Statsutskottets Utlåtande N:o 32.

1

N:o 32.

Ank. till Riksd. kansli den 28 mars 1888, kl 11 f. m.

Memorial, med förslag till åtskilliga stadgande/»,, hvilka lära införas
i det nya reglementet för Riksgäldskontor et.

R. A.

Statsutskottet får härmed öfverlemna förslag till de stadganden i det nya
reglementet för riksgäldskontoret, som angå: Riksgäldskontorets föremål; riksgäldskontorets
skulder; riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel utbetalda
eller godtgjorda lån; från riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader,
aflöningar, förvaltningsutgifter m. m.; redovisningen af de till riksgäldskontoret
ingående medel; styrelsen för riksgäldskontoret; fullmäktiges sammankomster;
betjeningen vid riksgäldskontoret; lediga tjänsters bestridande och tillsättande;
behandlingen af frågan rörande tjensteförsummelser m. m. ; samt pensioneringen
af riksgäldskontorets betjening; äfvensom till aflöningsstat för riksgäldskontorets
tjensteman och vaktbetjening samt indragningsstat och pensionsstat vid
riksgäldskontoret.

I den föreslagna § 3 är utesluten den i motsvarande § af 1887 års reglemente
förekommande af samma års riksdag beslutade och numera till verställighet
bragta bestämmelse om afskrifning ur riksgäldskontorets räkenskaper af kontorets
fordran å återstående 3,914 kronor 32 öre jemte ränta för det till reparationer å
Vesterås domkyrka m. m. år 1858 utbetalda lån å ursprungligen 22,500 rdr rmt.

I öfrigt äro de föreslagna stadgandena och staterna af lika innehåll med
motsvarande stadganden och stater i 1887 års reglemente för riksgäldskontoret.

Bill. till Riksd. Prof. 1888. 4 Sami. 1 Afd. 20 Höft.

1

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 32,

Med förbehåll, såsom vanligt, att vid reglementets slutliga uppställning,
om sådant skulle erfordras, få ändra paragrafernas nummerordning, hemställer
utskottet.

att det nu öfverlemnade förslag till stadganden samt
aflönings-, indragnings- och pensionsstater vid riksgäldskontoret
må af Riksdagen godkännas.

Stockholm den 28 mars 1888.

r

På statsutskottets vägnar:

Carl Ifvarsson.

Reglemente för Riksgäldskontoret.

§ i.

Riksgäldskontoret har till föremål:

a) att ombesörja liqviden af svenska statens skuld, för hvilken Riksdagen
enligt § 66 Regeringsformen ansvarar;

b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller Riksdagen
blifvit å detta verk anvisade;

c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och
inkomster samt hålla uppkommande, till Riksgäldskontoret levererade öfverskott
och behållningar Riksdagen till hända;

d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å
Riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga
medel; och

e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgäldskontoret för öfrigt
af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit.

Statsutskottets Utlåtande N:o 32.

3

Angående Riksgäldskontorets skulder.

§ 2.

De af Riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke inlösta
eller eljest, jemlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna affärda obligationer, äfvensom
de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgifna, böra, så till
kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias.

Der jpreskriptionstid i afseende på någon särskild del af Riksgäldskontorets
skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda förordnas, att
i vederbörlig ordning liqvideras, utan afseende å den tid, inom hvilken fordringar
hos enskilde eller hos Kongl. Maj:t och Kronan skola nu eller framdeles göras
gällande.

Härförutan har Riksdagen medgifvit:

a) att till innehafvare!! stäld obligation må, då derom hos Fullmäktige göres
framställning, på viss namngifven person öfverlåtas, för att endast i dennes hand
vara gällande, samt, derest egaren sedermera det önskar, å nyo kunna göras
gällande i hvarje innehafvares hand, allt under de vilkor i afseende på behöriga
anteckningar å sjelfva obligationen samt i Kontorets räkenskaper, som Fullmäktige
ega föreskrifva;

b) att Fullmäktige må, när sådant icke för Riksgäldskontoret medför olägenhet,
kunna medgifva omedelbar inlösen i Riksgäldskontoret af förfallna obligationer
och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse och stadgandena
i lånekontrakten böra å deruti angifna utrikes orter infrias; för hvilket ändamål
Fullmäktige må träffa erforderliga överenskommelser med de låneöfvertagare, som
kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen; samt

c) att, då s. k. riksgäldssedlar i Riksgäldskontoret till inlösen företes, Fullmäktige
ega att, derest sedlarne befinnas rigtiga, låta desamma med Riksgäldskontorets
medel infria.

Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å Riksgäldskontorets obligationer
har Riksdagen föreskrifvit, att obligationer, som komma att af Riksgäldskontoret
utlemnas, böra vara försedda, då deras valör ej uppgår till 1,000 kronor
eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst en, då valören utgör
1,000 kronor eller högre belopp till och med 2,000 kronor eller motsvarande belopp
i utländskt myntslag, med minst två samt, då valören öfverstiger 2,000 kronor
eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst tre handskrifna namnteckningar,

I afseende på Riksgäldskontorets skulder, om hvilka Kontorets räkenskaper
och handlingar lemna fullständig upplysning, och hvilkas belopp vid nästlidna års

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 32.

slut finnas summariskt uppgifna uti bil. A vid detta reglemente, böra i öfrigt de
föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för Riksgäldskontoret
utfärdade reglementen, i de delar samma föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda,
fortfarande tjena till efterrättelse.

Angående Riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel
utbetalda eller godtgjorda lån.

§ 3.

Beträffande Riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas
belopp Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning och å hvilka,
för tiden vid nästlidna års slut, en förteckning jemväl finnes detta reglemente
bifogad (bil. JB), skola de förbindelser, å hvilka fordringarne sig grunda, jemte föreskrifterna
uti äldre reglementen i tillämpliga delar fortfarande tjena till efterrättelse.

§4-

Riksdagen har år 1879 beslutat:

a) att bemyndiga Fullmäktige i Riksgäldskontor att, i den mån ansökningar
derom inkomme, emot förbindelser af allmänna inrättningar, banker och andra
med af Kongl. Maj.t faststäld bolagsordning försedda kreditanstalter, mot pant af obligationer
eller skuldförbindelser, utfärdade, af svenska jernväg sbolag, som före utgången
af 1878 undfått koncession, utlemna lån på viss tid, dock ej längre än till slutet
af år 1893, och till sammanräknadt belopp af högst tjugutre millioner kronor;

b) att medel till ofvannämnda utlåning skulle beredas genom försäljning af
återstående osålda obligationer, tillhörande vare sig 1872 års i riksdaler riksmynt
förskrifna statslån eller 1875 års i tyska riksmark förskrifna statslån eller 1878
års i pund sterling och francs förskrifna statslån;

c) att upplåning enligt nästföregående moment ej finge ega rum annorledes,
än i den mån de af ofvannämnda utlåning föranledda utgifter gjorde sådan upplåning
nödig; skolande Fullmäktige i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på sätt de
finna lämpligast och bäst befrämja statens fördel;

d) att lånesökande skulle inom den 1 Juni 1880 hos Fullmäktige i Riksgäldskontor
anmäla, ej allenast hvilka jernvägsobligationer eller af jernvägsaktiebolag
utfärdade skuldförbindelser de önskade att såsom pant erbjuda, samt beloppet
af det sökta lånet, utan ock inom hvilken tid, före utgången af 1893, de
ville återbetala det lån, som erhölles; börande i fråga om återbetalningstiden iakttagas,
att, der den lånesökandes verksamhet grundade sig på oktroj, meddelad

Statsutskottets Utlåtande N:o 32.

5

för viss tid, återbetaluingstiden ej finge utöfver oktrojtiden utsträckas, dock med
rätt för sådan låntagare att, om ny oktroj erhölles, få omsätta lånet till senare, vid
lånets beviljande under sådan förutsättning bestämd tid inom utgången af år 1893;

e) att lånevilkoren skulle bestämmas sålunda, att staten, jemte fullt betryggande
säkerhet för de beviljade lånens återbetalning på utfästa tider samt för behörigt
gäldande af den å lånen betingade ränta, erhölle full ersättning för de
rånte- och öfriga utgifter, som statens för ifrågavarande ändamål gjorda upplåning
medförde;

f) att utlåningen skulle af Fullmäktige i Riksgäldskontoret verkställas enligt
de närmare, här ofvan ej angifna bestämmelser, som, efter det förslag dertill
af Fullmäktige afgifvits, af Kongl. Maj:t komme att fastställas; samt

g) att de sålunda utlånta medlen efter deras återbetalning till Riksgäldskontoret
skulle, derest de då ej funnes erforderliga vare sig för fortsättning af stambanebyggnaderna
eller för nybyggnader vid statsjernvägarne, användas till påskyndande
af amorteringen af statens skuld.

