Riksdagens Skrifvelse N:o 10.
7
N:o 10.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 14 juni 1887.
— — — — Andra Kammaren den 14 — —
Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående ersättning till förre
fanjunkaren Carl Ulrik Bergstedt för omkostnader, dem
han såsom innehafvare på lön af sergeantsbostället Lugaavi
n:o 1 i Örebro län fått vidkännas för boställets deltagande
i ett vattenafledningsföretag.
(Statsutskottets utlåtande n:o 18.)
Till Konungen.
Såsom innehafvare på lön af det numera sedan midfastan detta
år till statsverket indragna sergeantsbostället Luggavi n:o 1, ett mantal,
i Kräcklinge socken och Hardemo härad af Örebro län, hade, enligt
hvad af Eders Kongl. Maj:ts till Riksdagen aflåtna proposition (n:o 8)
af den 18 sistlidne mars inhemtas, förre fanjunkaren Carl Ulrik Bergstedt
deltagit i ett år 1863 påbörjadt företag med ändamål att aftappa
de så kallade Kräcklingekärren. Den bostället tillhöriga mark, som af
detta företag berördes, utgörande i areal 145 qvadratref 10 qvadratstänger,
hade före aftappningen uppskattats till 71 qvadratref, 6,2 7
qvadratstänger och efter densamma till 123 qvadratref 43,5 6 qvadratstänger
fullgradig jord, i följd hvaraf bostället genom företaget beredts
en jordförbättring af 52 qvadratref, 37,2 9 qvadratstänger eller 9 tunnland
11,4 kappland.
Med uppgift att, derest ersättning för den sålunda vunna jordförbättringen
skulle utbrutits af boställets mark, ett område af omkring
8
Riksdagens Skrifvelse N:o 10.
15 tunnland skulle hafva frångått bostället, samt att den förmån, som
bevarandet af dessa 15 tunnland beredt kronan utan ringaste kostnad
från dess sida, kunde lågt uppskattas till omkring 6,000 kronor, både
förre fanjunkaren Bergstedt i en genom Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande
i Örebro län öfverlemnad ansökning hos Eders Kongl. Maj:t
vidare förmält, att den på bostället belöpande, från början till 2,178
kronor 14 öre beräknade andelen i kostnaden för omförmälda vattenafledningsföretag,
i följd deraf att det för företaget bildade bolag dels
i syfte att bereda möjlighet för en framtida fullständigare torrläggning
af Kräcklingedalen år 1866 inköpt Vaholms qvarn för en köpeskilling
af 32,000 kronor, dels år 1867 lidit en förlust på sin dåvarande ordförande
af 19,375 kronor samt på grund af andra missgynnande omständigheter
i hög grad öfverstigit den ursprungliga beräkningen; att
Bergstedt för sitt deltagande i samma företag måst vidkännas en utgift
af tillhopa 6,361 kronor 21 öre; att Bergstedt, förutom att han
vid syn å bostället den 11 september 1877 fått sig ålagdt att utföra
en tillbyggnad till logen för 583 kronor 30 öre, sedermera vid afträdessyn
å bostället den 13 oktober 1886 förpligtats att ombygga vissa
boställets uthus för en beräknad kostnad af öfver 2,000 kronor, hvilka
till- och ombyggnadsarbeteten till en icke ringa del förorsakats deraf
att hemmanets åbyggnader genom den tillökning, åkerjorden genom
hans arbete vunnit, blifvit otillräckliga; att, då den andel, Bergstedt
genom deltagande i den redan skedda torrläggningen vunnit i Vaholms
qvarn, icke syntes kunna åt honom personligen bibehållas, utan borde
åtfölja bostället, Bergstedt blefve nödgad utan rätt till erättning af
kronan afstå sin berörda andel till ett värde af omkring 856 kronor;
samt att de betydliga utgifter, Bergstedt sålunda fått till boställets
bästa vidkännas, bragt honom i den ställning, att han vid boställets
afträdande komme att med sin familj befinna sig i den yttersta torftighet,
urståndsatt att godtgöra sina fordringsegare och deribland kronan
för husröta, så vidt icke någon ersättning bereddes honom för berörda
utgifter.
