Statsutskottets Utlåtande N:o 25.
1
N:o 25.
Ant. till Riksd. kansli den 2 mars 1888, kl. 12 midd.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående anvisande
af medel till o äling slånefonden m. ro.
(R. A.)
I proposition af den 31 december 1887 (n:o 20), som till statsutskottet
remitterats, har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen:
att till odlingslånefonden skulle under hvarje af åren 1889—1893 ej
mindre få ingå de till statskontoret inflytande annuiteter å odlingslån,
än äfven af riksgäldskontoret, i mån af behof och uppå reqvisition af
Kongl. Maj:t, öfverlemnas medel till så stort belopp, som jemte de till
fonden ingående annuiteter kunde erfordras till fyllande af högst en
million kronor årligen;
att riksgäldskontoret skulle af fonden erhålla godtgörelse för den
ränteutgift, som, genom berörda medels öfverlemnande till fonden, för
riksgäldskontoret förorsakades;
att fullmägtige i riksgäldskontoret måtte bemyndigas att, för beredande
af den tillgång till de riksgäldskontoret åliggande försträckningar
till ifrågavarande fond, som kunde erfordras utöfver hvad enligt särskilda
beslut kunde blifva för sådant ändamål till riksgäldskontoret
öfverlemnadt, i mån af behof försälja obligationer i svenskt mynt, ouppsägbara
från långifvarens sida, men ställa att återbetalas viss kortare
tid efter af riksgäldskontoret verkstäld uppsägning, med rätt tillika för
fullmägtige att bestämma dessa obligationers valörer, räntefot och uppsägningstid;
samt
Bill. till Riksd. Prot. 1888. 4 Sami. 1 Af cl. 14 Häft.
1
2
Statsutskottets Utlåtande N:o 25.
att de vilkor och bestämmelser, som gälde för lån från ifrågavarande
fond, måtte sålunda ändras, att
a) stadgandet i punkten F mom. 5 af kongl. kungörelsen angående
bildandet af en fond med ändamål att genom lån understödja odling af
sänka trakter den 28 september 1883 upphäfdes samt deraf föranledda
redaktionsförändringar i mom. 6 och 8 vidtoges; samt
b) åt föreskriften i mom. 10 af samma punkt gåfves följande ändrade
lydelse:
»I händelse afvikelse, utan dertill erhållen vederbörlig tillåtelse,
skett från den faststälda arbetsplanen,
eller arbetet, utan att anstånd med detsammas utförande blifvit af
Kongl. Maj:t inedgifvet, icke inom derför bestämd tid fullbordats,
eller om, innan lånet blifvit genom laga kraft egande beslut fördeladt
på de hemman, hvilka för återbetalningen skola ansvara, statskontoret
skulle finna den säkerhet, som jemlikt mom. 8 e) blifvit för
lånet stäld, icke vidare vara nöjaktig, och ny säkerhet, som af statskontoret
godkännes, icke varder inom af statskontoret bestämd tid aflemuad,
eller om den bestämda annuiteten icke varder i behörig tid erlagd,
ankommer på Kongl. Maj:t att låta inställa all vidare utbetalning
af statslånet samt återfordra hvad deraf uppburits, att på en gång eller
efter hand till statskontoret inbetalas inom den tid, som af Kongl. Maj:t
bestämmes.
Statskontoret bör tillse, att sådan inbetalning i vederbörlig ordning
ingår; och skall det åligga vederbörande att å sålunda lyftade och återburna
medel jemväl erlägga fyra och en half procent årlig ränta från
lyftningsdagen, till dess återbetalning sker.»
Med anledning af eu utaf Kongl. Maj:t gjord framställning beslöt
Riksdagen år 1883, enligt dess skrifvelse till Konungen af den 11 juni
samma år (n:o 67):
att en särskild fond skulle bildas med ändamål att genom lån understödja
odling af sänka trakter;
att till denna fond skulle från och med år 1884 till och med år
1888 ingå de till statskontoret inflytande annuiteter å odlingslån;
att under åren 1884 till och med 1888 riksgäldskontoret skulle, i
mån af behof och uppå reqvisition af Kongl. Maj:t, till fonden öfverlemna
medel till så stort belopp, som jemte nyssnämnda till fonden
Statsutskottets Utlåtande N:o 25.
3
ingående annuiteter å odlingslån kunde erfordras till fyllande af högst
en million kronor årligen;
att riksgäldskontoret skulle af fonden erhålla godtgörelse för den
ränteutgift, som genom berörda medels öfverlemnande till fonden för
riksgäldskontoret förorsakades;
att fonden skulle af statskontoret förvaltas; samt
att Kongl. Maj:t skulle ega att, i den mån fondens kapital och
sedermera inflytande låneafbetalningar och räntebehållningar dertill lernnade
tillgång, å fonden anvisa lån för odling af sänka trakter, att utgå
med högst en million kronor årligen enligt vissa allmänna afl Riksdagen
stadgade vilkor och bestämmelser, som i ofvan åberopade skrifvelse
finnas intagna.