5:o. Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader,
aflöningar, förvaltningsutgifter, in. in.

§ 21.

Alla på Riksdagens beslut grundade utgifter för riks dagskostnader skola,
intill dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande af samma,
genom Riksdagens Stats-Utskott Fullmäktige till efterrättelse härvid meddelade
beslut, omedelbart från Riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, hvarförutan
sådana af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet
dels redan blifvit, dels framdeles varda af Kongl. Maj:t godkända och
å Kongl. Statskontoret anvisade, må, efter erhållna reqvisitioner och anstäld
granskning af derför aflemnade verifikationshandlingar, Kongl. Statskontoret af
Riksgäldskontoret godtgöras.

§ 22.

Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbörligt
underhåll och tillsyn så väl af den för Riksgäldskontoret anvisade som af de för
Riksdagens sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för de uti samma
egendomar befintliga inventariers underhåll och komplettering, skola utaf Riksgäldskontorets
medel bestridas, i likhet med andra till så kallade kontors expenser vanligen
hänförda utgifter,

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 32.

§ 23.

För komplettering ocli utvidgande af Riksdagens bibliotek samt dermed förenade
utgifter kommer ett årligt anslag af två tusen kronor att utgå; ock skola
de af 1882 års Riksdag faststälda stadgar för Riksdagens bibliotek samt instruktion
för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek tjena till efterrättelse.

Riksdagen har år 1884 beslutat:

a) att bestämma aflöningen för Riksdagens bibliotekarie till:

lön ....................................................................................... kronor 2,500: —

och tjenstgöringspenningar................................................ „ 1,500: —

kronor 4,000: —;

att lönen må kunna, efter fem års tjenstgöring i befattningen, ökas med 500
kronor;

att, om bibliotekarien erhåller fri bostad med nödig vedbrand, tjenstgöringspenuingarne
skola utgå med endast 600 kronor, dock så, att, vid afdrag i följd af
tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant fall gifna bestämmelser,
sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflöningsbeloppet i
dess helhet;

att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma bestämmelser
må gälla för Riksdagens bibliotekarie, som i Riksgäldskontorets reglemente
finnas för detta kontors tjenstemän augifna;

att bibliotekarien skall vara skyldig ej mindre att ställa sig till efterrättelse
gällande eller blifvande stadgar för Riksdagens bibliotek och instruktion för bibliotekarien
vid Riksdagens bibliotek än ock utan vidare ersättning lemna det biträde,
som Fullmäktige i Riksgäldskontor kunna af honom påkalla, dels vid upprättande
af alfabetiskt ordnadt sakregister till Rikets Ständers protokoll med bihang
för tiden från och med år 1809 till och med år 1866 och dels vid göromål
för Riksgäldskontorets räkning;

b) att Fullmäktige i Riksgäldskontor må ega att vid Riksdagens bibliotek
anställa en vaktmästare med åtnjutande af dels:

lön .......................................................................................... kronor 600: —

tjenstgöringspenningar ......................................................... » 100; —

kronor 700: —

dels ock antingen fri bostad med nödig vedbrand eller, i stället för denna
förmån, 200 kronor såsom tjenstgöringspenningar; hvilken aflöning må kunna, efter
fem års ordinarie tjenst, höjas, lönen med 100 och tjenstgöringspenningarne med
100 kronor;

Statsutskottets Utlåtande N:o 32.

7

att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma bestämmelser
må gälla för den vid Riksdagens bibliotek anstälde vaktmästare, som
i Riksgäldskontorets reglemente finnas för vaktmästarne vid detta kontor angifna;
och

c) att så väl bibliotekariens som vaktmästarens vid Riksdagens bibliotek
aflöning och pension skola utgå af förslagsanslaget till riksdagskostnader.

§ 24.

De traktamenten och reseko skadeersättning ar, som tillkomma Riksdagens
Bevisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar, af Riksgäldskontorets
medel godtgöras; börande jemväl de arfvoden, Revisorerne bestämma
för de hos dem anstälde sekreterare, kameral- och kanslibiträden samt vaktbetjente,
utbetalas från Riksgäldskontoret, hvarifrån jemväl utgår den godtgörelse,
som af Kongl. Maj:t i nåder bestämmes för den ledamot af Statskontoret, hvilken
haft nådigt förordnande att Revisorerne med upplysningar tillhandagå. Likaledes
må Revisorerne på Riksgäldskontoret anvisa ersättning ej mindre för inköp af
papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter för revisionens behof samt för
annonser rörande Revisorernes sammanträden än ock för de kostnader, som kunna
föranledas af sådana under revisionstiden verkstälda resor, som Revisorerne vid
sammankomst in pleno ansett nödvändiga.

Kostnaderna för tryckningen, häftningen och utdelningen af Bevisorernes
berättelser angående granskningen af Stats-, Banko- och Riksgäldsverkens förvaltning,
äfvensom af de förklaringar, som i anledning deraf kunna varda afgifna,
böra äfven af Riksgäldskontorets medel bestridas.

§ 25.

Aflöningen för justitieombudsmannen samt den hos honom anstälda Icanslioch
vaktbetjening bör af Riksgäldskontoret under sista månaden af hvarje qvartal
utbetalas; skolande lönen för justitieombudsmannen, under den tid innevarande
Riksdags statsreglering kommer att blifva gällande, utgå med åtta tusen kronor,
eller lika belopp som justitiekanslerns aflöning enligt sagda statsreglering utgör;
hvaremot justitieombudsmannen, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, är
skyldig att den dermed förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär
justitieombudsmanslönen.

Utöfver den faststälda aflöningen egen den justitieombudsman, som hädanefter
tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstaden bosatt, att
såsom flyttningshjelp uppbära från Riksgäldskontoret ett tusen femhundra kronor.

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 32.

För ofvan bemälda kansli- och vaktbetjening utgår aflöningen med följande
årliga belopp, nemligen:

för sekreteraren med fyratusen femhundra kronor;

„ en kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen,
med tretusen kronor; hvilka två löner dock kunna höjas efter fem år med
500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor;

„ en kanslist med tvåtusen femhundra kronor, dock med rätt för justitieombudsmannen
att, utan tillsättning af omförmälde kanslist, till befordrande af göromålens
gång inom expeditionen, vikariatsersättning, renskrifning m. in. använda
nämnda belopp, dock med skyldighet å hans sida att för medlens användning
redovisa; samt

„ en vaktmästare med åtta hundra kronor, hvilket belopp dock efter fem år kan
höjas med 100 kronor, men så länge boställsrum i Riksdagens hus af nämnde
vaktmästare innehafvas, kommer att minskas med 150 kronor om året.

I öfrigt skola de för justitiekauslersexpeditionen gällande bestämmelser och
vilkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande, gälla äfven för
justitieombudsmansexpeditionen ; hvarjemte särskildt är stadgadt, dels att sekreteraren
bos justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning jemväl bestrida de
göromål, som’ tillhöra sekreterarebefattningen hos tryckfrihetskomité!!, dels att,
derest han förut innehar tjenst på rikets stat, samma vilkor och förbehåll skola
vid uppbärandet af ofvan berörda aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende
på utbetalningen af justitieombudsmanslönen vid enahanda fall.

§ 26.

Till kostnader för justitieombudsmannens embetsresor bör Riksgäldskontor
uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande redogörelse
förskottsvis utbetala eu summa af två tusen kronor.

För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid justitieombudsmannens
och tryckfrihetskomiténs expedition bör ett årligt belopp af fem
hundra kronor, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgäldskontorets medel
utanordnas.

Tryckningen och häftniDgen af justitieombudsmannens embetsberättelser jemte
dertill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars tryckning
anskaffas genom Fullmäktiges försorg; dock skall den dervid erforderliga
korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande samtliga trycknings- och
häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser och bilagor omedelbart utaf
Riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagda expedition

Statsutskottets Utlåtande N:o 32

9

beviljade anslag, hvaremot de medel, Indika inflyta genom samma berättelsers försäljning
i bokhandeln, skola af justitieombudsmannen, som härom eger foga anstalt,
inför Fullmäktige särskilt redovisas.

Såsom arfvode åtnjuter Fullmäktiges ordförande tre tusen två hundra kronor,
samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige ett tusen sex hundra kronor årligen;
hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för eu resa årligen
till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma
grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättniugen åt Andra Kammarens
ledamöter.

§ 28.

