Statsutskottets Utlåtande JSt:o 6.
i
N:o 6.
Ank. till Riksd. kansli den 8 mars 1888, kl. G e. m.
Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
jemte hufvudtitel, omfattande anslagen till sjöförsvaret.
(1 :a U. A.)
Ordinarie anslag.
Aflöning för flottans corpser och stater.
l:o. Till aflöning för flottans corpser och stater äro för innevarande
år anvisade
dels det härför å ordinarie stat uppförda anslag kr. 1,312,734: —
dels det till ersättning för vakanta rusthållsnummer
i Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmar län
likaledes å ordinarie stat uppförda anslag................... » 114,000: —
dels ock å extra stat till genomförande af senast
beslutade lönereglering för flottan .................................. » 50,000: —
eller tillhopa kr. 1,476,734: —
Enligt en af marinförvaltningen på grund af gällande stater och
senaste Riksdags beslut uppgjord beräkning af de under förevarande
Bill. till Riksd. Prof. 1888. 4 Sami. 1 Ajd. ö Eäft. 1
Statsutskottets Utlåtande 2f:o 6.
anslagstitel hänförliga utgifter för år 1889 skulle desse uppgå till
1,560,049: 54, hvari äfven ingår kostnaden för den del af nya sjömanscorpsen,
som under nämnda år skall uppsättas, hvilken kostnad upptagits
till 67,000 kronor.
Med hänvisning till det statsverkspropositionen bifogade statsrådsprotokoll
öfver sjöförsvarsärenden den 12 januari innevarande år, sid.
2—4, hemställer utskottet,
att, med bifall till Kongl. Maj:ts förslag, det i
nu gällande riksstat till aflöning för flottans corpser
och stater anvisade anslag å 1,312,734 kronor må
förhöjas med det för år 1889 till förändrad organisation
af sjömanscorpsen erforderliga belopp 67,000 kronor
eller till 1,379,734 kronor.
2:o. Med tillstyrkande af bifall till Kongl. Maj:ts derom gjorda
framställning och under erinran att densamma öfverensstämmer med
hvad vid föregående riksmöten blifvit af Kongl. Maj:t föreslaget och
af Riksdagen godkänd t, hemställer utskottet,
att hvad af anslaget till ersättning för vakanta
rusthållsnummer i Blekinge län och Södra Möre härad
af Kalmar län icke redan på grund af 1872 och 1876
årens riksdagsbeslut bör inräknas bland tillgångarne
till aflöning för flottans corpser och stater må likasom
föregående år för fyllande af behofvet under denna
anslagstitel under år 1889 användas.
3:o. Kongl. Maj:t bär vidare under samma anslagstitel föreslagit,
att i öfrigt ett anslag af 50,000 kronor må å extra stat för år
1889 anvisas, att gemensamt med anslaget till aflöning för flottans
corpser och stater redovisas.
Till det den kongl. statsverkspropositionen bilagda, ofvan åberopade
statsrådsprotokoll öfver sjöförsvarsärenden har statsrådet och
chefen för sjöförsvarsdepartementet erinrat, att, enligt den vid näst,-lidne års statsverksproposition såsom bil. D. fogade jemförelsetablå
öfver kostnaden för sjöförsvaret enligt det nya organisationsförslaget,
detta extra anslag för år 1889 upptagits till ett med 14,000 kronor
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
3
minskadt belopp eller till 36,000 kronor på det skäl att i följd af de
besparingar, som genom afgång på nya reservstaten och indragningsstaten
uppkomme, det ordinarie aflöningsanslaget skulle blifva för de
nya lönerna mera tillräckligt och alltså minska behofvet af ifrågavarande
extra anslag. Sådant skulle förhållandet äfven hafva blifvit,
emedan genom afgång på nämnda stater besparingar på tillhopa något
mera än 13,000 kronor under nästlidne år uppkommit ; men enär Riksdagen,
med bifall till Kong]. Maj:ts derom gjorda förslag, medgifva,
att, till påskyndande af den beslutade tillökningen i flottans officerspersonal,
de genom uppkommande ledigheter äfven på nämnda båda
stater disponibla löneförmåner finge till aflöning å det ökade officersantalet
användas, hade följden deraf, på sätt departementschefen till
statsrådsprotokollet den 11 januari 1886 anfört, blifvit Datt den minskning
i det för närvarande med 50,000 kronor anvisade extra anslag för
genomförande af senaste lönereglering, som eljest, sedan permanenta reservstaten
blifvit fulltalig, skidle ega rum i mån af afgången på nya reservoch
indragning sstaterna komme att fördröjas någon tid:» Detta vore alltså
anledningen hvarföre den i planen för sjömanscorpsens organisation, såsom
det visat sig, fullkomligt lägligt beräknade nedsättningen i det
för aflöningen behöfliga extra anslag icke kunde för år 1889 iakttagas.
Med stöd af hvad sålunda blifvit inhemtadt hemställer utskottet,
att Riksdagen må, för genomförande af den beslutade
löneregleringen för flottans corpser och stater,
bevilja på extra stat för år 1889 ett anslag af 50,000
kronor, att redovisas gemensamt med anslaget till
aflöning för flottans corpser och stater.
Pensionering af reservbefäl.
4:o. Kong!. Maj:t har föreslagit, att det af senaste Riksdag beviljade
anslagsbelopp 6,400 kronor till pensionering af reservbefäl må
i 1889 års riksstat uppföras med titel »pensionering af reservbefäl» och
med natur af förslagsanslag högst.
Vid ärendets föredragning inför Kougl. Maj:t har departementschefen
erinrat, att senaste Riksdag till utbildande och pensionering
af reservbefäl på Kongl. Maj:ts förslag beviljat på ordinarie
stat 24,150 kronor, deraf för förstnämnda ändamål 17,750 kronor och
Angående pensionering
af
reservbefäl.
[4-]
4
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
för pensioneringen 6,400 kronor samt utaf dessa belopp anvisat för år
1888 13,350 kronor till reservbefäls utbildande, samt att, då uti de för
reservbefälets utbildande beräknade 17,750 kronor inginge 4,400
kronor, kostnad för 2:ne repetitionskugser, livilka icke heller under år
1889 ifrågakomme, för reservbefälets utbildning under detta år icke
erfordrades högre belopp än nästföregående år eller 13,350 kronor,
hvaremot, då inbetalning för bildande af pensioner åt det under år
1888 antagna reservbefäl med år 1889 skulle ega rum, de härför beviljade
6,400 kronor blefve för sistnämnda år behöfliga; och som, på
sätt departementschefen till statsrådsprotokollet den 31 december 1886
i fråga om reservbefäl anfört, det för pensioneringen erforderliga anslaget
borde gifvas natur af förslagsanslag högst, under det att det
till utbildningen af reservbefäl anvisade belopp redan blifvit med aflöningsanslaget
sammanfördt, borde de nu ifrågavarande 6,400 kronor i
riksstaten upptagas såsom särskild! anslag under titel: »pensionering
af reservbefäl» och såsom förslagsanslag högst.
Hittills hafva, enligt till utskottet lemnade upplysningar, tio reservofficersaspiranter
blifvit vid flottan anstälde. För beredande åt dem
af pension å 300 kronor vid 55 års ålder, skall alltså, enligt senaste
Riksdags beslut, å rånte- och kapitalförsäkringsanstalt insättas ett af
deras ålder beroende belopp högst 639 kronor för hvarje.
