Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

N:o 3.

Ank. till Riksd. kansli den 23 febr. 1888, kl. 2 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under rik,sstatens andra
Jmfvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet.

(l:a U. A.)

l:o. Innan utskottet yttrar sig om de särskildt under andra hufvudtiteln
gjorda förslag och förekommande anslagsbehof, har utskottet ansett sig
böra afgifva utlåtande öfver tre här nedan i denna punkt omförmälda motioner,
hvilka, om ock ej omedelbart sammanhängande med statsregleringen för
nästkommande år, afse statsutgifter under såväl andra hufvudtiteln som samtliga
de följande hufvudtitlarne.

Uti två inom Andra Kammaren väckta motioner har föreslagits dels
af herrar N. Nilsson i Skärhus och Ollas A. Ericsson i Ofvanmyra (n:o 75),
att Riksdagen måtte besluta:

att de tjensteman, hvilka från den dag Riksdagen komme att fatta
beslut i frågan utnämndes första gången till aflönade befattningar inom
staten eller inom annan corps eller embetsverk än de nu vore anstälda, skulle
åtnjuta i lön ett med tjugu procent minskadt belopp utaf de aflöningsförmåner,
som nu för samma tjenstebefattning vore faststälda att utgå, samt att denna
minskning skulle afse såväl lön som tjenstgöringspenningar;

att undantag härifrån skulle ega rum för de befattningar inom staten,
der aflöningsförmånerna nu icke öfverstege 1,500 kronor;

att de tjensteman, hvilka nu innehade aflönad befattning inom staten
och från den dag Riksdagen derom fattat beslut vunne befordran endast en
gång till högre atlönad befattning inom samma corps eller embetsverk de nu
Bill. till Rilcsd. Prof. 1888. 4 Sami. 1 Afd. 3 Häft. 1

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 3

tillhörde, endast skulle ega uppbära femtio procent af den förhöjning i lönen
utöfver deras nuvarande aflöningsförmåner, hvartill den nya befattningen
enligt nu faststälda stat berättigade,'' samt att dessa femtio procent skulle
utgå i form af lön och tjenstgöringspenningar med lika procenttal; samt

att de besparingar, som härigenom uppstode, skulle blifva statsverket
under hvarje särskild hufvudtitel tillgodoförda för hvarje särskild statsregeleringsperiod
under lämplig rubrik för att ingå såsom statsverkets besparingar vid
statsregleringarne under öfvergångstiden;

dels af herr L. Börjesson in. fl. (n:o 122):

att Riksdagen måtte för sin del besluta att vid alla utnämningar eller
befordringar af embets- och tjensteman lönerna måtte nedsättas med 20
procent, dock så, att lön, som ej uppginge till 2,000 kronor, borde vara befriad
från någon procentnedsättning, och att Riksdagen i skrifvelse till Kong!
Maj:t måtte anhålla, det Kongl. Maj: t täcktes bifalla Riksdagens beslut
samt ombesörja, att ny lönereglering måtte blifva så skyndsamt som möjligt
vidtagen i enlighet med ofvan antydda förslag.

Anledningen till dessa framställningar utgöres, såsom af motionärernas
motivering framgår, hufvudsakligen af det prisfall, som å en del varor inträffat,
och den deraf föranledda mindre goda ekonomiska ställning, hvari en
ej ringa, och högeligen afsevärd, del af landets befolkning för närvarande
befinner sig. Dessa förhållanden torde emellertid ej i och för sig innefatta
tillräcklig orsak till en åtgärd, så vidtomfattande och till sina möjliga följder
betydelsefull som den af motionärerna åsyftade.

De löneregleringar, på grund af hvilka de fleste statens embets- och
tjenstemäns löner nu utgå, äro ganska nyligen och efter sorgfälliga föregående
undersökningar beslutade. De prisfall, som derefter inträffat, äro till ej ringa
del af sådan beskaffenhet, att många andra klasser af landets befolkning än
statens embets- och tjensteman af desamma haft gagn, och de varor, hvilkas
värde sjunkit och i afseende å hvilka berörda, för de fleste af landets invånare
lika förhållande ej egen rum, torde hufvudsakligen bestå i spanmål och andra
sådana råämnen, hvilkas pris endast medelbart och i jemförelsevis ringare
mån inverka på tjenstemännens utgifter för sina lefnadskostnader. Då härtill
kommer att just vid innevarande riksdag beslut fattats, som åsyfta att, om
också endast småningom, åstadkomma en ändring till det bättre af det ogynsamma
ekonomiska läge, som föranledt de ifrågavarande motionerna, samt
att den besparing för statsverket, som af ett bifall till motionerna skulle
föranledas, komme att inträffa endast småningom, i mån af embetens och
tjensters ledigblifvande och återtillsättande, således i det stora hela först i
en framtid, då landets allmänna ekonomiska ställning möjligen kan vara en

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

3

annan och bättre än den, som framkallat motionerna och de till grund för
dessa liggande åsigter och förhållanden, får utskottet hemställa,

a) att ofvan omförmälda motioner icke må till någon
Riksdagens åtgärd föranleda.

