Kongl. Maj.ls Nåd. Proposition N:o 7.

1

N:o 7.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, med förslag till
Lag angående meddelande af rättegångsfullmagt genom
telegram; gifven Stockholms slott den 29 April 1887.

Under åberopande af bifogade i Statsrådet och Högsta Domstolen
förda protokoll vill Kongl. Maj:t jemlikt 87 § Regeringsformen föreslå
Riksdagen att antaga följande förslag till:

Lag

angående meddelande af rättegångsfullmagt genom telegram.

Med ändring af hvad lag innehåller häremot stridande förordnas
som följer:

Vill någon medelst telegram, som från statens telegraf- eller
jernvägsstation afsändes, gifva rättegångsfullmagt till viss man, eller
till viss man med rätt för denne att sätta annan i sitt ställe, då skall
fullmagten i hufvudskrift uppvisas å stationen samt utgifvarens namnunderskrift
inför behörig tjensteman derstädes vitsordas antingen af
utgifvaren sjelf eller, om fullmagten är af vittnen styrkt, af något af
dessa; och varde intyg om vitsordandet af tjenstemannen tecknadt å
fullmagten och jemte innehållet af denna i telegrammet ordagrant
intaget.

Har den, som är satt att förvalta annans egendom, dennes uppdrag
att sjelf eller genom ombud utföra hufvudmannens talan inför
domstol, och vill han på grund deraf gifva rättegångsfullmagt åt annan
medelst telegram, erfordras sådant intyg, som ofvan sägs, endast så
vidt angår namnunderskriften å sist nämnda fullmagt.

Bih till Riksd. Prof. 1887. B. 1 Sami. 1 Afd. 7 Raft.

1

2 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 7.

Telegrammet skall vid befordringen i föreskrifven ordning kollationeras
och bevis derom af vederbörande tjensteman vid ankomststationen
meddelas å det utskrifna telegrammet. Detta galle sedan såsom
fullmagt; dock skall, der part sådant äskar eller Rätten af annan anledning
finner det nödigt, fullmagten i hufvudskrift inom tid, som
Rätten bestämmer, hos Rätten företes, vid påföljd att telegrammet eljest
anses ogilt såsom fullmagt.

Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest
städse välbevågen.

OSCAR.

Nils von Steyern.

Kongl. Maf.ts Nåd. Proposition N;o 7,

3

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i Statsrådet ä Stockholms
slott Fredagen den 4 December 1885,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve
Ehrensvård,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Hammarskjöld,

Richert,

Rydinci,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm.

Chefen för Justitiedepartementet Statsrådet von Steyern anförde:

Sedan Riksdagen i skrifvelse den 19 Maj 1877 anhållit, att Kongl.
Maj:t efter erforderlig utredning täcktes taga i öfvervägande, om och
i hvad mån laga vitsord kunde tillerkännas telegram, och för Riksdagen
framlägga det förslag, hvartill denna pröfning kunde föranleda,
har Kongl. Maj:t den 16 nästpåföljande November, jemte det någon
åtgärd för åstadkommande af förslag, afsedt att i allmänhet bestämma
i hvad mån laga vitsord borde tillkomma telegram, ansågs icke för
närvarande vara erforderlig, förordnat att Riksdagens skrifvelse skulle
öfverlemnas till Nya Lagberedningen för att, såvidt skrifvelsen innefattade
begäran att rättegångsfullmagter med iakttagande af sådana
föreskrifter, som erfordrades till förekommande af missbruk, måtte få
meddelas genom telegram, tagas i öfvervägande i sammanhang med
frågan om ny rättegångsordning.

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 7.

