Bevillningsutskottets Betänkande N:o G.

1

N:o G.

Ant. till Riksd. kansli den 16 mars 1888, kl. 6 e. in.

Betänkande, angående de af den utaf Riksdagen beslutade förhöjning
af bränvinstillverkningsskatten föranledda ändringar
i kongI. förordningen angående vilkor en för tillverkning
af bränvin samt i tullsatserna för bränvin och
sprit m. m.

Sedan Riksdagen, efter gemensam omröstning enligt 65 § riksdagsordningen,
med bifall till herr E. W. Wretlinds inom Andra Kammaren
väckta motion, n:o 65, i hvad densamma afser förhöjning af bränvinstillverkningsskatten,
beslutit, att nämnda skatt skall från sitt nuvarande
belopp, 40 öre, höjas till 50 öre för hvarje liter bränvin af
normalstyrka, har utskottet att till behandling upptaga öfriga af herr
Wretlind i motionen främstälda yrkanden och att till Riksdagen inkomma
med betänkande i ämnet,

I ofvanberörda motion föreslog herr Wretlind, jemte den nu beslutade
höjningen i bränvinstillverkningsskatten, en motsvarande förhöjning
i tullafgiften: å bränvin och sprit på fat, då varan är i Frankrike
tillverkad] af vindrufvor och derifrån sjöledes direkt införes, från
45 till 55 öre per liter, på fat, i öfriga i tulltaxan upptagna fall, från
60 till 75 öre per liter; och på andra kärl från 90 öre till 1 krona
10 öre per liter; samt å likörer från 1 krona 20 öre till 1 krona 40
öre per liter.

Härförutom har till utskottet blifvit öfverlemnadt ett af herr
Wretlind i] anledning af hans ifrågavarande motion inom Andra KamJBih.
till Riksd. Prat. 1888. 5 Samt. 1 Afd. 6 Höft. 1

2 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 6.

maren afgifvet yttrande af innehåll att, om bevillningsutskottet komme
att tillstyrka motionen, utskottet äfven borde tillstyrka eu så stor förhöjning
i tullen på aster och aeter spirituosus, som kunde anses
vara lämplig i förhållande till bränvinsskattens förhöjning, samt att
de stadganden rörande bränvin på nederlag och öfriga detaljer, hvilka
förekomme i Kongl. Maj:ts proposition om bränvinstillverkningsskattens
förhöjning, äfven blefve tillämpade.

Den närmaste följden af den utaf Riksdagen beslutade förhöjningen
uti ifrågavarande skatt med 10 öre per liter blifver den, att § 10
mom. 1, 3 och 4 af gällande förordning angående vilkoren för tillverkning
af bränvin måste undergå åtskilliga ändringar.

Nämnda lagrum hafva för närvarande följande lydelse:

1. För bränvin, tillverkadt inom landet, skall efter afdrag af två
procent, som äro skattefria, tillverkaren påföras skatt med 40 öre för
hvarje liter af normalstyrka, hvarmed förstås bränvin, som vid + 15°
å Celsii termometer innehåller 50 volymprocent alkohol.

3. Vid utförsel af bränvin må, efter hvad särskildt finnes stadgadt,
åtnjutas restitution med 40,8 öre för hvarje liter renadt och med 40 öre
för hvarje liter icke renadt bränvin af normalstyrka.

4. Då bränvin under de vilkor och den kontroll, Kongl. Maj:t
vill föreskrifva, göres till förtäring obrukbart (denatureras) för att användas
för tekniskt eller vetenskapligt behof, må restitution åtnjutas
med 40 öre för hvarje liter bränvin af normalstyrka; dock medgifves
ej restitution för bränvin, som användes till tvål, parfym eller, med
undantag af ättika, till fabrikater, afsedda att förtäras. Denatureradt
bränvin är ej underkastadt försäljningsafgift.

Till eu början måste det i mom. 1 angifna skattebeloppet, 40
öre, utbytas mot 50 öre.