På grund häraf hade Bergstedt anhållit, att honom måtte medgifvas
dels skälig godtgörelse för de 15 tunnland jord, han genom
sitt deltagande i vattenafledningsföretaget skulle åt kronan förvärfvat,
dels ock lösen med 856 kronor för hans andel i Vaholms qvarn, till stöd
för hvilken framställning Bergstedt derjemte åberopat, att han vid sitt
tillträde till bostället till följd af företrädarens iråkade obestånd icke
kommit i åtnjutande af den honom vid tillträdessynen tillerkända husröteersättning,
1,161 kronor 96 öre.
Vid ansökningen hade fogats instrument öfver den 13 oktober
Riksdagens Skrifvelse N:o 10. 9
1886 hållen af- och tillträdessyn å bostället mellan Bergstedt, afträdare,
och arrendator!! Per Alfred Jansson, tillträdare, hvaraf inhemtats, att
Bergstedt ålagts att före boställets afträdande uppföra ny ladugårdsoch
logbyggnad för en beräknad kostnad af 2,080 kronor 99 öre och
afhjelpa åtskilliga öfriga å boställets hus och byggnader anmärkta
brister, eller ock att utgifva uppskattade kostnaden för dessa arbeten
med tillsammans 2,238 kronor 31 öre.
Hörd öfver ansökningen, hade domänintendenten i Örebro län,
med vitsordande att genom Bergstedts deltagande i torrläggningsföretaget
eu areal af 9 tunnland 11,4 kappland fullgradig jord åt kronan
bevarats, anfört, att, då vattenafledningsföretaget fullbordats redan år
1865, Bergstedt, som innehaft bostället till den 14 mars 1887, väl
jemlikt kongl. förordningen den 6 juli 1849 saknade laglig rätt till
vidare ersättning för sina utgifter för företaget utöfver den, han under
sin besinningstid kunnat afvinna den förbättrade jorden, men att, då
antagligt vore att jordens afkastning på långt när icke varit tillräcklig
att ersätta Bergstedt de utgifter, han fått vidkännas för vattenafledningsföretaget
och för jordens odlande och bebyggande, samt härtill komme,
att Bergstedt vid afträdessynen fått sig ålagd större husröta i följd
deraf att efter den tillökning, åkerarealen vunnit, större åbyggnader
fordrades för den ökade grödan och för ökadt kreatursantal, domänintendenten,
på grund af dessa och öfriga af Bergstedt åberopade förhållanden,
funne det af billighet påkalladt, att Bergstedt bereddes någon
godtgörelse för sina å bostället nedlagda kostnader.
I fråga om sättet för beräkningen af en dylik godtgörelse hade
domänintendenten anmärkt, att det väl mötte svårighet att afgöra,
huru stort jordområde, som genom Bergstedts deltagande i torrläggningsföretaget
i verkligheten blifvit åt bostället bevaradt, då detta berodde
af uppskattningsvärdet å den jord, som kunde kommit att i ersättning
för jordförbättringen afträdas, men att med ledning af medeluppskattningen
å den torrlagda marken kunde antagas, att vid en dylik
utbrytning icke mer än 12 tunnland skulle kommit att frångå bostället.
Enär vid arrendevärdering å bostället den 27 augusti 1885 den torrlagda
marken ansetts ega ett arrendevärde af 14 kronor tunnlandet,
kunde således den vinst, som tillskyndats bostället genom Bergstedts
deltagande i torrläggningen, beräknas till 168 kronor årligen, eller,
med fem procent ränteberäkning, i kapital till 3,360 kronor; och hade
domänintendenten tillstyrkt, att detta belopp måtte såsom ersättning
uti ifrågavarande hänseende tilläggas Bergstedt, med förbehåll dock
att ett belopp, motsvarande kostnaden för de Bergstedt vid afträdesBih.
till Riksd*Protri887. B. 10 Sami Band. 2 Häft. 2
10
Riksdagens Skrifvelse N:o 10.
synen ålagda byggnads- och reparationsarbeten, 2,238 kronor 31 öre,
innehölles för att tillhandahållas den nye innehafvare!! af bostället.
Hvad vidare angick den på Bergstedt såsom deltagare i torrläggningsföretaget
belöpande andel i Vaholms qvarn, hade domänintendenten,
enär del i denna qvarn icke rimligtvis kunde åt Bergstedt personligen
bibehållas, sedan han afträdt bostället, men bostället till undvikande
af de rättsliga förvecklingar, som eljest lätt kunde uppstå vid den
numera beslutade ytterligare utvidgning och fördjupning af vattendraget,
dervid qvarnen komme att rifvas, borde bibehållas vid sin
delaktighet i qvarnen, ansett lösen för andelen i qvarnen böra Bergstedt
beviljas, hvilken lösen likväl icke borde beräknas efter det belopp,
hvarför qvarnen blifvit af bolaget inköpt, utan efter det värde, hvartill
qvarnen den 20 april 1886 uppskattats, eller till 11,220 kronor, då
lösesumman för Bergstedts del i qvarnen skulle komma att uppgå till
212 kronor 58 öre.