I det angående rättegångsväsendets ombildning afgifna betänkande
har Lagberedningen, med erinran att nu gällande lag innebure ett bestämdt
hinder för rättegångsfullmagters meddelande i form af telegram,
lika med Riksdagen ansett en lagförändring i detta hänseende vara af
behofvet påkallad samt till stöd för denna åsigt hufvudsakligen anfört
dels att erfarenheten visat att vid fataliers bevakande formfel i afseende
å fullmagtens affattande ej sällan förekomme, hvilka fel, derest fullmagt
genom telegram fått gälla, lätteligen kunnat på telegrafisk väg
rättas och afhjelpas, dels ock att telegrafinrättningen åtnjöte ett berättigadt
förtroende och kommit till vidsträckt användning i den kommersiella
verlden och det praktiska lifvet samt äfven anlitades för
meddelande af offentlig myndighets beslut; och har Beredningen (I delen,
om domstolsförfattningen, XVII kap. 32 §) föreslagit vissa grunder,
på hvilka en lagstiftning angående fullmagts meddelande genom
telegram enligt Beredningens åsigt borde byggas.

Då ifrågavarande ämne synes vara väl egnadt att, oberoende af
de af Nya Lagberedningen i öfrigt föreslagna reformer af rättegångsväsendet,
göras till föremål för särskild behandling och derjemte torde
vara af den vigt, att åvägabringandet af en ändamålsenlig lagstiftning
derutinnan icke bör onödigtvis uppskjutas, har inom Justitiedepartementet
blifvit utarbetadt förslag till lag angående meddelande af rättegångsfullmagt
genom telegram, hvilket förslag väsentligen är fotadt
på de af Lagberedningen föreslagna grunder, dock med iakttagande af
de modifikationer, som nu gällande icke till ändring ifrågasatta lagbestämmelser
om rättegångsfullmagter i allmänhet synts påkalla; varande
förslaget af följande lydelse:

Förslag till Lag

angående meddelande af rättegångsfullmagt genom telegram.

Med ändring af hvad lag innehåller häremot stridande, förordnas
som följer:

Vill någon gifva rättegångsfullmagt till viss man medelst telegram,
uppvise fullmagten i hufvudskrift å statens telegrafstation och
läte behörig telegraftjensteman å handlingen teckna intyg om uppvisandet.
Det telegrafiska återgifvandet af handlingens innehåll gälle
derefter såsom fullmagt, derest telegrammet dels innehåller intyg af
telegraftjensteman i afgångsorten, att utgifvaren af fullmagten eller,
der den är bestyrkt af vittnen, någon af dessa vitsordat utgifvarens
namnunderskrift å fullmagten, dels ock är försedt med bevis af telegraf -

5

Kongl. May.ts Nåd: Proposition N:o 7.

tjensteman i ankomstorten att han genom telegrammets kollationering
i föreskrifven ordning förvissat sig derom, att innehållet af fullmagten
och intyget angående vitsordandet af namnunderskriften äro i telegrammet
rigtigt återgifna; dock skall, der part sådant äskar eller
Rätten af annan anledning finner det nödigt, hufvudskriften inom tid,
som Rätten bestämmer, hos Rätten företes, vid påföljd att telegrammet
eljest anses ogilt såsom fullmagt.

Föredraganden hemstälde, att Kongl. Maj:t täcktes för det ändamål,
87 § Regeringsformen omförmäler, genom note ur protokollet infordra
Högsta Domstolens utlåtande öfver ofvan intagna förslag.

Hvad Departementschefen sålunda hemstält behagade,
på tillstyrkan af Statsrådets öfrige ledamöter,
Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla.

Ex protocollo
C. P. Hagbcrgh.

6

Kongi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 7.

Utdrag af protokollet öfver ett lagärende, hållet uti Kongi. Maj:ts
Högsta Domstol Tisdagen den 19 Januari 1886.

Andra rummet.

Närvarande:

Justitieråden: Whetman,

Naumann,
von Hofsten,

Huss,

Östergren,

Glimstedt,

Åbergsson.

Sedan, till följd af Högsta Domstolens beslut den 16 nästlidne
December, det till Högsta Domstolen för afgifvande af utlåtande öfverlemnade
förslag till lag angående meddelande af rättegångsfullmagt
genom telegram mellan Högsta Domstolens ledamöter cirkulerat, så
företogs nu detta ärende till slutlig behandling; varande ett exemplar
af förslaget bifogadtrdetta protokoll.

Justitierådet Åbergsson yttrade: För min del anser jag det böra
i lagen tydligen utmärkas, att telegramfullmagt må ställas icke blott
på viss man, utan äfven på viss man eller den han i sitt ställe förordnar.

