Riksdagens Skrifvelse N:o 29.
1
N:o 29.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 7 juli 1887.
— — — — Andra Kammaren den 7 — —
Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna
under riks statens sjette liufvudtitel.
(Statsutskottets utlåtanden n:ris 6 och 6 a.)
Till Konungen.
Beträffande regleringen af utgifterna under riksstatens sjette liufvudtitel,
som omfattar anslagen under kongl. civildepartementet, har Riksdagen
vid innevarande riksmöte fattat de beslut, som här nedan omförmälas.
Kommerskollegium.
Under anslagstiteln »Kommerskollegium» äro de anslag uppförda, som
utgå till kollegiet sjelft, patentbyrån och bergsstaten; och äro, för hvarje af
dessa, särskilda framställningar gjorda.
A) Kommerskollegium.
l:o. Eders Kongl. Maj:t har i den till Riksdagen den 29 April 1887
aflåtna propositionen angående statsverkets tillstånd och behof föreslagit:
att Riksdagen måtte dels, på det Eders Kongl. Maj:t kunde komma i
tillfälle tilldela kommerskollegiets ledamöter samt dess i stat uppförde embetsoch
tjensteman, med undantag af fyra kanslister, tillfällig löneförbättringunder
år 1888, på extra stat för år 1888 anvisa 7,640 kronor, dels medBih.
titt lliksd. Prot. 1887. KS. 10 Samt. 1 Afd. 1 Band. 8 Häft. 1
2
Riksdagens Skrifvelse N:o 29.
gifva, att intill sintet af år 1888, i den mån sådant vore erforderligt för
bestridande af göromålen inom kollegiet eller för beredande åt bemälde embets-
och tjensteman af samma aflöningsförmåner, som andre med dem likstälde
tjensteman åtnjuta, af Eders Kong! Maj:t finge för ändamålet disponeras
de aflöningsbelopp, som vore i kommerskollegiets stat anvisade ej mindre
för en advokatfiskal en st, än äfven för andra ledigblifna eller ledigblifvande
befattningar inom kollegiet, i afseende å livilka indragning kunde
ega rum eller förändring eljest vidtagas.
Denna framställning är likartad med de förslag angående ifrågavarande
embetsverk, som Eders Kong!. Magt förut vid flere riksdagar framställ;
dock så att det nu på extra stat begärda beloppet med 900 kronor understiger
hvad för innevarande år blifvit af Riksdagen anvisadt.
Vid pröfningen af de nu föreliggande förslagen har Riksdagen fäst sin
uppmärksamhet vid det menliga deri, att kollegiets provisoriska tillstånd
ännu skall behöfva fortfara, men då till grundlagsenlig behandling hvila]'' ett
af Eders Kong! Maj:t vid 1885 års riksdag framlagdt förslag till sådan
förändring af 6 § regeringsformen, att ett nytt landtbruks-, industri- och
handelsdepartement skulle upprättas, samt, om detta förslag vid slutlig pröfning
gillas, utsigt förefinnes, att den sedan länge sväfvande frågan om kommerskollegiets
indragning eller förändrade organisation skall varda afgjord,
så har Riksdagen, ur nyssnämnda synpunkt, ej funnit skäl att nu besluta
någon afvikelse från hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit.
Vid anmälan af sitt beslut i ifrågavarande ämne erinrade 1886 års
Riksdag, att de för år 1887 beviljade lönetillskotten endast finge betraktas
såsom tillfälliga, och att på dem icke finge grundas någon rätt till högre
pension.
Under enahanda vilkor har Riksdagen
dels på det Eders Kongl. Maj:t må komma i tillfälle att med samma
belopp som för innevarande år tilldela kommerskollegiets ledamöter samt dess
i stat uppförde embete- och tjenstemän, med undantag af fyra kanslister,
tillfällig löneförbättring under år 1888, på extra stat för år 1888 anvisat
7,640 kronor; samt
dels medgifvit att intill slutet af år 1888, i den mån sådant är erforderligt
för bestridande af göromålen inom kollegiet eller för beredande åt
bemälde embete- och tjenstemän af samma aflöningsförmåner, som andre med
dem likstälde tjenstemän åtnjuta, af Eders Kongl. Maj:t må för ändamålet
disponeras de aflöningsbelopp, som äro i kommerskollegiets stat anvisade ej
mindre för en advokatfiskal enst än äfven för andra ledigblifna eller ledigblifvande
befattningar inom kollegiet, i afseende å livilka indragning kan
ega rum eller förändring eljest vidtagas.
Riksdagens Skrifvelse N:o 29.
3
B) Patentbyrån.
2:o. Vidkommande patentbyrån har Eders Kong!. Maj:t ej gjort
annan framställning, än att under år 1888 inflytande afgifter för patent
och för registrering'' af varumärken Ange användas till bestridande af de
utgifter, livilka betingades af tillämpning under samma år af förordningen
angående patent och lagen om skydd för varumärken.
I det vid ofvannämnda statsverksproposition fogade statsrådsprotokoll
öfver civilärenden den 25 april 1887 har meddelats en uppgift om patentbyråns
ekonomiska ställning, af hvilken framgår:
att patentbyrån, som vid 1885 års utgång hade en behållning af
40,030 kronor 66 öre, under är 1886 haft följande inkomster:
afgifter för 599 patentansökningar .........
ärsafgifter för patent..................................
afgifter för 261 registreringsansökningar
försålda publikationer..................................
............ kronor 29,950: —
............. » 10,705: —
............. » 10,440: —
............. » 1,758: 93
summa kronor 52,853: 93;
att byråns utgifter samtidigt uppgått till kronor 66,727: 33, af hvilken
summa de största posterna utgjorde aflöningar och arfvoden 28,909 kronor
72 öre och byråns publikationer 18,274 kronor 89 öre;
att hyrån, för att kunna bestrida dessa utgifter i den mån de ej
hetäckts af årets inkomster, från statskontoret såsom förskott uppburit
15,000 kronor, hvadan af 1885 års behållning 40,030 kronor 66 öre, som
till statskontoret inlevererats, vid 1886 års utgång återstode omkring 25,000
kronor; samt
att, då hyrån under år 1886 meddelat 463 patent, för Indika årsafgifter
i allmänhet komme att första gången under detta år erläggas,
byråns inkomster efter all sannolikhet blefve ej obetydligt ökade, under det
att med full visshet kunde antagas, att utgifterna för år 1887 skulle ej
oväsentligt understiga det nästförflutna årets, enär i dessa sistnämnda, inginge
organisationskostnader och andra nödiga men öfvergaende utgifter
till belopp af något mera än 6,000 kronor, samt hyrån, om den också ännu
med afseende å arbetskrafter, bibliotek m. m. lemnade åtskilligt att önska,
likväl för den närmaste framtiden icke oundgängligen torde påkalla andra
ökade utgifter än möjligen puhlikationskostnader, hvilka dock, såsom föranledda
af ett ökadt antal ansökningar, komme att motsvaras af jemväl
ökade inkomster.
Det belopp, hvarmed, enligt denna uppgift, inkomsterna understigit
4 Riksdagens Skrifvelse N:o 29.
utgifterna, utgör 13,873 kronor 40 öre; hvadan alltså de af statskontoret
förskjutna medlen, 15,000 kronor, i det närmaste åtgått.
Vid anmälan af sitt beslut med anledning af en med den nu förevai
ande likartad framställning, erinrade sistlidne års Riksdag derom, att
patentbyråns inkomster, hvilka under år 1885, hufvudsakligen till följd af
särskilda omständigheter, lemnat ett icke obetydligt öfverskott utöfver utgifterna,
ej borde anvisas till användande i vidsträcktare män än erforderligt
kunde vara. I det resultat, som för år 1886 ernåtts, bär Riksdagen funnit
en anledning att jemväl nu framhålla vigten deraf, att patentbyråns utgifter
ma varda begränsade till de oundgängligaste, sa att jemvigt mellan utgifter
och inkomster må uppnås.
Under uttalande häraf får Riksdagen anmäla, att Riksdagen medgifvit,
att de under år 1888 inflytande afgifter för patent och för registrering af
varumärken få användas till bestridande af de utgifter, hvilka betingas af
tillämpning under samma år af förordningen angående patent och lagen om
skydd för varumärken.
C) Bergsstaten.
3:o. Eders Kong], Maj:t har under anslagstiteln kommerskollegium
beträffande bergsstaten föreslagit, att Riksdagen måtte från och med år 1888
å ordinarie anslaget till kommerskollegium under anslagstiteln »Bergsstaten»
uppföra, till bestridande af kostnader för kartritning vid grufkartekontoret,
ett belopp af 2,500 kronor.
Till statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 25 april 1887 har
beträffande detta anslagsbehof anförts följande.
A den under ordinarie anslaget till kommerskollegium uppförda anslagstiteln
»Bergsstaten» vore af Riksdagen anvisade löner till sju grufingeniörer
med 1,500 kronor åt dem hvar. Enligt kongl. brefvet den 13 november
1874 angående reglering af bergmästaredistrikten in. in. skulle en af desse
grufingeniörer vara föreståndare för bergsöfverstyrelsens grufkartekontor med
åliggande hufvudsakligen att värda den i samma kontor befintliga samling
af kaitoi och andra handlingar, halla desamma tillgängliga för dem, som
önskade deraf taga kännedom, vid behof kopiera kartorna och, när så föreskrefves,
å dem inlägga kompletteringar. Då hvarken i 1855 års grufvestadga
eller eljest någon allmän föreskrift funnes meddelad om skyldighet att
till giufkartekontoret insända grufkartor, kom grufkartekontoret att innehålla
endast äldre kartor sedan den tid, då upprättandet af markscheiderkartor
vai obligatoriskt,^ samt nyare kartor, som tillfälligtvis insändts till bergsöfverstyr
elsen, och någon åtgärd blef icke vidtagen för samlingens eller de förefintliga
kartornas komplettering.
Riksdagens Skrifvelse N:o 29. o
Genom grufvestadgan af den 16 maj 1884, som med 1885 ars ingång
trädt i kraft, hade göromålen inom grufkartekontoret undergått väsentlig förändring.