För egen del hade Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande instämt
i det af domänintendenten sålunda afgifna yttrande, med hemställan
dock att vid beviljandet åt Bergstedt af de utaf domänintendenten
föreslagna belopp måtte fästas det vilkor, att den ersättning för
husröta, som Bergstedt vid afträdessynen å bostället förpligta att gälda,
skulle, så vidt icke de anmärkta bristerna före boställets afträdande af
honom afhjelpts, af de Bergstedt tillerkända beloppen först utgå, hvarigenom
den fördel för honom vunnes, att tillträdande arrendatorn erhölle
den honom tilldömda husröteersättning utan att kronan, såsom
eljest torde blifva nödvändigt, måste träda emellan.
Efter remiss hade domänstyrelsen till Eders Kong], Maj:t inkommit
med utlåtande, deri styrelsen anfört, att med stadgandet i kongl.
förordningen den 6 juli 1849, att ej mindre den omkostnad, boställsinnehafvare!!
finge vidkännas för vattenafledningsföretag till beredande af
samfällig jords odling eller förbättring, än äfven den ytterligare kostnad,
som kunde erfordras för den tillvunna eller i förbättradt skick
försatta jordens odling och inhägnande samt för uppförande af de
byggnader, hvilka till den derå växande grödans insamlande vore af
nöden, skulle fördelas på högst tjugu år, räknade från den tid, då
vattenafledningen blifvit fullbordad, afsåges, att boställsinnehafvare skulle
under denna tidrymd beredas full godtgörelse för de kostnader, han
å företaget nedlagt, men att, då, såsom domänintendenten anfört,
antagligt vore, att Bergstedt icke på långt när kunnat af jordens afkastning
hemta ersättning för de kostnader, han fått vidkännas, jemväl
styrelsen funne billigheten fordra, att Bergstedt erhölle godtgörelse,
motsvarande den förlust, han fått vidkännas genom boställets del
-
11
Riksdagens Skrifvelse N:o 10.
tagande i företaget, hvadan styrelsen, som ansett den af domänintendenten
föreslagna beräkningsgrund för ersättningen rättvis och billig, tillstyrkte,
att Eders KongL Maj:t täcktes bereda Bergstedt ersättning för
hans deltagande i företaget med föreslagna 3,360 kronor, dervid likväl
borde fästas det af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande föreslagna
vilkor i fråga om husröteersättningens gäldande; hvarjemte och då, beträffande
den af Bergstedt begärda lösen för andelen i Vaholms qvarn,
Bergstedt icke kunde anses vara skyldig att afstå densamma utan ersättning,
och qvarnandelen syntes böra af kronan förvärfvas åt bostället
för att underlätta den ytterligare afdikning af Kräcklingedalen, som
ansåges vara erforderlig, men lösesummans belopp icke borde sättas
högre, än som motsvarade andelens nuvarande värde, styrelsen hemstälde,
att lösen derför måtte till Bergstedt utbetalas med den af domänintendenten
i sådant afseende föreslagna summa 212 kronor 58 öre.
I anledning af hvad sålunda förekommit har Eders Kongl. Maj:t
nu föreslagit Riksdagen att bevilja Bergstedt dels såsom godtgörelse för
den jordförbättring, han genom deltagande i sänkningsföretaget beredt
bostället, ett belopp af tretusen trehundra sextio kronor, under vilkor
att, så vidt och i den mån de nybyggnadsarbeten och förbättringar,
Bergstedt vid afträdessyn å bostället förpligtats att utföra, icke blifvit
före boställets afträdande af honom verkstälda, hvad Bergstedt i följd
häraf hade att gälda skulle af det berörda ersättningsbeloppet först
utgå, dels ock i lösen för Bergstedts andel i Vaholms qvarn ett belopp
af två hundra tolf kronor 58 öre.
Denna Eders Kong], Maj:ts framställning har af Riksdagen bifallits.
Med undersåtlig vördnad:
Stockholm den 14 juni 1887.