Aflöningen för Riksgäldskontorets tjenstemannapersonal och vakthetjening utgår
enligt den af Riksdagen för nämnda verk faststäkla aflöningsstat, hvilken icke får
öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för tillgodonjutande
af den för bemälda tjenstemannapersonal och vaktbetjeuing beviljade löneförhöjning
:

l:o. Innehafvare af de ökade lönerna inom Riksgäldskontoret äro underkastade
den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden
som antingen vid en blifvande förändrad organisation af detta verk eller eljest
kan varda i allmänhet stadgad; och böra de fullmakter, som för Riksgäldskontorets
tjenstemän utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga
sig de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas;

2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som till följd af Rikets Ständers eller
Riksdagens förfoganden böra af tjenstemännen vid Riksgäldskontoret förrättas,
skola, oaktadt särskilda arfvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene
utgått, hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda tjensteåligganden,
hvadan alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer
att innefattas i den aflöning, gällande stat upptager;

3:o. De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras
endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit
semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå
till den, som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman
eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att
uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon del
deraf;

Bill. till Riksd. Prof, 1888. 4 Sand. 1 Afd. 20 Höft,

2

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 82.

4:o. Tjensteman vid Riksgäldskontoret får icke annan tjenstebefattning
utom Riksgäldskontor mottaga. Den, som till tjensteman vid Riksgäldskontor
utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning genast
frånträda.

Tjensteman, som till följd af förut gällande stadganden innehar tjenst utom
Riksgäldskontor, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenst,
göringen i Riksgäldskontor hinderlig.

§ 29.

Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier,
som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att använda sex tusen
kronoy årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas
under ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För öfrigt ega Fullmäktige
icke att tilldela betjeningen vid Riksgäldskontoret hvarken ljuspenningar eller
andra arfvoden, än de i aflöningsstaterna och detta reglemente särskildt bestämda
eller medgifna.

§ 30.

Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemedlade
tjensteman och vaktbetjente vid Riksgäldskontoret och f. d. Generalassistanskontoret
ega Fullmäktige att, under loppet af hvarje år, disponera en summa af
högst två hundra tjugufem kronor/

§ 31.

Derest Enke- och Pupillkassans vid Riksgäldskontoret afslutade och vederbörligen
granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa riksdag
slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar,
som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp
af högst två tusen två hundra femtio kronor för året, af Riksgäldskontorets medel
godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma för ett år ej
behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor,
att delegarnes bidrag under tiden utgå utan förändring af deras uti det för
kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor
och barn efter embets- och tjensteman samt vaktbetjente vid Riksgäldskontoret
icke få höjas utöfver en femtedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delegaren
senast vid detta verk innehaft, cell för tjensteman samt vaktbetjentes vid

Statsutskottets Utlåtande N:o 32.

11

f. d. Generalassistanskontoret efterlemnade enkor och barn icke utöfver en fjerdedel
af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda Kontors tjenstemannapersonal
stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och vederbörligen
inbetald.

Aii gående redovisningen af de till Riksgäldskontoret

ingående medel.

§ 46.

Öfver Riksgäld skontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster
och utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jernvägsbyggnaderna upplånta och
dels såsom anslag, dels såsom lån utgifna medel, uppgöres och afslutas för hvarje
år en fullständig hufvudbok; hvarförutom fortfarande bör föras en särskild räkenskap
öfver de fonderade statslånens liqvidations- och amortissementsfonder. Hufvudboken
skall dock summariskt redovisa äfven dessa fonders ställning vid årets
början och slut samt den förändring densamma under årets lopp undergått. Så väl
hufvudboken som den särskilda redovisningen för liqvidations- och amortissementsfonderna
skola inom den 1 Maj året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper
omfatta, vara afslutade och renskrifna samt före den 1 derpå följande Juli behörigen
granskade.

Riksgäldskontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas Kongl. Statskontoret
till hända, på det att Riksgäldskontorets räkenskaper i nödiga delar må
kunna jemväl i rikshufvudboken intagas.

§ 47.

Under loppet af Juni månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten
om Riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsedda ändamål
lämpade utdrag af detta verks räkenskaper för det näst föregående året genom
trycket offentliggöras och jemte allmänna tidningarne utdelas.

§ 48.

I April månad hvarje år upprättas uti Riksgäldskontoret liqvid med statsverket
för det sist förflutna året. Af denna liqvid meddelas Kongl. Statskontoret

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 32.

tvenne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmäktige tecknat sitt godkännande, bör
derstädes qvarstanna, samt det andra, sedan det blifvit försedt med anteckning
om liqvidens godkännande af Kongl. Statskontoret, bör till Riksgäldskontoret återställas,
för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas.

Angående styrelsen för Riksgäldskontoret.

§ 49.

Förvaltningen af Riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är utaf
Riksdagen uppdragen åt sju Fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag utses i den
ordning 71 § Riksdagsordningen stadgar.

Vid Fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Riksdagen
blifvit dertill utsedd; tillkommande Fullmäktige att sjelfve bland sig välja en vice
Ordförande att föra ordet, när hinder för Ordföranden inträffar.

§ 50.

Uppkommer ledighet bland Fullmäktige, inträder suppleant enligt af Riksdagen
bestämd ordning.

§ 51.

Är Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad
bär nedan föreskrifves, eger Fullmäktiges Ordförande att inkalla erforderligt antal
suppleanter.

§ 52.

Fullmäktige äro förbundne att vid Riksgäldskontorets förvaltning ställa sig
till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente samt öfriga
rörande Riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande Fullmäktige doldtochförtegadt
hålla hvad vid Kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara bör.

Statsutskottets Utlåtande N:o 32.

13

§ 53.

Blir Fullmäktig ledamot af Statsrådet eller kommer i den författning, att
han, jemlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26. § Riksdagsordningen, icke må
såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda fullmäJctigs-befattningen,
och suppleant inträda i hans ställe.

§ 54.

Jemte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af Riksgäldskontoret
och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmäktige att omsorgsfullt
vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för öfrigt
vidtaga alla på Fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten af
de i sådant afseende meddelade beslut samt Fullmäktige gifna uppdrag.

§ 55.

Fullmäktige utse inom sig två Deputerade, hvilka väljas vid slutet af hvarje
qvartal: och verkställas berörda val, dervid förut varande Deputerade kunna omväljas,
på sätt sista punkten af § 64 innehåller.

Fn af dessa Deputerade utöfvar närmaste tillsyn öfver det sätt, hvarpå
tjenstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att Fullmäktiges beslut varda
i behörig tid och ordning verkstälda. Han eger att under tiden mellan Fullmäktiges
sammanträden meddela nödiga föreskrifter samt att för sjukdoms- eller annat
laga förfall eller för enskilda angelägenheters besörjande bevilja tjenstemännen,
äfvensom vaktbetjente, tjenstledighet under högst fjorton dagar, äfvensom meddela
föreskrift om tjenstens uppehållande intill Fullmäktiges nästa ordinarie sammanträde.
Han utöfvar jemväl beträffande vården af Kontorets värdepapper det uppdrag,
tjenstgöringsordningen i sådant afseende innehåller.

I öfrigt skola Deputerade ombesörja lånemedels indragning, verkställa de
för Riksgäldskontorets räkning erforderliga utländska liqvider, anordna medel till
vissa af Fullmäktige beslutade eller eljest ovilkorligen bestämda utbetalningar med
mera, allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter, som Fullmäktige
meddela; egande Deputerade att sig emellan närmare fördela dessa dem gemensamt
tillhörande göromål. Vid hvarje sammankomst böra Deputerade redogöra
för sina åtgärder under den efter Fullmäktiges näst föregående sammankomst
förflutna tid»

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 32.

I förhållande till beskaffenheten och omfånget af ofvan omförmälda och de
öfriga uppdrag och göromål, som varda af Fullmäktige åt Deputerad uppdragna,
ega Fullmäktige för Deputerade bestämma lämpliga arfvoden.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöfligt för lånetransaktioner,
utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga underhandlingar.

§ 56.

Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående användandet
af Riksgäldslcontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk, få icke
af Fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande Fullmäktige, för sina åtgärder
i denna egenskap, Riksdagen eller dess Statsutskott och Revisorer allena redo
skyldige samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas, utan i laga ordning
och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers beslut, eller, mellan riksdagar
och revisioner, genom justitieombudsmannen.

§ 57.

Till ledning vid pröfningen och afgörande^ af förekommande ärenden, för
hvilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och bestämda
föreskrifter blifvit meddelade, ega Fullmäktige att af Bevisorerne begära råd och
yttranden.

Angående Fullmäktiges sammankomster.

§ 58.

Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid, som af dem bestämmes.
Derjemte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant
fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som Ordföranden bestämmer. Vid
hvarje sammankomst skall protokoll föras.

Statsutskottets Utlåtande N:o 32.

15

§ 59.

Med undantag af de enligt § 55 åt vissa Deputerade uppdragna bestyr och
åligganden böra alla Fullmäktiges behandling tillhörande mål inför Fullmäktige
vid deras sammankomster föredragas och få endast der af göras.