Enligt 57 § i sistnämnda stadga skulle öfver grufva, som erhållit
utmål och vore under arbete, finnas, der icke grufvan i sin helhet vore från
dagen fullt åskådlig, fullständig och noggrann markscheiderkarta i viss skala;
och skulle nya grufarbeten sist inom påföljande årets utgång a kartan inläggas.
Grufkartan skulle upprättas af bergstjensteman eller annan behörig person,
och så väl kartan som kompletteringsarbetena skulle uppgöras i två exemplar,
deraf det ena skulle vara tillgängligt vid grufvan och det andra insändas
till bergsöfverstyrelsen. Hufvudsakligen enahanda bestämmelser vore i fråga
om stenkolsgrufvor meddelade genom den under sistlidna år utfärdade stadgan
angående eftersökande och bearbetande af stenkolsfyndigheter. Af dessa stadganden
följde åliggande för grufkartekontoret att vårda och ordna de kartor,
som komme att till bergsöfverstyrelsen insändas, men äfven att genom dertill
lämpliga biträden å kartorna inlägga inkommande kompletteringsblad.
Den kartritning, som sålunda skulle vid grufkartekontoret utföras,
komme att kräfva ej obetydligt arbete. Enligt en af kommerskollegiet öfverlemnad,
af nuvarande t. f. sekreteraren för bergsärenden upprättad promemoria
angående detta arbete och kostnaden derför beräknades antalet grufvor, öfver
hvilka kartor komme att årligen behöfva kompletteras, till 500. Tiden för
kompletteringsarbetet för hvarje grufkarta ansåges kunna i medeltal skattas
till 9 timmar ocli ersättningen derför, likaledes i medeltal, till 90 öre för
timme. Årliga kostnaden för kartritningen skulle följaktligen, sä vidt på
förhand kunde beräknas, komma att uppgå till 4,050 kronor, eller, ijemnadt
tal, till 4,000 kronor.
Dessa beräkningar gälde tiden från och med 1888, emedan, till följd
af medgifvet anstånd för grufkartornas och kompletteringarnas insändande,
först med nämnda är ifrågavarande förhållanden kunde anses inträda i mera
normalt skede.
Till bestridande af utgifterna för kartritningen funnes emellertid inga
andra tillgångar än det lönebelopp å 1,500 kronor, som förut utgått till den
grufingeniör, hvilken skulle vara föreståndare för grufkartekontoret. Sedan
grufingeniören G. A. Lundhqvist i februari 1885 erhållit entledigande från
befattningen såsom föreståndare för grufkartekontoret, hade de föreståndaren
åliggande göromålen bestridts af t. f. sekreteraren för bergsärenden utan
särskild ersättning derför, under det att nämnda 1,500 kronor fått af kommerskollegium
disponeras för utgifter vid kontoret. Det belopp, som enligt
ofvanberörda, från kommerskollegiet öfverlemnade beräkning, mot hvilken
föredragande departementschefen ej ansett sig kunna göra någon erinran,
6 Riksdagens Skrifvelse N:o 29.
erfordrades utöfver tillgängliga 1,500 kronor, utgjorde således minst 2,500
kronor.
Riksdagen har funnit de beräkningar, på grund af Indika den för kartritning
behöfliga summan antagits utgöra, utöfver nu tillgängliga medel, 2,500
kronor, sakna det underlag af någon tids erfarenhet om hvad behofvet verkligen
krafvel'', som synes nödigt, innan beslut fattas om anslags uppförande å
ordinarie stat. Till följd häraf har Riksdagen på det sätt bifallit Eders
Kongl. Maj.ds förevarande framställning, att Riksdagen på extra stat för år
1888 anvisat ett anslag af 2,500 kronor till bestridande åt kostnader för
kartritning vid grufkartekontoret.
4:o. Vidare har Eders Kongl. Majd föreslagit Riksdagen att medgifva,
att, derest Eders Kongl. Majds proposition af den 6 april 1887 angående
upplösning af det nu bestående rättsförhållandet mellan kronan och Sala
bergslag m. m. bifölles, från och med år 1888 det å sjette hufvudtitelns ordinarie
anslag till kommerskollegium under anslagstiteln »Bergsstaten», till
aflönande af tjenstemännen vid Sala silfververk, uppförda belopp, 2,500
kronor, måtte från anslaget till kommerskollegium uteslutas.
Riksdagen, som, på sätt i särskild skrifvelse af denna dag anmäles,
bifallit Eders Kongl. Maj ds berörda proposition angående upplösning af det
nu bestående rättsförhållandet mellan kronan och Sala bergslag m. m., har
jemväl beslutat att, i enlighet med Eders Kongl. Majds förslag, från riksstaten
för år 1888 utesluta det å sjette hufvudtitelns ordinarie anslag till kommerskollegium
under anslagstiteln »Bergsstaten» till aflönande af tjenstemännen
vid Sala silfververk uppförda belopp, 2,500 kronor.
Rikets ekonomiska kartverk.
5:o. Med anledning af hvad Eders Kongl. Majd under denna anslagstitel
äskat och föreslagit, har Riksdagen utöfver det å riksstatens sjette
hufvudtitel för rikets ekonomiska kartverk uppförda ordinarie anslag, 6,000
kronor, under samma hufvudtitel på extra stat för år 1888 anvisat till fortsättande
af de ekonomisk-geografiska kartarbetena i Norrbottens län 31,000
kronor och för de ekonomiska kartarbetena i öfriga delar af riket 45,000
kronor, eller tillsammans 76,000 kronor, äfvensom medgifvit att möjligen
uppstående behållningar å båda anslagen må användas äfven till bestridande
af utgifter för det topografiska kartverket.
Riksdagens Skrifvelse N:o 29.
7
Landsstaterna i länen.
6:o. Med bifall till Eders .Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,
bär Riksdagen, på det Ströms länsmansdistrikt i Jemtlands län må kunna
delas i två distrikt, medgifvit, att aflöningsbelopp, som blifver tillgängligt
till följd af anbefalda regleringar af länsmansdistrikten inom Gotlands och
Yestmanlands län, må användas till inrättande af en ny länsmanstjenst inom
Jemtlands län.
7:o. Enligt hvad af det statsverkspropositionen bifogade statsrådsprotokollet
öfver civilärenden den 25 april 1887 inhemtas, hafva följande landsstatsboställen
till statsverket indragits, utan att ersättning till vederbörande
tjensteman ännu blifvit å anslaget till »landsstaterna i länen» uppförd,
nemligen:
länsmansbostället i Bro, Endre, Dede och Bäls ting jemte Martebo
och Lummelunda socknar i Gotlands län, \ mantal Riddare n:o 2;
häradsskrifvarebostället i Ölands södra Mots fögderi af Kalmar län,
J mantal lulla Vickleby n:is 1, 2, 3;
kronofogdebostället i Sunnervikens fögderi af Göteborgs och Bohus
län, 1 mantal Torp;
kronofogdebostället i Vedbo fögderi af Elfsborgs län, 1 mantal Stommen
n:o 1;
häradsskrifvarebostället i Vester-Nerikes fögderi af Örebro län, 1
mantal Ybby n:o 2; och
länsmansbostället i Siende härad af Vestmanlands län, 1 mantal
Högby n:o 1.
Med anledning häraf har Eders Kongl. Maj:t föreslagit, att penninganslaget
under »landsstaterna i länen» måtte höjas med det belopp, hvartill
sex indragna landsstatsboställens afkastning är i stat beräknad, eller 3,740
kronor; och har Riksdagen, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts förevarande
framställning, höjt penninganslaget under »landsstaterna i länen» med det
belopp af 3,740 kronor, hvartill ofvannämnda sex indragna landsstatsboställens
afkastning är i stat beräknad.
8:o. I eu inom Riksdagen väckt enskild motion har föreslagits bland
annat, att Riksdagen, vid pröfningen af anslagen å sjette hufvudtiteln, ville
i skrifvelse anhålla, att Eders Kongl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande, om
och i hvad mån ersättning till sådane landsstatstjenstemän, hvilka ega rättuppbära
arfvode för exekutivt försåld fäst egendom, bör fortfarande utgå för
8
Riksdagens Skrifvelse N:o 29.
desse tjenstemäns med exekutiva försäljningar förenade göromål, samt, i händelse
sådan ersättning tinnes böra fortfarande utgå, hos Riksdagen framställa
de förslag, som för vinnande af nedsättning i berörda arfvode påkallas.
Vid den lönereglering, som af 1878 års Riksdag beslöts för visse
landsstatstjenstemän, nemligen:
landssekreterare och landskamrerare,
länsnotarie!’ och länsbokhållare,
landskanslist^’ och landskontorist^’,
kronofogdar och
länsmän,
beslöt Riksdagen i fråga om rättigheten för landsstatstjenstemännen att åtnjuta
sportler, att med löneregleringens inträdande åtskilliga sådana skulle upphöra
och endast vissa, särskildt uppräknade bibehållas. Bland dem, som skulle
bibehållas, är arfvode för försäljning af utmätt fast egendom, men i enlighet
med Eders Kong!. Maj:ts derutinnan godkända förslag har om detta slags
sportel uttryckligen stadgats, att den endast skulle utgå tills vidare och intill
dess annorlunda kunde varda förordnadt.
När 1878 års lönereglering beslöts, lemnade utan tvifvel de sportler,
hvarom nu är fråga, en väsentligt mindre inkomst än nu, då exekutiva försäljningar
af fast egendom i så hög grad tilltagit. Med hänsyn härtill och
då vid bestämmandet af denna slags sportelinkomst icke kan hafva varit afsedt
att bereda vederbörande auktionsförrättare mer än en skälig ersättningför
utöfvandet af uppdraget att förrätta exekutiva auktioner, så lära meningarna
icke vara delade derom, att en ändring i gällande bestämmelser om
auktionsprovisionens beräknande nu mera är af behofvet påkallad, då tvångsförsäljningar
af fast egendom betydligt tilltagit, och auktionsprovisionen derför
mångenstädes uppgår till oskäligt höga belopp.
