Statsutskottets Utlåtande N:o 36.

1

N:o 36.

Ant. till Riksd. kansli den 16 april. 1888, kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner rörande dels nedsättning i
de på viss jord lindande grundskatter samt dels lindring i
rustnings- och roteringsbesvären.

(I. A.)

Till statsutskottets behandling hafva öfverlemnats följande, inom
Riksdagens Andra Kammare väckta motioner i förenämnda ämnen,
nemligen:

motion n:o 1, af herr It. Andersson i Nöbbelöf in. fl. med förslag
att Riksdagen måtte besluta:

l:o) att från och med år 1889 en ytterligare nedsättning af tjugu
procent i den på viss jord hyflande grundskatt skulle ega rum i öfverensstämmelse
med de i kongl. kungörelsen den 5 juni 1885 stadgade
grunder och vilkor;

2:o) att från och med 1889 en ytterligare lindring i rustnings- och
roteringsbesvären skulle ega rum med tjugu procent af dessa besvärs
uppskattade värde efter enahanda grunder och bestämmelser, som funnes
i nu gällande lag af den 5 juni 1885 angående lindring i rustningsoch
roteringsbesvären;

3:o) att erforderliga medel till ersättning åt effektiva rusthåll och
rotar för det berörda lindring motsvarande belopp måtte anvisas å riksstatens
4:de och 5:te hufvudtitlar; samt

4:o) hos Kongl. Maj:t anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes till nästkommande
Riksdag framlägga förslag så väl i fråga om eftergifvande af

Bill. till Rilcsd. Prof. 1888. 4 Sami. 1 Afd. 24 Höft. 1

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 36.

återstående grundskatter som ock derom, att rustnings- och roteringsbesvären
i deras nuvarande form må, så fort ske kunde, helt och hållet upphöra;

motion n:o 17, af herr J. Johnsson i Thorsberg, som hemstält, att
Riksdagen måtte besluta:

l:o) att från och med år 1889 en ytterligare nedsättning med
tjugu procent må ega rum å de på viss jord hvilande grundskatter
med de i kongl. kungörelsen den 5 juni 1885 stadgade grunder;

2:o) att från och med 1889 en ytterligare lindring i rustnings-och
roteringsbesvären skall ega rum med tjugu procent af dessa besvärs
uppskattade värde efter enahanda bestämmelser, som finnas stadgade
i lagen af den 5 juni 1885, angående lindring i rustnings- och roteringsbesvären
; samt

3:o) att hos Kongl. Maj:t anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes till
näst sammanträdande Riksdag framlägga förslag till jordbruksnäringens
beskattning i syfte, att, med upphörande af de å viss jord hvilande
grundskatter, jordbruket likställes med öfriga näringar, och bidrag till
staten utgå i förhållande till jordens värde och afkastningsförmåga, med
afdrag å de viss jord åliggande rustnings- och roteringsbesvär, så länge
dessa utgå af jorden;

motion n:o 25, af herr G. F. Östberg, med hemställan, att Riksdagen
måtte besluta:

l:o) att den på viss jord hvilande grundskatt måtte tinder en tid
af 20 år successive afskrifva^ i öfverensstämmelse med de i kongl.
kungörelsen den 5 juni 1885 stadgade grunder och på det sätt, att den
under hvart och ett af åren 1889—1908 minskas med V20 af dess nuvarande
belopp;

2:o) att de på viss jord hvilande rustnings- och roteringsbesvär
måtte under en tid af 20 år från och med år 1889 successive aflyftas
på det sätt, att lindring med V20 årligen af deras nuvarande belopp
eger rum enligt de i kongl. kungörelsen den 5 juni 1885 stadgade grunder;
dock att ersättning för utgörande in natura af rustning eller rotering
i intet fall får utgå till högre belopp, än som motsvarar prestationernas
vederbörligen uppskattade värde;

3:o) att erforderliga medel till rustnings- och roteringshjelp måtte
anvisas å riksstatens 4:ae och öde hufvudtitlar;

4:o) att till ersättning för de i föregående punkter omförmälda skatter
och besvär eu ny fastighetsskatt skall införas, utgående af all fastighet
inom riket, hvarför bevillning till staten erlägges, med ett belopp
af 20 öre för 100 kronors taxeringsvärde, dock att en 20-årig öfvergångstid
medgifves, så att skatten under år 1889 endast utgår med 1

Statsutskottets Utlåtande N:o 36.

öre pr 100 kronors taxeringsvärde och under de följande 20 åren ökas
med samma belopp årligen, så att den först 1908 utgår med fulla beloppet;
och

5:o) att den i närmast föregående punkt föreslagna fastighetsskatten
icke må kunna upphäfvas eller minskas, utan att Konungen och Riksdagen
derom fatta sammanstämmande beslut;

motion n:o 29, af herr J. Sjöberg i Bodaryd, som föreslagit Riksdagen
att besluta:

a) att från och med 1889 nedsättning skall ytterligare ega rum
med 20 procent af den å viss jord i kronans jordeböcker och räkenskaper
upptagna grundskatt;

bj att denna nedsättning af grundskatten verkställes efter samma
grunder och bestämmelser, som finnas stadgade i kongl. kungörelsen
af den 5 juni 1885 angående nedsättning i de på viss jord Infilande
grundskatter;

c) att från och med 1889 ytterligare 20 procent lindring i rustnings-
och roteringsbesvären skall komma alla rustnings- och roteringsskyldige
till godo efter enahanda grunder och bestämmelser, som finnas
i nu gällande lag af den 5 juni 1885 angående lindring i rustningsoch
roteringsbesvären; och

