6
Statsutskottets Utlåtande N:o 42.
N:o 42.
Ank. till Kiksd. kansli den 17 april 1888, kl. 3 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj ds proposition angående
byte af mark emellan Carlbergs kungsgård och Stockholms
stad. (I. A.)
Enligt hvad af det vid Kongl. Maj:ts den 19 mars innevarande år
till Riksdagen aflåtna proposition (n:o 35) angående byte af mark
emellan Carlbergs kungsgård och Stockholms stad fogade statsrådsprotokoll
öfver .civilärenden för samma dag inhemtas, hade, i sammanhang
med en år 1885 af stadsfullmägtige i Stockholm gjord ansökning
om tillstånd att anlägga jernväg från Spånga station å Stockholm—
Vesterås-—Bergslagens jernväg till stranden af egendomen Löfsta i
Jerfälla socken af Stockholms län, hvilken egendom jemte egendomen
Riddersvik i samma socken Stockholms stad inköpt i syfte att der anordna
upplagsplatser för afträdesorenlighet och sopaffall, fullmägtige,
anhållit, att staden måtte på de vilkor, som kunde finnas böra derför
uppställas, få till sig upplåten den kronans mark, som behöfdes för
en laststation å Carlbergs kungsgårds egor mellan jernvägen till Värtahamnen
och Solnavägen.
I anledning af denna, af öfverståthållareembetet insända och förordade
ansökning hade utlåtande afgifvits af Kongl. Maj:ts befallningshafvande
i Stockholms län, hvilken dervid tillika öfverlemnade ett yttrande
af chefsembetet vid krigsskolan å Carlberg.
Statsutskottets Utlåtande N:o 42.
7
I detta yttrande, som åtföljts af två med litt. A. och B. märkta
kartor, hade chefsembetet till en början uttalat, att den Carlbergs
kungsgård tillhöriga, till ( laststation afsedda marken icke borde utan
ersättning afstås, enär denna mark för kungsgården hade värde, såsom
afsedd att antingen i enlighet med gjorda anbud uthyras eller ock med
vederbörligt tillstånd utbytas emot ett motsvarande område inom Stockholms
stads nuvarande gränser.
Angående ett dylikt byte hade chefsembetet anfört, bland annat,
att embetet år 1881 sökt åvägabringa en öfverenskommelse med Rörstrand,
hvarigenom Carlberg skulle från Rörstrand erhålla den egofigur,
som vore med gul färg utmärkt å den med litt. A. betecknade
kartan och uti hvilken egofigur den nämnda marken med värdshusbyggnaden
inginge, hvaremot Rörstrand skulle från Carlberg bekomma
den sydost om Värtabanan befintliga, å samma karta med rödt utmärkta
mark, å hvilken största delen af den i kontraktet omnämnda
äng vore belägen; att, ehuru Carlbergs kungsgård sålunda skulle afhändas
1 hektar 8(5 ar 10 qvadratmeter, men erhålla endast 97 ar 70
qvadratmeter, hvarifrån dessutom afginge arealen af den å kartan mellan
bokstäfverna a och e befintliga väg, hvilken tillhörde staden, chefsembetet
dock ansett sig böra ingå på ett sådant byte, dels för att erhålla
en tydlig och genom jernvägen bestämd gräns, dels ock för att
vinna eganderätt till värdshusplatsen, men att, enär, under fortgången
af underhandlingarne, ytterligare eu del af det område, som varit afsedt
att till Rörstrand öfverlemnas, blifvit till Värtabanan exproprierad,
underhandlingarne måst afbrytas och bytesfrågan genom nådigt bref
den 25 april 1884 förklarats böra förfalla; och hemstälde, på grund af
hvad sålunda blifvit anfördt, chefsembetet, att, såsom vilkor för att
till Stockholms stad öfverlemnades den kungsgården tillhöriga mark,
som läge sydost om Värtabanan och hvilken efter gränsregleringen
med Stockholms stad år 1883 utgjorde 1 hektar 59,o ar, måtte stadgas,
att till kungsgården skulle i vederlag afträdas det område, som
vid underhandlingarne med Rörstrand varit afsedt att tillfalla kungsgården,
eller den å nyssnämnda karta med gult utmärkta egofigur,
med afdrag likväl af den med a—e betecknade vägen. Härför borde
från stadens sida så mycket mindre möta svårighet, som staden år
1883 vid inköp af mark från Rörstrands egare tillförsäkrats att år
1888, i händelse bytet emellan Carlberg och Rörstrand förfölle, erhålla
den ofvannämnda marken, med undantag af egofiguren b—c—d, hvilken
således borde från Rörstrand exproprieras för att till kungsgården
öfverlemnas; och erinrade chefsembetet slutligen, att ehuru till last
-
8
Statsutskottets Utlåtande N:o 42.
stationen icke erfordrades annan mark än den, som läge nordost om
vägen till Solna, embetet likväl i bytet jemväl upptagit den sydvest
om nämnda väg befintliga, å kartan litt. B. med f, g, h betecknade
egofiguren, på det att gränsen emellan staden och kungsgården framdeles
måtte komma att utgöras af Värtabanan.