Med anledning häraf får Riksdagen, som icke anser det böra för närvarande
ifrågasättas att fullständigt upphäfva rättigheten till arfvode för
exekutiva försäljningar af landtfastigheter, hos Eders Kong! Maj:t anhålla, att
Eders Kong! Maj:t täcktes taga i öfvervägande, huru nu gällande bestämmelser
om beräkningen af det arfvode för exekutiva försäljningar af fast
egendom å landet, som de landsstatstjenstemän, hvilka enligt gällande föreskrifter
hafva att besörja dylika försäljningar, enligt Riksdagens medgifvande,
ega att uppbära tills vidare och intill dess annorlunda kan varda förordnadt,
må ändras derhän, att vederbörande tjensteman hädanefter endast erhålla
skälig ersättning för sitt besvär i och för de exekutiva försäljningarna, men
icke derutöfver eu för så väl gäldenär som fordringsegare betungande sportelinkomst;
samt att Eders Kongl. Maj:t måtte till nästa Riksdag aflåta de
förslag i ämnet, som af den nu ifrågasatta ändringen påkallas.
Riksdagens Skrifvelse N:o 29.
Väg''- och vattenbyggnadsstaten.
9
9:o. Eders Kong! Maj:t har föreslagit, att det under anslaget till
»väg- och vattenbyggnadsstaten» å väg- och vattenbyggnadsstyrelsens stat
till »vikariatsersättning, arfvoden åt extra ordinarie tjensteman, rit- och
skrifbiträde» uppförda belopp, 7,200 kronor, måtte från och med år 1888
höjas till 10,000 kronor och således med 2,800 kronor; och har Riksdagen
bifallit denna framställning.
Gästgifvares friheter.
10:o. Med anledning af hvad Eders Kong!. Maj:t under denna anslagsti
tel föreslagit, har Riksdagen, med bifall till dels de i statsrådsprotokollet
öfver civilärenden den 25 april 1887 föreslagna utbyten af ränteersättningar
mot bestämda årliga belopp och dels den i protokollet omnämnda förenkling
i afseende å ersättningarne till gästgifverierna i Elfsborgs län, höjt penninganslaget
under »gästgifvares friheter», utgörande 6,880 kronor, med ett till
292 kronor jemnadt belopp, eller till 7,172 kronor, samt minskat det i kolumnen
»indelning och dermed jemförlig anvisning på förslag, ersättningar»
under nyssnämnda anslag uppförda belopp, 6,060 kronor, med 292 kronor
till 5,768 kronor.
Färjor och färjekarlar.
ll:o. Likaledes med anledning af hvad Eders Kong!. Maj: t under
denna anslagstitel föreslagit, har Riksdagen, med bifall till det i statsrådsprotokollet
öfver civilärenden den 25 april 1887 omnämnda utbyte af indelningsersättningar
mot bestämdt belopp, höjt penninganslaget under anslaget
»färjor och färjekarlar», nu utgörande 152 kronor, med ett jemnadt belopp
af 202 kronor till 354 kronor, samt från riksstaten uteslutit det i kolumnen
»indelning och dermed jemförlig anvisning på förslag, ersättningar» nu uppförda
belopp, 208 kronor, hvarigenom anslaget till »färjor och färjekarlar»
minskats från dess nuvarande belopp, 385 kronor, till 379 kronor, eller med
6 kronor.
Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäriugar.
12:o. På grund af hvad Eders Kong!. Maj:t, under denna anslagstitel
föreslagit, har Riksdagen
a) på ordinarie stat från och med 1888 beviljat till understöd åt
Bih. till Riksd. Prot. 1887. tf. 10 Samt. 1 Afd. 1 Band. 8 Häft. 2
10
Riksdagens Skrifvelse N:o 29.
sådana landtmannaskolor (anstalter för lägre landtbruksundervisning med
hnfvudsakligt ändamål att befrämja elevernas teoretiska utbildning), för
hvilka stadgar blifvit af Eders Kongl. Maj:t godkända, ett förslagsanslag å
15,000 kronor, att efter Eders Kongl. Maj:ts bepröfvande med högst 3,000
kronor årligen tilldelas sådana landtmannaskolor, under vilkor:
att vederbörande hushållningssällskap vitsordar behofvet inom orten af
dylik skola samt antingen afgifver förslag till såväl skolans organisation i
allmänhet, vare sig att den anordnas fristående eller förenad med annan
lämplig undervisningsanstalt, som särskildt inträdesfordringar, undervisningsämnen
och undervisningsplan, eller ock, der skolan af enskilda personel’
grundas, förordar det af dessa i berörda hänseende uppgjorda förslag;
att inom orten tillskjutes lika belopp, elevafgifter inberäknade;
att en frielev för hvarje 1,000 kronor af statsbidrag eger att vid
skolan åtnjuta undervisning;
att skolan underkastar sig den kontroll, Eders Kongl. Maj:t i hvarje
särskildt fall finner skäl föreskrifva; och
att skolan årligen afgifver berättelse om sin verksamhet för landtbruksundervisningen;
samt
b) medgifvit, att besparingar å de nuvarande anslagen till lägre landtbruksskolor
få användas till understöd åt ofvannämnda landtmannaskolor med
belopp af högst 4,000 kronor åt landtmannaskola, som är belägen i län, der
med statsmedel till samma belopp understödd lägre landtbruksskola ej finnes,
och med högst 3,000 kronor åt öfriga landtmannaskolor; allt på enahanda
vilkor, som i mom. a bestämts, dock att i län, der med statsmedel understödd
lägre landtbruksskola ej finnes, statsanslag till en landtmannaskola må
utgå, ehvad bidrag inom orten tillskjutes eller icke;
och har för tillämpning af Riksdagens ofvanberörda beslut det ordinarie
anslaget under ifrågavarande anslagstitel höjts med 15,000 kronor, eller
från 175,400 kronor till 190,400 kronor, hvaraf 15,000 kronor förslagsanslag
till befrämjande af lägre, hufvudsakligen teoretisk, landtbruksundervisning.
Befrämjande i allmänhet af slöjderna.
13:o. Med bifall till hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit, har Riksdagen
höjt det under anslagstiteln »befrämjande i allmänhet af slöjderna»
särskildt till resemulerstöd åt fabriks- och. handtverksarbetare anvisade anslag
med 8,000 kronor, eller från 12,000 kronor till 20,000 kronor.
Riksdagens Skrifvelse N:o 29. 11
14:o. Vidare och med anledning af Eders Kongl. Maj:t derom gjorda
framställning har Riksdagen höjt det under anslagstiteln »befrämjande i allmänhet
af slöjderna» särskild! till befrämjande af husslöjden uppförda belopp,
20,000 kronor, med 5,000 kronor till 25,000 kronor.
Skiften och afvittringar.
15:o. Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställningar
och i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad förut under flera är
skett har Riksdagen dels för år 1888 beviljat förhöjning i årsarfvodet med
400 kronor till hvarje storskifteslandtmätare i Kopparbergs län, som icke
kommer att åtnjuta arfvode efter taxa, samt i styresmannens för storskiftesverket
årsarfvode likaledes med 400 kronor; dels medgift, att de belopp,
hvarmed inkomsterna af tjenstår under år 1888 för afvittringslandtmätare i
Vesterbottens och Norrbottens län och de storskifteslandtmätaie i Koppai
bergs län, hvilka åtnjuta arfvode efter taxa, kunna komma att understiga
2 500 kronor för dem, som tillhöra första lönegraden, och 3,000 kronor lör
dém, som på grund af ålder i tjensten åtnjuta arfvodesförhöjning, må desse
tjensteman godtgöras af anslagen till storskiftes- och afvittringsverken; dels
för år 1888 åt föredragandena af afvittringsärendena i Vesterbottens och
Norrbottens län samt till skrifbiträde åt dem beviljat en tillökning af 400
kronor i det åt hvarje af dem anslagna belopp, dels och beviljat tillfällig
förhöjning i styresmannens för afvittringsverket i Vesterbottens län årsarfvode
för är 1888 med 200 kronor; samt
till bestridande af kostnaderna för storskiftes- och afvittringsverken
under år 1888, för samma år utöfver ordinarie anslaget, 63,000 kronor, pa
extra stat anvisat 123,000 kronor.
Sala bergslag.
16:o. Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att, derest Eders Kongl.
Maj.ts proposition af den 6 april 1887 angående upplösning åt det nu bestående
rättsförhållandet mellan kronan och Sala bergslag in. m. bifölles,
anslaget »Sala bergslag» ä 6,320 kronor måtte från riksstaten uteslutas.
Riksdagen, som enligt hvad här ofvan förmälts och i särskild skrifvelse
af denna dag anmäles, bifallit Eders Kongl. Maj:ts berörda proposition
angående upplösning af det nu bestående rättsförhållandet mellan kionan och
Sala bergslag m. in., har jemväl beslutat att, i enlighet med Eders Kongl.
12 Riksdagens Skrifvelse Ko 29.
Maj:ts förslag, från riksstaten utesluta det å sjette hufvudtiteln uppförda
anslaget »Sala bergslag» å 6,320 kronor.
Jordförluster genom kanal- och väganläggningar.
17:o. Med bifall till inlösen och utbyten af ersättningar, på sätt i
statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 25 april 1887 blifvit ifrågasatt
har Riksdagen _ uppå Eders Kongl. Maj:ts förslag minskat det å förslagsanslaget
till »jordförluster genom kanal- och väganläggningar» i kolumnen
»indelning och dermed jemförlig anvisning på förslag, ersättningar» uppförda
belopp, 6,000 kronor, med 820 kronor, eller till 5,180 kronor.
Öfriga ordinarie anslag.
18:o. Med anledning af Eders Kongl. Maj.ts derom gjorda framställning
har Riksdagen beslutit att utbyta anslagstiteln »statistiska tabellkommissionen»
mot anslagstiteln »statistiska centralbyrån».
19:o. I fråga om öfriga, här ofvan ej särskildt nämnda ordinarie anslag
a sjette hufvudtiteln har Eders Kongl. Maj:t ej föreslagit annan ändring
än att, för jemnande af hufvud titelns slutsumma, anslaget till skrifmaterialier
och expenser, ved m. m. måtte minskas från 118,663 kronor till 118,426
kronor, eller med 237 kronor; och har Riksdagen för år 1888 faststält samtliga
de under sjette hufvudtiteln uppförda ordinarie anslag, hvilka icke blifvit
här ofvan särskildt omförmälda, till samma belopp som i 1887 års riksstat;
dock att i anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m. gjorts den
af Eders Kongl. Maj:t föreslagna jemkning.