Utskottet hemställer derför, i likhet med hvad Kongl. Maj:t föreslagit,
att det af senaste Riksdag beviljade anslagsbelopp
6,400 kronor till pensionering af reservbefäl
må i 1889 års riksstat uppföras med titel »pensionering
af reservbefäl» och med natur af förslagsanslag
högst.
Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossecorpserna.
Angående beklädnad
åt
sjömans- och
skeppsgossecorpserna.
[5.]
5:o. Med hänvisning till statsrådsprotokollet sid. 4 och med tillstyrkande
af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning hemställer utskottet,
att till utjemnande af återstående brist, 15,856
kronor 4 öre, på anslaget till beklädnad åt sjö man soch
skeppsgossecorpserna må, i mån sådant blifver
erforderligt, få användas den besparing, som under
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
o
åren 1888 och 1889
anslag, äfvensom att
afse år 1887.
kan beredas på ifrågavarande
äfven må få
detta medgifvande
Lindring i rustnings- och roteringsbesvären.
6:o. Sedan Kong!. Maj:t med Riksdagen beslutat vakanssättning Angående snäf
båtsmanshåll!- samt enär i följd deraf det till lindring i rustnings- ce//"
och roteringsbesvären under denna hufvudtitel uppförda förslagsanslag, rotcringsi
mån som vakanssättningen eger rum, bör nedsättas, emedan lindrin- iesv"r?*K
gen för vakanssatta rotar kommer att tillgodonjutas medelst afkortning
på vakansafgifterna och icke genom godtgörelse från statsverket, har
Kong!. Maj:t föreslagit, att förslagsanslaget till lindring i rustningsoch
roteringsbesvären för år 1889 måtte nedsättas från 140,000 kronor
till 120,000 kronor.
Då emellertid inom Riksdagen motioner blifvit väckta i fråga om
ytterligare lindring i rustnings- och roteringsbesvären och ett bifall
till större eller mindre del af de i sådant syfte gjorda framställningar
skulle kunna inverka på förestående anslags belopp, kommer utskottet
att framdeles, efter det Riksdagen fattat beslut i anledning af
berörda motioner, hos Riksdagen göra den framställning angående
förslagsanslaget till lindring i rustnings- och roteringsbesvären, hvartill
förhållandena komma att föranleda; hvilket utskottet skolat för Riksdagen
anmäla.
Sj öbeväringens vapenöfningar.
7:o. På grund af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning och
under hänvisning till hvad till statsrådsprotokollet den 12 januari 1888
(se sid. 7 och 8) derom anförts, hemställer utskottet,
Angående sjöbeväringens
vapenöfningar,
[7-]
att det till sjöbeväringens vapenöfningar anvisade
förslagsanslag må i riksstaten för år 1889 uppföras
med oförändradt belopp 72,400 kronor, men un
-
6
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
Angående
sjökrigsskolan.
[8-10.]
der förändrad titel: »sjöbeväringens vapenöfningar samt
beklädnad och* ersättning derför».
Sjökrigsskolan.
8:o Kongl. Maj:t, bär föreslagit,
att de vid sjökrigsskolan anstälde lektorers löneförmåner måtte
sålunda förbättras:
a) att aflöningen i första lönegraden bestämdes till 3,600 kronor;
b) att de. nu utgående ålderstilläggen i 2:a, 3:e och 4:e lönegraderna
förhöjdes från 250 kronor till 500 kronor, äfvensom att
sådan förhöjning i ålderstillägg äfven medgåfves biträdande
läraren i matematik;
c) att lektorerne vid sjökrigsskolan finge åtnjuta rätt till tjenstårsberäkning
i likhet med lektorerne vid de allmänna läroverken;
samt
cl) att lektorerne vid sjökrigsskolan förklarades berättigade att
från allmänna indragningsstaten erhålla pension till enahanda
belopp och på enahanda vilkor, som för närvarande vore bestämda
för deras vederlikar i motsvarande lönegrad vid de allmänna
läroverken,
allt med vilkor att den, som ville komma i åtnjutande af dessa
förbättrade löneförmåner, icke finge, jemte sin lärarebefattning vid
sjökrigsskolan, utöfva lärareverksamhet vid någon privat undervisningsanstalt
för inträde i nämnda skola;
att för beredande af denna löneförbättring dels det å ordinarie
stat uppförda anslag för sjökrigsskolan måtte förhöjas med 1,860 kronor
eller från 31,040 kronor till 32,900 kronor, dels ock af kadetternas
terminsafgifter måtte få användas, utöfver hvad deraf redan
blifvit till löneförbättring åt lärarne anvisadt, ytterligare 1,300 kronor ;
äfvensom
att förenämnda löneförmåner äfven måtte få utgå för år 1888,
under vilkor att den af sjökrigsskolans lärare, som deraf ville komma
i åtnjutande, icke finge, jemte sin lärarebefattning vid nämnda skola,
utöfva lärareverksamhet vid någon undervisningsanstalt för inträde i
sjökrigsskolan, efter det att nu pågående lärokurs i s. k. förberedande
Staisutslcotiets Utlåtande N:o 6.
7
sjökrigsskolan blifvit instundande vår afslutad; samt att de för denna
löneförbättrings genomförande under år 1888 erforderliga medel måtte
få till den de], kadetternas terminsafgifter dertill icke kunde lemna
tillgång, dock ej till högre belopp än 1,860 kronor, utgå af femte
liufvudtitelns allmänna besparingar.
Uti en inom Första Kammaren väckt motion (n:o 10) bär herr
friherre R. M. Klmclcowström deremot yrkat, att hela detta förslag för
närvarande måtte af Riksdagen afslås.
Af statsrådsprotokollet, jemfördt med 1881 års Riksdags skrifvelse
i ämnet, inhemtas till eu början, hurusom nämnda års Riksdag, med
hufvudsakligt bifall till Kongl. Maj:ts i ämnet då gjorda framställning,
medgifvit, att, derest tillgångar till förbättrande af aflöningen för en
del af lärarne vid sjökrigsskolan blefve beredda genom höjning af
lärjungarnes afgifter till högst 75 kronor för termin — dervid dock befrielse
från afgiften finge mindre bemedlade elever intill eu sjettedel
af hela antalet förunnas — sådan förbättring Unge tills vidare och
intill dess slutlig reglering af sjökrigsskolans stat kunde varda af
Kongl. Maj:t med Riksdagen faststäld, inom ett belopp af 6,200 kronor
årligen, ifrågavarande lärare, efter Kong]. Maj:ts pröfning, tilldelas.
Sedermera hade lektorerne vid sjökrigsskolan uti skrifvelse till
chefen för samma skola den 9 december 1886 gjort framställning om
hans medverkan till att de måtte blifva likstälda med lektorerne vid
statens allmänna läroverk med afseende på såväl lönevilkor som andra
förmåner, såsom ålderstillägg, tjenstårsberäkning och rätt till pension,
påvisande, genom af dem uppstäld jemförelse emellan deras och lektorernas
vid de allmänna läroverken löneinkomster, hurusom aflöningen
för en lektor vid sjökrigsskolan understege löneförmånerna för hans
vederlike vid allmänt läroverk i hufvudstaden med
600 kronor i lista lönegraden
850 » i 2alra »
1,100 » i 3:dje »
1,350 » i 4:de och 5:te d:o,
hvarvid enligt sökandenas åsigt äfven borde bemärkas, att löneförmånerna
för en lektor vid allmänt läroverk i hufvudstaden, redan efter
fem års tjenstgöring uppginge till 4,100 kronor, ett belopp som en
lektor vid sjökrigsskolan enligt nu gällande bestämmelser aldrig erhölle.