Vidare har herr A. E. Petersson i Hamra m. fl. uti en inom Andra
Kammaren väckt motion (n:o 149) föreslagit, att Riksdagen må besluta:

att till Kong!. Maj:t aflåta en underdånig skrifvelse med begäran, att
Kong]. Maj:t täckes till nästa Riksdag låta utreda och uppgöra en reglering
af samtlige statens embefs- och tjenstemäns löner, byggd på grunderna af
nuvarande kontanta lönebelopp, omsatt i naturaprodukter till hälften råg och
hälften korn, efter ett tjuguårigt medelmarkegångspris från 1866 till och
med år 1886 samt att såväl särskild! utgående tjenstgöringspenningar, ålderstillägg
och pensioner blifva efter samma grunder beräknade för att allt
sammans sedermera utgå efter årets markegångspris, och att i afvaktan härå
vid utnämning till embete eller, tjenst måtte i de utfärdade fullmagterna
eller konstitutorialen intagas vilkoret, att den utnämnde vore skyldig att
underkasta sig de förändrade lönevilkor, som af Riksdag och regering kunde
blifva beslutade; samt

att till Kong! Maj:ts förfogande ställa ett förslagsanslag å femtusen
(5,000) kronor till bestridande af kostnaderna för utredningen af den sålunda
begärda, löneregleringen.

Senast vid 1887 års den 2 maj började riksmöte har enahanda förslag
som det förevarande varit föremål för Riksdagens pröfning. Det lemnades
då, på utskottets derom gjorda hemställan, utan afseende. Som de
af utskottet då för afslag åberopade skäl fortfarande synas utskottet lika
bindande, hemställer utskottet,

b) att förevarande motion icke må till någon Riksdagens
åtgärd föranleda.

Ordinarie anslag under andra hufvudtiteln.

Fångvården.

2:o. Kongl. Maj:t har i statsverkspropositionen under punkterna l:ooch
2:o af andra hufvudtiteln föreslagit, att Riksdagen, med godkännande af de
i det nämnda proposition bilagda statsrådsprotokollet öfver justitiedepartements -

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

ärenden den 12 januari 1888 angifna aflöningsförmåner lör en direktör och
en predikant vid kronohäktet i Pajala samt vilkoren för aflöningarnes åtnjutande
må medgifva:

att bestämda anslaget till fångars vård och underhåll höjes från 488,800
kronor till 490,800 kronor eller med 2,000 kronor; samt

att deremot förslagsanslaget till fångars vård och underhåll minskas
med motsvarande belopp eller från 1,161,200 kronor till 1,159,200 kronor.

Åt nyssnämnda statsrådsprotokoll inhemtas att, sedan .Riksdagen på
extra stat för år 1885 beviljat medel för uppförande af ett kronohäkte i
Pajala, fängelset under år 1887 blifvit färdigbygdt och till begagnande upplåtet,
hvarefter provisorisk stat för detsamma blifvit af Kongl. Maj:t faststäld å
förslagsanslaget till fångars vård och underhåll, i hvilken stat arfvoden till
direktören och predikanten vore uppförda med 1,600 kronor till den förre
och 400 kronor till den senare.

Under åberopande hurusom aflöningarne för motsvarande befattningar
vid rikets öfriga fängelser vore faststälda af Riksdagen och upptagna å det
i riksstaten uppförda bestämda anslaget till fångars vård och underhåll, hade
fångvårdsstyrelsen hemstält om aflåtande af framställning till Riksdagen, att
jemväl aflöningarne till nämnde tjensteman vid kronohäktet i Pajala måtte å
det bestämda anslaget uppföras; och hade styrelsen föreslagit att lönevilkoren
måtte bestämmas sålunda:

för direktören: lön ....................................................... kronor 1,300: —

arfvode ...................................................... » 300:

jemte ålderstillägg 200 kronor efter 5
och ytterligare 100 kronor efter 10 års
tjenstgöring, samt

för predikanten: arfvode ........................................................ » 400: —

samtliga aflöningsförmånerna att utgå under de vilkor och förbehåll, som vore
föreskrifna för tillämpning af den utaf 1876 års Riksdag faststälda aflöningsstat
för en del vid fångvårdsanstalterna anstälde tjensteman.