Extra anslag.
Med afseende å tillfälliga behof, hänförliga till sjette hufvudtiteln,
hafva, utom de redan i punkterna l:o, 3:o, 5:o och 15:o här ofvan nämnda
följande beslut af Riksdagen fattats.
Riksdagens Skrifvelse N:o 29.
13
Civildepartementets afdelning af Kong!. Maj;ts kansli.
20:o. För handhafvande af kontroll ä förscikringsanstalterna, har Riksdagen
för år 1888, i likhet med hvad för 1887 egt rum, på extra stat anvisat
till Eders Kong!. Maj:ts disposition ett belopp af 4,500 kronor.
Statistiska centralbyrån.
21:o. Till ett skyndsammare bearbetande af aflönings- och pensionsstatistiken
har Eders Kongl. Maj:t för år 1888 äskat ett extra anslag af
5,000 kronor.
Riksdagen har inhemtat, att, sedan nu mera utkommit redogörelser
i ifrågavarande hänseende beträffande statsrådet, högsta domstolen och de
centrala embetsverken samt Riksdagen och dess embetsverk äfvensom beträffande
de under justitie-, utrikes-, landtförsvars-, sjöförsvars- och civildepartementen
hörande stater och corpser, till utgifning återstå dels redogörelser för
de stater och corpser, som höra till finans- och ecklesiastikdepartementen, dels
ock hela den kommunala förvaltningen.
Ehuru förarbeten äro gjorda till redogörelserna för stater och corpser
under de båda sistnämnda statsdepartementen, hvilka förarbeten särskilt
hvad finansdepartementet angår snarligen lära vara afslutade, så att redogörelsen
för detsamma redan under loppet af detta års sommar torde kunde
utgifvas, finnes dock anledning till tvifvel, att aflönings- och pensionsstatistiken
skall kunna fullbordas under loppet af år 1888, såsom i det statsrådsprotokoll
öfver civilärenden, som åtföljde 1886 års statsverksproposition, antydts
vara möjligt.
Behofvet af den ifrågavarande statistiken är emellertid stort, och
Riksdagen, som förmodar, att arbetena å densamma bedrifvas med önskvärd
kraft, har derför ansett det begärda anslaget böra beviljas, äfven om utsigt
ej finnes, att statistiken kan varda fullbordad till 1888 års slut.
Emellertid har Riksdagen funnit sig böra fästa uppmärksamheten å den
förändring, som på senare tiden vidtagits med afseende på utdelningen af det
statistiska trycket, i det att riksdagsman, i stället för att såsom förut erhålla
hela detta tryck, numera endast eger att, på anmälan hos statistiska centralbyrån,
i mån af tillgång, kostnadsfritt erhålla en eller flere af publikationerna
af serien »Bidrag till Sveriges officiella statistik». Det antal exemplar, som
för dylik utdelning afses, lärer uppgå till 30. Anledningen till den sålunda
14
Riksdagens Skrifvelse N:o 29.
vidtagna förändringen är att söka i en sträfvan att åstadkomma besparingar
i statens utgifter. Sedan nemligen Riksdagen i skrifvelse den 11 maj 1884
— med anledning af en af Riksdagens revisorer år 1883 gjord framställning
om besparingar å expensmedlen, bland annat genom inskränkning i möjligaste
mån af det statistiska trycket — anhållit om utredning i ämnet, så föranledde
denna anhållan, utom andra åtgärder, äfven undersökning i och för
åstadkommande af besparingar i utgifterna för den officiella statistiken. Resultatet
af denna undersökning är till sina hufvuddrag meddeladt i statsutskottets
utlåtande den 23 februari 1886 (n:o 10 punkten 21 :o), hvaraf
framgår, att den enda nämnvärda besparing, som i denna del kunde åstadkommas,
vore en minskad utgift af 5,000 kronor genom inskränkning i upplagornas
storlek och till följd deraf äfven af gratisutdelningen. En sådan
inskränkning blef ock af Eders Kongl. Maj:t beslutad; och det är på grund
häraf, som för Riksdagens ledamöter nu mera endast ofvan omförmälda 30
exemplar af de till den officiella statistiken hörande publikationerna kostnadsfritt
stå till buds.
En så beskaffad besparing i statens utgifter torde emellertid icke anses
hafva varit af Riksdagen åsyftad; och det synes Riksdagen önskligt om
det statistiska trycket, i likhet med hvad förut skett, kunde till Riksdagens
ledamöter utdelas.
Under uttalande häraf får Riksdagen anmäla, att Riksdagen, för ett
skyndsammare bearbetande af aflönings- och pensionsstatistiken, anvisat för år
1888 ett extra anslag af 5,000 kronor.
Öfverståthållare-enibetct.
22:o. Med anledning af Eders Kong], Maj:ts derom gjorda framställning,
har Riksdagen på extra stat för år 1888 till utgifvande under samma
år af ''»polisunderrättelser-» anvisat enahanda belopp, som dertill för år 1887
beviljats, eller 15,000 kronor.
Landsstaterna i länen.
23:o. Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
och i likhet med hvad äfven för är 1887 egt rum, har Riksdagen för upprätthållande
af en häradsskrifvaretjenst inom Jemtlands län på extra stat för
år 1888 anvisat 2,500 kronor.
15
Riksdagens Skrifvelse N:o 29.
24:o. Vidare har Riksdagen, med bifall till hvad Eders Kong!. Maj:t
äskat och i likhet med hvad för år 1887 egt rum, på extra stat för år
1888 anvisat till Eders Kong!. Maj:ts förfogande ett anslag af 50,000 kronor,
att användas till aflöning och underhåll af särskild polisstyrka på landet,
der sådan kan af förhållandena påkallas, äfvensom till belöningar för gröfre
brotts upptäckande samt förbrytares efterspanande eller gripande, allt enligt
förut tillämpade, i statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 25 april 1887
angifna grunder.
Väg- cell vattenbyggnadsstaten.
25:o. Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställningar,
har Riksdagen — i likhet med hvad förut under flera år egt
ram — på extra stat för år 1888 anvisat och stält till Eders Kongl. Maj:ts
förfogande följande anslag:
dels 20,000 kronor, att användas till anordnande under år 1888 af
tillsynen öfver statens jernvågsbyggnader; och
dels 3,000 kronor till bestridande af arfvode åt den för granskning
af vattenaflednings- och odlingsplaner hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
anstälde extra byråingeniören.
Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar.
26:o. Med anledning af hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit, har
Riksdagen, för anordnande af högre undervisning i mejerihushållning''rid
Ultima och Alnarps landtbruksinstitut, för år 1888 anvisat å extra stat ett
anslag till enahanda belopp, som för år 1887 beviljats, eller 10,000 kronor.
Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar.
27:o. Såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för allmänna landtbruksmöten
har Eders Kongl. Maj:t för år 1888 äskat samma belopp, som
förut under flera år beviljats, eller 5,000 kronor.
Dä erfarenheten från de i senare tider hållna allmänna landtbruksmöten
utan tvifvel gifvit vid handen, att kostnaderna för dessa möten nu
mera och på grund af nya förhållanden och stegrade anspråk så tillväxt,
att den summa, som för ifrågavarande ändamål allt sedan år 1878 och seder
-
16
Riksdagens Skrifvelse N:o 29.
mera årligen uppförts bland sjette hufvudtitelns extra anslag, svårligen kan
anses vara större än det oundgängligaste behofvet krafvel-, så har Riksdagen,
med bifall till Eders Kong! Maj:ts förevarande framställning, beviljat såsom
bidrag till bestridande af kostnaderna för allmänna landtbruksmöten ett extra
anslag för år 1888 af 5,000 kronor.
28:o. Vidare och med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda
framställning, bär Riksdagen, till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten
för husdjur, redskap och maskiner samt ladugårdsprodukter, sädesslag
och andra jordbruksalster, anvisat på extra stat för år 1888 enahanda belopp,
som förut under flera år för samma ändamål beviljats, eller 10,000
kronor.
29:o. För bidrag till underhåll af sju kemiska stationer för jordbrukets
och näringarnas behof har Eders Kongl. Maj:t äskat ett anslag för
år 1888 af 26,000 kronor, hvilket belopp med 5,000 kronor öfverstiger hvad
föi- samma ändamål beviljats för åren 1886 och 1887.
Agrikulturkemiska stationer, som åtnjuta statsunderstöd, äro, enligt
hvad af statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 25 april 1887 inhemtats,
för närvarande i verksamhet i Kalmar, Halmstad, Skara, Örebro, Vesterås,
Jönköping och Hernösand samt åtnjuta af statsmedel understöd till belopp
af 3,000 kronor för hvarje station. Af de sålunda understödda stationerna
hafva de 5 förstnämnda, eller de i Kalmar, Halmstad, Skara, Örebro och
Vesterås inrättade, i flera år åtnjutit statsunderstöd, hvaremot de två sistnämnda
först med år 1886 erhållit statsbidrag.
Af skäl, för hvilka i statsrådsprotokollet närmare redogöres, har Eders
Kongl. Maj:t nu ifrågasatt anslagets förhöjning med 5,000 kronor, på det
att bidraget till de 5 äldre stationerna må kunna höjas till 4,000 kronor
åt hvarje.
Visserligen lärer väl en del af de undersökningar, som verkställas å
de agrikulturkemiska stationerna mindre afse jordbrukets eller näringarnas
behof än andra intressen, såsom kan antagas vara fallet med åtminstone
några af profven å arsenik och andra gifter, men då dylika undersökningar
i och för sig måste anses vara gagneliga och icke lära inkräkta på stationernas
öfriga och mot deras benämning »agrikulturkemiska» stationer mera
svarande verksamhet, samt, enligt vunna upplysningar, den jordbrukande
och näringsidkande befolkningen småningom lärt sig att mer och mer värdera
stationernas verksamhet, så, och i betraktande af hvad till statsrådsprotokollet
om dem anförts, har Riksdagen funnit sig ega giltiga skäl att bifalla Eders
Kongl. Maj:ts förevarande framställning.