Till stöd för sin framställning hade lektorerne vid nämnda
skola jemväl anfört: att lektorerna vid högre lärarinneseminarium, med
Indika de i afseende å kompetensvilkor och undervisningsskyldighet
8
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
ansåge sig vara fullt jemförliga, erhållit fullständig likställighet med
de allmänna läroverkens lektorer beträffande löneförmåner, ålderstillägg,
tjenstårsberäkning in. in., hvarjemte dem tillförsäkrats årligt hyresbidrag
af 600 kronor från läroverkets egen kassa; att en snar förbättring
af sökandenas löneförhållanden vore af så mycken större vigt
för dem, som de samtliga redan öfverskridit medelåldern, i det att
deras lefnadsålder utgjorde resp. 45, 46, 48, 49, 58 och 78 år och
att sålunda flera af sökandena kunde befara att aldrig komma i åtnjutande
af den utaf Kongl. Maj:t och Riksdagen utlofvade definitiva
löneregleringen; samt att härvid jemväl borde tagas i betraktande att
det s. k. ålderstillägget redan i mer än 20 år varit beviljadt de allmänna
läroverkens lärare, såväl lektorer som adjunkter, till 500 kronor,
ett belopp dubbelt så stort som det sökandena åtnjöte eller 250
kronor.
Med öfverlemnande af lektorernas ifrågavarande framställning hade
chefen för sjökrigsskolan i skrifvelse den 10 december 1886, under
förordande deraf, betonat dels att, då enligt den faststälda undervisningsplanen
för sjökrigsskolan uti de humanistiska ämnena åt eleverna
skulle meddelas ett kunskapsmått fullt motsvarande det, som vid de
allmänna läroverken bibragtes dessas lärjungar till mogenhetsexamen,
måste dessa lärare vara likstälda i kunskaper och undervisningsskicklighet
och för erhållande af deras befattningar vara i besittning af
derför erforderlig kompetens, dels ock att, ehuru läsåret vid de allmänna
läroverken upptoge eu undervisningstid af 36 veckor, medan
läsåret vid sjökrigsskolan utgjorde 28 veckor, skilnaden i undervisningstid
under läsåret vid båda läroverken likväl, enligt chefens förmenande,
på angifna skäl voro mindre betydande.
Vid ärendets föredragning inför Kongl. Maj:t har departementschefen
erinrat, hurusom den löneförbättring, lektorerna vid sjökrigsskolan
erhölle år 1881, förklarades vara af tillfällig beskaffenhet i afvaktan
på en framtida lönereglering för dem, samt att det vore så
mycket mer anledning att icke vidare uppskjuta den sålunda utlofvade
löneregleringen, som sjökrigsskolans lärare med afseende på lönernas
otillräcklighet varit nödgade att för sin utkomst på den från undervisningen
i sjökrigsskolan lediga tiden egna sig åt annan undervisningsverksamhet
och derföre förenat sig och bildat eu privat läroanstalt,
den s. k. förberedande sjökrigsskolan. Men, enligt departementschefens
förmenande, skulle det vara till lärarnes såväl som till sjökrigsskolans
verkliga gagn att deras förberedande privata undervisningsanstalt kunde
upphöra och lärarne sättas i tillfälle att egna sina lärarekrafter odelade
Statsutskottets Utlåtande jV:o 6,
9
åt sjökrigsskolans tjenst, hvilket emellertid endast kunde ske, om lärarne
bekomme sådana förbättrade aflöningsvilkor, att de deraf både
sin anständiga utkomst.
För att bereda lektorerne vid sjökrigsskolan enahanda förmåner
som deras nyssnämnda vederlikar, d. v. s. en inkomst i l:a lönegraden
af 3,600 kronor, har departementschefen ansett att det erfordrades ett
belopp af 3,121 kronor 71 öre. Detta belopp tillika med 48 kronor
29 öre, afsedda till utjemnande i rundt tal af några andra lärares vid
skolan löner, eller tillsammans 3,170 kronor, vore således behöflig! att
anvisas utöfver nu utgående medel till lärarnes aflöning. Af ifrågavarande
belopp 3,170 kronor kunde 1,300 kronor beräknas utgå från
kadetternas terminsafgifter, äfven med beräkning att, på sätt Riksdagen
bestämt, J af kadettantalet erhölle fri undervisning, hvadan tillökningen
i statsanslaget till skolan skulle komma att utgöra 1,870 kronor, eller
för jemnande af slutsumman i nämnda anslag 1,860 kronor, och anslaget
sålunda förhöjas från 31,040 kronor till 32,900 kronor. Och som det
erforderliga beloppet 1,860 kronor utan olägenhet skulle kunna anvisas
å hufvudtitelns allmänna besparingar för i år, har departementschefen
ansett lämpligt, att löneförbättringen redan med detta år tillämpades.
För vinnande af den likställighet med lektorerne vid de allmänna
läroverken, hvartill enligt departementschefens mening lektorerne vid
sjökrigsskolan skulle vara berättigade, erfordrades derjemte att desse
senare tillerkändes enahanda rätt till ålderstillägg, tjenstårsberäkning
och pension som deras vederlikar vid de allmänna läroverken. Den
tillökning i beloppet af de till sjökrigsskolans lärare utgående ålderstillägg,
som blefve en följd af dessa lärares likställighet i detta afseende
med lektorerne vid de allmänna läroverken, skulle för år 1888
uppgå till 4,000 kronor och icke någonsin kunna öfverstiga 4,500 kronor,
genom hvilken förhöjning emellertid, då anslaget till ålderstillägg
vore af förslagsanslags natur, någon ökning i anslagets slutsiffra icke
vore erforderlig.
Kongl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet ansett sig icke
böra tillstyrka. För icke längre sedan än år 1881 medgaf Riksdagen
lärarne vid sjökrigsskolan en icke obetydlig löneförbättring. Rätta
tidpunkten att vidtaga den reglering af nämnda skolas stat, i afvaktan
på hvilken löneförbättringen skulle få af lärarne tills vidare åtnjutas,
synes ännu icke vara inne. Utom det att något trängande behof
Bill. till Riksd. Prat. 1888. 4 Sami. 1 A/d. ö Hå/t. 2
10
Statsutskottets Utlåtande JV-o 6.
af lönetillökning icke kan anses under nu gällande prisförliållanden
förefinnas, torde genomförande af lönereglering för sjökrigsskolan
äfven af annan orsak nu vara mindre lämplig. Ty om lektorerne vid
sjökrigsskolan, enligt utskottets förmenande, med hänsyn till undervisningstid
och antalet af de elever, de hafva att undervisa, icke äro
likstälda med lektorerne vid de allmänna läroverken i hufvudstaden
och således i alla händelser icke kunna hafva anspråk på samma aflöningsförmåner
som desse, torde de dock kunna anses i andra afseenden
med lektorerne vid de allmänna läroverken så jemförliga, att det nu
föreliggande förslaget icke bör tagas i betraktande annorledes än i
sammanhang med eller efter pröfning af den ännu olösta frågan om
de allmänna läroverkens omorganisation.
Utskottet hemställer derför
att, med bifall till herr friherre Klinckowströms
förslag, Kong!. Maj:ts förevarande framställning icke
må af Riksdagen bifallas.
