom
årliga utgifterna för laboratoriets underhåll samt till
inköp af böcker och inventarier för stationens behof —
på extra stat för år 1889 anvisa ett anslag af 4,000
kronor för hvarje station eller tillhopa 28,000 kronor.

28:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
och under åberopande af de skäl, som till stöd derför anförts i statsrådsprotokollet
(sid. 44 och 45), hemställer utskottet,

att Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1887
och 1888 egt rum, må på extra stat för år 1889 till
Kongl. Maj:ts förfogande anvisa ett anslag af 10,000
kronor, för att med högst 1,000 kronor för hvarje
anstalt användas till understöd åt sådana frökontrollanstalter,
som af landsting eller hushållningssällskap,
hvart för sig eller i förening, understödjas med minst
samma belopp som statsbidraget, och hvilka anstalter
vilja underkasta sig de vilkor och föreskrifter i afseende
på analysmetoder och öfriga förhållanden, som
af Kongl. Maj:t fastställas.

29:o) Kongl. Maj:t har för fortsättande under år 1889 af de geologiska
undersökningarna och utgifvande af derpå grundade kartor, afhandlingar
och uppsatser äskat ett extra anslag al'' 87,500 kronor.

Enligt hvad statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 12 januari
1888 (sid. 45—47) utvisar, hafva utgifterna för berörda undersökningar
blifvit på följande sätt beräknade:

A flåning en i

Löner, arfvode!! samt ersättning till tillfälliga biträden kronor 51,950.

Ang. anslag
till frököntrollanstalter.

[25.]

Ang. anslag
för de geologiska
undersökningarna.

[26.]

88

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Fältarbetena.

Rese- och traktamentsersättning, verktyg, reparationer

in. m...................................................................... 19,000

Undersökningar, utförda med bidrag af särskilda

anslag ..................................................................... 1,500 kronor 20,500.

Byrå afd elningen.

Inventarier, arbetsmateriel in. in. ...................................... „ 2,000.

Biblioteket och samlingarna.

Böcker, kartor och samlingar, fraktkostnad m. m......... „ 1,700.

Kart- och boktrycket.

Tryckning af kartor, beskrifningar och uppsatser, ritning
af diverse originalkartor m. m.......................... ,, 12,000.

Värme och diverse utgifter.

Omkostnader............................................... ,,_1,350.

Summa kronor 89,500.

Till bestridande af dessa utgifter är, enligt hvad omförmälda
statsrådsprotokoll vidare gifver vid handen, endast en summa af tillsammans
2,000 kronor att påräkna, hvadan det belopp, som derutöfver
erfordras, utgör 87,500 kronor eller samma belopp, som för innevarande
år anvisats.

Föredragande departementschefen har till statsrådsprotokollet anmärkt,
att omförmälda beräkning, hvad utgifterna anginge, öfverensstämde
med den stat, som för detta år blifvit af Kong]. Maj:t för
undersökningen faststäld, endast med den skilnad, att aflöningen för
1889 vore upptagen 300 kronor högre än i staten för 1888, hvilket
berodde derpå, att den vid undersökningen anstälde biträdande geologen
från och med 1889 ansetts böra åtnjuta förhöjning i arfvodet
med nämnda belopp, hvaremot nedsättning i utgifterna för biblioteket
och samlingarna egt rum med motsvarande summa; och har departementschefen,
i anledning af omnämnda arfvodesförhöjning åt biträdande
geologen, jemväl erinrat, att genom nådiga brefvet den 16 juni 1875
blifvit, i enlighet med hvad Riksdagen medgifvit, förordnadt, att aflöningen
till biträdande tjensteman vid undersökningen finge bestämmas
att utgå med ett belopp från och med 1,000 kronor till och med 2,400

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

39

kronor, samt att ifrågavarande tjensteman för närvarande åtnjöte en
aflöning af 1,800 kronor.

Af anledning, som i statsrådsprotokollet (sid. 46 och 47) närmare
omförmäles, har vid utgifternas beräkning icke heller denna gång
hänsyn ännu kunnat tagas till den i Riksdagens skrifvelse den 7 maj
1886 omnämnda frågan om förändring i skalan för utgifning af vissa
geologiska kartor.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kongl. Maj:ts
förevarande framställning, hemställer,

att Riksdagen må, för fortsättande under år
1889 af de geologiska undersökningarna och utgifvande
af derpå grundade kartor, afhandlingar och uppsatser,
bevilja ett extra anslag för samma år till belopp af
87,500 kronor.

Befrämjande i allmänhet af slöjderna.

30:o) Utskottet hemställer,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts
derom gjorda framställning och i likhet med hvad
förut egt rum, må på extra stat för år 1889 anvisa
ett anslag af 3,500 kronor till anställande af en andre
undervisare i husslöjd och en elev, hvilken bör åtfölja
en af undervisarne i husslöjd för att af denne handledas
och utbildas, så att han må kunna såsom lärare
i husslöjd användas.

31:o) Vidare hemställer utskottet,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts
derom gjorda framställning, må på extra stat jemväl
för år 1889 anvisa

dels såsom bidrag till upprätthållande af väfskolan
i Boras — med vilkor att från Elfsborgs läns
landsting eller eljest tillskjutes ett belopp, motsvarande
minst hälften af statsanslaget — 3,800 kronor; och
dels såsom bidrag till aflönande af en andre lärare
vid samma skola 1,000 kronor, under vilkor att
enahanda belopp varder för ändamålet från nämnda
läns landsting eller eljest tillskjutet.

Ang. anslag
till en andre
undervisare
i husslöjd
och en elev.

[27.]

rAng. anslag
Ull väfslcolan

i Borås m. in.
[28.]

40

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Ang. ifrågasatt
anslag
för beredande
af\ råntefria
lån åt vissa
bagerier.

Ang. anslag
till främjande
af svenska
produkters
afsättning i
utlandet.

[29.]

Räntefria låu åt vissa bagerier.

32:o) I en inom Första Kammaren väckt motion, n:o 57, har
herr L. O. Smith föreslagit, att Riksdagen täcktes anslå nödiga medel
till räntefria låu åt i städerna uppstående bagerier, som ville förbinda
sig att tillverka godt och billigt bröd, så att brödtullarnes skadliga
verkningar på städernas fattiga befolkning måtte blifva den minsta
möjliga.

Beträffande de skäl, som herr Smith anfört till stöd för sitt förslag,''
hänvisar utskottet till motionen i fråga.

Då dessa. skäl emellertid icke varit af beskaffenhet att kunna
öfvertyga utskottet om lämpligheten af den utaf herr Smith förordade
åtgärden, hemställer utskottet,

att herr Smiths förevarande motion må lemnas
utan afseende.

Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart.

33:o) Under denna anslagstitel har Kongl. Magt äskat, att Riksdagen
måtte för år 1889 på extra stat anvisa ett anslag af 20,000
kronor, att af Kongl. Maj:t användas för att åt alster af svensk industri
och svenska näringar bereda afsättning i främmande länder.

Till behandling i sammanhang med denna framställning föreligger
jemväl en af herr A. Brodin i Andra Kammaren väckt motion, n:o 143,
hvari på anförda skäl föreslagits, att Riksdagen måtte bevilja och ställa
till Kongl. Maj:ts förfogande ett extra anslag af 15,000 kronor att utgå
1889 till 5 resestipendier för unge män, som egnat sig åt handel och
hvilka i aflägsnare länder önska vidare utbilda sig i yrket.

Kongl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning afser endast beviljande
för nästkommande år af anslag till samma belopp, som till ofvan angifna
ändamål blifvit för innevarande år beviljadt. Detta belopp är
ännu ej slutligen disponerad!, men i statsrådsprotokollet (sid. 48 och
49) redogöres för ett i detta hänseende uppgjordt förslag, enligt hvithet

5,000 kronor skulle användas till anställande under ett år af en agent
i Tyskland och 15,000 kronor till utsändande af eu reseagent till Indien,
Kina och Australien, allt på sätt statsrådsprotokollet närmare utvisar;
och anser sig utskottet, utan att ingå i pröfning af detta särskilda

Statsutskottets Utlåtande N:o 7. 41

förslag, böra hos Riksdagen förorda bifall till Kongl. Maj:ts i ämnet,
gjorda framställning.