§ 60.

Åstundar Fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden afresa,
bör han sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla samt då
tillika uppgifva tiden för sin frånvaro.

§ 61.

År Fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf föreskrifves,
till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter
hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje gång tillkännagifva.

§ 62.

Vid sammankomst skola minst fem Fullmäktige vara tillstädes; dock må
ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmäktige, derest de äro
om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i Regeringsformen omförmälda
kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vigt få icke afgöras, ej
heller tjenster tillsättas eller pensioner beviljas, så vida icke minst fem Fullmäktige
äro närvarande.

§ 63.

Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro af
Konungens omljud, i fall det, utan att af Fullmäktige derom vara anmodadt, skulle
vid deras sammankomst sig infinna.

§ 64.

Yppas under Fullmäktiges öfver]äggningar skiljaktighet i meningarne, böra
samtlige närvarande Fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per
capita beräknas. Derest flere skiljaktiga meningar yttras, böra de sins emellan

in

Statsutskottets Utlåtande N:o 32.

närmast öfverensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas. Då ett lika antal
röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens röst afgörande. Den vid
sammankomst närvarande Fullmäktig, som sin röst ej särskilt afgifver, eller, efter
börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsna!, anses hafva det då
fattade beslutet biträdt.

Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar, dertill
någon bland Fullmäktige kan utses.

§ 65-

öfver Fullmäktiges beslut i mål, som röra Riksgäldskontorets tjensteman
eller andra enskilda personer, eger den eller de, på hvilkas rätt och bästa dessa
beslut kunna inverka, att hos Revisorerne eller Statsutskottet anföra besvär;
dervid klaganden dock, så vida besvären skola till pröfning upptagas, bör inom
trettio dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet sitt missnöje
deremot hos Fullmäktige skriftligen anmäla; hvarjemte dervid enahanda äfventyr,
åligger honom att senast en månad före Revisorernes näst förestående sammankomst
eller riksdagens början, derest revision dessförinnan icke inträffar, sina besvär
ingifva till Fullmäktige, af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Revisorerne
eller Statsutskottet öfverlemnas.

Besvär öfver Fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorernes
sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter delfåendet,
den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till Statsutskottet
eller Revisorerne inlemnas. •

Angående betjeningen vid Riksgiildskontoret.

§ 84.

De å Riksgäldskontorets aflöningsstat uppförde tjensteman äro följande:
en sekreterare och ombudsman;
en kassör;
en kamrerare;
en revisor;

Statsutskottets Utlåtande N:o 32.

Il

en kassabokhållare;
en lånebokhållare;
en registrator och kanslist; samt
en kammarskrifvare.

§ 85.

Vaktbetjeningen utgöres af:

en förste vaktmästare; och
tre vaktmästare.

Angående lediga tjenst ees bestridande och tillsättande.

§ 86.

Den ordinarie tjensteman eller vaktmästare, som förordnas att i anseende till
sjukdoms- eller annat laga förfall, eller, vid inträffad ledighet, under anslagstiden
förrätta annan tjenst än den han sjelf innehar, är, med undantag af det i § 91
förutsatta fall, i allmänhet icke berättigad att derför erhålla särskild aflöning;
dock ankommer på Fullmäktige tillerkänna innehafvaren deraf ett efter omständigheterna
lämpadt arfvode, uppgående till högst halfva beloppet af skilnaden
mellan hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna för den tjenst han blifvit
förordnad att bestrida.

Extra ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbörligt
förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning, åtnjuter under den tid, denna
tjenstgöring fortfar, den för lägsta tjenstegraden bestämda lön. Vid enahanda
förhållande tillgodonjuter jemväl extra ordinarie vaktmästare, hvilken bestridt vaktmästaregöromål,
samma aflöning, som för den förrättade sysslan är i staten
anslagen.

Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall, efter afdrag
af hvad för tjenstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken
uppkommer, intill dess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan stadgad ordning
blifvit förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla Enke- och Pupillkassan
vid Riksgäldskontor; kommande nämnda kassas rätt till dylik lönebesparing att
upphöra, så snart konstitutorial å tjensten blifvit af Fullmäktige utfärdadt.

Bill. till Riksd. Prof. 1888. 4 Sami. 1 Afd. 20 Höft,

3

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 32.

§ 87.

Då tjensteman eller vaktmästare för enskilda angelägenheters besörjande erhållit
tjenstledighet, bör lian sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens förrättande
under den tid tjenstledigheten fortfar.

§ 88,

Innan ledig tjenst af Fullmäktige återbesattes, skall sådant jemte de med
samma tjenst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken sökande ega
att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag å vanliga ställen inom Riksgäldskontoret.
Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från anslagets utfärdande,
dock beror af Fullmäktige att utsätta ny ansökningstid, derest, inom
den först bestämda tiden, någon till tjenstens erhållande fullt skicklig och lämplig
sökande sig icke anmält.

§ 89.

För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgäldskontoret fordras att
hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre elementarläroverk; dock böra
de tjensteman, som anställas vid Fullmäktiges kansli, hafva aflagt den akademiska
examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens Kansli eller i rättegångsverken;
äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan, bör hafva fullgjort
hvad författningarne föreskrifva i afseende på dem, som i domarevärf må
begagnas.

§ 90.

Vid lediga tjensters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande den
som Fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten
af de särskilda befattningarne, finna till den lediga tjensten mest skicklig och passande;
dock ega Fullmäktige att, der de så lämpligt finna, tillsätta lediga fenster
endast med konstitutorial; hvarvid den tjensteman, som sådant konstitutorial erhåller,
under den tid han tjensten innehafver, egen åtnjuta de lönevilkor, aflöningsstaten
för tjensten bestämmer.

Statsutskottets Utlåtande N:o 32.

19

Angående behandlingen af frågor rörande tjcnsteförsummelser
in. in.

§ 91.

Om någon Eiksgäldskontorets tjensteman vid mindre förseelser i tjensten ej
låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit beträdd
med vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring, eller ock i allmänna lefvernet
ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför Fullmäktige tillrättavisas
och varnas. I händelse den, som på detta sätt undergått första varningsgraden,
ej deraf låter sig rätta, ega Fullmäktige att, med afseende å förekommande
omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera honom från
dess innehafvande tjenst, med förlust af hela eller halfva lönen, hvilken under
tiden må i ersättning för tjenstens förrättande användas.

§ 92.

Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller annat
förhållande suspenderad, å nyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på
Fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera
honom eller helt och hållet skilja honom från dess vid detta verk innehafvande
tjenst och lön. Likaledes beror på Fullmäktiges särskilda pröfning, huruvida tjensteman,
som blifvit nödsakad till borgenärer afträda sin egendom, må vidare bibehålla
och utöfva sin beställning.

§ 93.

Tjensteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller utom
tjensten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar
hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehafvande tjenst.

§ 94.

Om någon af vakibetjeningen i sin tjenst varit försumlig, eller under tjenstgöring
af starka drycker öfverlastad, eller eljest på ett tadelvärdt sätt sig förhållit,
må han, efter sig företeende omständigheter, antingen af Fullmäktiges Deputerade
erhålla föreställning eller genast hos Fullmäktige anmälas till suspension
eller entledigande.

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 32.

§ 95.

Innan tjensteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från
tjänsten, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit infordras.
Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för alltid
skiljes från tjensten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande, honom skriftligen
meddelas. Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blir ledig, får, derest den
afsatte tjenstemannen inom föreskrifven tid anmält sig ämna samma beslut öfverklaga,
icke återbesättas förr, än besvären blifvit af Statsutskottet eller Revisorerne
afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försuttits; kommande
dock den, som emellertid förordnas till tjenstens bestridande, att de med
densamma förenade löneförmåner åtnjuta.

§ 96.

Extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen tillåtelse
eller anmäldt laga förfall från tjenstgöring uteblifvit under treune efter hvarandra
följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lemna äskadt
biträde der han blifvit anstäld, anses hafva förverkat sin rätt att i Riksgäldskontoret
vidare tjenstgöra. Den extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare,
som under honom uppdragen tjenstgöring sig försumligt eller felaktigt förhållit
och, efter att, på sätt i § Öl stadgas, blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras
vara från Riksgäldskontoret skild. För öfrigt anses den extra ordinarie tjensteman
eller vaktmästare, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare
beskaffenhet, vara från verket utesluten.

Angående pensioneringen af Hiksgiildskontorets betjening.

§ 97.

Pensionerna för tjenstemännen samt vaktbetjeningen vid Riksgäldskontoret bestämmas
efter desses vid afskedstagandet innehafvande löner.

§ 98.

Tjensteman eller vaktmästare, som uppnått sjuttio års ålder, eller under
femtio år varit i allmän tjenst, är vid afskedstagandet berättigad att erhålla en
hela lönen motsvarande pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas den tjen -

Statsutskottets Utlåtande N:o 32.