Anslagen till durchmarschkostnader och till rese- och
traktamentspenningar.
Angående
anslagen till
durchmarschkostnader
och
till rese- och
traktamentspenningar.
[HO
9:o. Med tillstyrkande af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,
får utskottet, i enlighet med det förslag till genomförande af sjömanscorpsens
förändrade organisation, som af senaste Riksdag bifölls,
hemställa
att i riksstaten för år 1889 anslaget till durchmarschkostnader
må nedsättas med 4,000 kronor, eller
från 30,000 kronor till 26,000 kronor, samt anslaget
till rese- och traktamentspenningar förhöjas med ett
denna nedsättning motsvarande belopp, eller från 15,000
kronor till 19,000 kronor; *
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
11
Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna.
10:o. Kongl. Maja har föreslagit:
att Riksdagen för sin del måtte godkänna den vid statsrådsprotokollet
den 12 januari 1888 fogade stat för lotsstyrelsen och lotsverket
jemte de likaledes der upptagna vilkor för åtnjutande af de i staten
uppförda aflöningar;
att Riksdagen i fråga om pensionering af lotsstyrelsens embetsed!
tjensteman samt befäl, underbefäl och gemenskap vid lotsverket,
Indika icke blifvit på öfvergångs- och indragningsstat förflyttade, måtte
för sin del besluta:
a) att embets- eller tjensteman vid lotsstyrelsen, hvilken icke vore
anstäld å fyringeniörkontoret, äfvensom vaktbetjent, då han uppnått 65
lefnads- och 35 tjenstår samt kommit i åtnjutande af de ålderstillägg
till lönen, som enligt stat högst bestodes, samt tjensteman å fyringeniörkontoret,
då han uppnått 60 lefnads- och 30 tjenstår samt kommit i
åtnjutande af ett ålderstillägg till lönen, skulle vara förpligtad att från
tjensten afgå med pension och fyllnadspension jemte så stort bidrag
från lotsverket, att sammanlagda pensionsförmånerna motsvarade, för
de förstnämnde lönens hela belopp och för fyringeniörkontorets tjenstemän
den ursprungliga lönen jemte ett ålderstillägg;
b) att lotskapten och öfverlots af l:a grad vid uppnådda 60 lefnadsoch
30 tjenstår och så framt han då kommit i åtnjutande af ett ålderstillägg
till lönen äfvensom öfverlots af 2:a grad, lotsålderman och fyrmästare
vid uppnådda 65 lefnads- och 35 tjenstår skulle vara pligtig
att från tjensten afgå med pension och fyllnadspension samt derutöfver
ett bidrag från lotsverket till det belopp, att de sammanlagda pensionsförmånerna
uppginge, för lotskapten till 3,500 kronor, för öfverlots åt
l:a grad till 1,700 kronor samt för öfverlots af 2:a grad och fyrmästare
till 1,000 kronor;
c) att det dock måtte vara Kongl. Maj:t eller lotsstyrelsen, der det
tillkomme denna att afskedet utfärda, obetaget att låta med detsamma
anstå, derest och så länge den pensionsberättigade pröfvades kunna i
tjensten gagna det. allmänna och kunde finnas villig att i densamma
qvarstå;
d) att pensionsförmånerna för gemenskapen vid lotsverket, sådana
de funnes bestämda i reglementet den 31 oktober 1879, måtte genom
bidrag från lotsverkets medel höjas till nedan upptagna belopp:
Angående lotsoch
fyrinrättningen
m. m.
[12-14.]
12
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
l:a klassen. |
2-.a |
klassen. |
3-.e klassen. |
4:e klassen. |
||||||||
Pension. |
Bidrag från lotsverket. |
Summa. |
Pension. |
Bidrag frän lotsverket. |
Summa. |
Pension. |
Bidrag från lotsverket. |
Summa. |
Pension. |
Bidrag från |
Summa. |
|
Mästerlots äfvensom uppsyningsman vid |
•‘160 |
360 |
720 |
240 |
360 |
600 |
180 |
270 |
450 |
120 |
230 |
350 |
Lots- och fyrvaktare äfvensom båtstvrare |
240 |
340 |
580 |
160 |
340 |
500 |
120 |
230 |
350 |
80 |
220 |
300 |
Lotslärling och fyrbiträde äfvensom rod-dare vid lifräddningsanstalterna, don |
150 |
200 |
350 |
100 |
200 |
300 |
75 |
125 |
200 |
50 |
100 |
150 |
dock under vilkor att mästerlots, lots eller lotslärling, hvilken
uppnått en lefnadsålder af 60 år, samt fyrvaktare eller fyrbiträde,
hvilken uppnått en lefnadsålder af 65 år, skulle, i händelse han dermed
förenade en tjenstålder af 40 år, vara skyldig att med de för
honom i 2:a klassen bestämda pensionsförmåner från tjensten afgå,
lotsstyrelsen likväl obetaget att, med den afskedssökandes medgifvande,
låta med afskedet anstå, derest och så länge han funnes kunna
på ett tillfredsställande sätt i tjensten gagna det allmänna;
att för lotsstyrelsen och lotsverket måtte i riksstaten uppföras
såsom reservationsanslag, att af fyr- och båkmedlen direkt utgå, enahanda
belopp som det, hvartill inkomsttiteln »fyr- och båkmedeb för
statsregleringsperioden beräknats uppgå, eller, med inberäkning af de
i anslaget ingående friheter och ersättningar, 1,200,409 kronor, med
Kongl. Maj:t fortfarande förbehållen rätt såväl att för det med anslaget
afsedda ändamål använda det öfverskott, som å inkomsterna kunde
uppstå, som ock att i staten vidtaga de jemkningar, hvilka kunde
blifva af inträffande omständigheter, såsom nya säkerhetsanstalters inrättande
och dylikt, påkallade;
hvarjemte Kongl. Maj:t förklarat sig vilja, under förutsättning det
äfven Riksdagen funne staten för lotsstyrelsen och lotsverket böra
för framtiden af Riksdagen pröfvas, framgent till Riksdagens godkännande
årligen framlägga ifrågakommande förändringar vid regleringen
af nämnda stat.
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
13
Beträffande den närmare utredningen af detta förslag tillåter sig
utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet (sid. 18—34) samt dervid
fogade Bil. A och B, af hvilka den förra, eller Bil. A, innehåller den
i Kongl. Maj:ts förslag åberopade, föreslagna staten för lotsstyrelsen
och lotsverket.