Vidare erfordras i mom. 3 och 4 ändring i fråga om det belopp,
som bör restitueras. Detta bör naturligtvis för råbränvin vara lika
med skatten, eller 50 öre, och för renadt bränvin, som utföres, enligt
nu gällande grundsats skatten för en liter råbränvin ökad med två
procent, eller 51 öre.

Utskottet hemställer alltså,

l:o.

att Riksdagen måtte besluta, att § 10 mom. 1,
3 och 4 i kongl. förordningen angående vilkoren för
tillverkning af bränvin den 13 juli 1887 skall erhålla
följande förändrade lydelse:

3

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 6.

1. För bränvin, tillverkadt inom landet, skall
efter afdrag af två procent, som äro skattefria, tillverkaren
påföras skatt med 50 öre för hvarje liter
af normalstyrka, hvarmed förstås bränvin, som vid
+ 15° å Celsii termometer innehåller 50 volymprocent
alkohol.

3. Vid utförsel af bränvin må, efter hvad särskilt
finnes stadgadt, åtnjutas restitution med 51 öre
för hvarje liter renadt och med 50 öre för hvarje
liter icke renadt bränvin af normalstyrka.

4. Då bränvin under de vilkor och den kontroll,
Kongl. Maj:t vill föreskrifva, göres till förtäring
obrukbart (denatureras) för att användas för tekniskt
eller vetenskapligt behof, må restitution åtnjutas med
50 öre för hvarje liter bränvin af normalstyrka; dock
medgifves ej restitution för bränvin, som användes
till tvål, parfym eller, med undantag af ättika, till
fabrikat afsedda att förtäras. Denatureradt bränvin
är ej underkastadt försäljningsafgift.

I sammanhang med den förhöjning af bränvinstillverkuingsskatten,
hvilken i ofvan omförmälda nådiga proposition föreslogs, gjorde Kongl.
Maj:t framställning till Riksdagen derom, att hvad som komme att
stadgas i afseende å förhöjningen af tillverkningsskatten skulle träda i
ki’aft från och med den dag, som, efter det Riksdagen i ämnet fattat
beslut, af Kongl. Maj:t kungjordes, samt bestämmelserna angående den
förhöjda restitutionen vid utförsel tillämpas från och med den 1 januari
1889; dock att hittills gällande skatt af 40 öre litern finge erläggas
ej mindre för det bränvin, som vid den tid, då den förhöjda afgiften
trädde i kraft, r-edan vore disponeradt, än äfven, så vida betalning
erlades före den 1 oktober 1888, för det bränvin, som vid den tid, då
den förhöjda tillverkningsafgiften trädde i kraft, obeskattadt qvarlåge
å brännerinederlag eller allmänt bränvinsnederlag.

Deremot föreslog Kongl. Maj:t icke någon ändring i § 12 af ifrågavarande
förordning, hvilken paragraf nu lyder:

»Af obeskattadt bränvin skola minst åttio procent såsom säkerhet
för skatten vara liggande på nederlag. Återstoden eger tillverkaren
utbekomma utan skattens erläggande, dock med skyldighet att före
den 1 påföljande oktober erlägga derpå belöpande skatt, vid påföljd
att Kongl. Maj:ts befallningshafvande eljest låter ofördröjligen utmäta
densamma.»

4

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 6‘.

Till det den kongl. propositionen bilagda statsrådsprotokoll anförde
chefen för finansdepartementet rörande en förändring af bestämmelserna
i denna paragraf följande:

»Enligt förordningarne om vilkoren för tillverkning af bränvin af
den 2 juni 1882 och den 13 juli 1887 har det varit tillverkare medgifvet
att fritt förfoga öfver en del af den tillverkade qvantiteten, utan
att skatten för denna behöft erläggas, allt under antagande, att den
återstående delen, minst 80 procent af allt det bränvin, för hviiket
skatt ej varit erlagd, utgjort tillräcklig'' säkerhet för skatten på den
disponerade andelen. Sådan rättighet till fri disposition af viss qvantitet
obeskattadt. bränvin har äfven varit och är medgifven innehafvare
af allmänt bränvinsnederlag. Huruvida staten i det qvarliggande
bränvinet eger full säkerhet för den på det disponerade belöpande tillverkningsskatten
beror naturligtvis på förhållandet mellan bränvinets
varuvärde och skattens belopp. Vid den tid ifrågavarande medgifvande
törst lemnades, stod bränvin i mycket högre pris än för närvarande,
och anordningen var då fullt betryggande. Genom senare tidens ofantliga
prisfall har i viss mån ett annat förhållande inträdt, hviiket synnerligast
vid en ifrågasatt skatteförhöjning bör tagas i betraktande.
Råvarupriset för bränvin torde för närvarande ej böra beräknas till mer
än 10 öre för eu liter af normalstyrka. Om för en disponerad liter
fyra liter ligga på nederlag, utgör pantens varuvärde endast 40 öre,
under det att skatten för den disponerade för närvarande utgör 40 och
skulle komma att utgöra 45 öre. Hittills har visserligen aldrig inträffat,
att tillverkningsskatt för disponeradt bränvin behöft uttagas
genom tvångsrealisering af nederlagsbränvin, men den förändring i förhållandena,
som inträdt genom bränvinsprisens fallande, bör dock ej
lemnas oanmärkt, då fråga är om tillverkniugsekattens höjning. Som
emellertid borttagandet af rätten till fri disposition af en del af tillverkningen
eller inskränkning i denna del skulle i en mängd nu gällande
bestämmelser angående bränvinsbeskattningen, allesammans under loppet
af nästlidet år förnyade, vålla förändringar, åtföljda af icke obetydliga
svårigheter vid tillämpningen, och då i allt fall det är antagligt,
att nuvarande ovanligt låga bränvinspris icke kunna komma att fortfara,
synes tillräcklig anledning ej vara för handen att för närvarande
vidtaga ändring i fråga om dispositionsrätten till 20 procent af det
bränvin, för hviiket skatt ej blifvit erlagd, vare sig vid brännerier eller
allmänna bränvinsnederlag, så mycket mer som de nuvarande stora
förråden af bränvin, hvilka nedtrycka prisen, sannolikt komma att
minskas genom export, på sätt här nedan antydes, och prisen derefter
att stiga.»

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 6. 5

Hvad chefen för finansdepartementet sålunda yttrat med hänsyn
till eu ifrågasatt förhöjning af bränvinstillverkningsskatten med 5 öre
per liter, synes utskottet icke ega giltighet för det fall, som nu föreligger,
eller nämnda skatts höjande med 10 öre per liter. Denna höjning
i skatten anser utskottet, isynnerhet under nuvarande låga pris
å bränvin, betinga en ökning af den säkerhet för skattens utgörande,
hvilken staten bör innehafva. Utskottet finner derför, att dispositionsrätten
öfver bränvin liggande på nederlag bör från 20 procent, som
nämnda rätt nu omfattar, inskränkas till 15 procent af det bränvin,
för hvilket skatt ej blifvit erlagd, vare sig vid brännerier eller allmänna
bränvinsnederlag, eller, med andra ord, att mängden af obeskattad
t bränvin, som skall vara liggande på nederlag såsom säkerhet för
skatten, bör bestämmas till 85 procent.

Med anledning häraf får utskottet hemställa,

2:o.

att § 12 i kongl. förordningen angående vilkoren
för tillverkning af bränvin den 13 juli 1887 måtte
erhålla följande förändrade lydelse:

Af obeskattadt bränvin skola minst åttiofem procent
såsom säkerhet för skatten vara liggande på
nederlag. Återstoden eger tillverkaren utbekomma
utan skattens erläggande, dock med skyldighet att
före den 1 påföljande oktober erlägga derpå belöpande
skatt, vid påföljd att Kongl. Maj:ts befallningshafvande
eljest låter ofördröjligen utmäta densamma.