21

steman eller vaktmästare, som fylt sextiofem och i allmän tjenst tillbragt fyratio
år, så vida behörigen styrkt är, att han befinner sig i ett sjukligt eller försvagadt
tillstånd.

§ 99.

Den tjensteman eller vaktmästare, som, efter att hafva uppnått en ålder
af sextio år, anhåller om afsked, må, derest han varit i allmän tjenst omkring
fyratio år, komma i åtnjutande af pension till ett belopp, som motsvarar tre fjerdedelar
utaf hans senast innehafda lön. Innan tjensteman eller vaktmästare
uppnått sextio lefnads- och omkring fyratio tjenstår, kan, endast i händelse af
bevislig oförmåga till vidare tjenstgöring, pension vid afskedstagandet honom tilldelas.
I sådant fall lämpas densamma efter tjenståren ensamt på det sätt, att
för hvarje dylikt år, som brister i nyss nämnda antal, afdrages en fyrationdedel
fråu ett tre fjerdedelar af lönen motsvarande pensionsbelopp. Men för den, som
fylt fyratio tjenstår och sextio lefnadsår, ökas deremot detta pensionsbelopp
med en fyrationdedel af lönen för hvarje Överskjutande tjenstår, eller med en
sextiondedel af lönen för hvarje lefnadsår, om ett sådant beräkningssätt finnes för
afskedssökande mera förmånligt.

§ 100.

Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes oundgängligen
nödigt, kunna Fullmäktige på pcnsionsstat förflytta tjensteman, som af ohjelpligt
sjukdomstillstånd eller afgjord oförmögenhet är förhindrad att vidare gagna
verket, oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega Fullmäktige att,
efter omständigheterna, antingen tillägga tjenstemannen hela lönen i pension,
ehvad de föreskrifna lefnads- och tjenståren äro uppnådda eller icke, eller ock
tillämpa de grunder för pensionens bestämmande, som i näst föregående paragraf
äro faststälda.

Derest åter vaktmästare förr, än han uppnått den för pensions erhållande
bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle genom sjuklighet eller af annan orsak
blifva oförmögen att sina tjensteskyldigheter vidare fullgöra, ega Fullmäktige
att, efter noggrann pröfning af de i hvarje fall förekommande omständigheter och
förhållanden, vid hans afskedande tilldela honom eu årlig pension, uppgående till
högst två tredjedelar af lönen.

22

Statsutskottets Utlåtande N:o 32.

Aflöningsstat för Itiksgäldskontorets tjensteman och vakt betjening.

Lön.

Tjenstgörings-

Summa.

penningar

1 Sekreterare, som tillika är ombudsman

4,400

1,600*

6,000

_

1 Kassör ..................................................

4,400

—

1,600

—

6,000

—

1 Kamrerare...............................................

4,000

_

1,600

—

5,000

_

1 Revisor...................................................

2,500

—

800

—

3,300

—

1 Kassabokhållare ....................................

2,500

—

800

—

3,300

—

1 Lånebokhållare.......................................

2,000

—

800

—

2,800

—

1 Registrator och Kanslist .....................

1,500

—

900

—

2,400

—

1 Kammarskrifvare...................................

1,500

—

600

—

2,100

—

1 Förste Vaktmästare .............................

700

—

100

—

800

—

1 Vaktmästare ..........................................

G00

—

100

—

700

—

1 Vaktmästare ..........................................

600

—

100

—

700

—

1 Vaktmästare ..........................................

600

—

100

—

700

—

Summa kronor

25,300

—

9,100

—

34,400

—

Tillägg: För Revisorn, Bokhållarne, Registrator!! och Kanslisten samt Kam -

marskrifvaren kan, då de icke innehafva annan tjenstebefattning, lönen efter fem

års tjenstgöring inom graden förhöjas med....................................... Kronor 500: —

samt för Revisorn och Bokhållarne, efter tio års tjenstgöring

inom graden, med ytterligare............................................................... » 500: —

För vaktbetjeningen kan aflöningen efter fem års ordinarie
tjenst och derunder ådagalagdt välförhållande höjas, lönen med... » 100: —

och tjenstgöringspenningarne med ......................... » 100: —

Vaktbetjeningen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle denna förmån
komma att för vaktmästarne eller någon af dem upphöra, äro de berättigade
att i stället såsom tjenstgöringspenningar uppbära 200 kronor hvar.

Vid tillämpningen af denna aflöningsstat iakttages derjemte följande :

l:o) De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras
endast för den tid tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester,
men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå till den,

* Så länge Sekreteraren innehar fri bostad, utgå tjenstgöringspenningarne med endast G00
kronor; dock så att, vid afdrag i följd af tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af do för sådant
fall gifna bestämmelser, sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflöningsbeloppot
i dess helhet.

Statsutskottets Utlåtande N:o 32.

23

som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman eller
vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära
de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon del deraf.

2:o) För bestridande af tjenstgöringen under semester ega Fullmäktige att
anvisa till extra ordinarie tjensteman arfvoden, beräknade efter ett tusen kronor
för år.

3:o) Innehafvare af lön enligt förestående stat äro underkastade den vidsträcktare
tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som kan varda
stadgad, och böra de fullmakter eller konstitutorial, som för Riksgäldskontorets
tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om deras skyldighet att åtaga sig de nya
eller förändrade göromål, som kunna dem åläggas.

Indragningsstat vid Riksgäldskontoret.

Kommissarien Herman Husberg

4,400

Notarien August Neyber

3,000

Kontorsskrifvaren Adolf Wilhelm Sandsjö

1,500

—

Kontorsskrifvaren Axel Adolf Stridsberg

1,500

—

Kammardrängen Per Fredrik Rydqvist

575

—

Summa kronor

10,975

—

Pensionsstat vid Riksgäldskontoret.

Förre Registrator!! och Arkivarien Claes Otto Vougt

1,417

50

Förre Ombudsmannen Leontius Hallman

1,500

—

Allid ne Sekreteraren i Riksgäldskontoret Carl Gustaf Stuarts enka

Maria Lovisa Stuart, född Koschell

800

—

Summa kronor

3,717

50

Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och äfven
dessförinnan, så vida de för pensionernas utgående stadgade vilkor
upphöra.

24

Statsutskottets Utlåtande N:o 32.

Bil. A.

Riksgäldskontorets vid 1887 års slut utbalanserade kapitalskulder.

Återstående kapitalskuld den 31 December

negiemen-

Tiden, då för-

1887.

tets

bindelserna blif-

Räntefot.

vit utfärdade.

\

Årtal.

§•

Fonderad skuld.

skuld.

1866

5

Skulden för 1860 års pre-

mielån mot obligationer å

2,400,000 Thlr Pr. C:t, bok-

förda till fem sjettedelar

deraf, eller 2,000,000 Thb

1860 d. >/s

----

Thlr 544,583 »/»

—

1872

83

Obligationer för 1872 års

jernvägslån å 24,000,000

It: dr......................................

1872 d. 3lV:i

4 %

Kr. 18,942,800

—

1875

35

Obligationer för 1875 års

1876

33

jernvägslån å 56,250,000

1878

39

Rmk, deraf till 1887 års

1879

15

slut blifvit utlemnade en

1880

38

första emission å 20,250,000

1881

41

Rmk, en andra emission å

18,000,000 Rmk samt af eu

tredje emission, å likaledes

18,000,000 Rmk, obligatio-

ner å 3,241,800 Rmk ......

1875 d. 7*

4 V-2 %

Rmk 39,469,500

—

1S78

39

Obligationer för 1878 års

jernvägslån å 1,500,000 £

jjg St. 1,431,780

St. eller 37,650,000 Francs

1878 d. 15/ö

4 %

(Francs 35^937*678

Statsutskottets Utlåtande N:o 32.

25

Tiden, då för-bindelserna blif-yit utfärdade.

Bäntefot.

Återstående kapitalskuld den 31 December i
1887.

Fonderad skuld.

loke fonderad
skuld.

i

Beglemen

Årtal. §

1880 38 Obligationer för 1880 års
jernvägslån tre emissioner,
hvardera å 39,930,000 Kr.,
motsvarande 2,200,000 £

St., 55,440,000 Francs eller
44,880,000 Rink, eller tillhopa
Kr. 119,790,000 motsvarande
£ St. 6,600,000,

Francs 166,320,000 eller

Kink 134,640,000 ............... 1880 d.