Innan utskottet” går att yttra sig öfver det af Kongl. Maj:t framlagda
förslaget, vill utskottet i minnet återkalla det enligt utskottets
åsigt på saken inverkande af hvad angående denna och dermed sammanhängande
frågor tillförene förekommit inför Riksens Ständer och
inför Riksdagen. Till en början anser utskottet sig böra erinra, att,
då fyrar först i Sverige började byggas till följd af enskild företagsamhet,
egarne af eu fyr erhöllo rätt att af fartyg, som passerade,
uppbära vissa afgifter till fyrens underhåll. På samma sätt erlades
till kronan vid vissa hamnar båkafgift till underhåll af de få och
spridda fyrar, som genom kronans försorg upprättats. När sedermera
allt flere nya fyrar tillkommo och slutligen de enskilda öfvergingo i
kronans ego, så att den allmänna sjöfarten kunde anses tillgodosedd
genom de säkerhetsanstalter, som för densamma längs kusterna småningom
anordnats, blef afgiften tillika allmän för alla, som af fyr- och
båkväsendet hade gagn. Men med hänsyn till afgiftens ursprungliga
tillkomst befans det fortfarande rättvist, att hvad som på detta sätt
inflöt uteslutande användes till samma näringsgrens fromma. Om
denna grundsats någon gång blifvit öfverträdd eller förslag väckts,
hvarigenom den skulle kommit att öfverträdas, hafva Riksens Ständer
och Riksdagen alltid mött sådant med sitt ogillande. Så anhöllo 1809
års Ständer, det Kongl. Maj:t täcktes lemna sitt bifall dertill, att lotsoch
båkinrättningens fond, egentligen bestämd att bestrida kostnaderna
vid båkars och öfriga sjömärkens underhållande, nyas uppbyggande,
kronolotsars aflöning, flere sådanas antagande och nya farvattens eller
lotsleders inrättning m. m., måtte till sitt ändamål användas samt i
riksstaten få sin särskilda titel, äfvensom att, derest det skulle finnas
nödigt att använda medlen till andra allmänna behof, hvad lotsfonden
i sådan händelse tillsköte, skulle vid annat tillfälle dit ersättas och
emellertid beräknas såsom dess fordran hos statsverket. Likaså förklarade
1828 års och 1834—1835 årens Ständer, att de ansett, att alla
de intrader, som i och för fyr- och båkanstalterna inflöte, borde oafkortade
för ändamålet framgent användas. Sedermera har vid hvarje
statsreglering bifallits Kongl. Maj:ts begäran, att öfverskotten å ifrågavarande
inkomsttitel finge till förmån för lots- och fyrinrättningen med
lifräddningsanstalterna användas. Men lika benägen som Riksdagen
14
Statsutskottets Utlåtande N-.o 6.
varit att villfara denna Kongl. Maj:ts begäran, lika obenägen har Riksdagen
synts att antaga förslag liknande det, hvarmed Kongl. Maj:t nu
framkommit. Då Kongl. Maj:t vid 1877 års riksdag föreslog att de
grunder, som gälde för pensionering af flottans befäl och underbefäl
med vederlikar, jemväl måtte få tillämpas vid pensionering af, bland
andra, personalen vid lotsstyrelsen samt befäl och underbefäl vid lotsverket,
svarade Riksdagen, att det ej synts Riksdagen lämpligt att ingå
i pröfning af förslag till pensionering, grundande sig på lönestater,
hvilka ej varit föremål för Riksdagens pröfning, hvarför Riksdagen ej
ansåg sig kunna bifalla förslaget. Sedermera framlade Kongl. Maj:t
till 1882 års Riksdag aflöningsstater för lotsstyrelsen och lotsverket
samt föreslog, att Riksdagen — med bifall dertill att de enligt kungörelsen
den 24 november 1876 faststälda grunder för pensionering af
flottans befäl och underbefäl med vederlikar finge tillämpas vid pensionering
jemväl af personalen vid lotsstyrelsen samt befälet och underbefälet
vid lotsverket under iakttagande dervid af tillika föreslagna
närmare bestämmelser, äfvensom att ej mindre de fyllnadspensioner,
till hvilka ifrågavarande löntagare skulle blifva jemlikt berörda stadganden
berättigade, än ock pensionerna till gemenskapen vid lotsverket
skulle för år 1883 och framgent bestridas af lots- och fyrmedlen
— ville för sin del godkänna de framlagda staterna för lotsstyrelsen
och lotsverket jemte tillika framstälda vilkor för åtnjutande af
de i staterna uppförda aflöningar. Icke heller denna Kongl. Maj:ts
framställning vann Riksdagens bifall.
Nu föreligger åter ett liknande förslag. Enligt detsamma skulle
de medel, som utöfver redan medgifna pensionsförmåner från statsverket
och amiralitetskrigsmanskassan för den föreslagna pensionsregleringens
genomförande skulle erfordras, kunna inom den nu beläknade
inkomsten af fyr- och båkmedlen beredas, utan att inskränkning
behöfde ske i de belopp, som för andra lotsverkets ändamål användas.
Men då, enligt 3 § af ansvarighetslagen för statsrådets ledamöter
m. fl. jemförd med 60 § regeringsformen, det tillkommer Kongl.
Maj:t att, utan Riksdagens hörande, bestämma fyr- och båkafgifterna,
skall följden af ett fastställande af de föreslagna staterna, enligt utskottets
förmenande, utan tvifvel blifva att, derest de nu bestämda
fyr- och båkafgifterna af en eller annan orsak icke skulle blifva för
de på dessa stater grundade utgifternas bestridande tillräckliga, antingen
Kongl. Maj:t, till men för sjöfarten, måste höja afgifterna, eller
också Riksdagen genom anslags beviljande komma lotsverket till hjelp.
Men liksom Riksdagen alltid ansett, att fyr- och båkafgifterna icke äro
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
15
att betrakta såsom eu inkomstkälla för tillgodoseende af statens allmänna
behof, utan såsom eu särskild, af en viss rörelse utgående afgift,
uteslutande afsedd för underhåll och förbättrande af de för denna
rörelses underlättande inrättade anstalter, så har Riksdagen också synts
vara af den mening, att dessa afgifter städse skulle afvägas så, att de,
utan något statens bidrag, blefve för dessa ändamål tillräckliga. Utskottet
anser derför det vara bäst att Kongl. Maj:t, med bibehållande
af sin konstitutionella rätt att bestämma fyr- och båkafgiften, också
sjelf, utan Riksdagens inblandande, tillser, att med dessa medel icke
blott säkerhetsanstalterna underhållas och utvecklas, utan jemväl för
personalen de afiönings- och pensionsförmåner beredas, på livilka den
kan anses hafva skäligt anspråk. Då Kongl. Maj:t emellertid nu låtit
Riksdagen taga kännedom om hvad Kongl. Maj:t i sådant afseende
ansett skäligt, har utskottet funnit sig icke böra lemna oanmärkt, att
de för lotsstyrelsens embets- och tjensteman samt befäl vid lotsverket
föreslagna pensionsbelopp synas vara högre beräknade än efter de
grunder, som äro gällande inom andra statens förvaltningsområden.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer utskottet,
att Riksdagen, utan att ingå i pröfning af hvad
Kongl. Maj:t föreslagit i fråga om aflöning och pensionering
af lotsstyrelsens embets- och tjensteman
samt befäl, underbefäl och gemenskap vid lotsverket,
må, i likhet med hvad under en följd af år egt rum,
besluta, att det till lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna
erforderliga penningeanslag upptages
till enahanda belopp, hvartill inkomsttiteln »fyroch
båkmedel» för statsregleringsperioden beräknats
uppgå, eller till 1,200,000 kronor, och följaktligen
anslaget, med inberäkning af deri ingående friheter
och ersättningar, utföres med 1,200,409 kronor, samt
att de å inkomsttiteln uppkommande öfverskott få
användas för de med berörda anslag afsedda ändamål.
16
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.
Angående ll:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att förslagsanslaget till skrif
tH^TetiOLr
materialier och expenser, ved in. in., för närvarande uppgående till
8olhllycnLT, 46,999 kronor, måtte för jemnande af hufvudtitelns slutsumma förhöjas
eea w. »i. mec[ 3 ]a-0ll0r till 47,002 kronor; och får utskottet hemställa,
[15.]
att anslaget till skrifmaterialier och expenser,
ved in. m. må få till beloppet jemkas i den mån,
som för jemnande af hufvudtitelns slutsumma kan
finnas erforderligt.