Vidkommande åter herr Brodins motion, får utskottet erinra derom,
att samme motionär vid sist hållna riksmöte framstälde ett förslag i
likartad! syfte med den nu föreliggande motionen. Berörda förslag
ansåg sig utskottet emellertid, i brist på tillräcklig utredning, icke
kunna förorda; och blef detsamma, i enlighet med utskottets hemställan,
jemväl af Riksdagen afslaget.

I sin nu föreliggande motion har herr Brodin sökt närmare utveckla
skälen till förslaget, och får utskottet härom hänvisa till sjelfva
motionen. Då emellertid Riksdagen för innevarande år anvisat ett
anslag till så stort belopp som 20,000 kronor för ett ändamål, hvilket
till sin beskaffenhet är likartad! med det, hvarpå herr Brodins motion
syftar, samt utskottet, enligt hvad ofvan synes, funnit sig böra förorda
bifall till Kongl. Maj:ts förslag att ett dylikt anslag måtte beviljas jemväl
för år 1889, anser sig utskottet, innan kännedom vunnits om resultatet
af de åtgärder, hvartill ofvan omförmälda, dels redan beviljade
och dels nu förordade anslag kunna komma att föranleda, icke kunna
tillstyrka Riksdagen att anslå medel till det särskilda ändamål herr
Brodin åsyftat.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen — med afslag å herr Brodins motion
— må, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, för år
1889 på extra stat anvisa ett anslag af 20,000 kronor,
att af Kongl. Maj:t användas för att åt alster af svensk
industri och svenska näringar bereda afsättning i
främmande länder.

Utställning i Köpenhamn.

34:o) I en inom Första Kammaren väckt motion, n:o 15, har
herr Wilhelm Tham föreslagit, att Riksdagen måtte bevilja ett anslag
af 15,000 kronor till komitén för Sveriges deltagande i den nordiska
industri-, landtbruks- och konstutställningen i Köpenhamn år 1888, att
användas till bestridande af kostnaderna för Sveriges deltagande i denna
utställning.

Inom Andra Kammaren hafva derjemte herrar W. Gibson och A.
Swartling väckt en motion, n:o 39, hvilken till alla delar är lika lydande
med herr Thams omförmälda motion i Första Kammaren.

Bih. till Riksd. Prot. 1888. 4 Sarnl. 1 Afd. 6 Häft.

Ang. anslag
för Sveriges
deltagande i
en utställning
i Köpenhamn.

6

42

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Uti den till senast församlade Riksdag aflåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd ock behof äskade Kongl. Maj:t ett extra
anslag för år 1888 af 50,000 kronor för Sveriges deltagande i omförmälda
utställning. I det utlåtande, som utskottet afgaf med anledning
af denna Kongl. Maj:ts framställning, hemstälde utskottet, att berörda
framställning icke måtte vinna Riksdagens bifall. Sin åsigt i frågan
grundade utskottet hufvudsakligen på yttranden, som till kommerskollegium
afgifvits af dels Stockholms fabriksförening och dels jernkontorets
fullmägtige, äfvensom på kommerskollegiets eget uttalande.
Efter att hafva återgifvit hvad förstnämnda två institutioner andragit,
utlät sig nemligen utskottet på följande sätt:

»Intrycket af dessa båda yttranden kan, enligt utskottets mening,
ej blifva annat, än att hos såväl den ena som den andra institutionen
sympatierna för utställningen äro svaga; och lägges härtill, att kommerskollegium,
på sätt dess i statsrådsprotokollet meddelade utlåtande gifver
vid handen, endast förbehållsamt och i sväfvande ordalag yttrat sig
om utsigterna för att Sveriges industri och landtbruk kunde blifva på
ett för landet hedrande sätt representerade, så synes det utskottet, att
förslaget om Sveriges deltagande i utställningen saknar det underlag
af ett allmänt och lifligt intresse hos flertalet af våra industri-och jordbruksidkare
eller korporationer af sådana, hvarförutan, äfven med det
rikligaste understöd från statens sida, det icke kan antagas att vårt
land skulle kunna framgångsrikt uppträda å utställningen. Understöd
från statens sida åt sådana företag som detta synes utskottet endast då
böra beviljas, när en allmän opinion inom landet sådant kräfver. Saknas
— såsom i förevarande fall tyckes vara förhållandet — en dylik
opinion, kan väl, det oaktadt, ett större eller mindre antal näringsoch
industriidkare förmås att utställa prof af sina näringars produkter,
men om något verkligt gagn kan vinnas af ett sådant motvilligt deltagande
i utställningen synes tvifvelaktigt.»

Kongl. Maj:ts omförmälda framställning blef jemväl af båda kamrarne
afslagen.

Då motionärerna, sådant oaktadt, nu framkommit med yrkande
att Riksdagen måtte bevilja anslag för Sveriges deltagande uti ifrågavarande
utställning, har detta berott på åtskilliga omständigheter,
hvilka tillkommit, sedan frågan senast var föremål för Riksdagens behandling
och hvilka synas vara egnade att åstadkomma en annan uppfattning
af frågan än den, som vid förra riksdagen gjorde sig gällande.
I detta afseende anföra och meddela motionärerna följande:

»Sedan ansatser gjorts från flera enskilda håll att få till stånd
en komité, som åtoge sig att ombesörja de förberedande arbetena och

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

43

derjemte på frivillighetens väg anskaffa för kostnadernas täckande erforderliga
medel, upptog den svenska exportföreningen frågan, och sedan
omkring 400 utställare anmält sig, bland hvilka förekommo de flesta
af våra större industrietablissement, ansåg bemälda förening sig böra
hos regering-en anhålla om anslag från tillgängliga fonder, hvarvid i
händelse af bifall föreningen befunnes villig att af egna medel tillskjuta

10,000 kronor.

Regeringen stälde äfven välvilligt till exportföreningens förfogande
i och för utställningen ett belopp af 16,000 kronor, hvarefter föreningen,
som härigenom liksom genom de frivilliga bidrag, som inflöto,
ansåg den förelagda uppgiften i någon mån tryggad, öfverlemnade åt
en utställningskomité alla vidare med utställningen förbundna göromål
och omsorger.

Styrelsen för svenska slöjdföreningen har i sitt till kommerskollegium
afgifna utlåtande träffande yttrat rörande den allmänna uppfattningen
om företag af denna art, att om än, då de först bringas å bane,
de mötas med ringa sympatier, en märklig förändring i åsigterna inträder,
allt efter som tidpunkten för utställningens hållande närmar
sig, och eger detta uttalande en i ögonen fallande tillämpning beträffande
den nu förestående Köpenhamnsutställningen, enär vid anmälningstidens
utgång anmält sig ett vida större antal utställare än
som komitén vid utställningskostnadernas första beräkning ens kunnat
tänka sig.

Dertill kommer att en sedermera ifrågasatt och i skrifvelse från
fiskeriintendenten d:r R. Lundberg till kongl. landtbruksakademiens
förvaltningskomité tillstyrkt särskild fiskeriutställning, hvars kostnad
beräknats uppgå till 10,000 kronor, äfvenledes blifvit beslutad. Det
torde ock böra erinras, att anmälningstiden för kreatur, mejeriprodukter
och alster tillhörande trädgårdsafdelningen ej utlöper förr än den 1
april, hvarför komitén saknar kännedom rörande det antal utställare,
hvilka ännu förväntas anmäla sig, och den utsträckning, som denna
temporära afdelning vid utställningen skall erhålla.