Direktören vid kronohäktet i Haparanda, med hvilket ifrågavarande
fängelse vore närmast jemförligt, åtnjöte, på sätt departementschefen vid ärendets
föredragning erinrat, enahanda löneförmåner som de för direktören i Pajala
nu föreslagna, och det arfvode, som åt predikanten ifrågasatts, understege hvad
i allmänhet för motsvarande befattningar vid andra kronohäkten vore anslaget.

De belopp, som enligt detta förslag skulle ä det bestämda anslaget
uppföras, utgjorde tillhopa 2,000 kronor, hvadan samma anslag borde med
motsvarande belopp höjas. Men då förslagsanslaget till fångars vård och
underhåll, som under de senare åren lemnat öfverskott, utan olägenhet kunde

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

5

med enahanda belopp sänkas, och någon tillökning i förslagsanslaget till
ålderstillägg för en del vid fångvårdsstyrelsen och fångvården anstälde
embets- och tjensteman icke torde erfordras i följd af rättigheten för direktören
till ålderstillägg, skulle, om förslaget godkändes, deraf icke föranledas någon
ändring i anslagstitelns slutsumma.

Utskottet, som ej har något att erinra mot hvad sålunda blifvit föreslaget,
hemställer:

a) att Riksdagen, med godkännande af de utaf Kongl.
Maj:t föreslagna, i statsrådsprotokollet öfver justitiedepartementsärenden
den 12 januari 1888 angifna aflöningsförmåner
för en direktör och en predikant vid kronohäktet i
Pajala samt vilkor för aflöningarnas åtnjutande, må höja
det bestämda anslaget till fångars vård och underhåll från
488,800 kronor till ''490,800 kronor eller med 2,000
kronor; och

b) att deremot förslagsanslaget till fångars vård och
underhåll må minskas med motsvarande belopp eller från
1,161,200 kronor till 1,159,200 kronor.

Öfriga ordinarie anslag.

3: o. Beträffande öfriga under denna hufvudtitel i riksstaten uppförda
ordinarie anslag, har Kongl. Maj:t icke föreslagit någon förändring, hvaremot
uti två inom Första Kammaren väckta motioner föreslagits dels af herr
friherre It. M. Klincko-wström (n:o 10), att förslagsanslaget »rese- och traktamentspenningar»,
som från och med år 1878 utgått med 18,000 kronor
ärligen, mätte, med till siffran oförändradt belopp, förändras till bestämdt
anslag, och dels af herr C. P. af Buren (n:o 9), att förslagsanslaget
»skrifmaterialier, expenser och ved m. m.», som under femårsperioden 1882—
1886 varit i riksstaten uppfördt med i medeltal 63,000 kronor årligen, men
hvarå i sjelf vägverket under samma period i medeltal utgifvits 85,000 kronor
årligen, måtte från det i nu gällande riksstat uppförda beloppet 64,112 kronor
höjas till 85,000 kronor, i sammanhang med hvilken framställning herr af
Buren äfven hemstält, att alla öfriga förslagsanslag å riksstatens ordinarie
stat, som utvisa större eller mindre brist, måtte uträknas på enahanda sätt
och bestämmas till det belopp, hvartill de i medeltal under nämnda femårsperiod
utgått.

Beträffande till en början herr friherre Klinckowströms motion har
han såsom skäl för sin framställning anfört, att af 1884 års statsrevisorers

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

berättelse och rikshufvudbokens kapitalkonto framginge, att å förslagsanslaget
»rese- och traktamentspenningar» under åren 1878—1886 i medeltal besparingarna
uppgått till 2,147 kronor årligen, samt att ett förslagsanslag, som
år efter år lemnade i förhållande till det anslagna beloppet icke obetydliga
besparingar, svårligen kunde behöfva fortfarande bibehålla denna sin egenskap.

Senast vid 1885 års riksdag har utskottet till behandling förehaft en
af herr friherre Klinckowström väckt motion af samma innehåll som förevarande
och då i afgifvet betänkande sökt visa, hurusom den af motionären
föreslagna åtgärden att förändra detta förslagsanslag, äfven om det under
några år visat besparing, med till siffran oförändradt belopp till bestämdt
anslag icke skulle leda till någon besparing med statens medel, utan snarare
till motsatsen, i det att besparingarna å anslaget, hvilket dessutom afser ändamål,
hvars behof icke kan med visshet på förhand beräknas, i stället för att öka
den af Riksdagen disponerade behållningen för statsregleringsåret, komme
genom den föreslagna åtgärden att öka hufvudtitelns allmänna besparingar,
hvilka i allmänhet af Kongl. Maj:t till föremål inom hufvudtiteln disponeras.
Utskottet vidhåller fortfarande denna uppfattning och anser skäl att bifalla
motionärens framställning så mycket mindre förefinnas, som Riksdagens båda
kamrar bifallit hvad utskottet vid föregående riksmöten i ämnet yttrat och
hemstält.