Öfriga ordinarie anslag.
Angående 12:o. Beträffande öfriga under denna hufvudtitel i riksstaten upp
^r<^a
ordinarie anslag har Kongl. Maj:t icke föreslagit någon förän[15.
] äring, hvaremot uti två inom Första Kammaren väckta motioner föreslagits,
dels, af herr friherre B. M. Klinckowström (n:o 10), att reservationsanslaget
till sjökarteverket, som från och med år 1878 utgått med
60,000 kronor årligen, »men hvarå under åren 1878—1886 i medeltal
reserverats 55,320 kronor årligen», måtte nedsättas till 40,000 kronor
och förändras till bestämdt anslag, och dels af herr C. P. af Burén
(n:o 9), att förslagsanslaget »naturaunderhåll», som under femårsperioden
1882—1886 varit i riksstaten uppfördt med 452,450 kronor årligen,
men hvarå i sjelfva verket under samma period i medeltal utgifvits
532,352 kronor årligen, måtte från det i nu gällande riksstat uppförda
beloppet 452,450 kronor höjas till 532,352 kronor, i sammanhang med
hvilken framställning herr af Burén äfven hemstält, att alla öfriga förslagsanslag
å riksstatens ordinarie stat, som utvisa större eller mindre
brist, måtte uträknas på enahanda sätt och bestämmas till det belopp,
hvartill de i medeltal under nämnda femårsperiod utgått.
Hvad först angår herr friherre Klinckowströms motion, vill utskottet
erinra, att icke, såsom motionären tyckes antaga, å anslaget till
sjökarteverket årligen reserverats i medeltal 55,320 kronor, utan att
det till största delen är samma reservationsbelopp, som åtminstone
under de senare åren öfverförts från det ena året till det andra för
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
17
att, enligt hvad utskottet inhemta!, för sj ökarte verket möjliggöra anskaffande
af behöfliga nya fartyg. Herr friherre Klinckowströms framställning
anser utskottet derför böra lemnas utan afseende.
Beträffande herr af Buréns motion i dess allmänhet får utskottet
hänvisa till hvad utskottet derom yttrat under punkten 3:o af dess utlåtande
n:o 3, angående regleringen af utgifterna under andra hufvudtiteln;
och då utskottet i fråga särskild! om förslagsanslagen under nu
förevarande femte kufvudtiteln ej funnit sig böra föreslå höjning af
dessa, på sätt herr af Buren ifrågasatt, får utskottet nu endast hemställa,
att Riksdagen, utan afseende å herr friherre
Klinckowströms och herr af Buréns framställningar,
må fastställa de ordinarie anslag under denna femte
hufvudtitel, i Indika förändring här ofvan icke blifvit
ifrågasatt, till enahanda belopp, hvartill de i riksstaten
för år 1888 finnas uppförda.
Extra anslag.
Förutom det extra anslag å 50,000 kronor, om hvilket utskottet
här ofvan under punkt 3:o meddelat yttrande, hafva för tillfälliga behof
inom sjöförsvaret följande extra anslag för år 1889 ifrågakommit.
Fartygsmateriel.
13:o. Till fortsättande af pansarbåten ''»Götas» nybyggnad har Kongl. Angående
Makt på extra stat för år 1889 äskat ett belopp af 728,000 kronor, andaf fl
i/ x i- L '' '' fortsättande eif
hvaremot herr friherre Klinckowström i sin motion! (n:o 10) yrka!, att ‘ pansarbåten
för ändamålet endast 500,000 kronor måtte anvisas.
I statsrådsprotokollet upplyses å sid. 35 och 36, att sedan 1887 j
års Riksdag till anskaffning af en ny pansarbåt beviljat 2,868,000 kronor
och deraf för innevarande år anvisat 700,000 kronor, hade kontrakt
med Motala mekaniska verkstads aktiebolag blifvit afslutadt angående
leverans af fartygskrof och maskineri m. fl. arbeten mot en
ersättning af 1,422,000 kronor, deraf definitivt inom ett belopp af omBih.
till liifod. ''Prof-. 1888. 4 Sam/. 1 Afl. 5 Iligt. ■>
18
Statsutskottets ''Utlåtande N:o 6.
kring 700,000 kronor och vilkorligt för återstoden i dén mån nödiga
medel dertill kunde blifva anvisade.
Marinförvaltningen, som ansett det vara synnerligen magtpåliggande
för rikets försvarsväsende, att ifrågavarande arbete, sedan det påbörjats,
måtte kunna oafbrutet fortgå, så att fartyget kunde vara fullt färdigt
senast under loppet af år 1890, hade derföre enligt anmälan uppstält
kontraktet med beräkning att sjelfva fartyget jemte maskineri skulle
vara färdigt till besigtning och profning inom utgången af år 1889;
och hade förvaltningen tillika anfört, att då anbringandet af pansarbeklädnaden
borde till undvikande af en betydligt ökad arbetskostnad
till stor del ega rum, innan fartyget sattes i sjön, och i sin helhet vara
fullbordad, innan profresa företoges, det derföre vore nödigt att så snart
ske kunde jemväl anskaffa den för fartygets bepansring erforderliga
materiel.
Marinförvaltningen hade derför liemstält, att af Riksdagen måtte
äskas för år 1889, 1,468,000 kronor och för år 1890 700,000 kronor, men,
på departementschefens begäran, att uppgifva det minsta belopp, som
utan väsentlig olägenhet eller ökad kostnad under år 1889 erfordrades
för pansarbåten Götas fortsatta byggande, beräknat detta belopp till
1,140,000 kronor.
Då emellertid detta belopp ensamt skulle öfverstiga, hvad på extra
stat för år 1889 torde kunna för femte hufvudtiteln afses, samt flere
andra dels oafvisliga, dels synnerligen vigtiga behof för sjöförsvaret
icke kunde helt och hållet åsidosättas, har departementschefen föreslagit,
att det begärda erforderliga beloppet måtte nedsättas till omkring
hälften deraf eller till 728,000 kronor.
På grund af hvad sålunda inhemtats och då Riksdagen nästlidna
år för ifrågavarande ändamål beviljade 700,000 kronor, anser utskottet
sig böra tillstyrka beviljande för nästkommande år af det äskade beloppet.
Men äfven nu vill utskottet såsom tillförene i dylika fall uttala
önskvärdheten af att den för fartyget nödiga materiel en, • så vidt
möjligt, anskaffas inom landet. Hvad särskildt de för fartygets bestyckning
erforderliga kanonerna beträffar, torde möjlighet finnas att
tillverka däckskanonerna vid inhemsk verkstad. Skulle svårigheter
möta att anskaffa pansarbeklädnaden inom riket, anser utskottet att,
med hänsyn till den betydliga del af byggnadskostnaden, som erfordras
för denna anskaffning, Kongl. Magt borde taga i öfvervägande,
huruvida icke genom infordrande af utländska anbud och möjligen
erbjudna täflingars anställande kostnaden för densamma så mycket
som möjligt kunde nedbringas.
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
19
Med uttalande häraf hemställer utskottet,
att, med afslag å herr friherre Klinckowströms
framställning, för fortsatt nybyggnad af pansarbåten
»Göta» ett extra anslag å 728,000 kronor må för år
1889 anvisas.