Till ofvanberörda statsrådsprotokoll anförde chefen för finansdepartementet
vidare:

»Det är antagligt, att redan från och med det proposition aflåtes
om en icke obetydlig förhöjning i tillverkningsskatten, skall priset å
bränvin stiga och äfven tillverkningen inom landet ökas för att sedan,
så snart skatteförhöjningen trädt i kraft, åter nedgå. Tillvaron inom
landet af eu betydlig qvantitet bränvin liggande på nederlag eller till
fri disposition är vid genomförande af en skatteförhöjning en olägenhet
så till vida, att den högre skatten ej blir effektiv, förr än det bränvin,
som beskattats efter den lägre skattesatsen, blifvit antingen förbrukadt
eller exporteradt. I likhet med hvad som vid föregående tillfällen egt
rum, bör derföre förhöjningen i tillverkningsskatten inträda så fort ske
kan under det år, då beslut derom fattas. Af det bränvin, som vid

6 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 6,

tiden för skatteförhöjningens trädande i kraft icke är beskattadt, finnes
en del liggande på nederlag och en del är disponerad! utan skattens
erläggande. Det är tydligt, att detta senare bränvin ej kan beläggas
med en högre tillverkningsskatt än den, som gälde vid tiden för dispositionen.
För det qvarliggande skulle visserligen förhöjd skatt kunna
beslutas, men tvifvelaktigt är, huruvida den i verkligheten komme att
inflyta, emedan en stor del af bränvinet sannolikt komme att uttagas
under den tid, som förflöte mellan Riksdagens beslut och detta besluts
trädande i kraft. Nederlagens tömmande på en gång genom den förhöjda
skattens omedelbara tillämpning äfven på nederlagsbränvinet
skulle för öfrig! icke innebära någon verklig fördel för statsverket,
utan endast framkalla en större skatteinbetalning på en gång, hvilken
åter komme att motsvaras af minskad beskattning under den följande
tiden. Genom skatteförhöjningens omedelbara tillämpning äfven på
nederlagsbränvinet skulle dessutom en obehörig fördel kunna tillskyndas
den kapitalstarke innehafvaren af bränvin till skada för den mindre
bemedlade. För det vid skatteförhöjningens trädande i kraft obeskattade
bränvinet på nederlag, synes derföre hittills gällande skatt böra
utgå, så vida den erlägges före den 1 nästkommande oktober, vid
hvilken tidpunkt enligt § 12 i nu gällande förordning skatten för det
disponerade skall erläggas. Ett sådant förfaringssätt i fråga om tiden
för skatteförhöjningens tillämpning vore äfven öfverensstämmande med
det vid skatteförhöjningen 1879 följda.

Såsom eu gifven följd af restitutionsbeloppets höjning måste antagas,
att större eller mindre qvantiteter af det bränvin, som blifvit
beskattadt efter 40 öre pr liter, komma att exporteras mot åtnjutande
af den förhöjda restitutionen, synnerligast som det kan förutses, att en
icke obetydlig tillgång af bränvin utöfver behofvet kommer att finnas
vid den tidpunkt, då den högre restitutionen inträder. Storleken af
den förlust statsverket kan komma att vidkännas derigenom, att bränvin,
beskattadt efter 40 öre per liter, exporteras mot restitution af 45
öre, kan naturligtvis icke med säkerhet beräknas, men torde i hvarje
fall komma att fullt uppvägas af den vinst, som uppstår under 1888
af bränvinstillverkningsskattens höjning, om nemligen denna skatt
komme att utgå med 45 öre litern redan från någon tidpunkt under
loppet af detta år. På det att den ifrågavarande förlusten må i möjligaste
mån begränsas, bör emellertid ej den högre restitutionen inträda
förr än den 1 januari 1889. Dröjsmålet innebär ingen orättvisa mot
den, som vill utföra bränvin, ty sådant kan enligt gällande bestämmelser
ske från brännerinederlag eller allmänna nederlag utan skatts
erläggande. För den, som vill åtnjuta restution för bränvin, som an -

Bevillningsutskottets Betänkande N:o (i. 7

vändes för tekniskt eller vetenskapligt behof, är dröjsmålet mera menligt.
Honom återstår dock alltid den utvägen att före skatteförhöjningens
inträdande förvärfva det bränvin, som under återstående delen af
året kan erfordras.»