Hvad åter angår herr af Buréns motion, har han som stöd för sin
framställning åberopat, att genom att bibehålla de ordinarie förslagsanslagen
oförändrade, en brist å den föreslagna ordinarie staten skulle uppstå till
belopp af öfver 2,000,000 kronor. Men då det vore af vigt för en enskild
person, ett enskildt bolag eller kommun att beräkna sina utgifter för ett
kommande år efter som utgifterna varit föregående år, vore detta så mycket
mer angeläget för staten, i synnerhet nu, då öfverskott i statskassan icke
längre kunde balansera ä förslagsanslagen uppkommande bristerna.

Med erkännande af det oegentliga deruti, att utgifterna å riksstatens
ordinarie förslagsanslag i sjelfva verket betydligt öfverskrida de belopp, hvarmed
dessa anslag funnits och ännu finnas i riksstaten uppförda, anser utskottet
dock, att man icke lämpligen kan, utan vidare, såsom motionären föreslagit,
för att afhjelpa missförhållandet, bestämma förslagsanslagen till de belopp,
med hvilka de i medeltal under senaste femårsperioden utgått. Innan man
med anslagsbeloppen vidtager någon förändring, bör, enligt utskottets förmenande,
tillses, om icke tilläfventyrs besparingar å anslagen kunna göras.
En sådan utredning i den omfattning, motionären framstält, skulle dock icke
af ett Riksdagens utskott kunna göras, utan att tiden för Riksdagens sammanvaro
derigenom skulle ansenligt förlängas, hvaremot densamma lämpligast
torde verkställas af Kongl. Maj:t, som väl icke lärer underlåta att om dylika

Statsutskottets Utlåtande N:o

7

förhöjningar göra framställning, när af erfarenhet framgått, att ett förslagsanslag
är otillräckligt och möjlighet ej förefinnes att genom förändrade
anordningar minska utgiftshehofven.

Utskottet kommer emellertid vid granskningen af de föreslagna utgifterna
under hvarje särskild hufvudtitel att tillse, huruvida i särskilda fall
utskottet anser sig höra fästa afseende vid herr af Buréns framställning; och
får utskottet, med anmälan häraf och enär utskottet ej funnit anledningföreslå
höjning af det i herr af Buréns motion särskildt omförmälda förslagsanslag
under denna andra hufvudtitel, nu endast hemställa,

att Riksdagen, utan afseende å herr friherre Klinckowströms
och herr af Buréns ofvanberörda motioner i hvad
de afse anslag under andra hufvudtiteln, må fastställa de
ordinarie anslagen under denna hufvudtitel, utom de här
ofvan under punkten 2:o särskildt omförmälda, till enahanda
belopp, hvartill de i riksstaten för år 1888 Unnas
uppförda.

Extra anslag.

Såsom extra anslag under denna hufvudtidel för år 1888 har Kongl.

Maj:t föreslagit Riksdagen att bevilja nedan omförmälda belopp.

4:o. Till arfvoden åt krig skof rättens ordförande och tre militära leda- Angående
möter har Kongl. Maj:t äskat enahanda belopp, 5,000 kronor, som under en krrfts^,0/''
följd af år blifvit anvisadt. [3.,

I detta ämne har till utskottet hänvisats en inom Andra Kammaren af
herr O. Erickson i Bjershy väckt motion (n:o 78), i hvilken föreslagits, att
Riksdagen vid anmälan om beviljande af ifrågavarande anslag måtte tillkännagifva,
det Riksdagen förväntade, att Kongl. Maj:t täcktes vidtaga sådana
åtgärder, att krigshofrätten blefve fortast möjligt indragen.

Upprepade gånger, senast vid 1887 års den 15 januari började riksmöte,
har fråga om krigshofrättens indragning eller ombildning förekommit inom
Riksdagen, och i sitt vid nämnda riksdag afgifna utlåtande angående andra
hufvudtiteln återkallade utskottet i minnet de olika, afsevärda synpunkter,
som vid frågans bedömande gjort sig gällande, äfvensom det sammanhang,
hvari detta ärende i viss mån blifvit stäldt till den vida vigtigare och svårlöstare
frågan om försvarsväsendet i dess helhet. Utskottet uttalade dock
härvid den åsigt, att frågan om krigshofrätten icke torde stå i ett sådant
samband med försvarsfrågan, att icke, oberoende af denna senare, förslag i
fråga om krigshofrätten kunde vara att af Kong], Maj:t förvänta.