1886 42 Obligationer för 1886 års
jernvägslån å 72,000,000
Kr. eller 81,000,000 Rmk,
deraf till 1887 års slut
blifvit utlemnade obliga-;
tioner å tillhopa 48,000,000
Kr. eller 54,000,000 Kink 1886 d. Ve
,1 887140 Obligationer, ouppsägbara
från innehafvarens sida,
men stälda att af Riksgälds-;
kontoret infrias efter sex
månaders föregången uppsägning.
................................ 1 887 d. 30 i2

1866 13! Obligationer, hvilka i anseende
till sin ordalydelse
icke kunna uppsägas, eller

det s. k. gamla lånet .......

1866 14 Obligationer, utfärdade såsomgrundfond
för Allmänna
hypoteksbanken, bokförda
inom linien med R:mt
8,000,000 R:dr..................... 1861 d.

1798

1811

d.

d.30/

4 %

Kr. 114,345,000
£ St. 6,300,000
Francs 158,760,000
Rmk 128,520,000

3 Vs %

Vt

%

%

4 Va %

Rmk 53,837,500

Kr. 2,287.000

Kr. 10,125

Bih. till Riksd. Prof. 1888. 4 Sami. 1 Afä. 20 Häft.

4

26

Statsutskottds Utlåtande N:o 32.

jReglemen-

Tiden, då för-

Återstående kapitalskuld
1887.

den 31 December

Räntefot.

vit utfärdade.

Icke fonderad
skuld.

Årtal.

§•

Ifonderad skuld.

1881

16

Obligationer, utfärdade så-som garantifond för aktie-bolaget Sågverksegarnes
garantiförening, bokförda
inom linien med Kr.

3,000.000.............

1881 d. \/n

4 Va %

__

1866

15

Ännu icke till inlösen före-

■

i

tedda Trollhätte slussverks
lottsedlar å tillhopa 5,000
daler silfvermynt, bokförda
inom linien med R:mt 1,250

R:dr, jemte upplupen ränta
R:mt 2,286: 88 ..

1750 d. Vs

6 %

1866

16

Årliga anslaget till H. M.

Konungen 300,000 R:dr(icke
kapitaliseradt).

1815 d. 9/ii

1866

17

Ränta å H. K. H. Hertigens

af Södermanland, seder-mera Konung Carl XIII,
hemgiftskapital, bokfördt
inom linien med R:mtl 50,000
R:dr .

1778

5 %

1866

18

Innestående fond för Göta

kanals underhållande .

1833 d. 31/i2

5 %

—

Kr. 140,889

1866

20

Fond för Hjeimare kanals och

slussverks underhållande

1866

(utgör blott ett depositum
af fordringshandlingar)......

__

_____

____

21

Dito för Strömsboims kanals

dito (dito)

—

—

__

__

1882

.

3

D:oförSöderteljekanals(d:o)

Statsutskottets Utlåtande N:o 32.

27

Reglemen-

tets

Tiden, då för-

Återstående kapitalskuld den 31 December
1887.

bindelserna blif-

Räntefot.

vit utfärdade.

Icke fonderad
skuld.

Årtal.

§•

Fonderad skuld.

1866

22

Lappmarks ecklesiastikfonds
behållning, bokförd inom
linien med R:mt 100,777: 16

1866

25

Brud gåfvo vinsten (kapital-skulden afskrifven).

1869

77

Post-assuransfonden (ingår

bland Riksgäldskontorets
öfriga tillgångar, men med
den förbindelse, som § 77
i 1869 års reglemente inne-håller)..................................

28

Statsutskottets Utlåtande N:o 32.

Bil. B.

Itiksgäldskontorets Tid 1887 års sint utbalanserade kapitalfordringar för de af dess medel

utbetalda eller godtgjorda lån.

f

Reglernen- i

tets

Tiden, då lånet
utbetalts.

Annuitet.

Eäntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåteretod j
vid 1887 års
sint.

Årtal.

§•

I

1

a) Byggnadslån.

1 1866

39

Lån till staden Kristine-

*

1

hamn och Varnums lands-församling, för uppbyggan-de af ny kyrka i Kristine-

[18491
jl854J

■

1 .2 % 1
'' jemte >
1 ränta. J

3 %

37,500

_

10,580

33

»

55

Lån till staden Eksjö, för

återuppbyggande af den
under år 1856 nedbrunna

I

delen af nämnde stad ......

1857

G o.l %

4 o. 4V* %

200,000

_

16,397

66

48

Lån till Skara domkyrka,

för densammas reparation

1858

6 %

4 %

25,000

—

1,441

57

42

Lån till Vallentuna försam-

ling i Stockholms län, för
ny kyrkas uppbyggande ..

1859

20,000

—

5,345

95

43

Lån till Vesterås domkyrka,

för densammas reparation

1860

__

—

28,000

—-

28,000

—

36

Lån till staden Jönköping,

9

för uppförande derstädes af
ett nytt lärohus för ele-mentarläroverket..................

1861

5 *

4 %

120,000

77,257

96

Transport

|

—

—

—

139,023

1

47

Statsutskottets Utlåtande N:o 32.

29

Eeglemen-te ts

liden, då lånet
utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod
vid 1887 års j

Årtal.

§.

Transport

—

_

—

—

—

139,023

47;

1

1866

90

Lån till Apotekare-societe-

ten, för uppförande af eu
byggnad åt Farmaceutiska
institutet.........................

1862

5 %

4 %

50,000

29,178

501

j

37

Lån till staden Umeå, för

uppförande af byggnader för
Umeå läroverk ..

1864

7/

»

25,000

—

18,562

19:

■■i

Lån till staden Falun, för

uppförande af ett nyttläro-verksbus derstädes ..

1864

»

»

40,000

29,735

65

»

Lån till staden Sala, för upp-

förande af ett nytt läro-verkskus derstädes.........

1865

»

12,000

8,897

731

i

y>

Lån till staden Halmstad, för

uppförande af byggnad förj

i

ett fullständigt elementar-läroverk derstädes...........

1866

»

»

25,000

19,528

54

Lån till staden Kalmar, för

uppförande af eu ny bygg-nad för läroverket derstädes

1866

»

40,000

31,223

56

»

1481)

Lån till staden Venersborg,

för uppförande af en ny
byggnad för högre elemen-tarläroverket derstädes ......

1867, 1868

i»

»

40,000

OO

T—i

CO

36

x>

1482)

Lån till staden Vestervik, för

uppförande af ny byggnad]

Transport

—

—

—

_

308.168 -

*) Jfr § 16 mom. 3 i 1867 års Eeglemente.
5) Jfr § 16 mom. 4 i 1867 års Eeglemente.

30

Statsutskottets Utlåtande N:o 32.

Reglemen-

tets

1’iden, då lånet
utbetalts.

Annuitet.

Räntefot. ! Ursprungliga
beloDDet.

Kapitalåterstod
vid 1887 års

Slut.

Årtal.

§

Transport

—

—

308,168

-

åt elementarläroverket der-städes ..........................

1867, 1868

5 %

4 % 20,000

16,153

07

1866

1481)

Lån till Upsala Domkapitel,

för uppförande af ny bygg-nad för högre elementar-läroverket derstädes .

1867, 1868

140,000

113,082

80

»

1481)

Lån till Karlstads Domka-

pitel, för uppförande af ny
byggnad för högre elemen-tarläroverket derstädes ......

1868

i ! 40,000

32,723

52

1483)

Lån till Skara Domkapitel,

för förändring och tillbygg-nad af elementarläroverks-

byggnaden derstädes...........

1868, 1869

40,000

__

33,017

95

1868

47 *)

Lån till domkyrkan i Karl-

stad, för densammas repa-ration ...................................

1869

6 %

> 23,500

I

11,446

64

1866

1485)

Lån till staden Kristianstad,

för utvidgande af elemen-tarläroverksbyggnaden der-städes.............................

1873, 1875

5 %

i

* 20,000

18,175

77

1874

5

Lån till direktionen för se-

minarium för bildande af
lärarinnor, för inköp af
byggnad åt nämnda semi-

narium ...........................

1875

i 59,000

—

50,134

74

Transport

—

|

1

582.902 49

J) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års Reglemente.
a) Jfr § 16 mom. 2 i 1867 års Reglemente.
s) Jfr § 27 i 1869 års Reglemente.

'') Jfr § 26 i 1869 ära Reglemente.

s) Jfr | 8 i 1873 års Reglemente samt § ö mom. 3 i 1875 års Reglemente.

Statsutskottets Utlåtande N:o 32.

31

Reglemen tets -

Årtal. §

1882 | 17

1866 I 57

142

1872 i 32

1877'')!

111877
| (1878

/1880
(188!

8

6

13

10

Transport1

Lån till föreståndarne för
Linköpings domkyrka, för
fullbordande af tornbyggnaden
å domkyrkan .........

= 611,628: 55

b) Tomtregleringslån.

Lån till staden Eksjö, för
ny tomtreglering efter 1856

års eldsvåda......