Då rättegångsfullmagt i telegrafform tillätes, torde deraf följa att
telegramfullmagt äfven bör få begagnas hos administrativa och exekutiva
myndigheter, och anser jag att äfven detta bör, till allmänhetens
ledning, i lagen angifvas.

Vidare synes mig lagen böra så affattas, att åtgärderna för bestyrkande
af fullmagtens rigtighet och identitet ankomma på afgångsstationen,
der afskrift af handlingen med telegraftjenstemanncns intyg

7

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 7.

bör förvaras, hvaremot tjenstemannen å ankomstorten endast har att
kollationera telegrammet.

Disponent, förvaltare, verkställande direktör eller annan, som
innehar generel fullmagt att bevaka sin husbondes eller sitt bolags
talan, bör naturligtvis, vid utfärdande af telegramfullmagt för annan
person, vara underkastad bestämmelserna i denna lag, hvaremot lagen
skulle för innehafvaren af den generella fullmagten i de flesta fall vara
utan nytta, derest utgifvaren deraf eller något af vittnena å generalfullmagten
skulle, för hvarje gång innehafvaren ville på grund deraf
utfärda telegramfullmagt för annan, nödgas infinna sig å telegrafstationen.

På dessa grunder hemställer jag, att lagförslaget måtte gifvas
ungefärligen följande lydelse:

Förslag

till

Lag angående telegramfullmagt.

Vill någon medelst telegram åt viss man, med eller utan rätt för
denne att sätta annan i sitt ställe, gifva fullmagt att föra talan inför
domstol eller annan offentlig myndighet, då skall fullmagten i hufvudskrift
uppvisas och afskrift deraf aflemnas å någon statens telegrafstation
samt så väl hufvudskriften som afskriften förses med dervarande
telegraftjenstemans skriftliga intyg, att utgifvaren af fullmagten
eller, der den är bestyrkt af vittnen, något af dem vitsordat utgifvarens
namnunderskrift.

Har den, som är satt att förvalta annans egendom, dennes uppdrag
att sjelf eller genom ombud utföra hufvudmannens talan inför
offentlig myndighet, och vill på grund deraf gifva fullmagt åt annan
medelst telegram, erfordras sådant intyg, som ofvan sägs, allenast så
vidt angår namnunderskriften å sist nämnda fullmagt.

Det telegram, hvari fullmagt med derå tecknadt, intyg återgifves,
skall, sedan det blifvit försedt med bevis af telegraftjensteman i ankomstorten
om telegrammets kollationering i föreskrifven ordning, gälla
såsom fullmagt; dock att, der part sådant äskar eller vederbörande
myndighet af annan anledning finner det nödigt, hufvudskriften bör
inom tid, som myndigheten bestämmer, hos myndigheten företes, vid
påföljd att telegrammet eljest anses ogilt såsom fullmagt.

Justitierådet Glimstedt yttrade: I afseende å ingressen synes kunna
erinras att det föreslagna stadgandet mindre innefattar ändring i gällande
lag än ett tillägg dertill; men emot sjelfva förslaget har jag ej
någon anmärkning att göra.

8

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition No 7.

Justitierådet Östergren ansåg parternas rätt icke vara tillräckligt
betryggad genom förslaget. Detta gåfve nemligen giltighet åt ett mellan
tjensteman vexladt telegrafiskt meddelande om vitsordandet af fullmagtsgifvarens
namnunderskrift utan att meddelandet före telegraferingen
blifvit skriftligen affattadt. Härigenom kunde så väl fulimagtsgifvaren
som hans motpart blifva lidande, ty om det telegrafiska meddelandet
origtigt återgåfve hvad som förefallit inför telegraftjenstemannen
i afgångsorten kunde skada derigenom vållas och den förorättade
skulle i saknad af bevisning svårligen kunna anställa åtal mot telegraftjenstemannen
för hans tjenstefel. För undanrödjande af den utaf Justitierådet
nu gjorda anmärkning och för undvikande af lokutionen »det
telegrafiska återgifvande! af handlingens innehåll», hvilken syntes vara
begagnad för att uttrycka eu annan mening än den, som i lokutionen
efter orden innefattades, hemstälde Justitierådet, som lika med Justitierådet
Åbergsson ansåg det böra i lagen tydligen utmärkas, att telegramfullmagt
må ställas icke blott på viss man utan äfven på viss man
eller den han i sitt ställe förordnar, att förslaget måtte omredigeras
till exempelvis denna lydelse:

Vill någon medelst telegram gifva rättegångsfullmagt till viss
man eller till viss man med rätt för denne att sätta annan i sitt ställe,
uppvise fullmagten i hufvudskrift å någon statens telegrafstation och
läte behörig telegraftjensteman å fullmagten teckna intyg derom, att
utgifvaren af fullmagten eller, der den är bestyrkt af vittnen, något
af dem inför telegraftjenstemannen vitsordat utgifvarens namnunderskrift.
Telegram, som ordagrant återgifver fullmagten med telegraftjenstemannens
derå tecknade intyg, gälle derefter såsom fullmagt,
derest telegrammet tillika är försedt med bevis af telegraftjensteman i
ankomstorten, att fullmagt och intyg, efter kollationering i reglementsenlig
ordning, befunnits rigtigt återgifne; dock skall, der part sådant
äskar eller Rätten af annan anledning finner det nödigt, hufvudskriften
inom tid, som Rätten bestämmer, hos Rätten företes, vid påföljd att
telegrammet eljest anses ogilt såsom fullmagt.

Justitierådet Huss instämde med Justitierådet Östergren.

Justitierådet von Hofsten lemnade förslaget utan anmärkning.

Justitierådet Naumann hemstälde, huruvida icke, derest meningen
vore att äfven rättegångsfullmagt, som väl är stöld till viss man, men
med rättighet för denne att sätta annan, i fullmagten icke angifven
person i sitt ställe, skulle få medelst telegram utfärdas, sådant borde,
till undvikande af missförstånd, tydligen utmärkas i den tillämnade
lagen. I öfrigt framstälde Justitierådet ingen anmärkning mot förslagets
redaktion.

9

Rongl Maj:ts Nåd. Proposition No 7.

Justitierådet Wretman yttrade: Emot ifrågavarande förslag anser
jag mig böra hufvudsakligen erinra följande:

att tillfälle synes böra medgifvas att inför telegraftjensteman styrka
en företedd fullmagts rigtighet äfven på annat sätt än medelst personligen
afgifvet intyg af utgifvaren eller eu af de personer, som fullmagten
bevittnat. Dessa kunna vara af sjukdom eller andra laga förfall
hindrade att personligen inställa sig och för sådana fall skulle det
vara omöjligt att få en behörigen utfärdad fullmagt med laga verkan
på telegrafisk väg befordrad;

att, enligt förslaget, alla de många personer, egendomsdisponenter
och andra sysslomän, som handla på grund af en generel fullmagt
med rätt att för vissa fall sätta annan i sitt ställe, skulle vara betagna
möjligheten att kunna på telegrafisk väg lagligen meddela sådan rättegångsfullmagt,
med mindre äfven utgifvaren af hufvudfullmagten eller
ett hans vittne personligen infunne sig vid afgångsstationen, hvilket i
de flesta fall torde vara förenadt med särdeles stora svårigheter; och
att lagen synes böra innehålla bestämd föreskrift derom, att de
intyg angående en företedd fullmagts rigtighet, som afgifvas inför
telegraftjenstemannen, böra skriftligen tecknas å sjelfva fullmagten för
att jemte densammas öfriga innehåll aftelegraferas.

Med afseende härå och för att förtydliga några af mig såsom
lämpliga ansedda redaktionsförändringar, har jag tänkt förslaget kunna
erhålla hufvudsakligen följande lydelse:

Lag

angående telegrams giltighet såsom rättegångsfullmagt.