Hittills har följande antal anmälningar inkommit:

för industrialster från ....................... 234 utställare

» husslöjd » 57 »

» hygienien » 26 »

t> undervisningsväsendet )> 14 »

» mejeriredskap » 16 »

» industrimaskiner » 42 J>

Transport 389 utställare.

u

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Transport 389 utställare

för landtbruksmaskiner från ........

» transportmedel » ......

» landtbruksprodukter » ........

» skogsprodukter » .........

» fiskeriprodukter » .......

» diverse temporära utställningar

.............. 31 »

............. 11 » 431 utställare

.......... 211 »

........... 26.. » 237 »

................. 115 »

hittills från............... 20 »

Summa 803 utställare.

Komitén har uppsatt följande beräkning öfver utgifterna:

Aflöningar, jurykostnader, postporton och tryckningskost-

naöer ..........................................

kr.

33,95u

Transportkostnader .....................

»

6,500

Montrer .............................................

»

4,000

Dekoreringar ....................................

»

4,500

Fröutställningen ..............................

»

1,800

Mejeriutställningen..........................

»

500

Djurutställningen ............................

»

1,250

Trädgårdsutställningen..................

»

500

Fiskeriutställningen ....................

»

10,000

Hyreskostnader i Stockholm och

Köpenhamn ....................

»

1,000

Oförutsedda utgifter, inventarier,

ljus 0. s. v.....................

»

3,200

Summa kronor 67,200.»

Samt öfver inkomsterna:

Anslag från Kongl. Maj:t ...................................... kr. 16,000

» » exportföreningen ............................. » 10,000

» » hushållningssällskapen .................... » 6,200

» » enskilda i fasta bidrag ................ » 6,000

» » » i garantibidrag .................. » 14,000

För att fylla den beräknade bristen erfordras således ett

belopp af ...............................................................................

Summa kronor

52,200

15,000

67,200.»

Genom hvad motionärerna sålunda upplyst och anfört synes det
utskottet vara till fullo ådagalagdt, att Köpenhamnsutställningen i vårt
land omfattas med ett vida större intresse än de myndigheter, på
hvilkas yttranden utskottet grundade sitt vid senaste riksdag i ämnet
afgifna utlåtande, ansett sig kunna antaga. Den tillslutning, utställningen
faktiskt inom landet vunnit, synes i sjelfva verket fullt berättiga

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

45

motionärernas hemställan, att Riksdagen måtte anvisa medel såsom bidrag
till bestridande af kostnaden för Sveriges deltagande i utställningen.
Då härtill kommer, att det belopp, hvilket motionärerna anse
Riksdagen böra tillskjuta, utgör allenast 15,000 kronor, eller 35,000
kronor mindre än hvad Kongl. Maj:t vid sist hållna riksmöte äskade
för ifrågavarande ändamål, tvekar utskottet icke att hos Riksdagen förorda
bifall till motionärernas förslag på det sätt, att nämnda belopp
ställes till den af enskilda personer bildade svenska utställningskomiténs
förfogande, såsom ett statens bidrag till kostnadernas bestridande, så
att anslaget icke gifver anledning att anse utställningen ordnad af det
offentliga och följaktligen fråga icke kan uppstå om ytterligare bidrag,
i fall befintliga tillgångar ej skulle blifva tillräckliga. Då utgifter för
utställningen förekomma till bestridande redan under innevarande år,
torde det böra medgifvas Kongl. Maj:t rätt att förskjuta beloppet.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen — med anledning af herrar
Thams, Gibsons och Swartlings förevarande motioner —
må, såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för
Sveriges deltagande i den nordiska industri-, landtbruks-
och konstutställningen i Köpenhamn innevarande
år, på extra stat för år 1889 anvisa ett anslag
af 15,000 kronor, att, på de vilkor, Kongl. Maj: t må
finna skäligt bestämma, ställas till den svenska utställningskomiténs
förfogande, med rätt tillika för
Kongl. Maj:t att af omhänderhafvande medel redan
under innevarande år förskjuta beloppet.

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.

35:o) Med anledning af hvad Kongl. Maj:t under denna anslagstitel
äskat, hemställer utskottet,

att Riksdagen — under vilkor att bergsskolorna
i Filipstad och Fadun med dertill hörande skolor för
bergsarbetare komma att jemväl under år 1889 fortsätta
sin verksamhet i enahanda omfång och utsträckning
som hittills och underkasta sig den inspektion,
Kongl. Maj:t finner skäligt bestämma — må, i likhet

Ang. anslag
till bergsskolorna
i Filipstad
och
Ti alun.

46

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

med hvad förut för flera år egt rum, på extra stat
för år 1889 anvisa 14,000 kronor, att till brukssocietetens
fullmägtige i jernkontoret utbetalas.

Ersättning för af statskontoret gjorda förskott.

Ang. anslag
till ersättning
för af statskontoret

gjorda, förskott.

[31.]

36:o) Enligt hvad statskontoret hos Kongl. Maj:t anmält, har nämnda
embetsverk under år 1887 förskjutit följande belopp, nemligen:

den länsmannen i Hardemo härad och Rumla socken af Örebro
län A. L. Flyckt för tiden från den 22 mars 1886 till samma dag
1887 tillkommande ränta å det belopp, 1,425 kronor, som till statsverket
influtit för ett till Rumla—Yxhults jernväg exproprieradt jordområde
från länsmansbostället Va mantal n:o 4 Rumla kronor 71: 25
för tryckning och häftning af underdånigt utlåtande
i anledning af särskilde komiterades betänkande
med förslag till ny fiskeristadga ....................... ,

för tryckning och häftning af kammarkollegii
utlåtande öfver det af särskilde komiterade afgifna
förslag i fråga om väghållningsbesvärets utgörande

på landet .............................................................................. ,,

för fyllande af en brist i de medel, som varit
tillgängliga för bestridande af sistlidna års tryckningskostnader
i och för aflönings- och pensionsstatistiken ,,

516: —

307: 5 0

3,415:

95

Summa kronor 4,310: 7 0.

På grund häraf har Rongl. Maj:t, med tillämpning af grundsatsen
om anslags bestämmande till jemnt tal af kronor, hemstält att Riksdagen
måtte till betäckande af ofvan anmärkta, af statskontoret förskottsvis
bestridda utgifter anvisa ett extra anslag af 4,311 kronor.

I fråga om den brist, som, enligt hvad ofvan synes, till belopp
af 3,415 kronor 95 öre uppstått i de medel, hvilka varit tillgängliga
för bestridande af 1887 års tryckningskostnader i och för aflöningsoch
pensionsstatistiken, har statistiska centralbyrån uti skrifvelse till
Rongl. Maj:t den 30 september förlidet år anfört följande, hvilket
utskottet ansett sig böra låta komma till Riksdagens kännedom.

För aflönings- och pensionsstatistiken hade byrån från och med
år 1880 haft sig anvisadt ett årligt reservationsanslag å 1,000 kronor,
hvilket dock varit afsedt endast för bestridande af tryckningskostnader.
Intill år 1887 hade detta anslag icke allenast varit tillräckligt för tryckningen
af de tre häften, som af ifrågavarande statistik till sagda tid

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

47

utgifvits, utan äfven lemnat besparingar. Berörda besparingar jemte
anslaget för år 1887 både deremot icke räckt till för gäldande af
nämnda års tryckningskostnader. Under år 1887 hade nemligen utgifvits
ytterligare tvenne häften, det 4:de och det 5:te, hvaraf det fjerde
redogjorde för de till kong], civildepartementet börande stater och
corpser, utom städernas styrelser och inrättningar, samt det 5:te för de
till kongl. finansdepartementet hörande; hvarjemte tryckts en samling
blanketter för infordrande af uppgifter till ett nytt häfte, deruti redogörelse
skulle lemnas för ecklesiastikstaten.