Lån till staden Karlstad,
för reglering af torg, gator
och tomter efter 1865 års

eldsvåda...........

Lån till staden Strengnäs,
för ny tomtreglering efter

1871 års eldsvåda.....

Lån till staden Strömstad,
för ny tomtreglering efter

1876 års eldsvåda.....

Lån till staden Söderhamn,
för ny tomtreglering efter

1876 års eldsvåda .....

Lån till staden Hudiksvall,
för ny tomtreglering efter
1878 och 1879 årens eldsvådor
.............

= 485,097: 28

Transport

'') Se vidare § 3 i 1881 års Reglemente.

Tiden, då lånet
utbetalts.

Annuitet

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod
vid 1887 års
slut.

—

—

— i

—

—

582,902

49

1883

5 %

4 %

30,000

—

28,726

06

!

1857

6 %

''

30,000

—

3,461

52

|

1867

50,000

—

26,302

51

1872

»

»

30,000

—

20,984

51

1S78

]

■

b %

50,000

—-

49.500

— 1

1878, 1S79

1

200,000

—

188,948

74 i

CM

OO

OO

rH

t-H

OO

00

T—(

» i

200,000

—

195,900

1

1

—

—

1,096,725

83

32

Statsutskottets Utlåtande N:o 32.

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet
utbetalts.

Annuitet.! Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod
vid 1887 års
slut.

Årtal.

§•

:

I

Transport

—

—

—

—

—

1,096,725

83

<■) Lån till hamn- och bro-

byggnader samt åars
upprensning.

1866

62

Lån till staden Cimbrishamn,

för hamnbyggnaden derstä-des ..............

1843

5 %

3 %

37,500

173

92

63

Lån till staden Kristianstad,

för hamnanläggning vid

30.000

Åhus....................................

1848

2-

1,689 48

84

Lån till Torsångs församling,

för anläggning af 2:ne flott-broar i närheten af Tors-

ångs kyrka, den ena öfver
Dalelfven och den andra

öfver Lillelfven .................

1859

6 %

4 %

10,000

—

1.126

83

»

71

Lån till staden Grenna, för

byggande af hamn vid denna
stad ....................................

1861

»

37,500

_

4,284

23

»

Lån till staden Åmål, för
hamnbyggnad vid denna stad

1861

■»

y>

8,000

—

1,518

92

»

Lån till staden Karlstad, för

fortsättning af hamn- och
kanalanläggningen vid Karl-

stad .................................

1861

»

»

70,000

—

7,958|36

2>

»

Lån till staden Piteå, för

uppmuddring af segelleden

Transport

—

—

—

1 ■

—

1,113,427 57

Statsutskottets Utlåtande N:o 32.

33

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet
utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

; Ursprungliga
beloppet.

Kapitalåterstod
vid 1887 års

Årtal.

§•

Transport

—

—

—

—

1,113,427

57

mellan Piteå och lastnings-platsen Löfholmen samt an-läggning af en lastbrygga
vid nämnde stad .

1861

6 %

4 %

26,000

2,941

65

1860

86

Lån till arbetsdirektionen,

#

för brobyggnad öfver Ume
eif invid staden Umeå

1861

»

55,000

_

6,263

54

2>

71

Lån till Ronneby köping, för
Rottneåns upprensning och
fullbordande af den påbör-jade jetéebyggnaden vid in-loppet till nämnda å

.

1861

»

>J>

10,000

1,138

07

71

Lån till staden Helsingborg,
för förbättring och utvidg-ning af dess hamn

1862

2>

230,000

38,816

29;

{1877

G

Lån till staden Oskarshamn,

{1878

12

för förbättrande af dess

hamn ..............

= 137,672: 37

J1878{

{1879{

»

5 %

80,000

—

71,811

08

d) Län till kanal- och

slussanläggningar.

1866

931)

Lån till Dalslands kanalak-

*

tiebolag, för segelleds öpp-nande från Hattefura vid
Venern till sjön Stora Lee

1865,1867

5 %

3 %

800,000

574,953

''

07

■

Transport

---- —

—

—

_

1.809,351

27

*) Se vidare § 134 mom. 13 i 1863 års Reglemente.

Bill. till Biksd. Prof. 1938. 4 Sand. 1 Afd. 20 Höft

t

34

Statsutskottets Utlåtande N:o 32.

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet
utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod j
vid 1887 års j

Årtal.

§■

Transport

—

—

—

__

1,809,351

i

27

1866

94»)|

s

118 i

Lån till Kinda kanalaktiebo-

143 |

lag, för utsträckning af Ivin-da båtled medelst kanalje-

•

''

143-)

ring af Stångån från sjön
Rengen till Linköpings hamn
Lån till Dalslands kaualak-

} 1865 \

|^1867-187 0|

5 %

3 %

437,500

359,692

05j

tiebolag,för kanal-och sluss-

1

anläggning mellan sjöarne
Östra och Vestra Silen på

1

Dalsland ..........................

1868,1869

6 %

4 %

51,200

—

23,196

89

= 957,842: Öl.

!

i

e) Lån till jernvägs-

anläggningar.

,

11866

75

Lån till Norbergs jernvägs

11878

3

nya aktiebolag, för anlägg-ning af jernväg fr. Kärrgruf-

van inom Norbergs bergs-lag till sjön Åmänningen

1852

5 %

»

150,000

70,747

73

»

Transport

—

2,262,987^94

i

*) Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 års Reglemente;

§ 11 mom. 9 i 1867 års Reglemente;

§ 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års Reglemente;

§ 24 mom. 11 och § 31 mom. 5 i 1869 års Reglemente.

2) Jfr § 11 mom. 8 i 1867 års samt § 24 mom. 10 i 1869 års Reglemente.

Statsutskottets Utlåtande N:o 32.

35

| Reglemen-tets

■

Tiden, då lånet
utbetalts.

Annuitet.

Räntefot

i Ursprungliga
belonnet.

Kapitalåterstod
vid 1887 års

slut.

i Årtal.

§•

f

Transport

—

—

—

;---

—

2,262,987

94

(1866

(1878

75

3

Lån till dito, för fullbordan-de af samma jernväg.......

(1855(

(1856/

3 %

2 %

150,000

85,934

06

1 1866

77

Lån till Gefle—Dala jern-

vägsaktiebolag, för anlägg-ning af jernväg mellan stä-derna Falun och Gefle...

1855—1859

6 *»)

2,400,000

33,072

10

»

76

Lån till Vessman—Barkens

jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan
sjöarne Norra Barken och
Vessman inom Norrbärkes
och Grangärdes socknar af
Stora Kopparbergs län......

118561
(1857/

5 %

3 %

200,000

19,615

47

79

Lån till Borås jernvägsak-tiebolag, för anläggning af
jernväg mellan Borås och
Herrljunga...........................

5 %

4 %

24

1862, 1863

1,377,055

902,807

03

. »

80

Lån till Vexiö—Alfvestads

jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan
Vexiö och Alfvestads station

på Södra stambanan .. . .

1864

7 ^)

y>

434,000

—

273,521

87

81

Lån till Köping—Uttersbergs
jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg från
hamnen vid Köping till Ut-tersberg med grenbana till

/186 4 (

sjön Lillsvan.......................

(1865/

2>

■■

500,000

—

6,749

16

1

Transport

—

8,584,687|63

Anm. J) Enligt K. Br. d. 6/9 1872.

Anm. a) Enligt Kong!. Maj:t.s resolution af d. 11,

’n

1886.

36

Statsutskottets Utlåtande N:o 32.

Reglemen-

tets

iTiden, då lånet;

1 utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.1

i

Ursprungliga *
beloppet.

Kapitalåterstod
vid 1887 års
slut.

Årtal.

§•

| 1

Transport; --—

—

--!

1

3,584,687 j

63

1866

80

Lån till Helsingborg—Lands-krona—Eslöfs (Helsingborg

1

|

—Billeberga, äfven Helsing-borg—Årup) jernvägsaktie-bolag, för anläggning af
jernväg mellan Helsingborg
och Årup..............................(1864. 1 865

5 %

4 %

1,100,000

791,645

1

74

Lån till Kristianstad—Hess-

leholms jernvägsaktiebolag,
för anläggning af jernväg
mellan Kristianstad och

Hessleholms station på So- j

dra stambanan.....................(1864. 1865

720,000

484,651

56

»

Lån till Ystad—Eslöfs jern-j

vägsaktiebolag, för anlägg-ning af jernväg från Eslöfs
station på Södra stamba-nan till Ystad .....................11864—-1866

2,450,000

1,723,506

88

»

Lån till Landskrona—Eslöfs
jernvägsaktiebolag, för an-

läggning af jernväg mellan !