Riksdagens Skrifvelse N:o 29.
17
På grund häraf har Riksdagen såsom bidrag till underhåll af sju
kemiska stationer för jordbrukets och nåringarnes behof — inom de orter,
der landsting eller hushållningssällskap, hvart för sig eller i förening, förbundit
sig att upprätta laboratorium och bekosta lokal för detta jemte bostad
och liyresmedel för kemist och assistent samt bekosta aflöningen till dessa
och laboratorietjenaren äfvensom årliga utgifterna för laboratoriets underhåll
samt till inköp af böcker och inventarier för stationens behof — på extra
stat för år 1888 anvisat ett anslag af 4,000 kronor för en hvar af de i
Kalmar, Halmstad, Skara, Örebro och Vesterås upprättade stationerna samt
3,000 kronor för hvardera af stationerna i Jönköping och Hernösand, eller
tillhopa 26,000 kronor.
30:o. Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för år 1887 egt rum, anvisat
på extra stat för år 1888 till Eders Kongl. Maj:ts förfogande ett anslag af
10,000 kronor, för att med högst 1,000 kronor för hvarje anstalt användas
till understöd åt sådana frökontroll anstalt er, som af landsting eller hushållningssällskap,
hvart för sig eller i förening, understödjas med minst samma belopp
som statsbidraget, och Indika anstalter vilja underkasta sig de vilkor
och föreskrifter i afseende på analysmetoder och öfriga förhållanden, som af
Eders Kongl. Maj:t fastställas.
31:o. På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,
har Riksdagen, för fortsättande under år 1888 af de geologiska undersökgarna
och utgifvande af derpå grundade kartor, afhandlingar och uppsatser,
beviljat ett extra anslag för samma år till belopp af 87,500 kronor.
Befrämjande i allmänhet af slöjderna.
32:o. Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen på extra stat för år 1888 anvisat ett anslag af 3,500 kronor
till anställande af en andre undervisare i husslöjd och en elev, hvilken bör
åtfölja en af undervisarne i husslöjd för att af denne handledas och utbildas,
så att han må kunna såsom lärare i husslöjd användas.
33:o. Vidare har Riksdagen, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts
derom gjorda framställning, på extra stat för år 1888 anvisat
dels såsom bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås — med
Bill. till Riksd. Rrot. 1887■ It. 10 Samt. 1 Afd. 1 Band. 8 Käft. 3
18
Riksdagens Skrifvelse N:o 29.
Vilkor att från Elfsborgs läns landsting eller eljest tillskjutes ett belopp,
motsvarande minst hälften af statsanslaget — 3,800 kronor; och
dels såsom bidrag till aflönande afl en andre lärare vid samma skola
1,000 kronor, under vilkor att enahanda belopp varder för ändamålet från
nämnda läns landsting eller eljest tillskjutet.
Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart.
34:o. I en hos Riksdagen väckt enskild motion har föreslagits, att
Riksdagen måtte bevilja och ställa till Eders Kong! Maj:ts förfogande ett
extra anslag af 20,000 kronor för utsändande och understödjande af handelsagenter
i främmande länder.
I fråga om det lämpligaste sättet att främja det ändamål, som i
denna motion åsyftas, är det naturligtvis svårt att nu uppställa några
mer eller mindre detaljerade regim'', men motionären synes hafva rätt angifvit
den retning, hvari de ifrågavarande agenterna borde arbeta, då han
såsom exempel åberopat den verksamhet, som utöfvats af den på statens
bekostnad till England utsände fiskeriagenten. Vidare torde det kunna antagas,
att det kan varda lämpligt, att staten sätter sig i förbindelse med
enskilde affärsmän, närings- och industriidkare eller andra, som sluta sig
tillsammans för att gemensamt verka för det ifrågavarande ändamålet, och
att staten sålunda samverkar med enskilde genom att understödja dessas
sträfvande!! i förevarande afseende. En sådan samverkan torde kunna kraftigt
bidraga till dessa sträfvande^ framgång, kanske icke så mycket genom
beloppet af de statsmedel som lemnas, utan mer genom det uppdrag, vederbörande
person erhållit, och de intressen, lian representerar.
Valet af för ändamålet lämpliga personer, Indika synas böra vara
affärskunniga och ega praktisk vana vid handelsförbindelsers inledande och
afsittande, torde ock väsentligt underlättas, om förslag å sådana personer
inhemtas af affärsmän, som sj^sslat med export af våra produkter.
Om man ock icke genast kan vänta att få se stora resultat af nu
ifrågasatta försök att bereda större afsättning för våra produkter i utlandet,
hyser Riksdagen dock den öfvertygelsen, att giltiga skäl föreligga, att försöket
må göras, och att, det är angeläget, att detta må ske så snart som
möjligt;
Och har Riksdagen med anledning häraf för år 1888 anvisat ett
extra anslag af 20,000 kronor, att af Eders Kong!. Maj:t användas för att,
åt, alster af svensk industri och svenska näringar bereda afsättning'' i främmande
länder.
Riksdagens Skrifvelse N:o 29
19
Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.
35:o. Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,
har Riksdagen — under vilkor att bergsskolorna i Filipstad och Falun med
dertill hörande skolor för bergsarbetare komma att jemväl under år 1888
fortsätta sin verksamhet i enahanda omfång och utsträckning som hittills
och underkasta sig den inspektion, Eders Kong], Maj:t finner skäligt bestämma
— i likhet med hvad förut för flera år egt rum, på extra stat för
år 1888 anvisat 14,000 kronor, att till brukssocietetens fullmägtige utbetalas.
Fiskerinäringens understöd.
36:o. Till telefonledningar med stationer i bohuslänska skärgården för
fiskebedriftens främjande har Eders Kongl. Maj:t begärt ett extra anslag af
21,900 kronor.
Till behandling i sammanhang med denna framställning har jemväl
förelegat en hos Riksdagen väckt motion, hvari på anförda skäl föreslagits,
att Riksdagen måtte på extra stat för år 1888 anvisa ett anslag af 36,000
kronor att jemte för ändamålet ytterligare nödiga samt af hushållningssällskap,
landsting, kommuner eller enskilda personer tillskjutna medel användas till
utvidgning af de till fiskebedriftens förkofran med utaf 1885 års Riksdag
beviljadt anslag bekostade telefonledningarna i bohuslänska skärgården med
sådana nya ledningar med tillhörande stationer, som skulle blifva för fiskeri
-
näringens främjande af synnerlig betydelse.
Af statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 25 april 1887 framgår,
att det ännu icke blifvit bestämdt, hvilka stationer och ledningar, som skulle
komma till utförande, derest det af Eders Kongl. Maj:t äskade anslaget beviljades,
utan att frågan härom beror på ytterligare utredning. För följande
ledningar har emellertid kostnaden blifvit af telegrafstyrelsen beräknad samt
uppgår till nedannämnda belopp:
Gfrafvarne—Malmön till ...................................................... kronor 3,450:
Lysekil—Eiskebäckskil—Grundsund—Gullholmen............. » 14,900: —-
Stockevik—Klädesholmen...................................................... » 3,850:
Stockevik—Hättan.............................................................. * 7,000:
tillsammans kronor 29,200
Tre fjerdedelar af denna summa, 21,900 kronor, utgör det anslag,
Eders Kongl. Maj:t äskat.
20 Riksdagens Skrifvelse N:o 29.
Deri del af kostnaden, som ej betäcktes af det äskade anslaget, skulle
enligt Mers Kong! Maj:ts förslag'' erhållas derigenom, att såsom vilkor för att
statsunderstöd skulle kunna meddelas borde, i likhet med hvad år 1885 skedde,
stadgas, att inom orten för anläggningen tillskötes minst en fjerdedel af
kostnaden, hvilken fjerdedel alltså motsvarar 7,300 kronor.
Det i ofvanberörda motion framstälda förslag skiljer sig från Eders Kong!
Maj:ts bland annat deri, att i motionen ifrågasatts ett större anslagsbelopp
samt åstadkommande åt andra och flera telefonledningar än de här ofvan
angifna.
Då af statsrådsprotokollet och af hvad i motionen anförts framgår, att
i förevarande fråga flera olika förslag till ledningar och stationer föreligga,
och Riksdagen icke är i tillfälle att pröfva det företräde, olika ledningar
sins emellan kunna ega, har Riksdagen ansett sig sakna tillräcklig anledning,
att blott på grund af enskild motion besluta afvikelse från Eders Kongl
Maj:ts på telegrafstyrelsens yttrande grundade framställning i förevarande
ämne. Härmed har dock Riksdagen icke velat uttala, att motionen icke må
erhålla något afseende med hänsyn till ledningarnas retning, helst härutinnan
de myndigheter, som yttrat sig, icke varit fullt ense. Detta bör ock, om
sådant finnes skäligt, så mycket lättare låta sig göra, som frågan härom
ännu torde vara öppen.
Under uttalande häraf får Riksdagen anmäla, att Riksdagen, med
anledning af Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning och den ofvanberörda
motionen, anvisat på extra stat för år 1888, för anläggande i bohuslänska
skärgården af för fiskebedriftens främjande nödiga telefonledningar
med tillhörande stationer, ett anslag af 21,900 kronor, under vilkor att
hushållningssällskap, landsting, kommuner eller enskilde till de anläggningar,
som med detta anslag utföras, bidraga med minst en fjerdedel af anläggningskostnaden.
Utställning i Köpenhamn.
37:o. hör Sveriges deltagande i en nordisk industri-, landtbruks- och
konstutställning i Köpenhamn har Eders Kongl. Maj:t äskat ett extra anslag
för år 1888 af 50,000 kronor.
