6
Statsutskottets Utlåtande N:o 37.
N:o 37.
Ank. till Eiksd. kansli den 16 april 1888, kl. 3 e. m.
Utlåtande, i anledning af väckt motion om efterskänkande af vissa
å s. k. utjordar kritande skatter.
(I. A.)
I en inom Andra Kammaren väckt motion (rno 113) har herr
J. Anderson i Tenhult anfört, bland annat, att i jordeböckerna funnes
upptagna en mängd s. k. utjordar af dels krono- och dels skattenatur
såsom hörande till namngifna hemman, utan att man visste, hvarest
dessa utjordar vore till finnandes. För sådana utjordar, hvilka alltså
endast funnes till på papperet, erlades dock af vederbörande hemmansinnehafvare
årlig skatt till staten i form af grundskatt, hvilken ofta
endast uppgick till ett eller några få öre. Såsom exempel härpå har
motionären meddelat, att inom Tveta, Vista och Mo härads fögderi af
Jönköpings län 37 stycken utjordar voro påförda grundskatt med hvardera
ett öre, likaledes 37 stycken utjordar med hvardera två öre o. s. v.,
så att för 88 utjordar inom fögderiet erlades i grundskatt tillsammans
allenast 4 kronor 45 öre. Då med afseende å dessa skatters ringa belopp
staten utan rubbning i sin finansiella ställning borde kunna undvara
grundskatter från utjordar, äfven om dessa skatter från inom
andra fögderier,'' än det omförmälda, beskattade utjordar skulle något
öfverstiga förenämnda belopp, syntes de enligt motionärens förmenande
böra och kunna borttagas, hvadan motionären föreslagit, att Riksdagen
måtte besluta, att all från så kallade utjordar bokförd grundskatt, som
för hvarje nummer ej uppginge till eu krona per år, eller annat lämpligt
belopp, som vederbörande utskott måtte föreslå, skulle från och med
Statsutskottets Utlåtande N:o 37.
7
innevarande år efterskänkas och ur jordeboken och uppbördslängderna
afföras.
Statsutskottet, till hvars förberedande behandling denna motion
blifvit hänvisad, får till eu början, i afseende å det af motionären använda
uttrycket »utjordar», erinra, att denna benämning äfven plägar
användas för att beteckna jordområden, hvilka, hörande till ett hemman
och skattlagda jemte detsamma, äro belägna på afstånd från sjelfva
stamhemmanet, hvadan detta uttryck synes kunna gifva anledning till
missförstånd. Vidare är att märka, att samma beskattningsförhållande,
som, enligt hvad motionären anfört, vidlåder de af honom åsyftade utjordar,
äfven eger rum i afseende å åtskilliga andra jordområden, hvilka
i jordeböckerna betecknas med benämning »äng», »torp», »tomt» in. m.
och. äfven, hvad Skåne beträffar, »gatehus». För den händelse den af
motionären afsedda skatteeftergift skulle befinnas lämplig, skulle densamma
således skäligen böra utsträckas äfven till dessa slags jordområden.
Då emellertid utredning helt och hållet saknas om huru många
sådana utjordar eller dermed jemförliga lägenheter finnas inom riket
samt om beloppet af de dem åsätta grundskatter, och utskottet således
icke kunnat finna någon ledning för bedömande af den minskning i
statsinkomster eller de verkningar i öfrigt, som skulle föranledas af
eu skatteeftergift i det af motionären antydda syfte, har utskottet icke
funnit sig i ärendets nuvarande outredda skick böra biträda motionärens
omförmälda framställning; hvadan utskottet hemställer,
att herr J. Andersons förevarande motion icke
må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 10 april 1888.
På statsutskottets vägnar:
Gustaf Sparre.
Reserv ation
af herr J. Anderson i Teuhult.