cl) att Riksdagen beviljar ett förslagsanslag i 1889 års riksstat af
1,987,000 kronor till här ofvan omförmälda nedsättning i grundskatter
och lindring i rustnings- och roteringsbesvären eller beslutar minskning
i beräkningen af inkomsten af grundskatter för år 1889 med det
belopp, som motsvarar 20 procent nedsättning deraf, och under fjerde
och femte hufvudtitlarne anvisar det anslag, som erfordras till lindring
af 20 procent af rustnings- och roteringsbesvären;

motion n:o 31, af herr Ollas A. Ericsson, med förslag:

att Riksdagen måtte besluta afskrifning af återstoden af de å viss
jord hvilande grundskatter samt motsvarande lindring i rustnings- och
roteringsbesvären;

att denna afskrifning skulle ske på det sätt, att af de återstående
sjuttio procenten trettio procent afskrefves från och med 1889, samt
af de återstående fyratio tio procent afskrefves hvart och ett af de
derpå följande fyra åren, så att alla sådana onera upphörde från och
med år 1893; samt

att Riksdagen måtte i riksstatens 4:de och 5:te hufvudtitlar anvisa
de för en sådan lindring af rustnings- och roteringsbesvären erforderliga
belopp;

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 36.

samt slutligen motion n:o 161, af herr A. Hansson i Solberga,
deri motionären anhållit, att Riksdagen för sin del måtte besluta:

l:o) att från och med 1889 en ytterligare nedsättning å trettio
procent å den på viss jord hvilande grundskatt skall eg a rum i öfverensstämmelse
med de i kongl. förordningen den 5 juni 1885 härom
stadgade grunder.

2:o) att från och med 1889 eu ytterligare lindring i rustnings- och
roteringsbesvären skall ega rum med trettio procent af dessa besvärs
uppskattade värde, på sätt och under iakttagande, som härom finnes
meddeladt i kongl. förordningen angående rustnings- och roteringsbesvären
af den 5 juni 1885; samt

3:o) att erforderliga medel till ersättning åt effektiva rusthåll och
rotar för det berörda lindring motsvarande belopp måtte å riksstatens
4:de och 5:te hufvudtitlar af Riksdagen anvisas.

Sedan 1885 års Riksdag, i öfverensstämmelse med hvad Kongl.
Maj:t föreslagit och statsutskottet tillstyrkt, beslutit nedsättning med
trettio procent i de på viss jord hvilande grundskatter och motsvarande
lindring i rustnings- och roteringsbesvären, har utskottet under derefter
följande riksdagar vid behandling af väckta motioner om ytterligare
nedsättning i dessa skatter och besvär afstyrkt de i sådant syfte framstälda
förslag. Då nu dessa frågor genom förenämnda motioner å nyo
gjorts till föremål för utskottets behandling, får utskottet till en början
erinra, att, ehuruväl med anledning af beslut, som vid innevarande
riksdag fattats, det torde kunna antagas, att statsinkomsterna skola
komma att ej oväsentligt stiga, denna ökning i inkomster dock ännu
icke lärer kunna med någon säkerhet beräknas, hvadan det synes
vara allt för tidigt att med anledning af de väntade högre statsinkomsterna
redan nu besluta genomgripande nedsättningar i andra för
statsutgifternas bestridande hittills med visshet påräknade inkomster.
Redan häri ser utskottet en betänklighet mot att nu föreslå ytterligare
afskrifning af grundskatterna och deremot svarande lindring i rustningsoch
roteringsbesvären. Men då Riksdagen år 1885 beslutit en nedsättning
med 30 procent i de på viss jord hvilande grundskatterna och
jemväl beredde rust- och rotehållare en motsvarande lindring i deras
besvär, bär Riksdagen utan tvifvel ej afsett en tillfällig åtgärd, utan
velat taga första steget å den skattereformernas väg, som slutligen
leder till ifrågavarande skattebördors fullständiga upphörande. Om nu,
såsom nämnts, antagas kan, att statsinkomsterna komma att ej obetydligt.

Statsutskottets Utlåtande N:o 36.

5

stiga, synes tiden snart vara inne för uttagande af ännu ett steg på
skattelindringarnas väg. Kongl. Magt lärer ej heller längre, än hvad
omsorgen om statens finansiella ställning oundgängligen kräfver, dröja
att framlägga förslag i sådant syfte. På grund häraf, och då äfven
andra frågor torde böra samtidigt med dessa skatteafskrifningar tagas
i öfvervägande, anser sig utskottet för närvarande icke böra föreslå
Riksdagen, att med anledning af de nu föreliggande förslagen fatta
beslut om ytterligare afskrifning af grundskatterna och motsvarande
lindring i rustnings- och roteringsbesvären.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen för närvarande icke må vidtaga
någon åtgärd i fråga om nedsättning i de på viss jord
hvilande grundskatter samt lindring i rustnings- och
roteringsbesvären.

Stockholm den 16 april 1888.

På statsutskottets vägnar:

Gustaf Sparre.

Reservationer:

af herr //. P. P. Tamm:

»Då jag, å ena sidan, är öfvertygad om att en reform i jordbruksbeskattningen
måste vidtagas, men, å den andra, icke anser, att afskrifning
af en så säker statsinkomst, som de på jorden hvilande grundskatterna,
bör göras beroende af eu tillfällig, riklig tillgång i statskassan,
i synnerhet då denna härleder sig från nu påräknade ökade tullar,
utan att denna reform endast kan och bör vidtagas i sammanhang med
beslutet om Indika nya skatter skola ersätta grundskatterna, har jag
icke kunnat instämma i utskottets förestående motivering»; och

af herr P. J. von Ehrenheim, i fråga om motiveringen.

Herr friherre B. A. Leijorihufvud har begärt få antecknadt, att han
icke inom utskottet deltagit i förestående ärendes behandling.