Bevillningsutskottets Memorial N:o 11
i
N:o 11.
Ank. till Riksd. kansli den 26 april 1888, kl. 6 e. m.
Memorial, i anledning af kamrarnes dels skiljaktiga beslut, rörande
78:de punkten af bevillningsutskottets betänkande n:o 8,
angående ännu oafgjorda delar af tullbevillningen, dels
■ återremiss i vissa delar af samma betänkande.
Enligt bevillningsutskottet tillkandakomna protokollsutdrag hafva kamrarne
i afseende å vissa delar af utskottets betänkande n:o 8, angående ännu
oafgjorda delar af tullbevillningen, fattat skiljaktiga definitiva beslut, hvarjemte
åtskilliga hemställanden i betänkandet blifvit af endera kammaren
eller begge till utskottet återförvisade; och får utskottet nu i anledning deraf
dels till kamrarne inkomma med förslag till samman jemkning af de olika
meningar, hvilka utskottet ansett böra sammanjemkas, dels afgifva det utlåtande
i öfrigt, hvartill kamrarnes beslut om återremiss föranleda.
l:o.
I 18:de punkten hade utskottet hemstält, att Riksdagen måtte besluta,
att rubriken »böcker» i tulltaxan skall erhålla följande förändrade lydelse:
Bill. till Biksd. Prat. 18S8. 5 Samt. 1 Afd. 10 Höft. 1
2
Bevillningsutskottets Memorial N:o 11.
Qvantitet för |
|||
tullberäk- ningen. |
Tullsats. |
||
Böcker: |
Kr. |
Ö. |
|
på svenska språket tryckta: |
|||
oinbundna äfvensom Boktryck, ej specificeradt ...... |
1 kilogram |
— |
25 |
bundna: i band af papper eller cloth utan guldsnitt: |
|||
biblar och psalmböcker ....................................... |
1 kilogram |
— |
50 |
andra slag............................................................... |
1 kilogram |
1 |
i |
i andra band............................................................... |
1 kilogram |
2 |
— |
på främmande språk tryckta samt med upphöjda |
|||
bokstäfver till begagnande af blinda......................... |
— |
fria. i |
|
med inbundet rent eller linieradt papper..................... |
1 kilogram |
— |
25 |
Ifrågavarande punkt har af båda kamrarne blifvit till utskottet återremitterad,
hvilken återremiss, enligt hvad den i frågan förda diskussionen
gifver vid handen, hufvudsakligen skett på den grund, att man ansett de af
utskottet föreslagna bestämmelserna komma att menligt inverka på den literära
samfärdseln emellan Sverige och Finland, för hvilken samfärdsel några
hinder icke borde finnas med afseende å vare sig återkommande svenska
eller hitkommande finska tryckalster, så väl bundna som oinbundna. Till
följd häraf och med anledning af en till utskottet öfverlemnad, förnyad framställning
från Sveriges bokbindarefackförening, i hvilken framställning tjuguåtta
olika bokförläggare instämt, får utskottet nu hemställa,
att Riksdagen måtte besluta, att rubriken »böcker» i
tulltaxan skall erhålla följande förändrade lydelse:
Qvantitet för |
|||
uillberäk- |
Tullsats. ! |
||
ningen. |
|||
Böcker: |
Er. |
Ö. |
|
på svenska språket tryckta: |
|||
oinbundna äfvensom Boktryck, ej specificeradt ...... |
— |
fria. |
|
bundna: |
|||
biblar och psalmböcker: |
|||
i band af papper eller cloth utan guldsnitt... |
1 kilogram |
— |
50 |
i andra band äfvensom med guldsnitt ............ |
1 kilogram |
2 |
— |
andra slag ................................................................. |
— |
fria. |
|
på främmande språk tryckta samt med upphöjda |
|||
bokstäfver till begagnande af blinda........................ |
— |
fria. |
|
med inbundet rent eller linieradt papper..................... |
1 kilogram |
25 |
Bevillningsutskottets Memorial N:o 11.