Derjemte bemyndigades fullmägtige i riksgäldskontoret att för beredande
af den tillgång till de riksgäldskontoret åliggande försträckningar
till ifrågavarande fond, som kunde erfordras utöfver hvad enligt
särskilda beslut kunde blifva för sådant ändamål till riksgäldskontoret
öfverlemnadt, i mån af behof försälja obligationer i svenskt mynt, ouppsägbara
från långifvarnes sida, men stälda att återbetalas viss kortare
tid efter af riksgäldskontoret verkstad uppsägning, med rätt tillika för
fullmägtige att bestämma dessa obligationers valörer, räntefot och uppsägningstid.
På grund af detta Riksdagens beslut utfärdade Kongl. Maj:t den
28 september 1883 kungörelse, intagen i svensk författningssamling för
samma år under n:o 46, angående bildandet af en fond med ändamål
att genom lån understödja odling af sänka trakter.
Enligt de sålunda meddelade bestämmelser skulle annuiteten å lånen
utgöra tio procent, hvaraf fem procent räknades såsom ränta, men genom
kongl. kungörelse den 19 maj 1885, intagen i svensk författningssamling
samma år n:o 23, blef, med godkännande af Riksdagens derom fattade
beslut, annuiteten nedsatt till åtta procent, deraf som ränta skulle räknas
fyra och en half procent å oguldna kapitalbeloppet; hvarjemte i samma
kungörelse gjordes ett tillägg i fråga om låneunderstödets successiva utbekommande
i mån af arbetets utförande.
Båda dessa kungörelser finnas vid detta utlåtande såsom bilagor
aftrycka; och får utskottet beträffande kungörelsernas innehåll till dessa
bilagor hänvisa.
Den tidrymd, för hvilken 1883 års Riksdag anvisat medel till ifrågavarande
fond, utgår med innevarande år; och hafva i följd häraf, uppå
föranledande af statsrådet och chefen för kongl. civildepartementet, vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen samt Kongl. Maj:ts befallningshafvande i
4
Statsutskottets Utlåtande N:o 25.
sex län äfvensom landtbruksakademiens förvaltningskomité afgifvit yttranden
beträffande fortsatt beviljande af odlingslån; hvarjemte, uppå
remiss af Kongl. Maj:t, statskontoret samt fullmägtige i riksgäldskontoret
till Kongl. Magt inkommit med utlåtanden i ämnet.
Enligt hvad det vid ifrågavarande kong], proposition fogade statsrådsprotokoll
gifver vid handen, har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
för att visa användningen af fonden, upprättat en tabellarisk öfversigt
öfver de belopp, som till den 1 juli 1887 blifvit inom de särskilda länen
från fonden anvisade, och de ytvidder, hvilka med de beviljade lånen
afsetts att torrläggas. Af denna öfversigt, som sålunda blott omfattar
tre och ett hälft år, visar sig att lån beviljats till företag, åsyftande torrläggning
af tillhopa 20,949 hektar, och att de beviljade lånen, hvilka
det första året eller 1884 blott uppgingo till 115,400 kronor, år 1885
utgjorde 948,500 kronor, år 1886 1,000,000 kronor samt under första
hälften af år 1887 701,990 kronor. Under senare hälften af detta år
hafva ytterligare anvisats 298,010 krono)'' att användas för torrläggning
af 2,924 hektar, hvadan jemväl för år 1887 hela det tillgängliga beloppet
blifvit disponerad!. Hela den areal, som genom de hittills anvisade
lånebeloppen skall torrläggas, utgör alltså 23,873 hektar, motsvarande i
rundt tal mer än 48,000 tunnland.
Med hänsyn till den begärlighet, hvarmed fonden fortfarande anlitas,
och det antal planer, som allt emellanåt till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
inkomma eller i olika delar af landet äro under utarbetning,
samt det verkliga gagn för landet, som de arbeten otvifvelaktigt
komma att medföra, hvilka med lån från fonden understödjas, har
nämnda styrelse hemstält om aflåtande af proposition till Riksdagen om
anvisande af medel till fonden för ytterligare fem år med en million
kronor årligen.
Beträffande fördelningen af ifrågavarande fond för det senast förflutna
året får utskottet meddela följande, i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
upprättade
Statsutskottets Utlåtande N:o 25.
5
»Sammandrag öfver fördelningen af 1887 års odlingslånefond.