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

Onekligt synes ock vara, att detta ämne står i ett närmare och mera
naturligt sammanhang med den på dagordningen stående frågan om ny rättegångsordning
än med försvarsväsendet. Visserligen har vid utarbetandet åt
de senast framlagda förslagen i afseende å rättegångsordningen frågan om
specialdomstolarne i allmänhet hitintills lemnats å sido, men detta torde ej
utgöra något hinder mot att, om särskild anledning dertill föranleder och
likasom vissa andra delar af frågan om ny rättegångsordning kunnat utbrytas
för partiel behandling, vid arbetets fortgång utan vidare dröjsmål upptaga
till förberedande handläggning frågan om behöfligheten eller obehöfligheten
af krigsdomstolar och särskilt den nu ifrågavarande krigshofrätten.

Utskottet hemställer derför:

a) att Riksdagen må till arfvoden åt krigshofrättens
ordförande och tre militära ledamöter för år 1889 anvisa
ett extra anslag af 5,000 kronor; och

b) att Riksdagen, med anledning af herr O. Ericksons
förevarande motion, må hos Kong!. Maj:t anhålla, det
Kongl. Maj:t täcktes vid utarbetande af förslag till ny
rättegångsordning låta till behandling företaga jemväl
frågan om krigshofrättens indragning eller ombildning.

Angående 5:o. Till bestridande af kostnaderna för nya lagberedningen har Kongl.

anslag till Mart jemväl för nästkommande år äskat ett extra anslag af 40,000 kronor;
redningen, och far utskottet Hemställa,

[4.]

att ett extra anslag af 40,000 kronor må för år 1889
för nya lagberedningen anvisas.

Angående 6:o. Till understöd åt förbättring skolonien vid Hall har Kongl. Maj:t

^bättring!-föreslagit, att ett belopp af 15,000 kronor må för nästkommande år å extra

kolonien vid stat anvisas.

Hall. För hvartdera af åren 1884—1888 har enahanda belopp af Riksdagen

[5,] beviljats till afbetalning af den skuld, föreningen till minne af Konung Oscar
I och Drottning Josefina mast ikläda sig för erforderliga anordningar vid sin
å egendomen Hall inrättade uppfostringsanstalt för i brott eller gröfre vanart
hemfallen ungdom.

Enligt hvad af det den kongl. propositionen angående statsverkets
tillstånd och behof bilagda statsrådsprotokollet den 12 januari 1888 inhemtas,
utgjorde kolonien Halls skulder den 1 juli 1886 96,603 kronor 84 öre
och den 1 juli 1887 85,779 kronor. Af det utaf Riksdagen för år 1887

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

9

anvisade anslag- 15,000 kronor, hade 10,344 kronor 14 öre blifvit använda
till kapitalafbetalning och återstoden 4,655 kronor 86 öre till räntebetalningar.
Likasom för tre nästföregående räkenskapsår hade jemväl för det
senast förflutna en af Kong!. Maj:t utsedd revisor deltagit i granskningen af
koloniens räkenskaper och förvaltning.

Elevernas antal utgjorde den 30 juni 1887r 150, hvaraf 58 från
Stockholms stad och 92 från 20 särskilda län. Årskostnaden för hvarje
elev hade fortfarande likasom under de nästföregående åren minskats. Den
uppgick 1876—1877 till 452 kronor 95 öre, men hade sedermera småningom
nedgått och utgjorde under senaste året allenast 305 kronor 40 Öre.

Vid ärendets föredragning inför Kong]. Maj: t har departementschefen
uttalat den åsigt, att anslaget vore erforderligt för att koloniens verksamhet
måtte kunna fortgå enligt hittills följda grunder, och hafva så väl fångvårdsstyrelsen
som Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Stockholms län vitsordat,
att föreningen fortfarande vore förtjent af understöd.

Enligt hvad infordrad redovisning öfver fångvårdsanstalternas besparingskassemedel
för är 1886 (se Bil. Ditt. C.) utvisar, har kolonien under tiden
från den 1 oktober 1885 till den 16 november 1886 från dessa medel, jemlik!
kongl. blefven den 9 januari och 30 december 1885, erhållit i bidrag
för 61,606 underhållsdagar å 50 öre 30,803 kronor.

Utskottet, som jemväl af den senast afgifna revisionsberättelsen funnit
kolonien hafva gjort sig förtjent af fortfarande understöd, har fäst sin uppmärksamhet
vid att i det närmaste en tredjedel af det utaf Riksdagen för år
1887 beviljade understödet användts till räntebetalningar. Om än i den amorteringsplan,
som åtföljde Kongl. Maj:ts första framställning till Riksdagen i detta
ämne, ingått, att det från statsverket påräknade bidraget skulle delvis användas
till betalning af räntor å koloniens skulder, och om också de hittills lemnade
understöden blifvit i enlighet dermed använda, anser utskottet dock det vara
önskvärd!, att, om möjligt, hela det af Riksdagen beviljade beloppet numera
må användas till afbetalning af koloniens kapitalskuld för att densamma så
mycket förr måtte blifva till fullo gulden. Då nu skulden nedgått från
140,000 kronor till 85,779 kronor, är den årliga ränteutgiften icke större
än att, enligt utskottets förmenande, kolonien genom nedbringande af de
ännu skäligen höga förvaltningskostnaderna sjelf torde kunna blifva i stånd
att bestrida densamma.