3
2:0,
I 25:te punkten hade utskottet hemstält, att rubriken n:o 118 i tulltaxan
måtte delas i två olika rubriker af följande lydelse:
[ Qvantitet för !
tullberäk- j Tullsats.
gamla och brakade husgeråds- eller andra lösörepersedlar,
när de inkomma för sådana personers räkning,
hvilka inflytta från utlandet eller vistats
utomlands en längre tid, samt, efter det egareni
på tro och heder afgifvit intyg, att han dem
sjelf begagnat samt för eget bruk och icke i
handelsafsigt infört, vederbörande tullkammare
eller tullinspektion pröfvar dem icke öfverstiga!
egarens behof..................................................................! ---
öfriga inkommande gamla och brakade husgeråds- eller!
andra lösörepersedlar, alla slag .................................: 100 kronor
Denna hemställan har Andra Kammaren bifallit, hvaremot
Kammaren återförvisat punkten till utskottet.
Då Andra Kammaren redan i frågan fattat sitt beslut, kan utskottet
i anledning af återremissen icke vidtaga annan åtgärd, än att utskottet till
Första Kammaren hemställer,
att kammaren ville fatta beslut beträffande utskottets
ifrågavarande hemställan.
Er. ö.
fria.
15
Första
3:o.
1 48:de punkten hade utskottet hemstält, att tullen å tafflar och
pianinon måtte från sitt nuvarande belopp, 60 kronor, höjas till 150 kronor,
och tullen å flyglar från sitt nuvarande belopp, 100 kronor, höjas till 200
kronor, allt för ett stycke.
Hvad utskottet sålunda hemstält har af Andra Kammaren bifallits,
hvaremot Första Kammaren till utskottet återförvisat punkten.
Då Andra Kammaren redan i frågan fattat sitt beslut, kan utskottet
4 Bevillningsutskottets Memorial N:o 11.
i anledning af återremissen icke vidtaga annan åtgärd, än att utskottet till
Första Kammaren hemställer,
att kammaren ville fatta beslut rörande utskottets
ifrågavarande hemställan.
4:o.
T 51:sta punkten hade utskottet hemstält, att den under rubriken:
Instrumenter i taxan förekommande Anm. a) skulle erhålla följande förändrade
lydelse:
»Högst 2:ne stråkar, munstycken och så vidare må få åtfölja vid instrumentets
förtullning. De öfriga äfvensom särskildt inkommande delar af
eller tillbehör till instrumenter förtullas efter 15 procent af värdet».
Denna punkt hafva båda kamrarne till utskottet återremitterat. Under
diskussionen rörande densamma blef det nemligen upplyst, att s. k.
stomryggar till pianoinstrument redan för närvarande, på grund af en utaf
kongl. generaltullstyrelsen den 4 juli 1882 meddelad resolution, tullbehandlas
såsom fullfärdiga instrument. Antoges utskottets förslag, skulle alltså pianofabrikanterna
i visst fall blifva sämre stälda, än de nu vore. Derjemte
ifrågasattes, huru vida icke för delar till pianoinstrument en tull efter vigt
vore lämpligare än en värdetull, enär de fakturor, som åtföljde dylika delar,
ofta innehölle mindre tillförlitliga värdeuppgifter. I detta sistnämnda hänseende
vill utskottet fästa uppmärksamheten derpå att omförmälda delar, som
inkomma fastskrufvade vid de lådor, i hvilka de äro inlagda, äro af så ömtålig
beskaffenhet, att de, vid sitt upptagande ur lådorna för vägningen, lätt
kunna skadas, medan deremot faran af missbruk med fakturorna icke kan
anses synnerligen betydande, då värdet å dessa delar torde utan större svårigheter
kunna af tullpersonalen bedömas. Utskottet anser följaktligen, att
för tillbehör Hill pianoinstrument, så väl som till andra instrument, tullen bör
bestämmas till ett visst belopp af värdet.
Då såsom tillbehör till ett pianoinstrument räknas mekanik, klaviatur
och hammarlag, samt, enligt hvad utskottet inhemtat, stomryggar på grund
af ofvanberörda resolution redan nu förtullas såsom fullfärdiga instrument,
har utskottet funnit de i dess förslag till förändrad lydelse af ifrågavarande
Anm. a) befintliga orden »delar af eller» böra utgå och i stället till rubriken
»instrumenter» fogas en ytterligare anmärkning af det innehåll, att
s. k. stomryggar till pianoinstrument, strängade eller osträngade, skola tullbehandlas
såsom fullfärdiga instrument.
Bevillningsutskottets Memorial N:o 11.