> |
---- |
|||||||||
Vatten |
Beräknad kost- |
Beräknad kost- |
||||||||
i r • i |
, r.. |
Anvisade lån |
e- |
|||||||
O! CD P aq |
hektar |
dikning |
odling |
bidrag |
||||||
Kronor |
Ö. |
Kronor |
Ö. |
Kronor |
Ö. |
Kronor |
ö. |
|||
Stockholms |
län ............ |
6 |
918 |
03 |
157,500 |
— |
63,383 |
80 |
145,500 |
— |
Upsala |
)) |
3 |
1,198 |
43 |
213,586 |
— |
110,567 |
— |
213,570 |
— |
Södermanlands |
)) |
4 |
440 |
34 |
120 332 |
_ |
33.391 |
75 |
118 400 |
|
Jönköpings |
)) |
4 |
586 |
48 |
47,000 |
— |
33,277 |
59 |
46.950 |
— |
Kalmar |
» |
9 |
1,440 |
49 |
170,429 |
20 |
103,565 |
60 |
169,880 |
— |
Gotlands |
)) |
3 |
794 |
14 |
27,683 |
78 |
24,110 |
40 |
26,800 |
— |
Kronobergs |
» |
2 |
788 |
32 |
36,700 |
— |
5,431 |
99 |
84,720 |
—. |
Blekinge |
)) |
1 |
44 |
53 |
9,800 |
— |
2,200 |
— |
9,800 |
— |
Kristianstads |
)) |
1 |
28 |
37 |
4,800 |
— |
1,220 |
— |
4,800 |
— |
Malmöhus |
» |
1 |
196 |
67 |
34,508 |
18 |
8,676 |
05 |
24,100 |
— |
Elfsborgs |
» |
1 |
45 |
14 |
15,210 |
— |
7,950 |
— |
15,200 |
— |
Skaraborgs |
» |
3 |
687 |
55 |
75.970 |
— |
21,540 |
80 |
75,280 |
-— |
Örebro |
)) |
2 |
260 |
66 |
43,020 |
20 |
18,424 |
— |
43,000 |
— |
Gefleborgs |
)) |
3 |
217 |
94 |
25,530 |
— |
16,011 |
69 |
22,000 |
— |
Summa |
43 |
7,647 |
09 |
982,069 |
36 |
449,750 |
07 |
1,000,000 |
— |
Anm. I det Kronobergs län påförda bidraget, 84,720 kr., ingår ett belopp af
48,020 kronor, tilldelade den med lån från 1886 års fond påbörjade utdiknirigen af Borrsjö
mader, för hvilket arbete hela den för företagets utförande beräknade kostnad påförts
nämnda fond, ehuru deraf omkring 48,020 kronor motsvara lånet från 1887 års fond.»
Lika med Kong]. Maj:t finner utskottet de skäl. hvilka år 1883 föranledde
bildandet af den nu ifrågavarande fonden, fortfarande böra tillerkännas
full giltighet. Att anspråk på lån från fonden fortfarande
komma att framställas i minst samma utsträckning som hittills, torde
ock kunna antagas för gifvet, då i betraktande tages, å ena sidan, att,
enligt hvad i statsrådsprotokollet för den 6 mars 1883 omförmäles, de
till odling användbara moss- och myrmarker inom landet, enligt landtbruksakademiens
förvaltningskomités beräkning, uppgå till 5 eller 6 millioner
tunnland, å andra sidan den jemförelsevis ringa areal, som med
hittills från fonden beviljade lån kan torrläggas. Utskottet anser således,
6
Statsutskottets Utlåtande N:o 25.
att till Kong]. Maj:ts disposition medel fortfarande böra för ifrågavarande
ändamål anvisas, och att någon nedsättning i det belopp, som årligen
bör vara tillgängligt att till odlingslån disponeras, icke skäligen kan
ifrågasättas.
Utskottet öfvergår härefter till yttrandes afgifvande beträffande de
förändringar i eller tillägg till nu gällande vilkor för lån från berörda
fond, hvilka Kongl. Maj:t föreslagit.
Uti punkten F mom. 5 af kongl. kungörelsen den 28 september
1883 föreskrifves, att för fullgörande af det kontrakt, som skall af vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen afslutas med den, hvilken mot åtnjutande
af statslån åtager sig ett odlingsföretag, äfvensom för de lyftade statsmedlens
återbäring, i händelse mot kontraktet brytes, skall ställas sådan
säkerhet, som af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen godkännes. Tillika
stadgas uti mom. 8 af samma punkt, att innan någon del af beviljadt
lån utbetalas, skall hos statskontoret företes, bland annat, dels en till
statskontoret eller ordres stäld, af nämnda kontor godkänd skuldförbindelse,
som skall innefatta vederbörandes åtagande att för lånets betalning
ansvara, intill dess lånet, jemlikt kong!, kungörelserna den 13 juni
1845 och den 9 november 1848, blifvit fördeladt på de hemman, hvilka
för återbetalningen skola ansvara, och fördelningen vunnit laga kraft
samt uti jordeboken på föreskrifvet sätt antecknats, dels ock af statskontoret
godkänd borgen eller säkerhetshandling för den afgifna skuldförbindelsens
uppfyllande. Landtbruksakademiens förvaltningskomité har
hemstält, att den åberopade föreskriften i mom. 5 måtte upphäfvas,
enär den dels vore mindre nödig, då staten i hvarje fall egde full säkerhet
för lånebeloppet uti den borgen, som enligt mom. 8 skulle till
statskontoret aflemnas, dels ock medförde omgång och olägenhet för
låntagarne; och äfven väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har ansett föreskriften
kunna utan någon olägenhet borttagas. Jemväl statskontoret har
såsom sin åsigt uttalat, att den i inom. 5 omförmälda säkerhet kunde,
med afseende derå att, den i mom. 10 stadgade påföljd för brytande af
det ingångna kontraktet funnes intagen i formuläret för de skuldförbindelser,
som för lånens utbekommande skulle aflemnas, utan afsevärd
olägenhet undvaras, helst de personer, hvilka iklädde sig förbindelsen
att ansvara för kontraktets fullgörande, i de flesta fall vore desamma,
som å skuldförbindelsen tecknade borgen. På de skäl, som af myndigheterna
åberopats, har Kong]. Maj:t föreslagit ifrågavarande bestämmelses
borttagande.