Utskottet hemställer derför,

att Riksdagen må till understöd åt förbättringskolonien
vid Hall för år 1889 anvisa ett extra anslag af 15,000
kronor och vid anmälan af detta beslut uttala den önskan
Bih. till 1 likså. Prof. 1888 4 Sami. 1 Afd. 3 Häjt.

2

10 Statutskottets Utlåtande 1V:o 3.

att, om möjligt, hela beloppet må användas till afbetalning
af koloniens kapitalskuld.

Angående 7:o. Slutligen har Kongl. Maj:t föreslagit, att Riksdagen måtte raed förSförskott.

a) a>.t besparingar å nya lagberedningens anslag vid 1887 års slut till
[C.] belopp af 9,764 kronor 49 öre må användas till ersättning för förskott, som
statskontoret utbetalt till två i statsrådsprotokollet angifna komitéer; samt
å extra stat för är 1889 anvisa, likaledes till ersättning för af statskontoret
förskotterade belopp för utarbetande af statistisk utredning i afseende å utvidgad
politisk rösträtt, 10,000 kronor.

Af statsrådsprotokollet (sid. 4) inhemtas, att statskontoret, för ändamål
rörande denna hufvudtitel, enligt en vid dess berättelse om statsverkets tillstånd
och behof fogad förteckning, utanordna! följande belopp, att hos Riksdagen
till ersättande anmälas, nemligen:

till komitén för revision af gällande sjölag, enligt kongl.
blefven den 19 december 1884 och den 14 februari

1887, tillhopa............................................................... kronor 8,928: 77.

för utarbetande af statistisk utredning i afseende å utvidgad
politisk rösträtt, enligt kongl. brefvet den

8 oktober 1886 ............................................................. » 10,000: —

samt till komitén för utarbetande af förslag till lagar
angående solidariska bolag och aktiebolag samt
med dem jemförliga föreningar för ekonomisk verksamhet,
enligt kongl. brefvet den 30 december 1885 » 7,427: 05.

Summa kronor 26,355: 82.

Enligt hvad statsrådsprotokollet vidare innehåller, funnes vid nästlidna
års slut å anslaget till nya lagberedningen odisponerade tillgångar till belopp
af 9,764 kronor 49 öre. Dessa tillgångar, hvilka nu mera, sedan omkostnaderna
för förstärkta lagberedningen blifvit bestridda, sannolikt icke behöfde
tagas i anspråk för lagberedningen, kunde, enligt departementschefens förmenande,
lämpligen användas, i den mån de dertill försloge, till betäckande
af förskottsutgifterna för ofvannämnda i lagstiftningsändamål tillsatta komitéer.
Då återstoden af samma utgifter kunde bestridas af besparingar å andra
hufvudtitelns ordinarie anslag, erfordrades ytterligare allenast ett belopp af
10,000 kronor för godtgörande af hvad statskontoret förskjutit till omkostnader
för ofvanberörda, af Riksdagen begärda statistiska utredning.

Utskottet, som jemväl vunnit upplysning derom, att ifrågavarande
statistiska utredning blir under innevarande månad fullbordad samt att för

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

11

arbetets fulla gäldande ytterligare erfordras omkring 7,000 kronor, får, efter
hvad sålunda blifvit inhemtadt, hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må af
Riksdagen bifallas.

Stockholm den 23 februari 1888.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Reservationer:

vid punkten l:o mom. a) (angående nedsättning i statens einbets- och
tjenstemäns aflöningsförmåner):

af Herrar C. Ifvarsson, N. Pettersson, J. Jonson, vice talmannen S.
Nilsson, A. Persson, A. I\ Danielson, J. Anderson, L. Jönsson, IL Andersson,
L. F. Odell och A. Peterson, hvilka ansett, att utskottets yttrande
och förslag i denna del bort hafva följande hufvudsakligen med lista och
2:dra utgiftsafdelningarnes förslag öfverensstämmande lydelse och innehåll:

»De skäl, motionärerna till stöd för sina framställningar anfört, synas
utskottet beaktansvärda. Liksom den enskilde arbetarens, så bör nemligen också
den i statens tjenst anstäldes lön betingas af prisen å de förnödenheter, som
erfordras för lifvets uppehälle. Och då således prisen å lifsförnödenheter i
afsevärd mån stigit och icke visa benägenhet att åter falla, är det med
billighet öfverensstämmande att statens embets- och tjensteman erhålla förbättrade
löneförmåner, men lika så rättvist bör det också, enligt utskottets
förmenande, vara att, då prisen å lefnadsbehofven betydligt sjunkit, de till
statens embets- och tjensteman utgående lönerna i någon mån nedsättas. Då