I det af chefen för finansdepartementet sålunda afgifna yttrande
instämmer utskottet till fullo, utom hvad angår bestämmandet af den
tid, då för denaturenadt bränvin den högre restitutionen bör åtnjutas.
Utskottet anser nemligen, att för dylikt bränvin den högre restitutionen
bör inträda samma dag, som allt på nederlag liggande bränvin träffas
af den höjda skatten, d. v. s. den 1 oktober innevarande år.

Då utskottet vidare anser, att endast det bränvin, för hvilket den
högre skatten skall erläggas, bör beröras af ändringen i § 12, har
utskottet funnit sig föranledt tillstyrka Riksdagen att göra ett särskildt
förklarande derom.

På grund af hvad nu blifvit anfördt, hemställer utskottet,

3:o.

att Riksdagen måtte besluta, dels att den vidtagna
höjningen i tillverkningsskatten för bränvin skall
såsom tilläggsafgift till den nu gällande jemväl innevarande
år utgöras från den tid, som af Kong!. Maj:t
bestämmes, dels ock att de af utskottet i förestående
punkter föreslagna öfriga ändringar i kongl. förordningen
angående vilkoren för tillverkning af bränvin
skola, med de undantag, som omförmälas i nedanstående
punkter 5:o och 6:o, tillämpas samtidigt med
förhöjningen i bränvinstillverkningsskatten,

samt att Riksdagen till följd häraf måtte hos
Kongl. Maj:t anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes, så fort
ske kan, förordna om beslutens trädande i kraft;

4:o.

att hittills gällande skatt af 40 öre litern må
erläggas ej mindre för det bränvin, som vid den tid,
då den förhöjda afgiften träder i kraft, redan är disponeradt,
än äfven, så vida betalning erlägges före deri
1 oktober 1888, för det bränvin, som vid den tid, då
den förhöjda tillverkningsafgiften träder i kraft, obeskattadt
qvarligger å brännerinederlag eller allmänt
bränvinsnederlag;

8

Bevillningsutskottets Betänkande N:o it.

5:o.

att bestämmelserna om den förhöjda restitutionen
icke skola tillämpas å bränvin, som ntföres före den
1 januari 1889, eller å sådant denatureradt bränvin,
som användes före den 1 oktober innevarande år; samt

6:o.

att, i händelse utskottets hemställan i punkt 2:o
bifalles, Riksdagen måtte förklara, att den sålunda
gjorda ändringen i § 12 af förordningen angående vilkoren
för tillverkning af bränvin icke har afseende å
sådant bränvin, som vid den tid, då den förhöjda tillverkningsafgiften
träder i kraft, obeskattadt qvarligger
å brännerinederlag eller allmänt bränvinsnederlag.

Om Riksdagen godkänner hvad utskottet i punkterna 4:o, 5:o och
6:o här ofvan hemstält, synes likväl någon föreskrift om hvad Riksdagen
i omförmälda delar beslutit icke behöfva i kongl. förordningen
angående vilkoren för tillverkning af bränvin intagas, utan torde Riksdagens
beslut i dessa delar lämpligast böra af Kongl. Maj:t särskildt
kungöras. Under förutsättning af Riksdagens bifall till utskottets hemställanden
i nyssberörda punkter, får utskottet derför hemställa,

7:o.

att Riksdagen måtte i den underdåniga skrifvelse,
hvari Riksdagen anmäler sina beslut om ändringar
i förordningen angående vilkoren för tillverkning
af bränvin, anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes särskildt
kungöra hvad Riksdagen i nu omförmälda hänseenden
beslutit.

En förhöjning af tillverkningsskatten å bränvin medför såsom eu
nödvändig föjld en förhöjning af tullsatserna å A eder och Aeter spirituös^,
eller s. k. Hoffmans droppar, Aeterarter, Bränvin och Sprit samt Likör.

Angående dessa artiklar gälla för närvarande följande bestämmelser
i tulltaxan:

BenillningsutskoUets Betänkande N:o 6\

9

Qvantitet för

—

tullberäk-

Tullsats.

ningen.

Kronor

öre

1.