Artillerimateriel.
14:o. Till anskaffning af artillerimateriel har Kongl. Maj:t på extra
stat för år 1889 äskat ett belopp af 50,000 kronor.
Af statsrådsprotokollet inhemtas å sid. 38, att sedan senaste Riksdag
för ifrågavarande ändamål anvisat tillhopa 127,000 kronor, marinförvaltningen
beräknat återstående medelsbehof för komplettering
af artilleri- och utredningsmateriel för flottans fartyg samt sjöfästningarne
till 751,130 kronor, hvilket belopp likväl af nämnda embetsverk
ansetts kunna fördelas på två år och endast 318,750 kronor böra äskas
för år 1889.
På grund af nödvändigheten att i möjligaste mån inskränka anslagsbehofven
för denna statsreglering har departementschefen emellertid
föreslagit nedsättning af det erforderliga beloppet, så att anslag
nu äskades endast till bestridande af de mest oundgängliga behof,
nemligen:
3 st. 12 cm. lavettage .............................................................. kr. 10,500
krut af inhemsk tillverkning ................................................... » 22,400
300 st. 12 cm. granater.......................................................... » 4,500
1,000 st. 38 m.m. patroner och massiva projektiler ...... » 8,500
500 st. 38 m.m. granater ......................................................... » 4,100
Summa kr. 50,000
Under uttalande af den önskan, att artillerimaterielen, så vidt ske
kan, må tillverkas inom landet, hemställer utskottet,
att Riksdagen till anskaffning af artillerimateriel
må på extra stat för år 1889 anvisa ett belopp af
50,000 kronor.
Angående
anskaffning af
artillerimateriel.
[17-]
20
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
Minväsendet.
Angående 15:o. Med tillstyrkande af Kong''1. Maj:ts derom gjorda framställ
anskaffning
af ning och under erinran, att senaste Riksdagen för ändamålet beviljade
minor. ^ '' eu o
j-]_g j 90,000 kronor, hemställer utskottet,
att till anskaffning af sjelfgående minor ett extra
anslag å 45,000 kronor må för år 1889 anvisas.
Angående 16:o. På grund af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning och
svfi- under erinran, att senaste Riksdag till ändamålet beviljade 58,300 kro
Oscar-
nor och deraf på extra stat för år 1888 anvisat 30,000 kronor, får
Fredriksborg utskottet hemställa,
och Vrr.r.hnhn. ''
att till fullbordande af syft- och tändstationer vid
Oscar-Fredriksborg och Vaxholm ett belopp af 28,300
kronor må på extra stat för år 1889 anvisas.
Angående 17:o. Med tillstyrkande af Kongl. Maj tis derom gjorda framställ
amiag
till mm-och un(Jer erinran, att Riksdagen under en följd af år för ändaveckiing.
målet beviliat större eller mindre belopp, hemställer utskottet,
[20.]
att till minväsendets utveckling ett extra anslag å
5,600 kronor må för år 1889 anvisas.
Ersättning och anskaffningar för försvaret af Fårösund.
Angående 18:o. Till ersättning och anskaffningar för försvaret eif Fårösund
ersättning och bär Kongl. Maj:t för år 1889 äskat ett extra anslag å 25,100 kronor.
“förförsvaret Af statsrådsprotokollet inhemtas å sid. 39, att för fullständigande
rid ttrösund. af <je arbeten, som i och för försvaret af Fårösund redan blifvit ut[2F]
förda, och på det att de för ändamålet nedlagda betydliga kostnader
icke måtte vara delvis förspilda och dervarande anordningar befinnas
otillfredsställande, erfordrades ytterligare till:
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
21
Expropriationskostnad.................................................. |
............... kr. |
5,627: 42 |
Boningshus åt bevakningspersonalen ................... |
............... y> |
14,500: — |
Inventarier för min- och artilleridepartementen |
............... >'' |
1,999: — |
En transportvagn ....................................................... |
................)> |
100: — |
En mindre båt för bevakning.................................. |
.............. )> |
271: — |
Fullbordande af bryggan till minförrådshuset .. |
.............. » |
2,600: — |
Hus för projektiler ................................................... |
............... » |
3,500: — |
Täckningsmaterialier..................................................... |
................)> |
11,633: — |
Ammunitionsutredning ............................................. |
............... » |
11,968: — |
Summa kr. |
52,198: 42, |
att ofvanstående expropriationskostnad 5,627 kronor 42 öre redan
vore af marinförvaltningen förskotterad och hvad beträffade de näst
derefter upptagna fem poster till boningshus åt bevakningspersonalen,
inventarier, en transportvagn, eu mindre båt samt framför allt fullbordande
af ofvannämnda brygga, tillhopa utgörande ett belopp af 19,470
kronor, det vore af synnerligen stor vigt, att dessa behof så snart ske
kunde tillgodosåges, hvaremot med anskaffning af projektilhus, täckningsmaterialier
och ammunitionsutredning, för hvilka kostnaden uppginge
till 27,100 kronor, för närvarande kunde anstå, då sådan anskaffning
vid behof utan nämnvärd tidsutdrägt torde kunna ega rum.
Det af Kongl. Maj:t äskade beloppet för ersättning af expropriationskostnad
5,627 kronor 42 öre och näst derefter upptagna fem poster
för anskaffningar tillsammans 19,470 kronor eller alltså tillhopa i
jemnadt tal 25,100 kronor, har utskottet ansett sig böra tillstyrka,
dock under uttalande af den förutsättning, att, enär redan betydliga
belopp beviljats för försvaret af Fårösund, sådana anordningar måtte
träffas, att något vidare anslag för detta ändamål icke behöfde hos
Riksdagen begäras.
Utskottet hemställer,
att till ersättning och anskaffningar för försvaret
af Fårösund ett extra anslag å 25,100 kronor
må för år 1889 anvisas.
Stockholm den 8 mars 1888.
På statsutskottets vägnar:
GUSTAF SPARRE.
22
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
Reservationer:
vid punkten 8:o (angående förbättring- i de vid sjökrigsskolan anstälde
lektorernas löneförmåner):
af herrar grefve G. Sparre, friherre B. A. Leijonliufvud, grefve
E. C. A. Piper, grefve A. G. Barnekow, O. W. Odelberg, F. A. Boström,
G. V. Schotte, P. J. von Ehrenheim, E. V. B. L. Königsfeldt, B. G. von
Hedenberg, C. Lundeberg, A. F. O. Cederberg, hvilka ansett, att Kongl.
Maj:ts framställning i ämnet borde på det sätt bifallas, att till löneförbättring
åt lärarne vid sjökrigsskolan dels må användas af kadetternas
terminsafgifter, så vidt de dertill lemna tillgång, ett belopp af 1,300
kronor, dels ett extra anslag å 1,860 kronor anvisas för år 1889;
vid punkten 13:o (angående anslag till fortsättande af pansarbåten
»Grötas» nybyggnad):
af herrar grefve G. Sparre, friherre B. A. Leijonhufvud, F. A. Boström,
G. V. Schotte, B. G. von Hedenberg och C. Lundeberg, hvilka
ogillat den af utskottet begagnade motiveringen.
Bil. T vitt. A.