Åtskilliga af de hushållningssällskaps förvaltningsutskott, som i statsradsprotokollet
öfver civilärenden den 25 april 1887 åberopas såsom tillstvrkande
Sveriges deltagande i utställningen, hafva uttalat detta i sådana
ordalag, att tillstyrkandet derigenom förlorar en god del af det värde, som
Riksdagens Skri/vi lse N:o 29. 21
eljest kunnat tillmätas detsamma. Sålunda hafva om den ifrågasatta utställningen
förvaltningsutskotten i nedannämnda län yttrat:
Kalmar läns södra: att ehuru från detta område något allmännare deltagande
i en sådan utställning ej vore att förvänta, det likväl ville synas,
som om det för landet i dess helhet vore fördelaktigt att deltaga deri;
Vermlands läns: att utskottet icke vågade antaga att under närvarande
förhållanden något allmännare deltagande i den ifrågasatta utställningen
från länets jordbruks- och industriidkares sida kunde motses, men dock ansåge
att den nytta fö]'' vårt näringsliv som af utställningen kunde härflyta,
borde föranleda dertill, att, om inbjudning från Danmark skulle till Sverige
ingå, densamma icke torde böra afvisas;
Vest ernorr lands läns: att deltagandet i den ifrågasatta industri- och
landtbruksutställningen väl torde vara för riket i dess helhet till gagn, men
att Vesternorrlands län till följd af de långväga kommunikationerna antaglig
m ej komme att något allmännare deltaga i densamma:
Jönköpings läns: att jordbrukare och industriidkare icke skulle befinnas
ovillige att deltaga i den tilltänkta utställningen.
Dessa uttalanden utvisa, att inom nämnda orter, om hvilkas önskningar
och intressen i här förevarande afseende förvaltningsutskotten väl företrädesvis
ega kännedom, sympatierna för utställningen icke äro stora. Hvad gagn
landet i dess helhet kan hafva af densamma, lära väl dessa förvaltningsutskott
icke kunna med full sakkunskap bedöma.
Större vigt än åt dessa och liknande uttalanden, för så vidt pa dem
skall grundas något omdöme, huruvida utställningen omfattas af ett allmännare
intresse inom landets särskilda delar, har synts Riksdagen böra tillmätas de hushållningssällskaps
eller förvaltningsutskotts yttranden, som klart uttalat antingen
att deltagande i utställningen kan från orten motses eller att sä icke är fallet.
Utgår man från denna förutsättning, så bör antalet af de förvaltningsutskott,
som anses hafva tillstyrkt Sveriges deltagande i utställningen och
som i statsrådsprotokollet angifvas, minskas med de nu uppräknade, i hvilket
fall endast skulle återstå de i Upsala, Östergötlands, Blekinge, Kristianstads,
Malmöhus, Örebro, Vesterbottens och Norrbottens län, samt i Södermanlands,
som framhållit utställningens betydelse för afsättning^ af landtbruks- och
mejeriredskap.
Deremot torde — utom det betecknande förhållande, att hushållningssällskapen
eller förvaltningsutskotten i Skaraborgs, Göteborgs och Bohus,
Hallands, Kopparbergs och G-efleborgs län icke afgifvit egna yttranden i
rågan — böra framhållas, att antalet af de hushållningssällskap eller förvaltningsutskott,
som, i hvad deras verkningsområden angår, uttalat sig mot
Sveriges deltagande i utställningen, icke mycket understiger deras, som ut
-
22
Riksdagens Skrifvelse N:o 29.
tryckligen förordat sådant deltagande. Sålunda har af förvaltningsutskotten
i nedannämnda län yttrats:
af Stockholms läns: att med afseende å det stora allmänna landtbruksmötet,
hvilket nyligen hållits i Stockholm, förvaltningsutskottet icke egde
anledning antaga, att länets jordbrukare i allmänhet skulle finnas synnerligen
intresserade att i den ifrågasatta utställningen i Köpenhamn deltaga;
af Kronobergs läns: att något lifiigare eller mera allmänt deltagande
i en sådan utställning'' ingalunda vore att påräkna från länets industri- och
åkerbruksidkare; ''
af Kalmar läns norra: att det syntes, som om ifrågasatta inbjudningen
icke, hvad beträffade länets norra hushållningssällskaps område, skulle komma
att omfattas med det intresse eller föranleda sådant deltagande, som dermed
kunde afses och må hända förväntas; och hafva förvaltningsutskotten i Gotlands,
Elfsborgs, Vestmanlands och Jemtlancls län afgifvit yttranden i enahanda
rigtning.
Jemväl de yttranden, som till kommerskollegium afgifvits af dels
Stockholms fabriksförening och dels Jernkontorets fullmägtige, hafva synts böra
uppmärksammas.
Fabriksföreningen har, enligt skrifvelse den 3 oktober 1886, enstämmigt
förklarat:
»att den nuvarande afsättningen af hufvudstadens fabriksalster till
grannlandet Danmark ingalunda är eller måhända kan under en närmare
framtid blifva af den betydelse och omfattning, att några väsentliga fördelar
kunna i detta hänseende förväntas af den ifrågasatta utställningen, hvars
egenskap af skandinavisk lemnar jemförelsevis mindre utsigt för hufvudstadens
industriidkare att der inhemta erfarenhet eller få kännedom om nya uppfinningar
inom deras yrken;
»att. de nu rådande, mindre fördelaktiga affärsförhållandena inom landet,
Indika nödga de fleste industriidkare till inskränkningar i sin tillverkning och
till iakttagande af hvarje möjlig besparing, ingalunda uppmuntra till omkostnader,
som alltid äro förknippade med hvarje dylik, mera omfattande utställning;
samt
»att, då, enligt hvad allmänna tidningarne meddelat, en verldsutställning
är bestämd att ega rum i Paris år 1889, hvilken, så framt den kommer till
stånd, för Stockholms industriidkare erbjuder rikligare tillfällen till inhemtande
af erfarenhet samt således utan tvifvel är af mera betydelse för den svenska
industrien och der alltså hufvudstadens fabriksidkare, minst af alla, lära
kunna uteblifva, stora svårigheter möta att för två, så omedelbart på hvarandra
följande utställningar kunna utan allt för dryga kostnader åstadkomma
fullt lämpliga och framstående utställningsföremål.
23
Riksdagens Skrifvelse N:o 29.
»Då det likväl må kunna antagas, att andra svenske industriidkare
anse sig vilja taga del i den nu ifrågasatta skandinaviska utställningen, samt
att Kong! Maj:t af sådan eller annan anledning behagar finna ett allmänt
och officiell, deltagande i den böra från Sveriges sida ifrågakomma, vilja
Stockholms fabriksidkare visserligen icke undandraga sig att i sådan händelse
och i hvad på dem ankommer, söka värdigt representera den svenska
industrien.»
Jernkontorets fullmägtiges yttrande (af den 7 juli 1886) är, med
uteslutande af ingressen, af följande lydelse:
»Uti det utlåtande, fullmägtige den 28 december 1883 till Kong],
Maj:t afgåfvo i fråga om en då tillämnad skandinavisk industriutställning i
Stockholm under någotdera af åren 1885 eller 1886, tilläto sig fullmägtige
underdånigst framhålla, utom annat, hurusom bland de svenska jernhandteringens
idkare, hvilka deltagit i de föregående, med korta mellantider återkomna
industriutställningarne, vare sig inom eller utom fäderneslandet, den
mening vore temligen allmänt rådande, att de af dylika utställningar påräknade
fördelarne merendels uteblifvit eller åtminstone icke stått i skäligt förhållande
till de jemförelsevis betydliga omkostnader, som deltagarne nödgats underkasta
sig för att kunna på ett värdigt sätt uppträda vid dessa täflingsmöten; samt
att, då fullmägtige icke haft tillfälle att inhemta brukssocietetens tankar i
ämnet, fullmägtige väl icke kunde med visshet yttra sig om den större eller
mindre grad af intresse, hvarmed förslaget om anordnande af en skandinavisk
utställning i Stockholm i allmänhet omfattades af societetens medlemmar;
men att, då de svåra konjunkturförhållanden, med hvilka den svenska jernhandteringen
under en följd af är haft och fortfarande hade att kämpa,
ingalunda kunnat bidraga till att stärka intresset för en sådan utställning,
fullmägtige icke tvekade att uttala den mening, att, derest den ifrågasatta
utställningen komme till stånd, åtskillige idkare af den inhemska jernhandteringen
väl torde finna sig af omständigheterna manade att dervid, likasom
vid föregående dylika tillfällen, visa prof på hvad handteringen kunde åstadkomma,
men att utställningen efter all anledning icke kunde komma att för
desse deltagare eller handteringen i allmänhet medföra fördelar, uppvägande
de kostnader, densamma nödvändigt måste för dem föranleda.
Hvad fullmägtige i fråga om den tillämnade industriutställningen i
Stockholm sålunda anförde synes fullmägtige hafva sin fulla tillämpning äfven
på nu förevarande fråga. Och anse fullmägtige sig derför kunna vid afgifvandet
af det af kong!, kollegium begärda yttrande deri inskränka sig till
att åberopa omförmälda underdåniga utlåtande i här ofvan anförda delar.»
Intrycket af dessa båda yttranden kan, enligt Riksdagens mening, ej
blifva annat, än att hos såväl den ena som den andra institutionen sympa
-
24
Riksdagens Skrifvelse N:o 29.
tierna för utställningen äro svaga; och lägges härtill, att kommerskollegium,
på sätt dess i statsrådsprotokollet meddelade utlåtande gifver vid handen,
endast förbehållsamt och i sväfvande ordalag yttrat sig om utsigterna för att
Sveriges industri och landtbruk kunde blifva på ett för landet hedrande sätt
representerade, så har det synts Riksdagen, att förslaget om Sveriges deltagande
i utställningen saknar det underlag af ett allmänt och lifligt intresse hos
flertalet af våra industri- och jordbruksidkare eller korporationer af sådana,
hvarförutan, äfven med det rikligaste understöd från statens sida, det icke
kan antagas att vårt land skulle kunna framgångsrikt uppträda å utställningen.
Understöd från statens sida åt sådana företag som detta synes endast då höra
beviljas, när en allmän opinion inom landet sådant kräfver. Saknas — såsom
i förevarande fall tyckes vara förhållandet — en dylik opinion, kan väl, det
oaktadt, ett större eller mindre antal närings- och industriidkare förmås att
utställa prof af sina näringars produkter, men om något verkligt gagn kan
vinnas af ett sådant motvilligt deltagande i utställningen synes tvifvelaktigt.
