16

Riksdagens Skrifvelse N:o 10.

N:o 10.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 5 mars 1887.
— — — Andra Kammaren den 5 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående beviljade statsbidrag
till vägars anläggning och förbättring, bro- och hamnbyggnader,
vattenkommunikationer och torrläggning af
vattensjuka marker, samt angående vilkoren för sådana
statsbidrags, äfvensom odling slåns åtnjutande.

(Statsutskottets utlåtande N:o 9.)

Till Konungen.

Uti Eders Kong], Majrts proposition om statsverkets tillstånd och
behof har Eders Kong], Maj:t, i sammanhang med afgifvet förslag till
reglering af utgifterna under riksstatens sjette hnfvudtitel, hos Riksdagen
gjort, framställning om de anslag, hvilka Eders Kongl. Maj:t
ansett böra beviljas för utförande af väganläggningar och vägförbättringar,
bro- och hamnbyggnader, vattenkommunikationer samt arbeten
för torrläggning af sådana vattensjuka marker, som, utan att kunna
med fördel odlas, sprida frostskador öfver omgifvande nejd; hvarjemte
Eders Kongl. Maj:t i en annan proposition föreslagit nedsättning af
annuiteten å vissa odlingslån; och får Riksdagen härmed anmäla följande
i anledning deraf fattade beslut.

A. Väganläggningar och vägförbättringar.

l:o. För anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af
backiga eller eljest mindre goda vägar har Eders Kongl. Maj:t i ofvan -

17

Riksdagens Skrifvelse iV:o 10.

berörda .proposition angående statsverkets tillstånd och behof föreslagit,
att Riksdagen måtte för år 1888 bevilja 600,000 kronor:

Uti inom Riksdagen väckta motioner har hemstälts, att Riksdagen
för år 1888 måtte ställa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande, till bidragför
anläggning af nya och förbättring eller omläggning af backiga
eller eljest mindre goda vägar, eu million kronor.

Slutligen har ock i eu inom Riksdagen väckt motion fråga väckts
derom, att Riksdagen måtte till de i en motionen bilagd tablå intagna
vägarbeten anslå de för hvart och ett af dessa utförda anslagsbelopp med
tillsammans 987,915 kronor, minskadt med de belopp, som möjligen kunde
varda af Eders Kongl. Maj:t från 1887 års fond anvisade för samma
arbeten, samt att för dessa anslag skulle i tillämpliga delar gälla de
för 1886 års vägbyggnadsfond meddelade föreskrifter.

Ifrågavarande anslag, som för åren 1867—1874 varit bestämdt
till endast 150,000 kronor, har derefter höjts, för åren 1875—1881 till

200.000 kronor, för åren 1882 och 1883 till 300,000 kronor, för åren
1884 och 1885 till 400,000 kronor samt för åren 1886 och 1887 till

500.000 kronor, allt årligen. Medan anslaget utgjorde endast 150,000
eller 200,000 kronor, hafva ytterligare medel ej sällan anvisats till
vissa särskilda väganläggningar; hvaremot, sedan fonden höjts till 300,000
kronor och derutöfver, nya sådana särskilda anslag icke blifvit af Riksdagen
beviljade.

Enligt de gällande vilkoren få vägbyggnadsanslagen bestämmas
till högst l-delar af den beräknade kostnaden enligt faststäld arbetsplan;
hvarjemte, om verkliga kostnaden för ett arbetes utförande befinnes
understiga den beräknade, anslaget skall i förhållande derefter
minskas.

Det torde visserligen vara ådagalagdt, att behofvet af understöd
till väganläggningar för det närvarande är ganska stort. Riksdagen
har ock under de senare åreu i allt mera ökad grad tillgodosett det
växande behofvet. Men om än en höjning af anslaget nu åter är erforderlig,
torde det icke vara med nödig varsamhet förenligt att i sådant
hänseende gå utöfver hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit. Ännu
år 1883 utgjorde anslaget, såsom ofvan nämnts, 300,000 kronor; beloppets
bestämmande till de af Eders Kongl. Maj:t begärda 600,000
kronor innefattar således anslagets fördubbling på några få år och derjemte
dess bestämmande till ett belopp, som i och för sig måste anses
vara för våra förhållanden betydligt.

Behofvets afhjelpande synes ock ej böra åligga endast staten och
de närmast vägbyggnadsskyldige. Äfven landsting och kommuner
Bill. till Riksd. Frot. 1887. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 1 Häft. 3

18 Riksdagens Skrifvelse N:o 10.

lärer det tillkomma att bidraga till ifrågavarande art af kommunikationsmedel.
Riksdagen bar visserligen medgifvit, att vid vägarbeten
statsbidraget må kunna uppgå-till högst fdelar af kostnaden, men i
flera fall torde ett bidrag af fdelar vara mera än behofvet och billigheten
kräfva. Bestämmes anslaget till eu mindre del af kostnaden i
de säkerligen många fall, då sådant utan olägenhet kan ega rum, och
få landsting och andra kommuner samt vägbyggnadsskyldige vidkännas
större del af kostnaden än för närvarande synes vara vanligt, så blir
äfven statsanslaget i det hela mera tillräckligt för sitt ändamål. Riksdagen
har ej förbisett de svårigheter, som härvid ofta torde för vederbörande
myndigheter möta, men då anspråken på staten nu allt mera
stegrats och den bär ofvan uppgifna fördelningen af 1886 års fond
visar att, åtminstone för landet i dess helhet, anslag för nämnda år
beviljats till fdelar af kostnadsbeloppet, har Riksdagen funnit sig böra
erinra om den utväg, som torde lörefinnas att genom begränsning af
de särskilda statsbidragen i högre grad tillgodose det helas kraf.