Aeter och Aeter spirituösas eller s. k. Hoffmans

droppar, till införsel af apoteksföreståndare
eller, efter kommerskollegii pröfning, af
näringsidkare, som styrker sig hafva be-hof af dylika varor för åstadkommande
af sina tillverkningar..................................

1 liter

1

i

;

40

2.

Aeterarter, sammansatta och blandningar der-af, såsom salpetermter, ätti k åder, fruktceter,
konjak-, ruin-, och arrak-essens eller olja

0. S. V........................................

1 liter

1

40!

Bränvin och Sprit:

på~fat,fstörre eller mindre:

t 1 liter af 50

75.

af säd, potates eller andra jordfrukter

| procents alko-| holhalt vid

l_

60

+ 15» C.

| 1 liter af 50

1

1

76.

af ris: arrak..............................

1 procents alko-

(

60

i holhalt vid
+ 15° C.

!

j 1 liter af 50

77.

af socker: rum .......................................

procents alko-

i holhalt vid
[ + 15" C.

l

1

60

af vindrufvor:

J

78.

då varan är i Frankrike tillverkad

( 1 liter af 50

I

och derifrån sjöledes direkte införes

] procents alko-) holhalt vid

l_

45

+ 15» C.

|

79.

då varan är annorstädes tillverkad

1 1 liter af 50

i

eller på annat sätt införes ..............

| procents alko-j holhalt vid
-f 15" C.

1

60

j 1 liter af 50

80.

af annan frukt...........................................

I procents alko-\ holhalt vid

L

(in

| + 15° C.

i

Bih. till Uiksd. Prot. 1888. 5 Samt. 1 Afd. C> Haft. 2

10

Bevillningsutskottets Betänkande N:c 6.

Bränvin, och Sprit:

Qvantitet för

tullberäk-

Tullsats.

ningen.

Kronor

öre

81.

på andra kärl: alla slag -

( 1 liter utan
'' afseende på
1 alkoholhalten.

Anm. 1. Vid förtullning af bränvin och sprit
i mindre partier än 250 liter, enligt de här
ofvan för tullberäkning bestämda grunder, skall
tullafgiften förhöjas med 15 öre per liter.

Amu. 2. För tillgodonjutande af den för bränvin
och sprit af fransk tillverkning här ofvan
tnedgifna nedsättning i tullafgiften skall vid
införseln för tullmyndigheten antingen genom
en officiel förklaring, afgifven inför embetsmyndighet
å produktionsorten, eller ock genom
ett af föreståndaren för tullkammaren å utskeppningsorten
utfärdadt intyg styrkas, att
varan är af vindrufvor och i Frankrike tillverkad;
börande båda dessa slag af intyg
vara bekräftade medelst intyg, utfärdadt af
svensk konsul eller vice konsul i den hamn,
der inlastningen egt rum.

90

Anm. 3. Bränvin och sprit af annan alkoholhalt
än den här ofvan angifna reduceras till
normalstyrka, eller 50 procent, på sätt derom
är särskildt föreskrifvet.

Anm. 4. Finnes varan vara försatt med socker
eller annat främmande ämne, hvarigenom alkoholhalten
angifves origtigt å profvaren, erlägges
tull såsom för Likör.

335

Likör

1 liter

1

20

11

Bevillning sidskottets Betänkande N:o 6.

I afseende å de tullförhöjningar, som betingades af Kongl, Maj:ts
förslag om bränvinstillverkningsskattens höjande med 5 öre per liter,
anförde chefen för finansdepartementet, bland annat, följande:

»Att tullsatsen å “bränvin och sprit, på fat, större eller mindre:
af vindrufvor, då varan är i Frankrike tillverkad och derifrån sjöledes
direkte införes“, endast kan höjas med enahanda belopp som tillverkuingsafgiften
eller 5 öre litern, följer af den med Frankrike gällande
handelstraktat. Beträffande annan sprit å fat kunde det visserligen
ifrågasättas, huruvida förhöjningen borde stanna vid 5 öre eller för
bibehållande af det förhållande af 40 till 60, som för närvarande finnes
mellan tillverkningsskatten och tullen, sättas till 7,5 öre; men då den
nuvarande skilnaden eller 20 öre torde utgöra ungefär dubbla beloppet
tf råvarans värde och således innefatta ett fullt tillräckligt skydd
ör den inhemska tillverkningen, synes mig förhöjningen kunna stanna
vid 5 öre litern, i hvilket fall en jemnare siffra erhålles. Enligt hittills
iakttaget förhållande och med beaktande af nämnda traktats föreskrifter
bör förhöjningen utgöra för “bränvin och sprit, på andra kärl“,
då varan behandlas såsom ren alkohol, 10 öre och för likörer likaledes
10 öre litern.»

Beträffande tullen å aeter m. in. yttrade chefen för finansdepartementet
särskildt:

»I fråga om de ändringar i tulltaxan, som må påkallas af de föreslagna
tullförhöjningarne, torde först böra anmärkas, att höjningen i
tullen å bränvin och sprit äfven gör ändringar i tullsatserna å aeter
och seterarter erforderliga.

Tullafgiften å aeter och aeter spirituosus samt aeterarter, hvilken
till år 1885 varit lika med den för ren alkohol bestämda, eller 1 krona
20 öre för en liter, höjdes nämnda år, i enlighet med en af bevillningsutskottet
verkstäld utredning, till 1 krona och 40 öre. Då nu tullen
för sprit höjes med en åttondedel, borde i öfverensstämmelse med de
år 1885 följda grunder aetertullen höjas till 1 krona 57 öre, hvilket
belopp lämpligen torde kunna afjemnas till 1 krona 60 öre.»

%

Hvad först angår tullen å bränvin och spvit, på fat, af säd, potates
och andra jordfrukter, ris (arrak) och socker (rum), anser utskottet det
nuvarande förhållandet mellan skattens belopp och tullens böra bibehållas,
till följd hvaraf utskottet, i öfverensstämmelse med herr Wretlinds
förslag, hemställer,

12

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 6.

8:o.

att tullen å bränvin och sprit: på fat, större
eller mindre: af säd, potates eller andra jordfrukter,
af ris: arrak, samt af socker: rum från sitt nuvarande
belopp, 60 öre, höjes till 75 öre för hvarje
liter af normalstyrka.

Rörande bränvin och sprit af vindrufvor stadgar handelstraktaten
med Frankrike i artikel 8:

»Bränvin och sprit af vindrufvor på fat må, då varan är tillverkad
i Frankrike ocli sjöledes direkt inkommer till Sverige eller Norge,
införas emot erläggande af de afgifter, som för spritvaror af svensk
eller norsk tillverkning äro eller framdeles kunna varda bestämda.
Dock skola dessa afgifter ökas med en tilläggsafgift af 11 kronor (15
fr. 28 c.) per hectoliter ren alkohol af hundra procents styrka, hvilken
tilläggsafgift skall minskas med en hundradel för hvarje grad, hvarmed
varan, afprofvad vid femton graders värme med Gay-Lussacs
alkoholom eter, befinnes understiga hundra graders styrka.

Bränvin af nämnda slag på buteljer eller krus skall, utan afseende
å alkoholhalten, vid införsel till Sverige eller Norge behandlas
såsom ren alkohol.»

Med iakttagande af dessa bestämmelser har den nu gällande tullsatsen
för den n:o 78 i tulltaxan upptagna artikel blifvit bestämd till
45 öre, men hade, såsom inses, kunnat bestämmas till 45,5 öre. Då
utskottet anser, att i fråga om förevarande artiklar all anledning förefinnes
att sätta tullen så högt, som traktaten möjligen medgifver, får
utskottet, enär bränvinstillverkningsskatten ökats med 10 öre per liter,
hemställa,

9:o.

att bränvin och sprit: på fat, större eller mindre,
af vindrufvor, då varan är i Frankrike tillverkad
och derifrån sjöledes direkte införes, måtte åsättas en
tull af 55,5 öre för hvarje liter af normalstyrka.