Telegram, återgifvande innehållet af skriftligen utfärdad rättegångsfullmagt,
ege lika vitsord som hufvudskriften under vilkor:
att fullmagten är stäld till viss person eller till viss person med rätt
för denne att annan i sin stad sätta;
att fullmagten i hufvudskrift varder inför vederbörande tjensteman å
statens telegrafstation i afgångsorten uppvisad och inför honom
till rigtigheten vitsordad af utgifvaren eller, der fullmagten är
bevittnad, af någondera bland vittnena, eller ock af två andra
utaf tjenstemannen såsom trovärdiga kände personer;
att intyg öfver hvad sålunda förekommit tecknas å hufvudskriften och
jemte densammas innehåll fullständigt införes i telegrammet, samt
Bill. till Piksd. Prot. 1887. B. 1 Sami. 1 Afd. 7 Höft. 2

1Ö Rongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 7.

att vid ankomststationen telegrammet i föreskrifven ordning kollationeras; dock

skall, der part äskar eller Rätten eljest finner nödigt att fullmagten
må i fiufvudskrift företes, sådant inom tid, som Rätten
bestämmer, fullgöras, vid påföljd att telegrammet eljest anses ogilt
såsom fullmagt.

Ex protocollo
C. P. Hagbergli.

Konyl. Maf.ts Nåd. Proposition N:o 7.

11

Utdrag af protokollet öfver jilstitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms slott
Lördagen den 22 Januari 1887,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander, ,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve
Ehrensvåkd,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm,

Justitieråden: Ahlgren,

Åbergsson.

Chefen för Justitiedepartementet Statsrådet von Steyern anmälde
i underdånighet:

Högsta Domstolens yttrande öfver det till Domstolen remitterade
förslag till lag angående meddelande af rättegångsfullmagt genom telegram.

Efter att hafva redogjort för innehållet af berörda yttrande anförde
Departementschefen:

»I öfverensstämmelse med hvad Högsta Domstolens fleste ledamöter
hemstält har, medelst jemkning af förslagets lydelse, blifvit
tydligen utmärkt, att telegramfullmagt må ställas icke blott på viss
man utan äfven på viss man eller den han i sitt ställe förordnar.

12

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 7.

Med afseende å det föreslagna stadgandet om fullmagtens vitsordande
inför telegrafljensteman hafva två af Högsta Domstolens ledamöter
erinrat, att disponent eller annan egendomsförvaltare, hvilken
innehade generel fullmagt att föra sin husbondes eller sitt bolags
talan, skulle vara betagen möjligheten att på telegrafisk väg lagligen
meddela sådan rättegångsfullmagt, med mindre äfven utgifvaren af
hufvudfullmagten eller ett hans vittne personligen infunne sig vid afgångsstationen,
hvilket i de flesta fall vore omöjligt eller förenadt
med särdeles stora svårigheter. Då detta förhållande synts vara förtjent
af beaktande, har förslaget blifvit i denna del ändradt i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med det utkast till lag i ämnet, som af en af bemälde
ledamöter uppgjorts.

Vidare har på grund af anmärkning af Högsta Domstolens fleste .
ledamöter i förslaget intagits föreskrift derom, att det intyg om fullmagtens
vitsordande, hvilket bör i telegrammet inflyta, skall tecknas
å sjelfva fullmagten.

Då uttrycket »statens telegrafstation» synts möjligen kunna gifva
anledning till missförstånd, har detsamma blifvit utbytt mot »statens
telegraf- eller jernvägsstation».

Slutligen har förslaget undergått några mindre väsentliga förändringar
i afseende på redaktionen.

Jag hemställer att Eders Kongl. Maj:t jemlikt 87 § Regeringsformen
täcktes föreslå Riksdagen att i enlighet med det sålunda inom
Justitiedepartementet omarbetade förslaget antaga lag angående meddelande
af rättegångsfullmagt genom telegram.»

Justitierådet Ahlgren yttrade:

»Då genom ett undantagsstadgande af beskaffenhet, som afses i
förslagets andra punkt, hvilken börjar med orden: »Har den» och slutar
med orden: »nämnda fullmagt», rättssäkerheten synes mig kunna

komma att alltför mycket äfventyras, hemställes i underdånighet, att
berörda punkt måtte ur förslaget utgå. Men i öfrigt har jag ej något
mot förslaget att erinra.»