Då tryckningskostnaderna uppgått för 4:de häftet till 3,138 kronor
50 öre, för öde häftet till 2,059 kronor och för blanketterna till
639 kronor 5 öre, eller sammanlagdt till 5,836 kronor 55 öre, men byrån
till gäldande häraf haft till sitt förfogande allenast 2,420 kronor 60
öre, deraf 1,420 kronor 60 öre utgjort besparingar från föregående år
och 1,000 kronor det för år 1887 utgående anslaget, hade alltså en
brist å 3,415 kronor 95 öre uppstått; i följd hvaraf byrån, som icke egde
andra medel till fyllande af denna brist och icke heller ansåge troligt,
att några besparingar kunde å ifrågavarande anslag uppstå för de närmast
följande åren, anhölle, det Kongl. Maj:t täcktes åt byrån anvisa
ett belopp af 3,415 kronor 95 öre.

Då Kongl. Maj:ts under denna anslagstitel gjorda framställning
icke gifvit. anledning till någon utskottets erinran, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, till betäckande af omförmälda,
af statskontoret förskottsvis bestridda utgifter, för år
1889 anvisa ett extra anslag af 4,311 kronor.

Statens jernvägstrafik.

37:o) Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte för år 1889

anslå,

dels å riksstatens sjette bufvudtitel till utförande af nya byggnader
och anläggningar vid statens jernvägstrafik 350,000 kronor;

dels ock ytterligare till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens
trafikerade jernvägar återstoden af det utaf Riksdagen år 1886 beviljade
anslag å 1,500,000 kronor, eller 500,000 kronor, hvilket sistnämnda
belopp enligt Kongl. Maj:ts åsigt skulle genom upplåning anskaffas och
förty anvisas till utgående från riksgäldskontoret.

I en inom Första Kammaren väckt motion, n:o 10, har herr friherre
R. Klinckowström deremot hemsfält:

Ang. anslag
till statens
jernvägstrafik.

[37—38.]

48

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

att till utförande af nya byggnader och anläggningar vid statens
järnvägstrafik Riksdagen för år 1889 endast måtte bevilja 200,000
kronor;

samt att till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan
trafikerade jernvägar endast 300,000 kronor nu af Riksdagen måtte beviljas,
och att de nödiga medlen genom riksgäldskontorets försorg måtte,
om möjligt, genom lån inom landet anskaffas, mot från långifvarens
sida ouppsägbara statsobligationer, löpande med så billig årlig ränta,
som möjligen kunde erhållas.

Hvad först angår det anslag å 350,000 kronor, som Kongl. Maj:t
äskat till nya byggnader och anläggningar, så inhemtas af det statsverkspropositionen
bifogade statsrådsprotokollet öfver civilärenden den
12 januari 1888, att berörda anslag af styrelsen för statens jernvägstrafik
begärts i en skrifvelse till Konungen af den 12 december 1887
för att användas till följande arbeten, för hvilka vid hvarje post den
beräknade kostnaden blifvit angifven, nemligen vid:

Östersund: tillbyggnad af den för reparation af den rullande materielen

afsedda, nu otillräckliga verkstaden.............................

Ange: uppförande af ett dubbelt lokomotivstall ...............

,'', anbringande af en fristående vattenkran med rörledning
och en kolbrygga, erforderliga derför, att
flera tåg samtidigt äro inne å stationen och hindra

hvarandra vid vatten- och koltagning ..........................

Stugsund: utvidgning af spårsystemet .....................................

„ uppförande af kolbås ...........................................

„ „ af kokesbod ...........................................

Söderhamn: utvidgning af spårsysternet ..............................

„ uppförande af 2 lokomotivstall ..........................

„ af en boställsstuga, med uthus och

källare för en banmästare ..................................................

Kinsiaby: uppförande af ett för en stations mästare och en
stationskarl afsedt boställshus med ekonomihus äfvensom
sprut-, ved- och kokesbod för stationen ..............

Myskje: d:o d:o ............................................................_.............

De till arbetena vid de fyra sistnämnda stationerna
upptagna anslagsbeloppen äro, enligt hvad styrelsen upplyser,
behöflig^ derför, att anslaget till byggande afjernvägen
mellan Kilafors och Stugsund icke räckt till att utföra
de vid dessa stationer erforderliga arbeten. _ _

Transport kronor 98,700: —

12,’öQO: —

11,000: —
9,000: —
6,500: —
5,000: —
7,000: —
12,000: —

4,000: —

8,600: —
8,600: —

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

49

Transport kronor

Bollnäs: utläggning af spår till den nya reparationsverkstaden
för vagnars införande ...........................................

Karlberg: uppförande af ekonomihus för stationsföreståndaren
.........................................................................................

o

Arnot: utvidgning af spårsystemet ..........................................

Kimstad: d:o d:o, särskilt, för underlättande af omlastning
af godsvagnar till och från anslutande smalspåriga

jernvägar.................................................................................

Tranås: tillbyggnad af det numera otillräckliga godsmagasinet
..........................................................................

Hessleholm: d:o d:o.......................................................................

Lund: utvidgning af spårsystemet...........................................

Malmö: till påbörjande af stationens utvidgning..................

Diverse arbeten, såsom kolbås, vattenstationer, spårutvidgningar,
lastkajer och mindre husbyggnader
in. m.......................................................................................

9.8,700: —

6,500. —

1,500: —
5,600: —-

15,000: —

2,400: —
3,600: —
25,000: —
150,000: —

41,700: —

Summa kronor 350,000: —

Med afseende å den föreslagna utvidgningen af Malmö station
har trafikstyrelsen åberopat innehållet af en redan den 26 februari
1887 i ämnet aflåten skrifvelse, deri styrelsen utförligt redogjort för
de förhållanden, som enligt styrelsens tanke nödvändiggöra en utvidgning
och förändrad anordning af ifrågavarande station. Af hvad styrelsen
i sistnämnda skrifvelse anfört har statsrådet och chefen för kong],
civildepartementet vid ärendets föredragning inför Kong]. Maj:t lemnat
en framställning, hvilken återfinnes på sidorna 54—59 af ofvanomförmälda
statsrådsprotokoll och hvaraf hufvudsakligen inhemtas följande.

Såsom slutpunkt för södra stambanan hade Malmö station allt ifrån
sin anläggning varit af största betydenhet och måst tid efter annan
utvidgas. De hinder mot områdets förökande, som till eu början mött
i stationens läge på en smal landremsa mellan liafvet och den kanal,
som på norra sidan omgåfve den mera bebyggda delen af staden, hade
småningom aflägsnats genom de storartade hamnarbeten, staden efter
hand utfört och ännu fortsatte och medelst hvilka strandlinien norr
om stationens gräns betydligt utflyttats och innanför den nya linien,
förutom bassiner, äfven ansenliga vidder fast mark åstadkommits. Efter
en reglering, som hufvudsakligen verkstälts under åren 1873— 1875,
men först år 1878 genom med stadsfullmägtige träffad öfverenskommelse
slutligen faststälts, hade stationen erhållit sin nuvarande utsträckBih.
till Rilcsd. Prof,. 1888. 4 Sami. 1 Afd. 6 Haft. 7

50

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

ning, med hvilken den upptoge en längd af nära 3,500 fot, räknadt
från den östligaste inloppsvexeln till vestra gränsen, samt en bredd af
i medeltal 350 fot, hvaraf dock mer än hälften vore upptagen af lokomotivstall,
verkstäder och dertill hörande inrättningar, så att egentligen
endast en bredd af 160 fot återstode för stationshus, magasin,
lastkajer och jernvägsspår.

Sedan denna reglering genomförts hade emellertid, i afseende såväl
å jernvägsförbindelserna som sjöfarten, åtskilliga nya förhållanden
inträdt, hvilka redan lagt i dagen eller i den närmaste framtiden komme
att framkalla behof af ytterligare förändringar och utvidgningar.