Då tullen å de under n:is 75, 76 och 77 i tulltaxan upptagna
varor blifvit höjd till 75 öre per liter, bör tullen å de under n:is 79
och 80 omförmälda artiklar ökas till samma belopp, och hemställer
utskottet derför,

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 6.

13

10:o.

att tullen å bränvin och sprit, såväl på fat,
större eller mindre, af vindrufvor, då varan är annorstädes
än i Frankrike tillverkad eller derifrån införes
på annat sätt än sjöledes direkte, som af annan frukt,
måtte från sitt nuvarande belopp, RO öre, höjas till
75 öre för hvarje liter af normalstyrka.

Nuvarande tulltaxa innehåller under n:o 81, att bränvin på andra
kärl (än fat), alla slag, skall draga eu tull af 90 öre för en liter utan
afseende på alkoholhalten. Denna tullsats är, såsom ofvan inhemtas,
beroende af bestämmelserna i handelstraktaten med Frankrike, enligt
hvilken bränvin af vindrufvor på buteljer eller krus, utan afseende å
alkoholhalten, skall behandlas såsom ren alkohol. Tullen å franskt
drufbränvin är af utskottet föreslagen till 55,5 öre för en liter af 50
procents alkoholhalt vid + 15° O., och utskottet får, i öfverensstämmelse
dermed, i fråga om förevarande artikel hemställa,

ll:o.

att tullen å bränvin och sprit: på andra kärl:
alla slag, måtte från sitt nuvarande belopp, 90 öre,
höjas till 1 krona 11 öre för eu liter utan afsende å
alkoholhalten.

För likör föreslår herr Wretlind en tullsats af 1 krona 40 öre.
Likör skall enligt handelstraktaten med Frankrike, utan afseende å
alkoholhalten, behandlas såsom vanlig ren alkohol. Då tullen å en liter
bränvin af 50 procents alkoholhalt vid + 15° C. blifvit föreslagen till
75 öre, kan tullen å likör följaktligen bestämmas till 1 krona 50 öre
per liter. Något skäl att gå under detta belopp och derigenom gå ifrån
den nu befintliga proportionen emellan tullsaterna å bränvin på fat i
allmänhet och likör föreligger enligt utskottets åsigt icke.

Med anledning häraf hemställer utskottet,

12:o.

att tullen å likör måtte från sitt nuvarande belopp,
1 krona 20 öre, höjas till 1 krona 50 öre för en liter.

14

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 6.

Med åberopande af hvad chefen för finansdepartementet yttrat
angående ceter m. in. och med iakttagande af nuvarande förhållandet
emellan tullen å bränvin på fat i allmänhet och aeter m. m., får utskottet
föreslå,

13:o.

att tullen å aster och eeter spirituosus, eller s.
k. Hoffmans droppar, samt å mterarter, sammansatta
och blandningar deraf, måtte från sitt nuvarande belopp,
1 krona 40 öre, höjas till 1 krona 75 öre för
hvarje liter.

Slutligen får utskottet hemställa,

14:o.

att, för den händelse Riksdagen beslutar en höjning
af tullsatserna för någon eller några af de under
n:is 8:o—13:o omförmälda artiklar, Riksdagen jemväl
måtte besluta, att dessa förhöjda tullar skola, såsom
tilläggsafgifter till nu gällande tulltaxa, jemväl innevarande
år utgöras från och med den dag, förhöjningen
i tillverkningsskatten å bränvin träder i kraft.

Stockholm den 16 mars 1888.

På utskottets vägnar:

ER. GEST. BOSTRÖM.

Reservationer:

af herrar friherre Barnekow, Fors sman, L. M. Carlsson, friherre
IV rang el, J. Rundbäck, E. W. Carlson, A. E. Petersson och F. C. Sand -

15

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 6.

wall, hvilka ansett, att i fråga om restitution för exporteradt bränvin
det högre restitutionsbeloppet af 50 öre per liter bör åtnjutas för bränvin,
som exporteras efter den 1 oktober innevarande år.

Herr Anders Svensson har begärt få antecknadt, att han icke deltagit
i behandlingen af detta ärende.