På tillstyrkan af Statsrådets öfrige ledamöter
behagade Hans Maj:t Konungen bifalla hvad föredragande
Departementschefen hemstält, och skulle till
följd häraf aflåtas nådig proposition till Riksdagen
af innehåll bil. litt. A vid detta protokoll utvisar.

Ex protocollo
C. P. Hagbergh.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 7.

In

O

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms slott
Fredagen den 29 April 1887,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve
Ehrensvård,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm,

Justitieråden: Wretman,

Svedelius,

Departementschefen Statsrådet von Steyern anförde:

»Den af Eders Kongl. Maj:t till sistlidne Riksdag aflåtna nådiga
proposition med förslag till lag angående meddelande af rättegångsfullmagt
genom telegram blef icke af Riksdagen före dess upplösning
slutbehandlad. I anledning af propositionen afgafs utlåtande af Lagutskottet,
som icke fann något att erinra mot förslagets innehåll, men
hemstälde om ändringar i afseende på redaktionen. Utskottet ansåg nemligen
stadgandet i andra stycket af förslaget böra så förändras, att af
ordalagen tydligen framginge, att i det fall, som der afväges, jemväl

14

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 7.

hufvudfullmagten borde vid stationen uppvisas och i telegrammet intagas,
hvilket äfven föranledde en jemkning af ordalydelsen i tredje
styckets andra punkt.»

Sedan Departementschefen härefter uppläst Lagutskottets förslag
till redaktion af lagen i anmärkta delar, yttrade Departementschefen
vidare:

»Den allmänna lagen gifver ingenstädes någon uttrycklig föreskrift
derom att, då någon gifvit annan fullmagt att sjelf eller genom
ombud föra hufvudmannens talan vid domstol, och den som fått fullmagten
begagnar sig af den deri meddelade rätt att genom ny fullmagt
uppdraga talans utförande åt ombud, detta ombud skall vara
pligtigt att vid domstolen förete begge fullmagterna. Det ligger i sakens
natur, att den, som vid domstol vill föra annans talan, är skyldigförete
utan afbrott hela den kedja af bevisning, som fordras för att
styrka hans behörighet att uppträda å den verklige sakegarens vägnar.
Då det föreliggande speciella lagförslaget icke innehåller något undantag
från skyldigheten att förebringa denna bevisning, utan endast tilllåter
ett särskildt sätt att fullgöra bevisningsskyldigheten, nemligen
genom telegrafens anlitande, torde det falla af sig sjelf att i det nu
förutsatta fallet det rättegångsombud, som vill styrka sin behörighet
uteslutande medelst telegrafens tillhjelp, är skyldig att vid domstol
förete begge fullmagterna i telegram. En särskild antydan om nödvändigheten
häraf innehåller förslagets andra stycke, som i fråga om
vissa generella fullmagter, nemligen de som kunna innefattas under
benämningen disponentfullmagter, gör undantag icke från skyldigheten
att uppvisa den generella fullmagten, men väl från skyldigheten att
styrka namnunderskriften å densamma. Jag tror derföre ej att förslaget
lider af någon otydlighet i nämnda hänseende, men fruktar att en sådan
kan uppkomma, om man uttryckligen förklarar, att disponentfullmagt
skall telegraferas jemte den speciella fullmagt, som derpå
grundar sig, ty deri kunde möjligen ligga en anledning att antaga,
det] i andra fall den generella fullmagtens telegraferande vore
obehöflig!

På grund häraf hemställer jag, under åberopande i öfrigt af de
vid den senast i ärendet aflåtna proposition fogade handlingar, att
Eders Kongl. Maj:t täcktes i öfverensstämmelse med samma proposition
föreslå Riksdagen att antaga förslag till lag angående meddelande
af rättegångsfullmagt genom telegram.»

Justitierådet Wretman åberopade hvad han vid granskning af
ifrågavarande lagförslag i Högsta Domstolen anfört.

15

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 7.

På tillstyrkan af Statsrådets öfrige ledamöter
täcktes Hans Maj:t Konungen bifalla hvad Departementschefen
hemstält; och skulle proposition i ämnet
till Riksdagen aflåtas i enlighet med bilagan Ditt. C
vid detta protokoll.

Ex protocollo
C. P. Hagbergh.