Bland förhållanden af sådan beskaffenhet räknade styrelsen den
starka tillväxten af staden Malmös befolkning och affärsförbindelser,
den deraf framkallade stegringen i persontrafik och godsrörelse, tillkomsten
af vestkustbanan med dess slutlänk, den till största delen af
staden och dess invånare byggda Malmö—Billesholms-banan, äfvensom
den tilltänkta förbättrade kommunikationen öfver Sundet. Stadens stigande
betydelse för dervarande statsbanestations rörelse ådagalades
bland annat deraf, att antalet resande under åren 1876—1885 ökats
med i medeltal 8,000 personer om året och sistnämnda år ej obetydligt
öfverstigit 400,000, samt att under samma period godstrafiken
ökats med i medeltal mer än 4,000 ton årligen och de sista åren närmat
sig en godsmängd af 200,000 ton. För närvarande ordnades och
expedierades å stationen 26 ordinarie bantåg om dagen för statsbanans
räkning, hvilket med det närvarande utrymmet för tåg- och vagnrörelser
vore förenadt med både hinder och fara. Svårigheterna i detta
afseende hade än mera ökats derigenom, att Malmö—Billesholms-banan
blifvit å stationen provisoriskt inledd. Då denna åtgärd med afseende
å det rådande knappa utrymmet för statens egna tåg kunde gifva anledning
till anmärkning, hade styrelsen ansett sig böra upplysa, att åtgärden
medgifvits för att förebygga, att särskildt stationsområde blefve
åt denna bana upplåtet å den enda plats, som härtill kunde komma i
fråga, nemligen området utmed statsbangårdens norra gräns, hvarigenom
statsbangården skulle hafva beröfvats möjligheten att i framtiden
utvidgas samt helt och hållet afstängts från den direkta förbindelsen
med hamnen.

Denna förbindelse kunde för närvarande ega rum endast på det
sätt att vagnarne, som transporterade gods till eller från hamnen, fördes
öfver vändskifva och med hand- eller hästkraft fortskaffades till
lastnings- eller lossningsplatsen, hvilket allt medförde både tidsutdrägt
och ökade kostnader; och de olägenheter, som föranleddes af eu så
ofullständig kommunikation, komme att blifva allt mera Fän bara, ju
flera hamnbassiner med tillhörande kajer blefve tillgängliga. För

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

51

undanrödjande af dessa olägenheter borde anordnas sidospår, hvilka
omedelbart ledde från bangårdens spårsystem till kajerna.

För att underlätta skötseln af en större jernvägsstation vore det
af stor vigt, att den hufvudsakliga godsrörelsen afskildes från persontrafiken.
Å Malmö station hade emellertid vidtagandet af en sådan
anordning, ehuru länge ansedt såsom önskvärd!, mött hinder uti stationshusets
och godsmagasinets läge icke synnerligen långt ifrån hvarandra
vid samma sida om hufvudspåren samt uti det knappa utrymmet
mellan nämnda magasin och verkstadsanläggningarna. Ett dylikt särskiljande
af person- och godstrafiken vid denna station fordrade alltså
en väsentlig förändring af de nuvarande anordningarna å stationen.

För afhjelpande af de påpekade bristerna i stationens närvarande
anordning och förverkligande af sist antydda syftemål borde spårsystemet
efter hand utsträckas på norra sidan till hamnbassinerna och
kajerna, samt hela fraktgodsrörelsen förläggas till denna sida af den
nuvarande bangården, hvaremot personrörelsen borde bibehållas å bangårdens
södra del och åt densamma beredas en beqvämare anordning
med ökadt utrymme och skilda afdelningar för ankommande och afgående
tåg. Härvid borde afseende jemväl fästas å beredandet af beqvämt
och tillräckligt utrymme för besörjandet af Malmö—Billesholmsbanans
trafik gemensamt med statsbanans, enär det område, hvilket
möjligen skulle kunna göras disponibelt för förstnämnda bana och statsbanan,
ingalunda vore tillräckligt för två fullständigt inrättade bangårdar.

I enlighet med dessa grunder och under förutsättning, att hela
den utvidgade bangården skulle blifva statens egendom och stå under
dess befäl och vård samt skötas af statsbaneförvaltningen, efter det
öfverenskommelse träffats med Billesholmsbanan om den ersättning, den
samma borde till statsbanan erlägga för de tjenstbarheter, den komme
att åtnjuta, hade en plan blifvit uppgjord till de förändringar och nya
anordningar, som borde för de ofvan angifna syftemålens uppnående
vidtagas, upptagande:

anläggning af ett nytt godsmagasin, jemte expeditionsbyggnad för
ankommande och afgående gods, med tillhörande lastkajer i vestra
delen af det mellan Oskars- och Carlsgatorna belägna området;

utläggning af ett till detta magasin ledande spårsystem, utgående
från en punkt af det i Oskarsgatan redan befintliga spårsystemet;

borttagande af den gamla banhallen vid det nuvarande stationshuset
och uppförande af ny banhall öfver fyra spår och tre platformer,
anslutande sig så väl till det gamla stationshuset, hvilket borde bibe -

52

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

hållas för den afgående persontrafiken, som till en ny expeditionsbyggnad,
uppförd vid den utvidgade Östra Kajgatan, tvärs för banhallen
och inrymmande lokaler för den ankommande persontrafikens
behof, post och telegraf samt i de öfra våningarna tjänstebostäder;

anordning af särskilda spår för persontrafiken i omedelbar fortsättning
af statsbanans och Billesholmsbanans spår från Arlöfs station
fram till personstationen, och

förändring af nuvarande godsmagasinet till vagnbod;

hvarjemte planen angåfve, huru spår framdeles skulle ledas från
godstrafikspåren i närheten af vaktstugan n:o 801 till de norra hamnkajerna,
i den mån de nu pågående utfyllningarna och hamnanläggningarna
blefve fullbordade, och en omedelbar förbindelse derigenom
åstadkommas mellan jernvägsrörelsen och sjöfarten.

Den sålunda uppgjorda planen hade trafikstyrelsen öfverlemnat
till stadsfullmägtige i Malmö och dervid hemstält, att kommunen måtte
åt staten upplåta vissa angifna, för anordningens genomförande erforderliga
jordområden.

Tilljösvar härå hade stadsfullmägtige, hos hvilka jemväl Malmö —
Billesholms jernvägsaktiebolag gjort framställning att få åt sig upplåtet
samma område, som styrelsen begärt, ehuru något utvidgadt
österut, meddelat, att de vore villige att åt statens jernvägar under
besittningsrätt, så länge det komme att för jernvägsdrift användas,
upplåta det begärda, å en uppgjord planritning utmärkta området, som
innefattades mellan bangårdens nuvarande norra ffräns från vaktstugan
n:o 801 längs Oskarsgatans södra sida fram till östra Kajgatan och eu
linie, dragen i Carlsgatans södra gräns samt vidare i rigtningen åt
nämnda vaktstuga, dock med undantag af en sträcka af 20 fots bredd
längs områdets vestra gräns, mot vilkor att staten skulle årligen, från
tillträdesdagen räknadt, i arreudeafgift derför erlägga till hamnkassan
ett belopp af 6,000 kronor; att trafikstyrelsen träffade öfverenskommelse
med styrelsen för Malmö—Billesholms jernvägsaktiebolag om samtrafik
å statsbangården på vilkor, som sistnämnda styrelse funne antagliga;
att till staden afstodes en statens jernvägar tillhörig jordremsa vid
stationens vestra gräns utmed Östra Kajgatan; att de i öfverenskommelsen
af år 1878 intagna bestämmelserna om förbud för staden att
försälja eller tillåta byggandet af visst område norr om bangårdens
norra gräns samt om skyldighet att eventuelt utlägga gata till ett godsmagasin
öster om det nuvarande upphäfdes; samt att staten, såsom bidrag
till uppförande af ett nytt våghus i stället för det å det upplåtna
området befintliga, erlade ett belopp af 15,000 kronor med rätt att förfoga
öfver den äldre byggnaden.