Utskottet har ej kunnat dela den åsigt, som ligger till grund för
detta förslag. Enligt punkten F mom. 4 af ofvan åberopade kungörelse
Statsutskottets Utlåtande N:o 25.
7
åligger det låntagare från fonden att »fullborda såväl vattenafledningen
och afdikningen som äfven odlingsarbetet»; kontrakt skall härom upprättas
och, enligt omförmälda mom. 5, säkerhet, som af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
godkännes, ställas ej mindre för »de lyftade statsmedlens
återbäring, i fall mot kontraktet brytes», utan äfven för »fullgörande
af sådant kontrakt».
Det ligger ock mycken vigt uppå att kontraktet fullgöres samt det
deri utfästa odlings-arbetet behörigen utföres, och staten har härvid
en skyldighet att iakttaga, som ej upphäfves genom den säkerhet, staten
må ega för lånets återbäring, i fall mot kontraktet brytes.
Vid de förhandlingar, som föregingo beslutet om ifrågavarande fonds
bildande, framkallade den tysta förmånsrätt, som staten måste betinga
sig för de utlemnade lånen, ej ringa betänkligheter, och då icke dess
mindre den dittills använda och häfdvunna formen för statens säkerhet
för odlingslån befans, utan olägenhet för inteckningshafvare, fortfarande
kunna bibehållas, berodde detta, såsom Riksdagen i sin ofvan åberopade
skrifvelse till Konungen af den 11 juni 1883 anförde, derpå att vådan
för inteckninghafvarne, om en sådan antoges förefinnas, vore mindre vid
de ifrågasatta nya odlingslånen än vid de äldre, dels derför att dessa
senare endast afsåge beredande af odlingsföretag, under det att med de
nya följde »ovilkorlig skyldighet, för hvars fullgörande särskild säkerhet
måste lemnas, att verkställa odlingen», dels med anledning deraf att,
under det lånebeloppet bestämdes till kostnadssumman endast för vattenafledningen
och afdikningen, men härmed följde skyldighet för jordegaren
att bekosta odlings-arbetet, hemmanets värde i följd häraf måste
antagas ökas med ett belopp, vida större än det, för h vilket staten betingade
sig förmånsrätt.
Utskottet finner i betraktande häraf den staten med fog åliggande
omsorgen om inteckningshafvarnes rätt icke medgifva eftergifvande i
någon väsentlig mån af den säkerhet, som i förevarande del finnes i nu
gällande bestämmelser föreskrifven.
Endast så till vida har utskottet trott sig kunna förorda Kongl.
Maj:ts framställning i denna del, att ifrågavarande säkerhet skulle kunna
eftergifvas för så vidt den afser den i kontraktet åtagna skyldigheten
att, sedan odlingsarbetet väl blifvit verkstäldt, vederbörligen underhålla
detsamma, så länge någon del af lånet återstår ogulden. Den långa tid,
detta åtagande afser, torde mycket försvåra säkerhetens anskaffande, och
då, efter odlingens fullbordande, det egna ekonomiska intresset påkallar
arbetets behöriga vidmagthållande, lärer den för det närvarande föreskrifna
säkerheten i denna del i sjelfva verket vara mindre behöflig.
8
Statsutskottets Utlåtande N:o 25.
Utskottet kommer med anledning häraf här nedan att föreslå ett tillägg
i berörda syfte till stadgandet i mom. 5 af 1883 års kongl. kungörelse.
Ett vidsträcktare eftergifvande af säkerheten, på sätt Kongl. Maj:t
föreslagit, har, förutom hvad här ofvan ur synpunkten af inteckningshafvares
rätt deremot anmärkts, vidare synts utskottet dels ej behöfligt,
då det visat sig att, oaktadt tillämpning af det anmärkta stadgandet,
fonden till hela sitt belopp tagits af lånesökande i anspråk, dels, äfven
ur statens egen synpunkt, mindre lämpligt, emedan den åberopade säkerheten
för 6''iwir/förbindelsens uppfyllande, enligt mom. 8 d) och e) af
kungörelsen den 28 september 1883, i hvilka föreskrifter endast de af
ifrågavarande stadgandes upphäfvande föranledda redaktionsför&nårmga,Y
ifrågasatts, ej afser och enligt sakens natur ej bör afse vidare betalningsansvar
än intill dess lånet blifvit fördeladt på de hemman, hvilka för
återbetalningen skola ansvara, och fördelningen vunnit laga kraft samt
uti jordeboken antecknats, men denna fördelning i vissa fall torde kunna
hinna behörigen verkställas och säkerheten således upphöra, innan sjelfva
odlingsarbetet utförts. Utskottet får i sammanhang härmed erinra, att
säkerheten för kontraktets fullgörande pröfvas af väg- och vattenbyggnadsstyrelseu,
men säkerheten för skuldförbindelsen af statskontoret.