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

i början af 1870-talet, en betydlig stegring i priset på bostäder, bränsle,
arbetsbiträden, åtskilliga delar af beklädnad samt de oundgängligaste födoämnen
efter 1856—1858 årens lönereglering inträdt, var det också som 1874
års Riksdag, på Kong! Maj:ts derom gjorda framställning, beviljade de flesta
statens embets- och tjensteman löneförbättring i form af dyrtidstillägg, utgående
med 20 procent af lönen. Med hänsyn till samma höga pris blefvo
också under de nästföljande åren vidtomfattande löneregleringar vidtagna.
Dessa löneregleringar ega ännu bestånd. Och dock hafva nu förändrade
förhållanden inträdt. Landets mindre goda ekonomiska ställning i allmänhet
med deraf härflytande nedsatta pris är allt för väl bekant för att af utskottet
behöfva påpekas. En efter nuvarande prisförhållanden lämpad nedsättning i
embets- och tjenstemännens löner torde derföre böra anses så mycket mer
rättvis, som i samma män som de nuvarande lönebeloppen med de sjunkande
prisen blifva för sina innehafvare mer tillräckliga, i samma mån ökas tyngden
af skattebidragen mer och mer för landets näringsidkande befolkning.

Det är tydligt, att statens embets- och tjensteman för att kunna väl
verkställa det arbete staten af dem fordrar måste ega en ekonomiskt tryggad
existens. Utan men för detta ekonomiska oberoende torde dock deras löner
under nuvarande prisförhållanden kunna i någon mån nedbringas. Motionärerna
hafva i detta hänseende föreslagit 20 procent af nuvarande samtliga
löneförmåner. Oaktadt en sådan nedsättning, med hänsyn till nu gällande
låga pris och i betraktande af det, ekonomiska betryck, hvarunder andra
samhällsklasser nu lida, och som synes icke blifva af tillfällig beskaffenhet,
bör kunna anses lämpligt afpassad, torde dock bestämmandet af nedsättningsprocenten
böra föregås af en utredning i hvad mån de nuvarande prisen å
lefnadsbehofven skilja sig från de pris å dessa, som gälde, då de senaste
löneregleringarna vidtogos, och huru de förändrade prisen inverka på embetsed!
tjenstemännens lefnadskostnader. >

Motionärerna hafva vidare föreslagit, att de befattningar, som icke
berättiga till mer än högst 1,500 kronors eller högst 2,000 kronors löneinkomster,
skola undantagas från ifrågakomna nedsättningen. Lika med
motionärerna anser utskottet, att de lägre embets- och tjenstemännen icke
böra drabbas af den föreslagna löneminskningen, helst, som desse redan nu
med hänsyn till arbetsbörda, ansvar och samhällsställning måste anses jemförelsevis
mindre väl aflönade. Men svårighet torde dock äfven här möta
att utan vidare utredning bestämma den rätta gränsen.

Eu utredning i berörda syften synes emellertid med det snaraste böra
komma till stånd. Alla goda krafter böra förenas för att upphjelpa landet
ur dess brydsamma ekonomiska läge. Den af motionärerna föreslagna åtgärden
är äfven i sin mån ett medel härtill så mycket mer användbart som,

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

13

då nedsättningen naturligen icke bör drabba nuvarande löneinnehafvare, någon
rättskränkning genom densamma icke kan anses ega rum, samt vidare, enär
minskningen i alla händelser icke afses blifva större än att embets- och tjenstemännen
fortfarande tillförsäkrades en tryggad ekonomisk ställning, statens verksamhet
genom den föreslagna åtgärden icke komme att lida någon rubbning.

Med anledning af förevarande motioner får utskottet derför hemställa,

att Riksdagen måtte hos Kongl. Maj:t anhålla, det
Kongl. Maj:t täcktes låta, om möjligt redan till nästa
lagtima Riksdag, verkställa utredning huruvida och i hvad
mån statens embets- och tjenstemäns nuvarande löner
skulle med hänsyn till nu gällande prisföihållanden kunna
nedsättas»;

af herr Liss Olof Larsson.

Herrar friherre B. A. Leijonhufvud och A. F. O. Cederberg hafva
begärt få antecknadt, att de icke inom utskottet deltagit i behandlingen af
det i punkten l:o mom. a) omförmälda ärende.

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

Bil.

1888 års
riksstat
anslår:

Anvisning i
kontant.

Kronor.

Ö.

17,000

_

35,800

—

6,000

—

162,700

—

18,800

—

134,000

—

588,454

510,021

208,713

11,100

55,000

—

1,784,500

3,532,088

i

Tabell öfver ordinarie anslagen under

Justi tie

Departementschefen.............................................................................................................