24
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
Bil
Tabell öfver ordinarie anslagen under
1888 års riksstat anslår:
S:gr
S:gr
Anvisning i kontant. |
Indelning och dermed jem-förlig anvisning, |
Summa, |
|||||
Friheter. |
Ersättningar. |
||||||
Kronor. 17,000 26,800 38,600 |
s. |
Kronor. |
ö. _ |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. 17,000 26,800 38,600 |
ö. — |
82,400 |
— |
— |
— |
— |
82,400 |
— |
|
1,312,734 32,000 287,500 452,450 114.000 140.000 |
— |
75,500 |
— |
____ ZZ 26,400 |
1,312,734 32,000 287,500 452,450 101,900 114.000 140.000 |
||
2,338,684 |
— |
75,500 |
26,400 |
— |
2,440,584 — |
||
1,200,000 |
i I 1 — 1,200,000 — |
||||||
3,621,084 |
_L O* O o |
— 26,400|— |
3,722,984 — |
Sjöförsvarsdepartementet
och
Flottans
Aflöning för flottans corpser och stater. Nuva
Olccis
med ..........................................................
Ålders tillägg, förslagsanslag ...................................
Pensionering af reservbefäl, förslagsanslag, högst
Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossecorpserna,
Naturaunderhåll, förslagsanslag .............................
Båtsmansindelningen ...............................................
Ersättning för vakanta rusthållsnummer i Blekinge
Lindring i rustnings- och roteringshesvären, för
F
lottans
*) Rörande detta anslag kommer utskottet
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
25
Litt. A.
riksstatens Femte hufvudtitel.
departementet.
öfvers tyrelseii,
samt kommandoexpeditionen
personal.
rande belopp............................
(Nytt) ..................
reservationsanslag
län och Södra Möre härad af Kalmar län
slagsanslag *) ..............................................
materiel.
anslag ...........................................................
S:gr
1,312,734
. 67,000: —
S:gr
Trp:t
Förslag till blifvande riksstat:
att framdeles afgifva utlåtande.
Bih. till Rihä. Prof. 1888. 4 Sami. 1 Afl. 5 Raft.
Anvisning i kontant. |
Indelning och dermed jem-förlig anvisning, |
Summa. |
|||||
Enheter. |
Ersättningar. |
||||||
Kronor. 17,000 26,800 38,600 |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
ö. |
Kronor. 17,000 26,800 38,600 |
Ö. _ |
82,400 |
— |
— |
— |
— |
— |
82,400 |
— |
1,379,734 32,000 6,400 287,500 452,450 114.000 140.000 |
— |
75,500 |
— |
26,400 |
— |
1,379,734 32,000 6,400 287,500 452,450 101,900 114.000 140.000 |
— |
2,412,084 |
— |
75,500 |
— |
26,400 |
— |
2,513,984 |
— |
1,200,000 |
1,200,000 |
||||||
3,694,484 |
-1 |
75,500|—| |
26,400, |
— |
3,796,384| |
— |
4
26
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
1888 års riksstat anslår:
Anvisning i |
Indelning och dermed jem-förlig anvisning, |
Summa. |
|||||
kontant. |
Friheter. |
Ersättningar. |
|||||
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
3,621,084 670,000 72,400 |
_ |
75,500 |
— |
26,400 |
— |
3,722,984 670,000 72,400 |
— |
39,820 |
— |
— |
— |
39,820 |
— |
||
60,000 15.000 30.000 |
— |
— |
— |
—— |
— |
60,000 15.000 30.000 |
— |
39.000 15.000 |
— |
— |
— |
— |
— |
39.000 15.000 |
— |
46,999 |
— |
— |
— |
— |
46,999 |
— |
|
12,500 |
— |
— |
— |
12,500 |
— |
||
1,019,894 |
— |
— |
1,019,894 |
— |
|||
1,200,000 94,650 9,000 13,000 |
— — - - |
405 |
4 |
— |
1,200,409 94,650 9,000 13,000 |
_ — — |
|
r 1,316,650 |
)- |
— 405 |
— |
4 |
1,317,059 |
— |
|
a 5,957,62£ |
-| 75,905 |
I- |
26,404 |
| 6,059,937 |
♦
Diverse
Flottans öfningar, reservationsanslag........................
Sjöbeväringens vapenöfningar, förslagsanslag. Bu»Sjöbeväringens
vapenöfningar samt beklädnad
Undervisningsverken:
Sjökrigsskolan......................................................
Skeppsgosseskolan................................................
Sj ökarte verke t, reservationsanslag ..........................
Stipendier åt sjöofficerare under anställning i utDurchmarschkostnader,
reservationsanslag. Nuva
Minsltas
med......................................................
Sjukvård ..............................................<......................
Diverse behof .........................................................
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag.
Ökas med ............................................................
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsökas
för jemnande af hufvudtitelns slutsumma
Extra utgifter ...........................................................
Han -
Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstal
Undervisningsanstalter
för sjöfart ...........................
Nautisk-meteorologiska byrån ..............................
Ålderstillägg för personalen vid undervisningsmeteorologiska
byrån, förslagsanslag .................
t
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
27
t |
............. . 1 Förslag till blifvande riksstat: |
||||||||
Anvisning i |
Indelning och dermed jem-förlig anvisning, |
Summa. |
|||||||
kontant. |
Friheter. |
Ersättningar. |
|||||||
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. 1 |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
||
anslag. fanken ändras till: och. ersättning derför», förslagsanslag...... |
Trp:t |
3,694,484 670,000 72,400 |
— |
75,500 |
— |
'' 26,400 |
— |
3,796,384 670,000 72,400 |
— |
31,040: — |
39,820 |
39,820 |
|||||||
ländsk tjenst eller kommendering utrike |
’ 30,000:”— |
60,000 15.000 26.000 |
— |
— |
— |
--- |
— |
60,000 15.000 26.000 |
— |
Nuvarande belopp................................ |
15,000: — |
39.000 19.000 |
— |
— |
— |
--- |
— |
39.000 19.000 |
— |
anslag. Nuvarande belopp ................. med ...................................... ............ |
46,999: - o: — |
47,002 |
_ |
_ |
_ |
__ |
_ |
47,002 |
— |
12,500 |
— |
— |
— |
— |
12,500 |
— |
|||
»S:gr |
1,019,897 |
— |
— |
— |
— |
— |
1,019,897 |
— |
|
(Teln. terna, reservationsanslag............................................. anstalterna för sjöfart och föreståndaren vid nautisk |
1,200,000 94,650 9,000 13,000 |
_ — |
405 |
— |
4 |
1,200,409 94,650 9,000 13,000 |
_ |
||
S:gi |
1,316,650 |
— |
405 |
— |
4 |
1,317,059 |
_ |
||
Summa |
i 6,031,031 |
75,905 |
— |
26,404 — |
-| 6,133,340 — |
28
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
Bil. Litt. B.
Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens
Femte Imfvudtitel.
Kronor. |
Ö. |
I 50,000 |
|
728,000 |
— |
50,000 |
— |
45,000 |
— |
28,300 |
|
5,600 |
— |
25,100 |
— |
Sjöförsvarsdepartementet.
Till genomförande'' under år 1889 af löneregleringen för flottan ...
» fortsättande af pansarbåten »Grötas» nybyggnad
» anskaffning af artillerimateriel...................................................
» > » sjelfgående minor................................................
» fullbordande af sylf- och tändstationer vid Oscar—Fredriks
_
borg och Vaxholm ..................................................................
» minväsendets utveckling ............................................................
» ersättning och anskaffningar för försvaret af Fårö sund.........
Summa!
932,000-
Stookholm, tryckt hos K. L. Beckman, 1888.