Statskontoret har vidare erinrat, att då det ej sällan inträffade, att
laga kraft egande beslut rörande ett låns fördelning på jorden först efter
längre tids förlopp kunde erhållas, och statens säkerhet för lånens återbetalning
kunde under tiden i väsentlig mån förminskas, utan att enligt
nu gällande stadgande!! låntagare vore skyldig anskaffa annan säkerhet
eller att i annat fall än i punkt F mom. 10 af kungörelsen den 28 september
1883 sägs, på en gång inbetala det uppburna lånebeloppet, det
vore nödvändigt att ett stadgande om skyldighet för låntagare att, der
så påfordrades, aflemna ny säkerhet inrycktes i de skuldförbindelser,
som borde för lånet utfärdas, samt att äfventyr för försummelse att aflemna
säkerhet eller erlägga annuiteterna bestämdes; och har statskontoret
till följd deraf hemstält att för låntagare måtte stadgas skyldighet
att, derest, innan laga kraft egande beslut om lånets fördelning
på jorden erhållits, statskontoret skulle anse den stälda säkerheten ej
nöjaktig, inom viss tid, som af statskontoret bestämdes, aflemna säkerhet,
som kunde af statskontoret godkännas, vid samma äfventyr i händelse
af försummelse häraf eller uraktlåtenhet att i behörig tid erlägga de
bestämda annuiteterna, som för afvikelse från arbetsplanen och dröjsmål
med arbetets fullgörande vore stadgadt i nyssnämnda mom. 10.
Mot det förslag till tillägg till nu gällande stadganden, som Kongl.
Maj:t i öfverensstämmelse härmed framstält, har utskottet ej annat att
Statsutskottets Utlåtande N:o 25.
9
erinra än att, då den säkerhet för kontraktets fullgörande, hvars borttagande
Kongl. Maj:t ifrågasatt, enligt utskottets förslag skulle komma
att väsentligen bibehållas, den nu ifrågavarande tilläggsbestämmelsen
lämpligen synes böra afse ej blott säkerheten för skuldförbindelsen, utan
äfven säkerheten för kontraktet.
Slutligen har af Kongl. Maj:t ifrågasatts, att den nedsättning af
räntan å odlingslånen till fyra och en half procent, som skett genom
kongl. kungöi''elsen den 19 maj 1885, måtte komma låntagaren till godo
äfven i det fall, att han på grund af afvikelse från kontraktet blefve
förbunden att på en gång återbära hela lånebeloppet, i hvilket fall han
enligt nu gällande bestämmelser är liksom före nyssnämnda räntenedsättning
skyldig att erlägga fem procent ränta.
Denna obetydliga, endast undantagsfall afseende ändring har utskottet
ej ansett böra medgifvas. Då staten utlemnar lån till den numera
bestämda räntan af fyra och en half procent och derutöfverTmedgifver
den lättnad, att under de första fem åren från första lyftningsdagen
icke någon ränta erlägges, utan sådan endast beräknas och vid de fem
årens slut lägges till den beviljade lånesumman, sker detta med hänsyn,
bland annat, till den nytta, sänka trakters uppodling medför äfven för
det allmänna. Om vid sådant förhållande eu låntagare, som lyftat medlen
och begagnat sig af det från statens sida medgifna ränteanståndet,
men underlåtit att behörigen fullgöra det åtagna arbetet och derigenom
bereda det gagn, staten med lånet åsyftat, vid lånebeloppets återbäring
får vidkännas en något högre ränta än den som bestämts under förutsättning
deraf att statens syftemål verkligen uppnås,''''''torde detta ej innefatta
någon obillighet.
På grund af hvad sålunda anförts, hemställer utskottet,
att Kongl. Maj:ts förevarande proposition må på
det sätt bifallas, att Riksdagen beslutar:
A) att till odlingslånefonden må under hvarje af
åren 1889—1893 ej mindre ingå de till statskontoret
inflytande annuiteter å odlingslån, än äfven af riksgäldskontoret,
i mån af behof och uppå reqvisition af
Kongl. Maj:t, öfverlemnas medel till så stort belopp,
som jemte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras
till fyllande af högst eu million kronor årligen;
B) att riksgäldskontor skall af fonden erhålla
godtgörelse för den ränteutgift, som, genom berörda
medels öfverlemnande till fonden, för riksgäldskontor
förorsakas;
Bill. lill Riksd. Prof. 1888. 4 Samt. 1 Afd, 14 Raft.
2
10
Statsutskottets Utlåtande N:o 25.