Statsutskottets Utlåtande N:o ?.

53

Af skal, som å sidorna 58 och 59 i statsrådsprotokollet närmare
utvecklas, hade trafikstyrelsen ansett, att detta stadsfullmägtiges erbjudande
borde antagas; och hade styrelsen dervid särskildt framhållit,
att den afgäld, stadsfullmägtige fordrat för den upplåtna marken, icke
blefve någon börda för staten, enär Malmö—Billesholmsjernvägens
styrelse i den öfverenskommelse, som, under förutsättning att den föreslagna
utvidgningen vunne Kongl. Maj:ts bifall, slutits rörande rättighet
för sagda jernväg att begagna statens bangård, förbundit sig att öfvertaga
betalningen deraf. Sedan visshet sålunda vunnits, att nödigt utrymme
å stationen kunde erhållas, hade trafikstyrelsen slutligen låtit
uppgöra en detaljerad plan det nya anordnandet af stationen, för hvilken
plan redogöres å sidan 59 i statsrådsprotokollet.

Efter att hafva lemnat ofvan anmärkta framställning af trafikstyrelsens
skrifvelse den 26 februari 1887, upplyser departementschefen,
att nämnda styrelse i sin förut omförrnälda skrifvelse af den 12 december
samma år dels betonat nödvändigheten af att den ifrågasatta
utvidgningen af Malmö station verkstäldes nu, emedan om det tillfälle
dertill, som nu yppats, försummades och Malmö —Billesholms jernväg
komme att förlägga sin station å det område, som afsetts för utvidgning
af statens bangård, statens jernväg sedermera icke kunde erhålla
för utvidgningen erforderlig mark, och dels meddelat, att stadsfullmägtige
i Malmö medgifvit anstånd till den 1 juni innevarande år med
uppgörande af kontrakt angående afträdande af det staden tillhöriga
område, som för bangårdsutvidgningen erfordrades.

Uti sist omnämnda skrifvelse hade styrelsen emellertid, anför
departementschefen vidare, ansett vissa ändringar i den förut uppgjorda
planen böra vidtagas. Med iakttagande af dessa ändringar, för hvilkas
beskaffenhet å sid. 59 och 60 af statsrådsprotokollet redogöres, skulle
kostnaden för den föreslagna utvidgningen enligt det sista förslaget
utgöra för

Stationshus för ankommande resande med bostäder i de öfre vånin -

garne

Banhall ......................

Godsexpeditionshus

Godsmagasin.

Förändring af lokoinotivstallflygeln
D:o

Spårläggning
Lastkajer.......

af gamla godsmagasinet.

111,935

4,800

Transport kronor 116,735

kronor

»

»

200,000

314.000

32.000

155.000

22,100

10.000

kronor 733,100:

54

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Transport kronor 116,735: — kronor 733,100: —
Gas- och vattenledning, dränering,

stensättning m. in............................ 20,000: — » 136,735: —

Oförutsedda utgifter, 10 procent af sistnämnda summa » 13,665: —

eller tillsammans kronor 883,500: —

till hvilken summa borde läggas den staden förbehållna ersättning för
våghusets flyttning, 15,000 kronor, då totalbeloppet i rundt tal uppginge
till 900,000 kronor enligt nu gällande material- och arbetskostnader,
dock att, derest Malmö—Tomelillajernvägen blefve inledd å stationen,
denna summa kunde minskas med 10,000 kronor, motsvarande
kostnaden för det gamla magasinets förändring till vagnbod, hvilket
arbete då komme att bekostas af nämnde jernväg i sammanhang med
magasinets flyttning.

Enligt hvad departementschefen jemväl meddelat, har trafikstyrelsen
i skrivelse!) den 12 december 1887 vidare yttrat följande: »De
fördelar, som genom stationens utvidgning och skötseln af de nämnde
enskilde jernvägarnes trafik på platsen tillskyndas statens jernvägar, äro
mycket betydande. Förutom förvärfvandet af det behöfliga jordområdet
— det enda, som med fördel kan användas för stationens utvidgning
och som, innehållande omkring 450,000 qvadratfot, beräknas hafva
ett värde af omkring 300,000 kronor — skulle de båda jernvägarne
årligen till statens jernvägar erlägga tillsammans 30,000 kronor, hvarförutom
säkerheten för tågen skulle ökas derigenom, att de vid ankomsten
och afgången till stationen skulle komma att passera genom
ett mindre antal vexlar än hvad nu måste ske, vagnvexlingarne a bangården
underlättas och ett vexlingslokomotiv derigenom inbesparas
samt kostnaderna för förhyrande af bostäder för afdelningsföreståndarne
och stationsiuspektoren, nu uppgående till 5,720 kronor, likaledes skulle
inbesparas.»

Slutligen har trafikstyrelsen, med afseende å tiden för utförande
af de ifrågasatta arbetena vid Malmö station, såsom sin åsigt uttalat,
att under år 1889 borde utföras blott de allra angelägnaste arbetena,
nemligen spårläggningen med hvad dertill hörer samt godsmagasinets
påbörjande, hvaremot öfriga arbeten borde uppskjutas till åren 1890
och 1891.

Genom hvad till statsrådsprotokollet blifvit i ämnet meddeladt har
utskottet blifvit öfvertygadt om nödvändigheten af att jernvägsstationen
i Malmö utvidgas samt att medel redan nu af Riksdagen anslås till påbörjande
af de i och för utvidgningen erforderliga arbeten. Mot godkännande
i allo af den plan, som trafikstyrelsen uppgjort till förändrade

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

anordningar vid stationen, hyser utskottet deremot vissa betänkligheter.
Dessa gälla i främsta rummet de delar af planen, som angå uppbyggande
af ett nytt, för ankommande resande afsedt stationshus samt uppförande
af en ny banhall. Utskottet håller nemligen före, att kostnaden för
dessa båda byggnader, hvilken kostnad enligt trafikstyrelsens beräkning
skulle uppgå till sammanlagdt 514,000 kronor, är allt för hög i
förhållande till den nytta, samma byggnader skulle komma att för
statens järnvägstrafik medföra. För sin del antager utskottet, att
persontrafikens ökade behof möjligen skulle kunna tillgodoses genom
eu tillbyggnad till det nu befintliga stationshuset och en motsvarande
förlängning af den nuvarande banhallen. Af en dylik anordning skulle
visserligen blifva en följd, att antalet inom banhallen befintliga spår,
som, enligt hvad utskottet inliemtat, för närvarande utgör tre, icke
skulle kunna, på sätt trafikstyrelsen önskat, ökas till fyra; men utskottet
har icke kunnat finna, att en utvidgning af spårsystemet i
detta hänseende oundgängligen af behofvet påkallas, åtminstone för
den närmaste framtiden.

Äfven i afseende å andra delar af planen i fråga har utskottet
trott sig finna, att en väsentlig nedsättning i den beräknade kostnaden
vore möjlig; och vill utskottet i sådant hänseende framhålla, att det
nya godsmagasinet borde kunna byggas för billigare pris än det al
trafikstyrelsen beräknade af 155,000 kronor.

Då utskottet emellertid i öfrigt icke haft något att erinra mot
den af trafikstyrelsen uppgjorda planen till utvidgning af Malmö station,
samt de arbeten, hvilka skulle komma att under år 1889 vid
denna station verkställas, endast lära afse de angelägnaste behofvens
fyllande, anser sig utskottet ej böra ifrågasätta minskning i det belopp af

150,000 kronor, som Kongl. Maj:t i förevarande hänseende för år 1889
beräknat.