Landskrona och Eslöfs sta- j

tion på Södra stambanan j 1864—1866

»

»

1,200,000

839,468

39

82

Lån till Uddevalla—Veners-;

borg—Herrljunga jernvägs-aktiebolag, för anläggning
af jernväg från Herrljunga
öfver Venersborg till Ud-devalla...............................*1865—1867

y>

»

3,240,000

—

2,406,979

i

L_

10

1

Transport ----

i

9,830,939

30

Statsutskottets Utlåtande N:o 32.

37

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet
utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

Kapitalaterstod
vid 1887 års

slut-.

Årtal.

§•

Transport

__

_

__

_

9,830,939

30

1871

31

Lån till Karlskrona—Vexiö

jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan
städerna Karlskrona och

11872)

Vexiö..................

18731

5 % *)

4V-2 %

2,600,000

—

2,290,267

74

»

Lån till Krylbo—Norbergs
jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan

jl 874]

»

»

Krylbo och Norberg

Lån till Upsala—Margrete-hillsjernvägsaktiebolag, för

|1872\

(1873)

6 %

5 %

406,000

348,320

45

anläggning af jernväg från
Upsala till Gefie

1873

500,000

437.1 10

53

»

»

Lån till Bergslagernas jern-

vägsaktiebolag, för anlägg-ning af jernväg från Lud-vika till Kil, mot skuldför-

11874)

bindelse

18751

51/- %-)

»

5,000,000

4,766,239

38:

i 1878

11

Lån till Bergslagernas jern-

11876)

i

vägsaktiebolag, för anlägg-ning af jernväg från Falun
till Göteborg, mot obliga-tioner å nominelt 6,291,000
Kr., efter 90 % .

1878, 1879

6,078,240

5,661,900

1876

5

Lån till Vestervik—Åtvida-

berg—Bersbo jernvägsaktie-bolag, för anläggning af
jernväg från Vestervik öfver
Jenny, Gamleby och Åtvida-

Trausport

__

—

23,334,777

40

'') Se § 3 af 1886 års Reglemente.
2) 8e § 3 af 1883 års Reglemente.

i

38

Statsutskottets Utlåtande N:o 32.

1

Reglemen-

tets

Tiden, då lånetj
utbetalts. t

Annuitet, j

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod
vid 1887 års
slut.

Årtal.

§•

1

Transport

---

—

—

—

—

23,334,777

40

berg till Bersbo, med bi-

(1877)

bana till Storsjön...............

1878/

5 %l)

4*2 %

1,865,000

—

1,802,393

83

1876

K

0

Lån till Hultsfred—Vester-

(1879)

viks jernvägsaktiebolag, för
anläggning af jernväg mel-lan Hultsfred och Jenny med

bibana till sjön Yxern, sido-spår till Ankarsrum och

118771

hamuspår vid Verkebäck...

1878

'' '')

*

1,750,000

—

1,702,157

19

5>

Lån till Vislanda—Bolmens

|l879]

jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg från
Vislanda öfver Ljungby till
sjön Bolrnen ................

fl 877/
(1878/

, >)

.

785,000

772,832

50

»

»

Lån till Gotlands jernvägs-

aktiebolag, för anläggning
af jernväg från Visby till

(18771

Hemse kyrka.......................

1878}

» *)

500,000

—

483,215

50

J *

» \

(1879)

Lån till Södra Dalarnes jern-

\1879

13/

vägsaktiebolag, för anlägg-ning af jernväg från Kryl-bo station på statens Norra
stambana öfver Avesta, He-demora och Säter genom
Gustafs och Tuna socknai
till Borlänge station å
Bergslagernas jern vägsak-tiebolags jernväg jemte bi-

1

!

■

1.

_

Transport

|__

—

‘

1

I

1

!

128,095,376

42

*) Se § 3 af 1883 och 1886 års Reglementen.

Statsutskottets Utlåtande N:o 32.

39

j”''.........~.....~

Tiden, då lånet
utbetalt».

Annuitet.

Räntefot.

...............

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod
rid 1887 års
slut.

28.095,376

1879

1880

5 % »)

1881

4'' •• %

2,375,000

—

2,337,685

78

1882

1879

1880

f

» '')

»

2,600,000

—

2,559,150

75,

1881

i

1883

1884

»

a)

750,000

746,197

94

1885

1886

•

1883 — 1886

It

950,000

—

950,000

—

1883—1886

_____

1,500,000

—

''

1,500,000

—

Reglemen tets -

Årtal.

Transport

bana till Bispbergs grufvefält
............

1876 ! 5

1881 i 11

Fritsla till Borås..............

Lån till Lenna—Norr t elj t
jernvägsaktiebolag, för ans
läggning af jernväg mellan
} Lenna station på Upsala—
; Lenna jernväg och Norr |

telje ...................................

jLån till Siljans jernvägs -

jernvägsaktiebolags jernväg
till Insjön i Dalarne..

Höganäs till Kattarp och
från Kattarp till Åstorp
[Lån till Hvetlanda—Säfsjö
i jernvägsaktiebolag, för an
I läggning af jernväg från
Hvetlanda till Säfsjö sta

Transport)

36,188,410 89

'') Se § 3. af 1883 och 1886 års Reglementen.

a) Hraraf vid 1887 års slut återstodo ej lyftade Kronor 3,802; 06.

40

Statsutskottets Utlåtande N:o 32.

Reglemen-

tets

Tiden, dålånet] A HetJBäntefotj

utbetalts.

Ursprungliga

beloppet.

1

Kapitalåterstod j
vid 1S87 års
slut. |

Årtal. | §.

Transport

1

36,188,410.89

|

1881 15

tion å statens Södra stam-bana ....................................

Lån till Finspong—Nors-

(1883) |

1885 5 % 4Va %

*1 886''

300,000 —

I

300,000 —

1884

14

holrns jeruvägsaktiebolag,

| för anläggning af jernväg!
j från Finspongs station å
! Pålsboda—Finspongs jern-!

1 vägsaktiebolags bana till
, Norsholms station å statens]
Östra stambana och Nors-;
holm—Ristens kommunika !

tionsaktiebolags bana.........

Lån till Stockholm—Kimbo
| jernvägsaktiebolag, för ani
läggning af jernväg från
j Stockholm till Rimbo gäst I

gifvaregård ........................|\

Lån till Kinds härads jern- ''
vägsaktiebolag för anlägg|
ning af jernväg mellan Bo |

rås och Sveuljunga............

Ytterligare lån till Skåne—

| Hallands jernvägsaktiebo!
lag för anläggning af jern;
vägar från Helsingborg öfver
Engelholm till Halmstad,
från Höganäs till Kattarp
och från Kattarp till
Åstorp .................................

1883—1886

j1883-1885)
1887 j

}18 84\
)1 887 j

J18 8 5 \
\1886j

500,000;-

500,000!

500,000 —j 500,000]-

500,0001—

»00,000 ;■

795,500

Transport

795,500

38,783,910 89

Statsutskottets Utlåtande N:o 32.

41

Reglemen-

—

j----

- -

.-----

—

----------

tets

Tiden, då lånet
utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

1 beloppet.

1

Kapitalåterstod
vid 1887 års

Årtal.

§•

slut.

Transport

—

—

—

—

38,783,910

89

1884

15

Lån till Mellersta Hallands

1886

jernvägsaktiebolag för an-läggning af jernväg mellan
städerna Halmstad och
Varberg

1885

■

5 %

4 V* %

a)

1,550,000

1,033,332

_____I

16

Lån till Skara—Kinnekuile

—Venerns jernvägsaktie-bolag för anläggning åt
jernväg från Skara till
Kinnekuile och Venern

1887

»

b)

324.000

165,000

»

Lån till Svartelfs jernvägs-aktiebolag för anläggning
af jernväg mellan Carls-däld och Grythyttehed

c)

in. in.

1887

»

341,000

170,000

»

»

Lån till Halmstad—Bolmens

jernvägsaktiebolag för an-läggning af jernväg från
Halmstad till Byholma och
Bolmen med sidospår till
sjön Södra Unnen

1887

»

a)

825,000

415,000

17 !

Lån till Göteborg—Hal-

lands jernvägsaktiebolag
för anläggning af jernväg
mellan Varberg och Göte-

e)

2,068,000

*

borg .................................

1887

»

»

—

1,034,000;

_j

= 39,409,002: 68

J

Summa

i i ! 1

41,601,242

89

i

a) Hvaraf

vid

1887 års slut

ännu ej lyftats

Kr.

516,668: —

b)

D:o

vid

d:o

d:o

Kr.

159,000: —

c)

D:0

vid

d:o

d:o

Kr.

171,000: —

d)

D:o

vid

clio

d:o

Kr.

410,000: —

e)

D:o

vid

clio

d:o

Kr.

1,084,000: —

Bill. till Riksd. Prål.. 1888. 4 Sami. 1 Afd. 20 Haft.

(3