C) att de vilkor och bestämmelser, som gälla för
lån från ifrågavarande fond och finnas intagna i kongl.
kungörelserna den 28 september 1883 och den 19 maj
1885, sålunda ändras, att
a) stadgandet i punkten F) mom. 5 af kongl.
kungörelsen den 28 september 1883 erhåller följande
lydelse:
»För fullgörande af sådant kontrakt äfvensom för
de lyftade statsmedlens återbäring, i fall mot kontraktet
brytes, skall ställas sådan säkerhet, som af vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen godkännes; skolande denna
säkerhet upphöra att gälla så snart vattenaflednings- och
afdiknings- samt odling surhet et blifvit afsynadt och godkändt»;
och
b) åt föreskriften i punkten F mom. 10 af förstnämnda
kongl. kungörelse gifves följande lydelse:
»I händelse afvikelse, utan dertill erhållen vederbörlig
tillåtelse, skett från den faststälda arbetsplanen,
eller arbetet, utan att anstånd med detsammas
utförande blifvit af Kongl. Maj:t medgifvet, icke inom
derför bestämd tid fullbordats,
eller om, innan vattenaflednings-, afdiknings- och
odlingsarbetet blifvit fullbordadt, afsynadt och godkändt,
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen skulle finna den säkerhet,
som jemlikt mom. 5 blifvit för kontraktets fullgörande
stöld, icke vidare vara nöjaktig, eller om, innan lånet
blifvit genom laga kraft egande beslut fördeladt på de
hemman, livilka för återbetalningen skola ansvara, statskontoret
skulle finna den säkerhet, som jemlikt mom. 8 e)
blifvit för lånet stöld, icke vidare vara nöjaktig, och ny
säkerhet, som af vederbörande myndighet godkännes, icke
varder inom bestämd tid aflemnad,
eller om den bestämda annuiteten icke varder i behörig
tid erlagd,
ankommer på Kongl. Maj:t att låta inställa all
vidare utbetalning af statslånet samt återfordra hvad
deraf uppburits, att på en gång eller efter hand till
statskontoret inbetalas inom den tid, som af Kongl.
Maj:t bestämmes.
Statsutskottets Utlåtande N:o 25.
11
Statskontoret bör tillse, att sådan inbetalning i
vederbörlig ordning ingår; och skall det åligga vederbörande
att å sålunda lyftade och återburna medel
jemväl erlägga fem procent årlig ränta från lyftningsdagen,
till dess återbetalning sker»; samt
D) att fullmägtige i riksgäldskontor bemyndigas
att, för beredande af den tillgång till de riksgäldskontor
åliggande försträckningar till ifrågavarande
fond, som kan erfordras utöfver hvad enligt särskilda
beslut må blifva för sådant ändamål till riksgäldskontor
öfverlemnadt, i mån af behof försälja obligationer
i svenskt mynt, ouppsägbara från långifvarens
sida, men stälda att återbetalas viss kortare tid efter
af riksgäldskontoret verkstäld uppsägning, med rätt
tillika för fullmägtige att bestämma dessa obligationers
valörer, räntefot och uppsägningstid..
Stockholm den 2 mars 1888.
På statsutskottets vägnar:
GUSTAF SPARRE.
Reservation:
af herr friherre B. A. Leijonhufvud, som ansett, att de i punkten
F) mom. 5 af kongl. kungörelsen den 28 september 1883 förekommande
orden »eller om den bestämda annuiteten icke varder i behörig tid erlagd»
icke bort i momentet införas.
12
Statsutskottets Utlåtande N:o 25.
Bilaga till statsutskottets utlåtande N:<> 25.
Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse,
angående bildandet af eu fond med ändamål att genom lån
understödja odling af sänka trakter;
gifven Stockholms slott den 28 september 1883.
V i OSCAR, med Guds Dåde, Sveriges, Norges, Götes och Vendes Konung,
göre veterligt: att Vi med Riksdagen och efter inhemtande af vägoch
vattenbyggnadsstyrelsens samt landtbruksakademiens förvaltningskomités
underdåniga yttranden i ämnet funnit godt att angående låneunderstöd
för odling af sänka trakter stadga, som följer:
A) Eu särskild fond bildas med ändamål att genom lån understödja
odling af sänka trakter.
B) De till statskontoret inflytande annuiteter å odlingslån skola från
och med år 1884 till och med år 1888 ingå till denna fond.
C) Under åren 1884 till och med 1888 skall riksgäldskontor, i män
af behof och uppå reqvisition af Kongi. Maj:t, öfverlemna till fonden
medel till så stort belopp, som jemte nyssnämnda, till fonden ingående,
annuiteter å odlingslån må kunna erfordras till fjällande af högst eu
million kronor årligen.
D) Riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den
ränteutgift, som, genom berörda medels öfverlemnande till fonden, förorsakas
för riksgäldskontoret.
E) Fonden skall af statskontoret förvaltas.
F) I den mån, fondens kapital och sedermera inflytande låneafbetalningar
och räntebehållningar dertill lemna tillgång, anvisas å fonden,
efter Kongl. Maj:ts bestämmande, lån för odling af sänka trakter att
Statsutskottets Utlåtande N:o 25.
IQ
O
utgå med högst eu million kronor årligen enligt följande allmänna vilkor
och bestämmelser:
Mom. 1. För hvarje odlingsföretag skall fullständig, af utredning
angående jordens naturliga beskaffenhet och större eller mindre lämplighet
för odling åtföljd, plan till arbetets utförande jemte beräkning
öfver de med såväl vattenafiedningen och afdikningen som odling’en
förenade kostnader vara af sakkunnig person uppgjord och underställas
Kongl. Maj:ts pröfning.
Mom. 2. Vederbörande, som erhåller lån från fonden, är underkastad
alla de vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga
och nödiga.