Departementets afdelning af Kong!. Maj:ts kansli..............................................................

Departementschefens ombud för tillsyn öfver skrifters allmängörande, förslagsanslag......

Högsta domstolen...................................................................................................................

Justitiekanslersexpeditionen..........................................................................................

Nedre justitierevisionen ..................................................................................................

Svea hofrätt med derunder lydande justitiestat ..................................................................

Göta hofrätt med derunder lydande justitiestat ...............................................................

Hofrätten öfver Skåne och Blekinge'' med derunder lydande justitiestat.............................

Krigshofrätt^ ............................................................*............................................” ''

Ålderstillägg, förslagsanslag..............................................................................................

Fångvården:

Fångvårdsstyrelsen .........................................................................................................

Fångars vård och underhåll:

Bestämdt anslag. Nuvarande belopp .......................................................................

Ökas med.........................................................................................................................

Förslagsanslag. Nuvarande belopp ............................................................................

Minskas med.................................................................................................................

Ålderstillägg för en del vid fångvårdsstyrelsen och fångvården anstälda embets- och
Vård och underhåll af läns- och kronohäkten, reservationsanslag ..............................

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

15

Litt, A.

riksstatens Andra Imfvudtitel.

epartementet.

''enstemän, förslagsanslag

............ 488,800: —

........ 2,000; — 490,800:

......... 1,161,200: —

........... 2,000: — 1,159,200:

Förslag till
blifvande
riksstat.

Anvisning i
kontant.

...........................

Kronor.

17.000

35.800
6,000

162,700

18.800
134,000
588,454
510,021
208,713

11,100

55.000

ö.

59,500: —

— 1,650,000: -45,000: —
30,000:’!—

1,784,500

Transport

3,532,088

—

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 3

1888 års !
riksstat
anslår:

T:pt

S:ma

Anvisning i
kontant.

Kronor ö.

3,532,088 —

84.000 —

12,000;—

18.000 —

100,0001-

64,1121-4,500|—

3,814,700!—

Ersättning åt personer, menigheter och allmänna inrättningar för dem genom nya straff

Medikolegala besigtningar, förslagsanslag ......................................................................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ...............................................................

Ersättning åt domare, vittnen och parter, förslagsanslag ................................................

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag ...................................................

Extra utgifter, reservationsanslag ......................................................................................

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

17

gens införande frångångna bötesandelar, förslagsanslag

Förslag till
blifvande
riksstat:

Anvisning i
kontant.

Kronor. ö.

Transport

Summa

3,532,088

84.000

12.000

18,000

100,000

64,112

4,500

3,814,700

Bih. till Riksd. Prof. 1888. 4 Sami.

7 Afd. 3 Höft.

3

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

Bil. Litt. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens
Andra hufvudtitel.

Justitiedepartementet.

Till arfvoden åt krigshofrättens ordförande och tre militäre ledamöter
Hör nva 1 a

Kronor.

ö.

5,000

40.000

15.000

10.000

—

Till understöd åt forhättriri pistol örnen vid Hall .................................

» statskontoret: ersättning: för ett förskotteradt belopp.......................

Summa

70,000

—

Statsutskottets Utlåtande N:o 3

19

Bil. Litt. C.

Redovisning öfver fångvårdsanstalternas besparingskassemedel för år 1886

(det sista år, för livilket fullständigt afsilande räkenskaper finnas).

Debet.

Behållning den 1 januari 1886 .................................................................

334,151

17

Inkomster.

Andel i arbetsinkomsten vid läns- och kronocellfängelserna 21,316: 64

Räntemedel ........................................................................... 17,065: 11

Arbetsförtjenst, dels förverkad, dels tillhörande aflidne

fångar m. m.................................................................... 3,453: 48

41,835

23:

Summa kronor

375,986

40

Kredit.

Utgifter.

Bidrag till kolonien Hall:

Underhållsafgift för elever jemlikt kongl. brefven den 9 januari och
den 30 december 1885 för tiden från och med den 1 oktober 1885
till den 16 november 1886 eller för 61,606 underhållsdagar å

0,50 .................................................................................. 30,803: —

Understöd och belöningar åt frigifne m. va....................... 7,933: 07

38,736

|

07

Behållning den 31 december 1886 .......................................................

337,250

33

Summa kronor

375,986

40

Stockholm i kongl. fångvårdsstyrelsens kameralbyrå den 1 februari 1888.

Anmärkning: Fångvårdsstyrelsens tryckta årsberättelse för åt 1886 upptager för hela kalenderåret
v,—*’/» 1886 underhållsdagarnes antal till 54,698 och nnderhållsafgiften till 27,349 kronor.