Vidkommande öfriga poster å det anslag till belopp af 350,000
kronor, som Kongl. Maj:t begärt till utförande af nya byggnader och
anläggningar vid statens järnvägstrafik, har utskottet af åtskilliga
kostnadsberäkningar, hvilka legat till grund för trafikstyrelsens i ämnet
afgifna förslag och hvilka varit för utskottet tillgängliga, funnit, att
kostnaden för en del byggnader blifvit för högt beräknad. Naturligtvis
måste det vara förenadt med svårighet för utskottet att med noggranhet
angifva den summa, hvarför ifrågavarande i statsrådsprotokollet
uppräknade byggnader och anläggningar borde kunna bringas till fullbordan,
men utskottet anser sig likväl, efter granskning åt kostnadsförslagen
och med afseende på de upplysningar, utskottet inliemtat,
böra föreslå Riksdagen att med 50,000 kronor, således till 150,000 kronor,

56

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

nedsätta det belopp, Kongl. Maj:t i enlighet med trafikstyrelsens hemställan
antagit åtgå till utförande af andra byggnader och anläggningar,
än de vid Malmö station ifrågasatta.

Beträffande slutligen det belopp af 500,000 kronor, som Kongl.
Maj:t för år 1889 begärt till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens
redan trafikerade jernvägar, får utskottet endast erinra derom, att Kongl.
Maj:t i sin till 1886 års Riksdag aflåtna proposition angående statsverkets
tillstånd och behof för berörda ändamål äskade ett extra anslag
å 1,500,000 kronor, att utgå med en tredjedel för hvartdera af åren
1887, 1888 och 1889; att nyssnämnda Riksdag beviljade det begärda
anslaget och för år 1887 på extra stat anvisade 500,000 kronor deraf;
samt att senast församlade Riksdag för innevarande år anvisat ytterligare

500,000 kronor af samma anslag; och har utskottet ej något att erinra
mot Kong]. Maj:ts framställning, att återstående 500,000 kronor nu
måtte till utgående under år 1889 anvisas.

Med anledning af hvad under förevarande anslagstitel blifvit föreslaget
och under åberopande af hvad här ofvan anförts, hemställer
utskottet alltså,

att Riksdagen må för år 1889 anvisa:

a) dels till utförande af nya byggnader och anläggningar
vid statens jern vägs trafik 300,000 kronor,
deraf till påbörjande af Malmö stations utvidgning

150,000 kronor, dock med vilkor att sistnämnda medel
icke så användas, att uppförande af nytt stationshus
och ny banhall deraf föranledes;

b) till anskaffande af ny rörlig materiel vid
statens trafikerade jernvägar på extra stat utom hufvudtitlarne
återstoden af det utaf Riksdagen år 1886
beviljade anslag å 1,500,000 kronor, eller 500,000
kronor.

Om sättet för anskaffande af det i moment b) omförmälda belopp
kommer utskottet framdeles att afgifva förslag.

Stockholm den 2 mars 1888.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Statsutskottets Utlåtande- N:o 7.

57

Reservationer:

vid punkten 7:o (ang. indragning af kronofogdetjensterna):

af herrar grefve G. Sparre, friherre B. A. Leijonhafvud, grefve
E. C. A. Piper, H. P. P. Tamm, 0. W. 0delberg, P. J. von Ehrenheim,
E. F. Ak L. Königsfeldi, C. Lundeberg och F. A Boström.

vid punkten W:o (ang. ändring i staten för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
m. m.): af herr A. F. 0. Cederberg.

vid punkten 16:o (ang. öfverflyttning till styrelsen för statens
jernvägstraflk af tillsynen öfver statens jernvägsbyggnader): af herrar
N. Petersson och Piss Olof Larsson.

vid punklen 17:o (ang. öfverdirektörsassistenternas uppflyttning i
högre löneklass): af herrar N. Petersson och Piss Olof Larsson.

vid punkten 27:o (ang. anslag till agrikulturkemiska stationer): af
herr C. Lundeberg.

vid punkten 33:o (ang. anslag till främjande af svenska produkters
afsättning i utlandet): af herr C. Lundeberg.

vid punkten 34:o (ang. anslag för Sveriges deltagande i en utställning
i Köpenhamn): af herrar II. P. P. Tamm, N. Petersson, L.
Jönsson, L. F. Odell och A. Petersson, hvilka yrkat afslag; samt

af herr A. P. Danielson, som yrkat det vilkor för anslagets beviljande,
att den svenska utställningskomitén skulle åläggas afgifva och
genom tryck offentliggöra berättelse öfver utställningen.

Herr Piss Olof Larsson har begärt få antecknadt, att han icke
deltagit i behandlingen af de i punkterna l:o)—-6:o) af detta utlåtande
omförmälda ärenden.

Bih. till Iiiksd. Prot. 1888. 4 Sami. 1 Afd. 6 Höft.

S

58

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Bil.

Tabell öfver ordinarie anslagen under

1888 års riksstat anslår:

Anvisning i
kontant.

Indelning och dermed jemförlig
anvisning, på förslag.

Summa.

Friheter. Ersättningar.

Kronor.

..

0.

) Kronor.

Ö.

■ Kronor.

Ö.

! Kronor.

Ö.

6,500

_

___

__

_ ___

__

6,500

_

36,000

- -

—

- -

—

36,000

—

17,000

—

- -

—

- -

—

17,000

—

76,700

—

| - -

—

- -

—

76,700

—

83,500

—

j ---

—

- -

—

83,500

—

59,900

__

59,900

108,800

&

108,800

6,000

—

---

—

- -

—

6,000

—

87,422

—

- -

—

- —

—

87,422

—

2,641,049

—

—

— —

—

2,641,049

—

129,200

_

---

—

— —

129,200

—

239,000

239,000

7,172

—

6,635

—

5,768

—

19,575

—

250,000

_ _

_

_ _

__

250,000

_

354

25

—

—

—

379

—

Sgr

3,748,597)''

—|

6,660

—

5,768

—

3,761,025)—

Tpt|

3,748,597

—|

6,660

5,768)

3,761,025)

—

Givil Statsministern,

lönefyllnad, förslagsanslag högst.......

Statsråden utan departement, 3 å 12,000 kronor .....

Departementschefen ...*............................................

Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli ......

Kommerskollegium..............................................

Statistiska centralbyrån:

Afiöningsmedel för statistiska centralbyrån ............

Reservationsanslag :

Till bibliotekets underhållande...............................

„ arfvoden åt tillfälliga biträden samt till vikariats „

officiella statistiska trycket ..............................

„ en statistisk tidskrift ......................................

„ utarbetande af en afiönings- och pensionsstatistik

Landtmäteristaten......................................................

Rikets ekonomiska kartverk, reservationsanslag .........

Öfverståthållareembetet ................................................

Landsstaterna i länen (deraf 90,000 kronor reservationsTilllcommer
det belopp, hvartill fyra indragna boVäg-
och vattenbyggnadsstaten (deraf tvenne särskilda
och till vägundersökningar, hvartdera, å 30,000 kro Ökas

med......................................-.......................

Ålderstillägg, förslagsanslag .......................................

Gästgifvares friheter ..............................................

Det under “ersättningar" upptagna belopp minskas

Bidrag till skjutsentreprenader, förslagsanslag............

Färjor och färjekarlar ..............................................

Statsutskottets Utlåtande N:o

59

Litt. A.

riksstatens Sjette hufvudtitel.

Förslag till blifvande riksstat:

Indelning och dermed jemförlig

Anvisning

anvisning,

på förslag.

Samma.

kontant.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

6,500

_

_ _

_

- -

—

6,500

—

36,000

—

- -

—

- -

—

36,000

—

17,000

—

---

—

- -

—

17,000

—

76,700

—

---

—

- _

76,700

—

83,500

—

—

—

— —

—

83,500

—

28,400: —

31,500: —

59,900

59,900

108,800

108,800

—

6,000

—

- -

—

- -

—

6,000

—

87,422

—

---

—

---

—

87,422

—

2,641,049: —

2,533: —

2,643,582

_

—

---

—

2,643,582

—

närma arbeten

129,200: —

2,000: —

131,200

—

- -

—

- -

—

131.200

—

239,000

—

—

—

—

—

239,000

—

7,172

_

6,635

_

5,639

_

19,446

_

250,000

—

250,000

—

354

-

25

—

— —

—

379

—

S:gr

| 3,753,130

— 6,660

—

5,639

—

3,765,429

—

Transport

3,753,130

—

6,660

—] 5,639

—

3,765*429

—

departementet.

ersättningar.