Mom. 3. Lånet kan af Kongl. Maj:t bestämmas till hela det belopp,
hvartill, enligt den faststälda arbetsplanen, kostnaden för vattenafiedningen
och afdikningen beräknas komma att uppgå; skolande låntagaren
genom kontant tillskott, materialier, arbete eller annat bidrag bestrida
hvad till hela odlingsföretagets fullbordande kan erfordras utöfver det
lemnade lånebidraget.
Mom. 4. Med den, som mot åtnjutande af statslån åtager sig ett
odlingsföretag, skall kontrakt i vederbörlig ordning afslutas samt af
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen godkännas. Kontraktet skall innefatta
förbindelse för låntagaren dels att, i noggrann öfverensstämmelse med
den faststälda arbetsplanen och under skyldighet att dervid vara underkastad
vederbörandes kontroll, påbörja och fullborda så väl vattenafiedningen
och afdikningen som äfven odlingsarbetet, inom viss bestämd
tid, utan att vidare väcka anspråk på ytterligare bidrag af allmänna
medel, och dels att genom egna tillskott utgöra hvad som utöfver statslånet
kan erfordras.
Mom. 5. För fullgörande af sådant kontrakt, äfvensom för de lyftade
statsmedlens återbäring i fall mot kontraktet brytes, skall ställas
sådan säkerhet, som af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen godkännes*).
Mom. 6. Sedan det i mom. 4 omförmälda kontrakt afslutats och
säkerhet derför enligt mom. 5 blifvit stäld, har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
att derom underrätta statskontoret; hvarefter det åligger statskontoret
att ofördröjligen låta dels i allmänna tidningarna tre gånger,
dels ock genom Kongl. Majts vederbörande befallningshafvande i länskungörelserna
en gång, införa kungörelse om odlingslånets beviljande,
i hvilken kungörelse de hemman eller hemmansdelar, å hvilkas egor
odlingsföretaget kommer att- utföras, skola uppgifvas.
*) I detta mom. är ändring af utskottet föreslagen, se utskottets hemställan.
14
Statsutskottets Utlåtande N:o 25.
Mom. 7. Lånet må ej till någon del utbekommas förr, än arbetsföretaget
blifvit börjadt, men derefter få lånemedlen efter hand och i
mån af arbetets fortgång lyftas vid de tider, som i kontraktet finnas
utsatta eller särskildt blifvit bestämda; börande, så vida icke Kongl. Maj:t,
med afseende å särskilda förhållanden, pröfvar skäligt annorlunda förordna,
någon del af lånet i statskontoret innestå, intill dess vattenaflednings-
och afdikningsarbetet är afsynadt och godkändt*).
Mom. 8. Lånen skola af statskontoret utbetalas antingen omedelbart
eller ock genom Kongl. Majrts vederbörande befallningshafvande;
börande, innan större eller mindre del af beviljadt lån utbetalas, hos
statskontoret företes:
a) om arbetets utförande, i enlighet med mom. 4, afslutadt och godkändt
kontrakt;
b) godkänd, i mom. 5 omförmäld, säkerhetshandling för samma kontrakts
fullgörande eller medlens återbäring;
c) behörigt intyg, att arbetet är börjadt;
d) en till statskontoret eller ordres stäld, af nämnda kontor godkänd
skuldförbindelse, som skall innefatta vederbörandes åtagande att för
lånets betalning ansvara intill dess lånet, jemlikt kongl. kungörelserna
af den 13 juni 1845 och den 3 november 1848, blifvit fördeladt
på de hemman, hvilka för återbetalningen skola ansvara, och
fördelningen vunnit laga kraft samt uti jordeboken på föreskrifvet
sätt antecknats; och
e) af statskontoret godkänd borgen eller säkerhetshandling för den
afgifna skuldförbindelsens uppfyllande.
Mom. 9. De låne- och säkerhetshandlingar, som för låneunderstöds
utbekommande till statskontoret aflemnats, förblifva uti statskontorets
vård; dock skola sådana handlingar, som vederbörande embetsmyndigheter
kunna blifva i behof att begagna, till dem på behörig reqvisition
utlemnas.
Mom. 10. I händelse afvikelse, utan dertill erhållen vederbörlig
tillåtelse, skett från den faststälda arbetsplanen, eller arbetet, utan att
anstånd med detsammas utförande blifvit af Kongl. Maj:t medgifvet, icke
inom derför bestämd tid fullbordats, ankommer på Kongl. Maj:t att låta
inställa all vidare utbetalning af statslånet samt återfordra hvad deraf
uppburits att på en gång eller efter hand till statskontoret inbetalas
inom den tid, som af Kongl. Maj:t bestämmes. Statskontoret bör tillse,
*) Jfr kongl. kungörelsen den 19 maj 1885, aftryckt här nedan.
Statsutskottets Utlåtande N:o 25.
15
att sådan inbetalning i vederbörlig ordning ingår; och skall det åligga
vederbörande att å sålunda lyftade och återburna medel jemväl erlägga
fem procent årlig ränta från lyftningsdagen, till dess återbetalning sker*).
Mom. 11. Alla med låneunderstöd från fonden utförda arbeten
skola, så länge någon del af lånet återstår ogulden, vederbörligen underhållas
af den eller dem det åligger.