För egen del hade Kongl. Maj:ts befallningshafvande yttrat, att,
derest det af chefsembetet föreslagna utbytet, hvilket vore för kungsgården
fördelaktigast, icke kunde komma till stånd, annan lämplig ersättning
borde kungsgården beredas för den mark, som blefve från
kungsgården afträdd.
Sedan derefter yttranden afgifvits, bland andra, af styrelsen för
statens jernvägstrafik, hvilken såsom vilkor för upplåtelse af mark till
den föreslagna lastplatsen å Carlbergs kungsgårds egor, ansett böra
stadgas, att staden i vederlag derför skulle lemna annan lämpligt belägen
och af vederbörande myndighet godkänd mark, hade ärendet
föredragits inför Kongl. Magt den 22 oktober 1886, dervid Kongl.
Maj:t, jemte det staden beviljades koncession å den ifrågavarande jernvägsanläggningen,
anbefalt öfverståthållareembetet att infordra stadsfullmägtiges
yttrande i anledning af chefsembetets vid krigsskolan ofvan
omförmälda förslag.
I det utlåtande, som stadsfullmägtige i följd deraf afgifvit, hade
desse förklarat, att de icke kunde ingå i pröfning af chefsembetets
bytesförslag, enär, hvad anginge en de! af den utaf chefsembetet begärda
marken, staden icke deraf vore egare och staden först framdeles
komme i besittning af återstoden. Då genom anläggningen af Värtabanan
det område, som vore för laststationen behöfligt och hvilket nu
vore alldeles oanvändt, blifvit helt och hållet afskildt från kungsgårdens
öfriga mark, och det sålunda icke vore af något värde för kungsgårdens
eget behof, hade stadsfullmägtige, med åberopande att staden
till Kong!. Maj:t och kronan utan ersättning upplåtit ganska ansenliga
staden tillhöriga områden för anläggning af vestra och norra
stambanorna, sammanbindningsbanan genom Stockholm samt jernvägen
Carlberg—Lilla Värtan, hemstält, att det ifrågavarande området måtte
kostnadsfritt till staden upplåtas.
Sedan kammarkollegium härefter undfått befallning att afgifva utlåtande
i frågan hade kollegiet anfört, att det för Carlbergs kungsgård
vore af vigt att behålla åtminstone så stor del af den så kallade värdshusplatsen,
som staden komme att år 1888 taga i besittning; att till
vederlag derför från kungsgårdens sida syntes bäst lämpa sig den
mark, som nu af Stockholms stad eftersträfvades; att vid sådant för
-
Statsutskottets Utlåtande if:o 42.
9
hållande kollegium icke kunde annat än biträda chefsembetets vid krigsskolan
uppfattning, att sistnämnda mark ej borde utan ersättning afstås
af kungsgården; att ehuru kollegium icke förbisåge, att vid den uppgörelse
angående jordabyte, som kunde komma till stånd, fördelar skulle,
på sätt chefsembetet framhållit, tillskyndas kungsgården ej mindre derigenom,
att kungsgården erhölle Värtabanan till gräns på denna sida,
än äfven genom att, jemte den öfriga delen af värdshusplatsen, komma
i besittning af den å kartan Litt. A med bed utmärkta egofiguren,
kollegium likväl ansåge dessa fördelar så mycket hellre böra lemnas å
sido, som sådana förhållanden här icke förelåge, att egarne till Rörstrand
syntes kunna förklaras skyldige att genom expropriation afstå
nämnda, dem tillhöriga egofigur; samt att, då härtill komme, att kollegium
af chefsembetets yttrande funne anledning antaga, att ett utbyte
af platsen för laststationen mot värdshusplatsen, med undantag af egofiguren
b c d, skulle vara för kungsgården tillfredsställande, kollegium
hemstälde att Kong], Maj:t täcktes icke bevilja upplåtelse från Carlbergs
kungsgård till Stockholms stad af den åstundade platsen för
laststationen på nordöstra sidan om Solnavägen, så vida icke staden
förbunde sig att i utbyte derför till kungsgården med full eganderätt
öfverlemna den del af värdshusplatsen, hvaraf staden år 1888 komme
i besittning, och derjemte förpligtade sig att omkring det område, som
åt staden sålunda upplätes, upprätta och för framtiden underhålla
lämpligt stängsel.
Då ärendet den 25 februari 1887 ånyo blifvit inför Kongl. Maj:t
anmäldt, hade Kongl. Magt förklarat, att stadsfullmäktiges anspråk på
kostnadsfri upplåtelse af mark för laststation vid Carlberg icke kunde
bifallas, samt anbefalt öfverståthållareembetet att infordra stadsfullmägtiges
yttrande i anledning af hvad kammarkollegium i nyssberörda
utlåtande anfört.