Pa grund af hvad sålunda anförts bär Riksdagen ansett sig sakna
tillräckliga skäl att bevilja ifrågavarande anslag; och har Eders Kongl. Maj:ts
framställning om anvisande af statsmedel för Sveriges deltagande i den tillämnade
nordiska industri-, landtbruks- och konstutställningen i Köpenhamn
år 1888 alltså icke vunnit Riksdagens bifall.
Ersättning för af statskontoret gjorda förskott.
38:o. Enligt den vid statskontorets berättelse om statsverkets tillstånd
och behof fogade förteckning ä förskott, Indika höra hos Riksdagen anmälas
till ersättande, har statskontoret under år 1886 förskjutit:
till godtgörelse åt Kristianstads läns ränteri för derifrån till innehafvare!! af
länsmansbostället Öllsjö n:o 7, V2 mantal, förskjuten ränta å ett belopp,
som till länets ränteri inbetalts såsom ersättning för jord, som från bo
-
stället exproprierats för (lärds härads jernväg............ kronor 126: 57,
till tryckning och bindning af underdåniga utlåtanden
öfver komiterades betänkande med förslag till ny
fiskeristadga........................................................................ » 1,522: 63.
Summa kronor 1,649: 20.
Med anledning af Eders Kongl. Maj.ts derom gjorda framställning har
Riksdagen anvisat på extra stat för år 1888 ett anslag i jernnt krontal af
Riksdagens Skrifvelse N:o 29. 25
1,649 kronor, till betäckande af omförmälda, af statskontoret för skottsris bestridda
utgifter.
Statens järnvägstrafik.
39:o. Under denna anslagstitel har Eders Kongl. Maj:t äskat följande
anslag:
till utförande af nya byggnader och anläggningar vid statens järnvägstrafik
400,000 kronor;
till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens trafikerade jernvägar
af det utaf Riksdagen år 1886 beviljade anslag å 1,500,000 kronor ett belopp
af 500,000 kronor ; samt
till anskaffande af dylik materiel ideslutande för de norrländska statsbanelinierna
ett särskildt anslagsbelopp af 250,000 kronor.
I statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 25 april 1887 har lemnats
närmare redogörelse för dessa anslagsbehof; af hvilken redogörelse inhemtats,
att kongl. trafikstyrelsen i skrifvelse den 18 december 1886 föreslagit, bland
annat, att till utförande af nya byggnader och anläggningar vid statens
järnvägstrafik måtte hos Riksdagen begäras 500,000 kronor, att bland de
af styrelsen särskildt omförmälda byggnader eller anläggningar, som borde
utföras, voro en matsalsbyggnad vid Storlien, anordnande af elektrisk belysning
vid Stockholms central- och norra station och, eventuel^ utförande
af kompletteringsarbeten vid Söderhamns, Stugsunds m. fl. stationer vid linien
Kila fors—Stugsund; samt att styrelsen för anskaffande af rörlig materiel
uteslutande för de norrländska statsbanelinierna ifrågasatt 500,000 kronor.
Häraf framgår, att trafikstyrelsen beräknat de nya anslagsbehofven
för år 1888 till vida högre summor än Eders Kongl. Maj:t funnit skäl att.
af Riksdagen äska. Med hänsyn nemligen till de andra kraf, som för år
1888 stäldes på statsverket, har Eders Kongl. Maj:t ansett, att anslaget till
nya byggnader in. m. borde inskränkas till 400,000 kronor från begärda
500,000 kronor, samt anslaget till rörlig materiel vid de norrländska banorna
till 250,000 kronor i stället för 500,000 kronor.
Hvad nybyggnadsanslaget angår, så borde det, enligt hvad till statsrådsprotokollet
anförts, användas till sådana bland de af styrelsen ifrågasatta
nya byggnader och anläggningar, som Eders Kongl. Maj:t, på styrelsens
förslag, kunde finna företrädesvis vara af ett angelägnare behof påkallade.
Då nu styrelsen icke antydt, hvilken eller Indika af de nya byggnader och
anläggningar, som i dess skrifvelse den 18 december 1886 omförmälas, äro
Bih. till Riksd. Prot. 1887. S£. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 8 Höft. 4
2B
Riksdagens Skrifvelse N;o 29.
företrädesvis behöflig^, samt någon antydan ej heller förekommer derom i
statsrådsprotokollet, så bär det för Riksdagen varit förenadt med vansklighet,
att pröfva de uppgifva anslagsbehofven i denna del.
Riksdagen har likväl velat här omförmäla de byggnader och anläggningar,
hvilka efter Riksdagens uppfattning synts kunna dels aldeles undvikas
och dels uppskjutas. Det förra har synts Riksdagen vara fallet med
den ifrågasatta matsalsbyggnaden vid Storlien, i hvilken, förutom matsalar,
jemväl åtskilliga rum för hotellrörelses idkande skulle inredas. Det är egentligen
denna anordning, som Riksdagen funnit olämplig, i det att det vill
synas som om, i eu trakt med så liflig persontrafik under sommarmånaderna
som den ifrågavarande, uppförande af de för hotellrörelse erforderliga byggnader
samt deras inredning väl borde kunna upplåtas helt och hållet åt den
enskilda företagsamheten, så att staten kunde bespara sig utgifterna för
byggnader, helt och hållet eller delvis afsedda för detta ändamål. Särskild!
i förevarande fall har det synts Riksdagen, att sådan besparing vore möjlig,
dä, enligt meddelad upplysning, i närheten af järnvägsstation en vid Storlien
tinnes ett af enskild person uppfördt hotell med omkring 30 rum för resande.
Till sådana anläggningar åter, som torde kunna uppskjutas, anser Riksdagen
de byggnader och ledningar, som erfordras för införande af elektrisk belysningvid
Stockholms central- och norra station vara att räkna. Den nuvarande
gasbelysningen lärer kosta staten omkring 24,000 kronor årligen, men driftkostnaderna
för det elektriska ljuset hafva, enligt meddelad uppgift, beräknats
komma att uppgå till minst 25,000 kronor årligen. Riksdagen underkänner
ingalunda de företräden, som det elektriska ljuset i vissa fall eger,
särskild! med afseende på belysningen af lokaler, der många personer skola
samtidigt arbeta och der, vid användande af gasljus, luftförskämning och
öfverdrifven hetta lätt uppstår, men Riksdagen håller likväl före, att åtminstone
ett uppskof med anläggningarna för den elektriska belysningen kan
ske. På detta område fortgå nemligen uppfinningarna alltjemt, och de! synes
ingalunda vara en oberättigad förmodan, att man småningom skall komma
derhän, att de stora kostnader, ifrågavarande anläggningar nu kräfva, skola
kunna nedbringas.
Enligt de kostnadsberäkningar, som ligga till grund för trafikstyrelsens
förslag, har för en del byggnader arbetskostnaden blifvit högt beräknad.
Med hänsyn härtill, och då de för kompletteringsarbeten vid Söderhamns,
Stugsunds in. fl. stationer af trafikstyrelsen beräknade 50,000 kronor
icke med säkerhet visats blifva behöflig^, har Riksdagen ansett det vara
möjligt att, utöfver hvad Eders Kongl. Maj:t ansett lämpligt, ytterligare
nedsätta nybyggnadsanslaget.
I öfrig! hafva Eders Kongl. Maj:ts nu föreliggande förslag icke för -
Riksdagens Skrifvelse N:o 29. 27
a niet! t någon erinran, hvadan Riksdagen får anmäla, att Riksdagen anvisat
för år 1888 följande anslag för statens järnvägstrafik:.
a) till utförande af nya byggnader och anläggningar vid statens jernväg
strafik på extra stat under sjette hufvudtiteln 350,000 kronor;
b) till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens trafikerade jernvägar
på extra stat utom hufvudtitlarne 500,000 kronor af för ändamålet
redan beviljade 1,500,000 kronor; och
c) till anskaffande af rörlig materiel uteslutande för de norrländska
statsbanélinierna 250,000 kronor.
Om sättet för sistnämnda belopps anvisande meddelar Riksdagen i
särskild skrifvelse sitt beslut. Stockholm den 7 juli 1887.
Med undersåtlig vördnad:
28
Riksdagens Skrifvelse N:o 29,
BIL
Ordinarie anslagen under
Civildepartementet.
I
Statsministern, lönefyllnad, förslagsanslag, högst...............................................................
Statsråden utan departement, 3 å 12,000 kronor..............................................................
Departementschefen...............................................................................
Departementets afdelning af Kong], Maj:ts kansli......................................................
Kommerskollegium. Nuvarande belopp ...............................................................................
Minskas med det under anslagstiteln »Bergsstaten» till aflönande af tjenstemännen
ververk uppförda belopp
Statistiska tabellkommissionen. Kubriken å anslagstiteln ändras till:
Statistiska centralbyrån:
Aflöningsmedel för statistiska centralbyrån......................................................................
Reservationsanslag:
Till bibliotekets underhållande................................................................................
» arfvoden åt tillfälliga biträden samt till vikariatsersättningar.............................
» officiella statistiska trycket........................
» en statistisk tidskrift .......................................................................
* utarbetande af eu aflönings- och pensionsstatistik...............................................
| Landtmäteristaten......................................................................
i Rikets ekonomiska kartverk, reservationsanslag.................................................................
| Öfverståthållareembetet ...................................................................................
Landsstaterna i länen (deraf 90,000 kronor reservationsanslag). Nuvarande belopp
Tillkommer det belopp, hvartill sex indragna landsstatsboställens afkastning är i stat
Riksdagens Skrifvelse N:o 29.
29
Litt. A.
riksstatens Sjette hufvudtitel.
vid Sala silf -
1,500: —
12,200: —
15,800: —
1,000: —
1,000: —
beräknad
Anvisning i |
Indelning och dermed jem-förlig anvisning, |
Summa. |
||||||
kontant. |
Friheter. |
Ersättningar. |
||||||
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
ö. |
Kronor. |
ö. |
Kronor, |
Ö. |
|
6,500 36.000 17.000 |
— |
— |
— |
--- |
— |
6,500 36.000 17.000 |
Z : |
|
86,000: — |
||||||||
2,500: — |
83,500 |
83,500 |
_ |
|||||
28,400: — |
1 i |
|||||||
51,500: — |
59,900 |
'' |
59,900 |
|||||
108,800 6,000 87,422 2,641,049 |
_ |
— |
— |
— |
— |
108,800 6,000 |
||
2,637,309: — |
87,422 2,641,049 |
|||||||
Transport |
3,122,871 |
— |
— |
— |
— |
— |
3,122,871 |
1 |
30
Riksdagens Skrifvelse, N:o 29.