Mom. 12. A den af Kong). Maj:t bestämda lånesumman erlägges
de första fem åren från första lyftningsdagen icke någon ränta eller
kapitalafbetalning, men å de under tiden lyftade belopp beräknas fem
procent årlig ränta, hvilken vid de fem årens slut lägges till den beviljade
lånesumman. Å det sålunda uppkommande beloppet erlägges,
från och med sjette året till dess lånet blifvit slutbetaldt, en annuitet
af tio procent, deraf såsom ränta räknas fem procent å det oguldna
kapitalbeloppet**).
Sedan odlingslån blifvit på vederbörande hemman fördeladt och i
jordebok antecknadt, eger jordegare, som sådant önskar, att, oberoende
af det här ofvan stadgade återbetalningssätt, när som helst under lånetiden,
sex månader efter hos statskontoret gjord uppsägning, inbetala
hela det på hans hemman belöpande skuldbelopp jemte all derå upplupen
ogulden ränta.
Mom. 13. I afseende på sättet och ansvarigheten för de i nästförestående
moment omförmälda inbétalningars verkställande böra ofvan
åberopade kongl. kungörelser af den 13 juni 1845 och den 3 november
1848 lända till efterrättelse.
Mom. 14. Alla kostnader af hvad namn de vara må, som i följd af
erhållna lån föranledts för statskontoret, skola utan undantag bestridas
eller godtgöras af låntagaren.
Mom. 15. Intressenter i företag, hvartill lån från fonden erhållits,
åligger att, vid afslutandet af kontrakt om arbetets utförande, öfverlemna
till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, för att i dess arkiv förvaras,
bestyrkt kopia af den gillade plankartan för arbetet, äfvensom
bestyrkta afskrifter af dertill hörande godkända betänkande och kostnadsförslag.
G) Landtbruksakademiens förvaltningskomité upprättar, i samråd
med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, instruktion för statens landtbruksingeniörer
att lända till efterrättelse vid upprättandet af planer
för sådana vattenaftappningar och odlingar, för hvilkas utförande lån
*) I detta mom. är ändring af utskottet föreslagen, se utskottets hemställan.
**) Ändradt genom kongl. kungörelsen den 19 maj 1885, aftryckt här nedan.
16
Statsutskottets Utlåtande N:o 25.
från fonden sökas in. m.; och skall denna instruktion gälla jemväl för
de andre förrättningsmän, som enligt lagen om dikning och annan afledning
af vatten den 20 juni 1879 § 29 kunna komma att handlägga
dylika undersökningsförrättningar.
Det alla, som vederbör, hafva sig hörsamligen att efterrätta. Till
yttermera visso hafve Vi detta med egen hand underskrifvit och med
Vårt Kongl. sigill bekräfta låtit. Stockholms slott den 28 september 1883.
O S C A
(T- S-)
Ö. K. Themptander.
Statsutskottets Utlåtande Nio 25.
17
Bilaga till statsutskottets utlåtande n:o 25.
Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse,
angående annuiteten för lån, som hädanefter utbetalas ur
odlingslånefonden, och angående visst vilkor för lånemedels
utbekommande;
gifven Stockholms slott den 19 maj 1885.
V i OSCAR, med Guds nåde, Sveriges, Norges, Götes och Vendes Konung,
göre veterlig!: att Vi funnit godt i nåder förordna
dels, med godkännande af Riksdagens derom fattade beslut,
att annuiteten för lån, som hädanefter utbetalas ur den enligt Vår
nådiga kungörelse den 28 september 1883 bildade fond med ändamål
att understödja odling af sänka trakter, skall utgöra åtta procent, deraf
som ränta räknas fyra och en half procent å oguldna kapitalbeloppet;
dels ock, uppå hemställan af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och
med föranledande af stadgandet i nämnda kungörelses mom. 7 derom
att lånemedlen få lyftas efter hand och i mån af arbetets fortgång,
att det skall åligga vederbörande att, efter utfående utaf deri del
af lånet, som enligt bestämmelse i hvarje särskild t fall får lyftas på
grund deraf att arbetet blifvit börjadt, vid hvarje af de följande lyftningstiderna,
innan ytterligare lånemedel må utbekommas, hos statskontoret
förete intyg af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att, enligt
hvad derstädes nöjaktigt styrkts, så mycket af arbetet blifvit utfördt,
som skäligen kan anses motsvara hvad i förhållande till det beviljade
låneunderstödet belöper å hvad af lånet redan utbekommits; skolande
derjemte i afseende å sista delen af lånet lända till efterrättelse hvad i
nyssnämnda moment derom är stadgadt.
Bill. till Piksd. Prof. 1888. 4 Sami. 1 Afd. 14 Håft.
3
18
Statsutskottets Utlåtande N:o 25.
Det alla, som vederbör, hafva sig hörsamligen att efterrätta. T1 i 1
yttermera visso hafve Vi detta med egen hand underskrifvit och med
Vårt Kongl. sigill bekräfta låtit. Stockholms slott den 19 maj 1885.
O SCA R.
E. von Krusenstjerna.
Stockholm, Ivar Hseggströms boktryckeri, 1888.