5
På grund häraf hemställer utskottet,
dels att den under rubriken »instrumenter» i tulltaxan
förekommande Anm. a) måtte erhålla följande förändrade
lydelse:
»Högst 2:ne stråkar, munstycken och så vidare må få
åtfölja vid instrumentets förtullning. De öfriga äfvensom
särskilt inkommande tillbehör till instrumenter förtullas
efter 15 procent af värdet.»
dels ock att till ifrågavarande rubrik måtte läggas jemväl
den anmärkning, att s. k. stomryggar till pianoinstrument,
strängade eller osträngade, skola tullbehandlas
såsom fullfärdiga instrument.
5:o.
I 70:de punkten hade utskottet hemstält, att efter n:o 248 i nu gällande
tulltaxa insattes artikeln bleckslagarearbeten med följande tullsatser, nemligen:
för olackerade sådana 24 öre och för lackerade 35 öre, för 1 kilogram.
Båda kamrarne hafva till utskottet återförvisat denna punkt. Af den
i ämnet förda diskussionen framgick, att återremissen skett i syfte att bereda
utskottet tillfälle att taga frågan i förnyadt öfvervägande. Det anmärktes
nemligen såsom en oegentlighet i utskottets förslag, att enligt detsamma förgylda
eller försilfrade bleckslagarearbeten, hvilka nu draga en tull af 70 öre
per kilogram, skulle komma att förtullas med endast 35 öre per kilogram.
Med vitsordande af denna anmärknings rigtighet får utskottet — och detta
så mycket hellre som Riksdagen, i motsats till hvad utskottet föreslagit,
förklarat råmaterialet till ifrågavarande slags bleckslagarearbeten, den med
rent eller blyhaltig! tenn öfverdragna jernplåten, skola vara fri från tull —
hemställa,
att hvad utskottet i 70:de punkten af dess betänkande
n:o 8 hemstält måtte få förfalla.
(Ro.
I|72:dra punkten hade utskottet hemstält, att Riksdagen mätte besluta,
att rubriken n:o 250 i tulltaxan skall heta »förnicklade, polerade, lackerade,
galvaniserade eller pläterade.»
6
Bevillningsutskottets Memorial N:o 11.
Denna hemställan bär Andra Kammaren bifallit, hvaremot Första
Kammaren återförvisat punkten till utskottet.
Då Andra Kammaren redan fattat sitt beslut i frågan, kan utskottet
i anledning af återremissen icke vidtaga annan åtgärd, än att utskottet till
Första Kammaren hemställer,
att kammaren ville lätta beslut beträffande utskottets
ifrågavarande hemställan.
7:o.
I 78:de punkten hade utskottet hemstält, att tullen å kaffe måtte
nedsättas från sitt nuvarande belopp, 26 öre, till 12 öre samt tullen å
kaffe, brändt, och alla till kaffesurrogat användbara brända växter från
sitt nuvarande belopp, 35 öre, till 20 öre, allt för 1 kilogram.
Första Kammaren har bifallit denna hemställan, hvaremot Andra
Kammaren afslagit såväl utskottets hemställan som de i ämnet väckta
motionerna.
Utskottet, som jemlikt 63 § riksdagsordningen ansett sig böra åvägabringa
en efter utskottets åsigt möjlig sammanjemkning af dessa skiljaktiga
beslut, får alltså hemställa,
att kamrarne, med frånträdande af sina förra beslut
med anledning af utskottets i betänkande n:o 8, punkt
78, gjorda hemställan, nu må besluta, att tullen å kaffe
skall nedsättas från sitt nuvarande belopp, 26 öre, till
19 öre samt tullen å kaffe, brändt, och alla till kaffesurrogat
användbara brända växter från sitt nuvarande
belopp, 35 öre, till 28 öre, allt för 1 kilogram.
8:o.
I 97:de punkten hade utskottet hemstält, att i tulltaxan måtte införas
en ny rubrik af följande lydelse: »Margarin och Margarinsmör; tullbehandlas
såsom smör.»
Denna punkt har af Första Kammaren blifvit till utskottet återförvisad,
hvaremot Andra Kammaren bifallit den i densamma gjorda hemställan.
Bevillningsutskottets Memorial N:o 11.
7
Då Andra Kammaren sålunda redan fattat sitt beslut i frågan, kan
utskottet i anledning af återremissen icke vidtaga annan åtgärd, än att utskottet
till Första Kammaren hemställer,
att kammaren ville fatta beslut beträffande utskottets
ifrågavarande hemställan.
9:o.
I 10lista punkten hade utskottet hemstält, att tullen å friska, ätbara
musslor måtte från sitt nuvarande belopp, 5 öre, höjas till 10 öre per
kilogram.