Väg- och vattenbyggnadsstaten, (deraf tvenne särskilda reservationsanslag, till expenser
arheten och till vägundersökningar, hvartdera å 30,000 kronor.) Nuvarande belopp
Ökas ä anslaget till »vikariatsersättning, arfvoden åt extra ordinarie tjensteman,
biträde» med............................................................................................................................
Alderstillägg, förslagsanslag .......................................................................................................
Gästgifvares friheter:
Penningeanslaget höjes med 292 kronor och anslaget »ersättningar» minskas med
Bidrag till skjutsentreprenader, förslagsanslag ........................................................................
i Färjor och färjekarlar:
Penningeanslaget höjes med 202 kronor, hvaremot det under »ersättningar» upputeslutes
...........................................................................
Jordbruket, handeln och näringarne.
Reservationsanslag.
| Vägar och kommunikationer........................................................................................................
Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar. Nuvarande belopp
Tillkommer: till understöd åt landtmannaskolor, förslagsanslag.......................................
! Landtbruksingeniörer och deras biträden ...........................................................................
| Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar ..........................................
| Länsveterinärer.............................................................................................................................
j Befrämjande i allmänhet af slöjderna. Nuvarande belopp................................................
Tillkommer: förhöjning i anslaget till reseunderstöd åt fabriks- och handtverksarbetare
förhöjning i anslaget till befrämjande af husslöjden .................................
Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart..................................
Befrämjande i allmänhet af bergsbruket....................................................................................
Fiskerinäringens understöd...........................................................................................................
Riksdagens Skrifvelse N:o 29.
31
Transport för allmänna ............. 126,400: — rit- och skrif- .................. 2,800: — samma belopp ...................... tagna belopp, 208 kronor, |
Anvisning i kontant. |
Indelning och dermed jem-förlig anvisning, \ Friheter. I Ersättningar. |
Summa. |
|||||
Kronor. 3,122,871 129,200 239.000 7,172 250.000 354 |
Ö. |
Kronor. 6,635 25 |
Ö. |
Kronor. 5,768 |
Ö. |
Kronor. 3,122,871 129,200 239.000 19,575 250.000 379 |
Ö. |
|
S:gr |
3,748,597 |
6,660 |
— |
5,768 |
3,761,025 |
— |
||
12,000 |
12,000 |
|||||||
............... 175,400: — |
||||||||
................ 15,000: — |
190,400 |
— |
— |
— |
— |
— |
190,400 |
— |
47,500 |
— |
— |
— |
— |
_ |
47,500 |
— j |
|
45,450 |
— |
— |
— |
— |
45,450 |
— |
||
48,500 |
— |
— |
— |
— |
_ |
48,500 |
— |
|
........................ 50,500: — |
||||||||
8,000: — |
f |
|||||||
5,000: — 13,000: — |
63,500 |
— |
— |
— |
— |
— |
63,500 |
— |
11,500 |
— |
— |
— |
11,500 |
— |
|||
8,700 |
— |
_ |
— |
8,700 |
— |
|||
17,600 |
--- |
— |
17,600 |
— |
||||
S:gr |
445,150 |
— |
— |
— |
— |
— |
445,150 |
— |
Transport |
4,193,747 |
— |
6,660 — |
5,768 |
— 4,206,175 — |
32
Riksdagens Skrifvelse N:o 29.
Diverse anslag.
Skiften och afvittringar, reservationsanslag ...........................................................................
Utflyttningshjelp efter skiften, förslagsanslag..........................................................................
Sala bergslag. Anslaget uteslutes.
Odlingshjelp för krononybyggare, förslagsanslag ... ......................................................
Jordförluster genom kanal- och väganläggningar, förslagsanslag:
Anslaget »ersättningar» minskas med 820 kronor ..........................................................
! Hästafvelns förbättrande, reservationsanslag (deraf särskilt 35,000 kronor till prisI
Till förekommande och hämmande af smittosamma sjukdomar bland husdjuren, för
Karantänsinrättningen
på Känsö, förslagsanslag, högst...................................................
Aflösning af Scheldetullen, förslagsanslag ...........................................................................
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag.................................................................
| Skrifmaterialier och expenser, ved in. m., förslagsanslag. Nuvarande belopp..............
Minskas för jemnande af hufvudtitelns slutsumma med ..........................................
Extra utgifter, reservationsanslag ..................................................................................
Riksdagens Skrifvelse N:o 29.
33
Indelning och dermed jern- |
||||||||
förlig anvisning, |
||||||||
Anvisning i |
på förslag. |
|||||||
Summa. |
||||||||
kontant. |
||||||||
Friheter. |
Ersättningar. |
|||||||
Kronor. |
0. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
|
Transport |
4,193,747 |
6,660 |
— |
5,768 |
— |
4,206,175 |
— |
|
63,000 |
63,000 |
|||||||
50,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
50,000 |
— |
|
4,500 |
— |
— |
4,500 |
— |
||||
2,700 |
1,560 |
— |
5,180 |
— |
9,440 |
— |
||
belöningar för hästar) ......... |
93,550 |
_ |
1,070 |
— |
■--- |
— |
94,620 |
— |
slaqsanslag .............................. |
30,000 |
— |
—— |
— |
— |
— |
30,000 |
— |
15,850 |
— |
--- |
— |
—.— |
— |
15,850 |
— |
|
26,500 |
— |
— |
— |
— |
26,500 |
|||
43,000 |
— |
■-- |
— |
— |
43,000 |
_ |
||
118,663: — |
||||||||
237: — |
118,426 |
— |
—-- |
l |
— |
118,426 |
— |
|
12,000 |
— |
— |
1 |
j— |
12,000 |
— |
||
S:gr |
459,526 — |
2,630 — |
5,180 — |
467,336 |
— |
|||
Summa |
4,653,273 |
i- |
9,290 — |
10,948 |
4,673,511 |
1— |
Bih. till Biksd. Prot. 1887. H. 10 Sami. 1 Åfd. 1 Band. 8 Höft.
5
34
Riksdagens Skrifvelse N:o 29.
BIL Litt, B.
Extra ordinarie anslagen under riksstatens Sjette kufvudtitel.
, |
Kronor. |
ö. |
Civildepartementet. |
||
Civildepartementets afdelning af Kongl. Maj.ts kansli: |
||
Till handhafvande af kontroll å försäkringsanstalterna...................... |
4,500 |
— |
Kommerskollegium: |
||
För tillfällig löneförbättring ................................................ 7,640: — Till bestridande af kostnader för kartritning vid grufkarte- kontoret .................................................................. 2,500: — |
10,140 |
|
Statistiska centralbyrån: |
||
För ett skyndsammare bearbetande af aflönings- och pensionsstatistiken |
5,000 |
— |
Rikets ekonomiska kartverk: |
||
För de ekonomiskt-geografiska kartarbetena i Norrbottens län 31,000: — |
76,000 |
|
1 Öfver ståthållareembetet: |
||
; Till utgifvande af »Polisunderrättelser» ............................. |
15,000 |
|
l Landsstaterna i länen: |
||
\ För upprätthållande af en häradsskrifvaretjenst inom Jemt- lands län....................................... 2,500: — Till aflöning m. m. åt särskild polisstyrka på landet ........ 50,000: — |
52,500 |
|
Transport |
163,140 |
— |
Riksdagens Skrifvelse N:o 29.
35
Kronor. |
Ö. |
|
Transport Väg- och vattenbyggnadsstaten: |
163,140 |
— |
För anordnande af tillsynen öfver statens jernvägsbyggnader 20,000: — |
23,000 |
|
Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar: |
||
För anordnande af högre undervisning i mejerihushållning vid Ultima |
10,000 |
— |
Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar: |
||
Piidrag till bestridande af kostnaderna för allmänna landt- bruksmöten............................................ 5,000: — Till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten för hus-djur, redskap, maskiner m. m............................... 10,000: — Bidrag till underhåll af sju kemiska stationer för jordbrukets och näringarnes behof................................................ 26,000: — Till understöd åt frökontrollanstalter ................................... 10,000: — För de geologiska undersökningarne................................... 87,500: — |
138,500 |
|
Befrämjande i allmänhet af slöjderna: |
||
Till anställande af en andre undervisare i husslöjd och en elev ...................................................................... 3,500: — Bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås och till aflönande af en andre lärare vid samma skola....... 4,800: — |
8,300 |
|
Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart: Till beredande åt alster af svensk industri och svenska näringar af |
20,000 |
|
Befrämjande i allmänhet af bergsbruket: |
||
Till bergsskolorna i Filipstad och Falun .............................................. |
14,000 |
— |
Fiskerinäringens understöd: Till telefonledningar med stationer i Bohuslänska skärgården för |
21,900 |
|
Transport |
398,840 |
— |
36 Riksdagens Skrifvelse N:o 29.
Kronor. |
ö. |
|
Transport Skiften och afvittringar: |
398,840 |
— |
Till fullföljande af storskiftes- och afvittringsarbetena ....................... |
123,000 |
— |
Statskontoret: |
||
Ersättning för af statskontoret förskottsvis bestridda utgifter ............... |
1,649 |
— |
Diverse anslag: |
||
Till utförande af nya byggnader och anläggningar vid statens jern-vägstrafik....................................................................................... |
350,000 |
_ |
Summa |
873,489 |
— |
Bil. Litt. C.
Extra ordinarie anslag utom hufvudtitlarne.
Kronor. |
ö. |
|
Till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade |
||
jernvägar ....................................................................................... |
500,000 |
— |
Till anskaffande af rörlig materiel uteslutande för de norrländska |
||
statsbanelinierna ....................................................................... |
250,000 |
—I |
Summa |
750,000 |
- |
Stockholm, Associations-Boktryckeriet, 1887.