1,500

12^200

15,800

1,000

1,000

anslag)

ställens

Nuvarande

afkastning

belopp
är i stat

beräknad

nor). Nuvarande belopp

med 129 kronor

60

Statsutskottets Utlåtande 1V.-o 7.

1888 års riksstat anslår:

Anvisning i
kontant.

Indelning och dermed jemförlig
anvisning, på förslag.

Friheter. t Ersättningar.

Summa,

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö,

Tpt

3,748,597

6,660

5,768

3,761,025

12,000

12,000

190,400

—

— —

—

— —

—

190,400

—

47,500

_

___

_

_

47,500

45,450

—

45,450

_

48,500

—

— —

—

- -

—

48,500

_

63,500

—

— —

—

_ _

—

63,500

_

11,500

—

— —

—

- -

—

11,500

_

8,700

—

— —

—

---

_

8,700

_

17,600

—

—

—

—

—

17,600

—

Sgr

*

445,150

445,150

“

63,000

5 ''

63,000

50,000

—

50,000

—

4,500

—

— —

—

— —;

—

4,500

_

2,700

—

1,560

—

5,180

—

9,440

—

93,550

—

1,070

_

_ _

_

94,620

30,000

—

- -

—

— —

—

30,000

_

15,850

—

- -

—

— —

—

15,850

—

26,500

—

- -

—

— —

—

26,500

-1

43,000

43,000

—

118,426

—

—

—

—

—

118,426

—

J\0

O

o

<3*

—

- -

—

— _

—

12,000

_

Sgr

459,526

-

2,630

—

5,180

—

467,336)

—

S:a

4,653*273

—

9,290

—

10,948

—

4,673,511|

—

iordbruket, handeln

Reservations Yägar

och kommunikationer

Undervisningsanstalter för jordbruk och iandtmanna understöd

åt landtmannaskolor) .............................

Landtbruksingeniörer och deras biträden....................

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmanna Länsveterinärer

..........................................................

Befrämjande i allmänhet af slöjderna ........................

Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart ........

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.....................

Fiskerinäringens understöd

Diverse

Skiften och afvittringar, reservationsanslag ...............

Utfiyttuingshjelp efter skiften, förslagsanslag ............

Odlingshjelp för krononybyggare, förslagsanslag.........

Jordförluster genom kanal- och väganläggningar, förDet
under “ersättningar" upptagna belopp minskas
Hästafvelns förbättrande, reservationsanslag (deraf särTill
förekommande och hämmande af smittosamma
Karantänsinrättningen på Känsö, förslagsanslag högst

Aflösning af Scheldetullen, förslagsanslag .................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag .........

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsMinskas
för jemnande af hufvudtitelns slutsumma
Extra utgifter, reservationsanslag.................................

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

61

Förslag till blifvande riksstat:

Indelning och dermed jemförlig

Anvisning i
kontant.

anvisning, på förslag.

Summa.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor.

.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Transport

3,753,130

—

6,660

—

5,639

—

3,765,429

—

och näringarne.

anslag.

näringar (deråt ett förslagsanslag å 15,000 kronor till

12,000

—

—

—

— —

—

12,000

190,400

—

190,400

—

- -

—

- -

—

—

47,500

—

---

—

- -

—

47,500

—

näringar..............................................:.................

45,450

—

45,450

—

48,500

—

- -

—

- -

—

48,500

-1

63,500

—

- -

—

- -

—

63,500

—

11,500

—

11,500

8,700

—''

8,700

—

- -

- -

—

•

17,600

—

-

17,600

—

S:gr

445,150

—

445,150

anslag.

63,000

63,000

50,000

.—

-

—

- -

—

50,000

—

4,500

—

- -

—

- -

—

4,500

—

slagsanslag .....................

2,700

—

1,560

—

4,567

—

8,827

—

med 613 kronor.

skildt 35,000 kronor till prisbelöningar för hästar) ...

93,550

1,070

94,620

__

sjukdomar bland husdjuren, förslagsanslag ..............

30,000

—

—

—

---

30,000

—

15,850

—

15,850

—

26,500

—

- -

—

- -

—

26,500

—

43,000

—

---

_

- -

—

43,000

—

anslag. Nuvarande belopp..................... 118,426: —

med............................ 553: —

117,873

!

117,873

12,000

—

—

—

—

I—

12,000

—

S:gr

458,973

—

2,630 —

| 4,567

1

466,170

—

Summa

4,657,253

| 9,290 —

| 10,206]—

| 4,676,749

—

62

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Bil. Litt. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens Sjette

hufvudtitel.

Civildepartementet.

Kronor.

Ö.

Civildepartementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli:

Till handhafvande af kontroll å försäkringsanstalterna.......................

4,500

Kommerskollegium:

För tillfällig löneförbättring ........................................... 7,640: —

Till bestridande af kostnader för kartritning vid gruf-kartekontoret...................................................,........... 2,500: —

10,140

Rikets ekonomiska kartverk:

För de ekonomiskt geografiska kartarbetena i Norrbottens län 31,000: —

„ de ekonomiska kartarbetena i öfriga delar af riket ... 45,000: —

76,000

Öfverståthållareembetet:

Till utgifvande af “Polisunderrättelser“ ..............................................

15,000

—

Landsstaterna i länen:

För uppehållande af en häradsskrifvaretjenst inom Jemt-

lands län ........................................ ........................... 2,500: —

Till aflöning in. m. åt särskdd polisstyrka på landet ...... 50,000: —

52,500

Väg- och vattenbyggnadsstaten:

Till arfvode åt en extra byråingeniör hos väg- och vatten byggnads-styrelsen ................................................................

3,000

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar:

För anordnande af högre undervisning i mejerihushållning vid Ultuna
och Alnarps landtbruksinstitut ...........................................

O

o

o

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar:

■

Bidrag till bestridande af kostnaderna för allmänna landt-

bruksmöten ................................................... 5,000: —

Transport 5,000: —

171,140

—

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

63

Kronor.

1

Ö.

Transport 5,000: —

171,140

Till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten för hus-djur, redskap, maskiner m. m..................................... 10,000: —

Bidrag till underhåll af sju kemiska stationer för jord-brukets och näringarnes behof..................................... 28,000: —

Till understöd åt frökontrollanstalter................................ 10,000: —

För de geologiska undersökningarne ................................. 87,500: —

140,500

Befrämjande i allmänhet af slöjderna:

Till anställande af en andre undervisare i husslöjd och en

elev ......................................................................... 3,500: —

Bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås och till
aflönande af en andre lärare vid samma skola ............ 4,800: —

8,300

Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart:

Till beredande åt alster af svensk industri och svenska näringar af
afsättning i främmande länder .........................................................

20,000

Utställningen i Köpenhamn:

Bidrag till bestridande af kostnaderna för Sveriges deltagande i nämnda
utställning ........................................................................................

15,000

i

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket:

Till bergsskolorna i Filipstad och Falun .........................................

14,000

—

Skiften och afvittringar:

Till fullföljande af storskiftes- och afvittringsarbetena ......................

90,000

—

Statskontoret:

Ersättning för af statskontoret förskottsvis bestridda utgifter ............

4,311

—

Diverse anslag:

-

Till utförande af nya byggnader och anläggningar vid statens jern-vägstrafik ................................................................................

300,000

_

Summa

763,251

—

64

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Bil. Litt. C.

Tabell öfver extra ordinarie anslag utom hufvudtitlarne.

Kronor.

ö.

Till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan

trafikerade jernvägar ..........................................................

500,000

__

STOCKHOLM, XSAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1888.