Denna hemställan har Första Kammaren bifallit, hvaremot Andra
Kammaren återförvisat punkten till utskottet.
Då Första Kammaren redan i frågan fattat sitt beslut, kan utskottet
i anledning af återremissen ej vidtaga annan åtgärd, än att utskottet till
Andra Kammaren hemställer,
att kammaren ville fatta beslut beträffande utskottets
ifrågavarande hemställan.
10:o.
I 115:de punkten hade utskottet hemstält, att å smör, äfven konstgjord^
måtte sättas en tull af 20 öre för 1 kilogram.
Denna punkt har af Första Kammaren bifallits, så vidt den afsåg
annat smör än konstgjord!,, men återförvisats till utskottet i hvad den angick
konstgjordt smör. Andra Kammaren har deremot bifallit punkten i
sin helhet.
Då Andra Kammaren sålunda fattat sitt beslut i frågan, kan utskottet
i anledning af återremissen icke vidtaga annan åtgärd, än att utskottet till
Första Kammaren hemställer,
att kammaren ville fatta beslut rörande ifrågavarande
punkt jemväl i hvad densamma angår konstgjordt smör.
8
Bevillningsutskottets Memorial N:o 11.
ll:o.
I 156:te punkten hade utskottet hemstält, att i första stycket af § 9
i de vid tulltaxan fogade underrättelser om hvad vid taxans tillämpning
iakttagas hör måtte bland de varor, vid utförsel af Indika restitution af
tullmedlen medgifves, äfven upptagas i utlandet tillverkad juteväfnad, som
begagnas till emballage vid export, samt att för 1 kilogram dylik väfnad
måtte restitutionsvis beviljas af tullmedlen 10 öre.
Denna punkt har Första Kammaren återförvisat till utskottet, men
Andra Kammaren bifallit.
Då sistnämnda kammare sålunda redan fattat sitt beslut i frågan,
kan utskottet i anledning af återremissen icke vidtaga annan åtgärd, än att
ntskottet till Första Kammaren hemställer,
att kammaren ville fatta beslut beträffande utskottets
ifrågavarande hemställan.
Stockholm den 26 april 1888.
På utskottets vägnar:
ER. GUSP. BOSTRÖM.
Keservatioii
af herr Forssman: »Det af utskottet framstapla sammanjemkningsförslaget
i fråga om kaffetullen finner jag stridande mot grundlag och häfdvunnen
praxis. Af stadgandena i §§ 63 och 65 riksdagsordningen samt i
§ 71 regeringsformen synes mig otvetydigt framgå, att denna fråga måste
blifva föremål för gemensam votering. Hvarken under ståndsriksdagarne
eller senare har, så vidt jag kunnat finna, stridiga beslut i stånden eller
i kamrarne rörande beloppet af en tullsats afgjorts på grund af sammanjemkningsförslag.
Under ståndsriksdagarne följdes den praxis, att, då stånden
fattat olika beslut i en sådan fråga, inbjöds det ena eller andra ståndet
att förena sig om de öfriges beslut och, om denna inbjudning ej antogs, afgjordes
frågan i förstärkt utskott. Efter den nya riksdagsordningens till
-
Bevillningsutskottets Memorial N;o 11.
9
länkning har städse i sådana fall som det föreliggande gemensam omröstning
enligt § 65 egt rum. Utskottets förfaringssätt är så mycket anmärkningsvärdare.
som det tillämpats endast i fråga om artikeln kaffe. Kamrarne
hafva dock i fråga om åtskilliga andra tullsatser stannat i olika beslut.
Sålunda har t. ex. Första Kammaren beslutat nedsättning af thétullen till
50 öre, under det Andra Kammaren afslagit nedsättning i denna tullsats.
Utskottet kommer dock att föreslå gemensam omröstning beträffande thétullen,
och har sålunda sökt göra gällande att grundlagen medgifver godtycklig behandling
af bevillningsfrågor, så till vida att antingen sammanjemkningsförslag
eller proposition om gemensam votering kan af utskottet framställas. Konseqvenserna
af utskottets grundlagstolkning skulle otvifvelaktigt kunna blifva
högst betänkliga, då enligt ofvan åberopade grundlagsparagrafer hvad som
gäller om sättet för bevillningsfrågors afgörande, i händelse kamrarne stanna
i olika beslut, måste anses gälla äfven om anslags- och statsregleringsfrågor.»
Bill. till Rikscl. Prat. 1888. 5 Sami. 1 Afä. 10 Käft.
2