Uti det yttrande, stadsfullmäktige i följd häraf afgifvit, hade fullmägtige,
med öfverlemnande af två på stadens ingeniörskontor upprättade
kartor, märkta med n:is 1 och 2, anfört att, då kostnadsfri
upplåtelse af mark till laststationen ansetts icke kunna medgifvas, borde
vid bestämmande af den ersättning, som för denna mark borde tillkomma
Carlbergs kungsgård, läggas till grund vilkoren i det emellan
Rörstrands aktiebolag och chefen för krigsskolan träffade förberedande
aftal, hvarigenom i utbyte emot 1 hektar 86 ar 10 qvadratmeter skulle
lemnas 97 ar 70 qvadratmeter; att då den mark, kungsgården numera
hade att afstå, utgjorde, enligt hvad stadsingeniörskontoret upplyst, 1
hektar 37 ar 51 qvadratmeter, det område, staden skulle lemna i utBih.
till Riksd. Prof. 1888. 4 Sami. 1 Afd. 25 Käft. 2
10
Statsutskottets Utlåtande N:o 42.
byte, följaktligen blefve 72 ar 19 qvadratmeter; samt att fullmägtige
på grund deraf förklarade sig villige att under vissa uppgifna vilkor
ingå på ett byte af mark.
Skulle åter ett byte på sådane vilkor icke vinna Kongl. Maj:ts
godkännande, anhölle fullmägtige om tillstånd för staden att förvärfva
den för laststationen vid Carlberg behöfliga mark i den ordning, förordningen
den 14 april 1886 om jords eller lägenhets afstående för
allmänt behof föreskrefve.
Då enligt de af stadsfullmägtige föreslagna vilkoren fullmägtige
undantagit den mark, som å kartan n:o 2 är upptagen inom de med
bokstäfverna a, b, c, d, z och a utmärkta punkter, beslöt Kongl. Maj:t
vid ärendets förnyade föredragning den 31 december sistlidet år att
anbefalla öfverståthållareembetet att från stadsfullmägtige infordra yttrande
huru vida de vore villige att, emot det att kronan till Stockholms
stad med eganderätt afträdde det område, som i fullmägtiges
senaste yttrande blifvit ifrågasatt, afstå till kronan, likaledes med
eganderätt, hela det område, som kammarkollegium ansett böra till
kungsgården afträdas och som, enligt hvad handlingarna utvisade, innefattade
en areal af omkring 95,000 qvadratfot; och hade uti det yttrande,
stadsfullmäktige i anledning deraf afgifvit, fullmäktige förklarat
sig villige att härpå ingå.
Då ett byte på de senast ifrågasatta vilkoren vore från Kongl.
Maj:ts och kronans sida antagligt, helst, derest bytet icke komrae till
stånd, Carlbergs kungsgård för rätt att fortfarande disponera den
mark, hvarå värdshusbyggnaden funnes uppförd, tilläfventyrs blefve
nödsakad att underkasta sig uppoffringar, som icke motsvarades af den
löseskilling, som kunde erhållas för den mark, hvarå staden för laststationen
gjorde anspråk, har Kongl. Maj:t nu äskat Riksdagens medgifvande
dertill, att'' byte af mark emellan Carlbergs kungsgård och
Stockholms stad måtte verkställas på det sätt, att Kongl. Maj it och
kronan till Stockholms stad med eganderätt skulle afstå dels den Carlbergs
kungsgård tillhöriga mark, som å ofvan omförmälda med n:o 1
betecknade karta funnes utmärkt inom bokstäfverna a, b, c, d, e,
f, g och a, dels ock den kungsgården tillhörande mark, som å samma
karta upptoges inom de med bokstäfverna h, i, k, 1, m, n, o, p och h
angifna punkter, med skyldighet för staden att omkring dessa områden
upprätta och för framtiden underhålla lämpligt stängsel, samt att Stockholms
stad till Kongl. Maj:t och kronan skulle afträda likaledes med
eganderätt hela det område, som å ofvan omförmälda med n:o 2 märkta
karta funnes upptaget inom de med bokstäfverna a, b, c, d, e, f, g, h, i, k,
Statsutskottets Utlåtande N:o 42.
11
1, m, n, o, p, q, r, s, t, u, v, x, y, z och a utmärkta punkter, med
förbindelse för Kongl. Maj:t och kronan att, på sätt för närvarande
egde rum, hålla öppen och underhålla den öfver kronans område gående
del af körvägen emellan vägportarna på norra stambanan, hvilka
å kartan n:o 2 funnes utmärkta med lit. A och B, samt den å kartan
n:o 1 med lit. C betecknade vägporten på Värtabanan.
Efter erhållen remiss har statsutskottet detta ärende till behandling
förehaft; och får utskottet, som tagit del af de till ärendet hörande
handlingar och kartor, då det föreslagna bytet icke synes vara
för Kongl. Maj:t och kronan ofördelaktigt samt torde komma att främja
en för hufvudstaden vigtig angelägenhet, hemställa,
att Kongl. Majrts ifrågavarande framställning må
af Riksdagen bifallas.
Stockholm den 17 april 1888.
På statsutskottets vägnar:
GUSTAF SPARRE.