Riksdagen har alltså, med bifall till Eders Kong!. Maj:ts förslag,
för år 1888 såsom bidrag för anläggning af nya samt förbättring eller
omläggning af backiga eller eljest mindre goda vägar anvisat ett belopp
af 600,000 kronor.

B. Bro- och hamnbyggnader samt vattenkommunikationer.

2:o. Till understödjande af brobyggnader och mindre hamnbyggnader
samt upprensning af dar och farleder har Eders Kongl. Maj:t föreslagit,
att Riksdagen måtte för år 1888 anvisa samma belopp, som för
åren 1883—1887 beviljats, eller 100,000 kronor; och har Riksdagen,
med bifall till Eders Kongl. Maj:ts förslag, till understödjande af brobyggnader
och mindre hamnbyggnader samt upprensning af åar och
farleder för år 1888 anvisat 100,000 kronor.

C. Vattenaftappningsföretag.

3:o. Till understödjande medelst anslag utan återbetalningsskyldighet
af torrläggning utaf sådana vattensjuka marker, som, utan att
kunna med fördel odlas, sprida frostskador öfver omgörande nejd, har
Eders Kongl. Maj:t i statsverkspropositionen äskat anvisande för år
1888 af 100,000 kronor, och har Riksdagen med bifall till Eders Kongl.
Maj:ts förslag, för understödjande medelst anslag utan återbetalnings -

19

Rilcsdagens Skrifvelse N:o 10.

skyldighet af torrläggning utaf sådana vattensjuka marker, som, utan
att kunna med fördel odlas, sprida frostskador öfver omgifvande nejd
för år 1888 anvisat 100,000 kronor.

4:o. I proposition till Riksdagen af den 3 december 1886 har
Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen medgifva, att annuiteten ä de
från odlingslånefonden för år 1884 beviljade lån, hvilka, enligt de vid
deras utbetalande gällande vilkor, skulle återgäldas med 10 procent
för år, deraf fem procent såsom ränta, i stället finge, i likhet med
hvad som gälde för öfriga från nämnda fond utlemnade lån, utgöra
åtta procent, deraf såsom ränta skulle räknas fyra och en half procent
å oguldna kapitalbeloppet.

Riksdagen finner det vara med billighet och rättvisa öfverensstämmande
och derjemte leda till ordning och reda, att de få lån ur
odlingsfonden, hvilka beviljats före kongl. kungörelsen af den 19 maj
1885, ej äro underkastade andra och strängare betalningsvilkor än de
odlingslån, hvilka derefter utgått; och har Riksdagen alltså, med bifall
till Eders Kongl. Majrts förslag, medgifvit, att annuiteten å de från
odlingslånefonden för år 1884 beviljade lån, hvilka, enligt de vid deras
utbetalande gällande vilkor, skola återgäldas med tio procent för år,
deraf fem procent såsom ränta, i stället må, i likhet med hvad som
gäller för öfriga från nämnda fond utlemnade lån, utgöra åtta procent,
deraf såsom ränta räknas fyra och en half procent å oguldna kapitalbeloppet.

öro. I afseende å vilkor en för erhållande och tillgodonjutande af de
här ofvan omförmälda statsbidrag samt angående kontrollen derå, att arbetena
utföras enligt faststälda planer, har Riksdagen beslutat, att de
allmänna vilkor och föreskrifter, hvilka finnas intagna i Riksdagens
skrivelser den 27 april 1881 (n:o 69) och den 11 juni 1883 (n:o 67),
den senare skrifvelsen jemförd med mom. 4:o af Riksdagens skrifvelse
den 5 maj 1885 (n:o 3Ö), fortfarande skola blifva gällande.

Till upplysning om sammanlagda beloppet af de enligt denna
skrifvelse beviljade anslagssummor bifogas ett deröfver uppgjordt
sammandrag.

Stockholm den 5 mars 1887.

Med undersåtlig vördnad:

20

Riksdagens Skrifvelse N:o 10.

Sammandrag af de utaf 1887 års Riksdag beviljade, i dess skrifvelse
n:o 10 omförmäla statsbidrag för väganläggningar och vågförbättringar,
bro- och hamnbyggnader, vattenkommunikationer samt torrläggning

af vattensjuka marker.

Anslag.

A.) Väganläggningar och väg förbättringar.

Kronor.

ö.

Till fond för anläggning af nya samt förbättring eller om-läggning af backiga eller eljest mindre goda vägar...

600,000

—

B) Bro- och hamnbyggnader samt vattenkommunikationer.

Till fond för understödjande af brobyggnader och mindre
hamnbyggnader samt upprensning af åar och farleder..

100,000

C.) Vattenaftappnings företag.

Till fond för understödjande af torrläggning utaf sådana
vattensjuka marker, som, utan att kunna med fördel
odlas, sprida frostskador öfver omgifvande nejd ........

100,000

Summa Kronor

800,000

_

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1887.