Statsutskottets Utlåtande N:o 50.
1
N:o 50.
Ank. till Riksd. kansli den 27 april 1888, kl. 3 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition i fråga om
beredande af tryggad besittningsrätt åt innehafvare af vissa
å kronans utarrenderade egendomar befintliga lägenheter.
(I. A.)
I en till Kongl. Maj:t den 12 maj 1886 aflåten skrifvelse har Riksdagen,
på anförda skäl, anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes låta utreda, om
och i hvad mån de å kronans utarrenderade jordbruksegendomar bosatta
lägenhetsinnehafvare, hvilka före tillämpningen af kungörelsen den 10 november
1882 angående förändrade grunder för förvaltningen af kronans jordbruksdomäner
uppfört och bebodde dem sj elfva tillhöriga byggnader, måtte kunna
beredas någon tids tryggad besittning af de lägenheter, de innehade, samt
till Riksdagen afgifva de förslag, som af bemälda utredning kunde föranledas.
Enligt hvad af en till Riksdagen den 19 nästlidna mars aflåten proposition
(n:o 37) inhemtas, hade med anledning af Riksdagens berörda skrifvelse
Kongl. Maj:t infordrat yttrande i ämnet från så väl domänstyrelsen som Kongl.
Maj:ts befallningshafvande i rikets samtliga län.
Vid detta ärendes föredragning inför Kongl. Maj:t hade, enligt hvad
i det vid Kongl. Maj:ts förenämnda proposition fogade statsrådsprotokoll
meddelas, statsrådet och chefen för finansdepartementet, efter att hafva redogjort
för hvad bemälda myndigheter i förevarande fråga yttrat och föreslagit,
vidare anfört, att det blifvit redan i Riksdagens skrifvelse i ämnet framhållet
och äfven af flertalet bland de hörda myndigheterna ytterligare betonadt, att
en åtgärd, hvarigenom åt sådana lägenhetsinnehafvare å kronans utarrenderade
Bill. till Riksd. Prot. 1SS8. 4 Samt, 1 Afd. 30 Raft.
2
Statsutskottets Utlåtande N:o 50.
egendomar, hvilka icke för sitt innehaf kunna åberopa någon laglig grund,
komme att beredas tryggad besittning till deras lägenheter, måste ej mindre
för vederbörande arrendatorer än äfven för kronan medföra åtskilliga olägenheter.
Gent emot denna omständighet, hvilken för öfrigt läge i sakens natur,
stode dock å andra sidan det sakförhållande, att, enligt hvad af åtskillige
bland Kong! Maj:ts befallningshafvande blifvit upplyst, de ifrågavarande
lägenhetsinnehafvarne inom vissa landsdelar utgjorde en ganska talrik samhällsklass,
hvars hela ekonomiska tillvaro vore beroende af den fortfarande
besittningen af lägenheter, som i de flesta fall åtkommits och innehades
under en af bristande författningskunskap alstrad föreställning om besittningens
laglighet. Afgörandet om det ifrågasatta medgifvandet borde kunna
lemnas syntes derför bero af en pröfning, huruvida de omförmälda olägenheterna
vore af den betydenhet, att staten derigenom måtte finna sig förhindrad
att till lägenhetsinnehafvarne taga den hänsyn, hvartill han såsom
jordegare under andra förhållanden bort känna sig af billighetsskäl manad.
Af den i ärendet verkställa utredning vore ådagalagdt, att en ovilkorlig!,
lemnad försäkran om tryggad besittningsrätt för samtliga hithörande lägenhetsinnehafvare
skulle på arrendeförhållandena i de orter, der sådana lägenheter
förekomme i större myckenhet, utöfva eu alltför menlig inverkan för
att eu sådan försäkran borde kunna ifrågakomma. Om deremot, på sätt
domänstyrelsen föreslagit, åt denna styrelse uppdroges att pröfva och afgöra,
i hvilka fall tryggad besittningsrätt måtte utan allt för stort men för egendomens
skötsel kunna lägenhetsinnehafvare beredas, och denna besittningsrätt
tillika ej gjordes fastare, än att lägenhetsinnehafvare, som genom sitt uppförande
visade sig icke motsvara det tillmötesgående, som från statens sida
blifvit mot honom ådagalagdt, måtte kunna från lägenheten uppsägas, syntes
de med åtgärden förenade olägenheter varda inskränkta inom ett så begränsad!
mått, att desamma icke borde tillmätas afgörande betydelse.
Med afseende härå och för att tryggad besittningsrätt måtte inom
vissa af domänstyrelsen angifna gränser beredas de ifrågavarande lägenhetsinnehafvarne,
har Kong! Maj:t i ofvannämnda proposition föreslagit Riksdagen
att medgifva,
att då domänstyrelsen vid pröfning af arrendeförslag å kronoegendom,
som blifvit efter 1889 års början uppgjordt, funne lägenhetsinnehafvare, som
å egendomen bebodde honom sjelf tillhöriga, före den 1 januari 1883 uppförda
byggnader, kunna utan men för egendomens skötsel vid lägenheten
bibehållas, domänstyrelsen måtte ega bland arrendevilkoren intaga sådana
bestämmelser, hvarigenom lägenhetsinnehafvaren och hans hustru förbehölles
att mot utgörande till arrendator!! af afgäld, som i sammanhang härmed af
domänstyrelsen blefve fäststäld, qvarbo å lägenheten till arrendeperiodens
Statsutskottets Utlåtande JS!:o 50.
3
slut, om de så länge lefde och domänstyrelsen ej under arrendetiden på grund
af deras uppförande eller underlåtenhet att utgöra afgälden funne anledning
dem genom uppsägning från lägenheten skilja, äfvensom att domänstyrelsen
jemväl måtte ega att beträffande sådan lägenhet, hvilken domänstyrelsen
ansåge för egendomen, hvarå den funnes, medföra gagn, meddela så beskaffad!
stadgande, att lägenhetens bibehållande till arrendeperiodens utgång gjordes
oberoende af innehafvarens frånfälle eller lägenhetens öfverlåtande på annan
person.
Statsutskottet, till hvars förberedande handläggning denna proposition
blifvit öfverlemnad, har vid ärendets behandling fäst uppmärksamheten derpå,
att fall torde förekomma, då byggnader af värdefullare beskaffenhet, exempelvis
efter vattenverks utrifning, qvarstå och bebos å ifrågavarande egendomar
samt kunna föranleda intrång å desamma, men då enligt Kongl. Maj:ts
ifrågavarande förslag domänstyrelsen egen dels att vid hvarje fall pröfva,
huruvida lägenhetsinnehafvare må kunna vid lägenheten bibehållas utan men
för egendomens skötsel, dels ock att fastställa afgäld, som skall af lägenhetsinnehafvaren
till arrendator!! utgöras, synes häri tillräckligt skydd förefinnas
mot att dylika byggnader komma att öfver höfvan qvarstå å kronoegendomarne.
Med afseende härå och då utskottet ej heller i öfrig! haft något
att emot Kongl. Maj:ts omförmälda framställning erinra, får utskottet, under
hänvisande till hvad i ofvan åberopade statsrådsprotokoll öfver finansärenden
den 19 mars innevarande år vidare finnes i denna fråga meddeladt,
hemställa,
att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må vinna
Riksdagens bifall.
Stockholm den 27 april 1888.
På statsutskottets vägnar:
GUSP AP SPARRE.