Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

1

N:o 6.

Ank. till Riksd. kansli den 22 maj 1887, kl. 11 f. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
sjette hufvud tit el.

(2:a U. A.)

Beträffande anslagen under riksstatens sjette hufvudtitel, som omfattar
anslagen under Kongl. civildepartementet, hafva vid innevarande riksmöte här
nedan omförmälda förändringar ifrågakommit.

Kommerskolleghim.

Under anslagstiteln »Kommerskollegium» äro de anslag uppförda, som
utgå till kollegiet sjelft, patentbyrån och bergsstaten; och äro, för hvarje af
dessa, särskilda framställningar gjorda, för hvilka utskottet här nedan får
redogöra.

A) Komnierskollegiuni.

l:o. Kongl. Maj:t har i den till Riksdagen den 29 April 1887 af- ^sffndea
låtna propositionen angående statsverkets tillstånd och behof föreslagit: "kommers att

Riksdagen måtte dels, på det Kongl. Maj:t kunde komma i till- kollegium.
fälle tilldela kommerskollegiets ledamöter samt dess i stat uppförde embets- ^
och tjensteman, med undantag af fyra kanslister, tillfällig löneförbättring
under år 1888, på extra stat för år 1888 anvisa 7,640 kronor, dels medgifva,
att intill slutet af år 1888, i den mån sådant vore erforderligt för
Bih. till BiJcsd. Prot. 1887. Ml. 4 Sami. 1 Afd. 4 Häft. 1

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

bestridande af göromålen inom kollegiet eller för beredande åt bemälde embets-
och tjenstemän af samma aflöningsförmåner, som andre med dem likstälde
tjenstemän åtnjuta, af Kongl. Maj:t finge för ändamålet disponeras
de aflöningsbelopp, som vore i kommerskollegiets stat anvisade ej mindre för
en advokatfiskalstjenst, än äfven för andra ledigblifna eller ledigblifvande
befattningar inom kollegiet, i afseende å hvilka indragning kunde ega rum
eller förändring eljest vidtagas.

Denna framställning är likartad med de förslag angående ifrågavarande
embetsverk, som Kongl. Maj:t förut vid flere riksdagar framstält; dock så
att det nu på extra stat begärda beloppet med 900 kronor understiger hvad
för innevarande år blifvit af Riksdagen anvisadt.

Vid pröfningen af de nu föreliggande förslagen har utskottet fäst sin
uppmärksamhet vid det menliga deri, att kollegiets provisoriska tillstånd ännu
skall behöfva fortfara, men då till grundlagsenlig behandling vid nästa riksdag
hvilar ett af Kongl. Maj:t vid 1885 års riksdag framlagdt förslag till
sådan förändring af 6 § regeringsformen, att ett nytt landtbruks-, industrioch
handelsdepartement skulle upprättas, samt, om detta förslag vid slutlig
pröfning gillas, utsigt förefinnes, att den sedan länge sväfvande frågan om
kommerskollegiets indragning eller förändrade organisation skall varda afgjord,
så torde, ur nyssnämnda synpunkt, skäl ej finnas att nu besluta någon
afvikelse från hvad Kongl. Maj:t föreslagit.

Beträffande användningen af de medel, som dels enligt konunerskollegiets
stat äro tillgängliga för aflöning åt kollegiets embets- och tjenstemän
och dels af Kongl. Maj:t särskildt äskats, framgår af en utskottet under
hand meddelad uppgift, att, äfven med tillägg af det begärda extra anslaget
å 7,640 kronor, de aflöningsbelopp, som kunna tilldelas kommerskollegiets
embets- och tjenstemän, understiga de löneinkomster, som tilldelats andre
embets- ock tjenstemän, hvilka med afseende på tjensteåliggandenas art eller
omfattning äro jemförlige med kommerskollegiets. Förhållandet härmed utvisas
af följande tabell:

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

3

Aflöning,

Aflöning, in-

som skulle

Kommerskollegiets embets- och

beräknadt

åtnjutas, om

tjensteman, för hvilka begärts
tillfällig löneförbättring

den begärda
tillfälliga

lönereglering
till likhet

Skilnad.

Anmärkningar.

för år 1888.

löneförbätt-

med andra

ringen.

centrala verk

egt rum.

!

Kr.

Kr.

Kr.

i

kommerseråd ................

6,000

7,000’)

1,000

'') Ett ålderstillägg in
beräknadt.

i

t. f. d:o ..................

6,000

6,400

400

i

Ö

Ö

5,400

6,400

1,000

i

sekreterare (för bergs-

ärenden)

4,200

4,500

300

i

d:o ................

4,200

4,500

300

i

kamrerare.....................

4,200

5,5002)

1,300

2) Två ålderstillägg in
beräknade.

i

registrator ....................

3,120

4,000*)

880

0 Två ålderstillägg in
beräknade.

i

notarie..........................

2,640

3,000

360

i

d:o .......................

2,640

3,000

360

i

kammarförvandt...........

2,640

4,0004)

1,360

4) Två ålderstillägg in
beräknade.

Summa skilnad j 7,260

Till utjemnande af denna skilnad å 7,260 kronor finnes för närvarande
disponibelt ett belopp af 5,900 kronor, nemligen en advokatfiskalslön, 1,400
kronor, och en kommerserådslön, 4,500 kronor; till följd hvaraf, och då utsigt
icke finnes att flera eller större aflöningsbelopp skola blifva för ändamålet
tillgängliga, äfven om Kongl. Maj:t erhåller det begärda medgifvandet angående
dispositionen af lediga aflöningsbelopp, de härigenom för löneförbättring
tillgängliga medlen ej förslå för att med afseende på löneförmåner fullt
likställa kommerskollegiets embets- och tjensteman med deras vederlikar vid
jemförliga centrala embetsverk, der lönereglering skett.

Vid anmälan af Riksdagens beslut år 1886 i ifrågavarande ämne
erinrade Riksdagen, att de för år 1887 beviljade lönetillskotten endast finge
betraktas såsom tillfälliga, och att på dem icke finge grundas någon rätt
till högre pension. Under enahanda vilkor och med åberopande af hvad här
ofvan anförts, får utskottet hemställa,

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

att Riksdagen må:

a) på det Kongl. Maj:t må komma i tillfälle att med samma
belopp som för innevarande år tilldela kommerskollegiets
ledamöter samt dess i stat uppförde embets- och tjensteman,
med undantag af fyra kanslister, tillfällig löneförbättring
under år 1888, på extra stat för år 1888 anvisa
7,640 kronor; samt

b) medgifva att intill slutet af år 1888, i den mån sådant
är erforderligt för bestridande af göromålen inom kollegiet
eller för beredande åt bemälde embets- och tjensteman af
samma aflöningsförmåner, som andre med dem likstälde
tjensteman åtnjuta, af Kongl. Maj:t må för ändamålet
disponeras de aflöningsbelopp, som äro i kommerskollegiets
stat anvisade ej mindre för eu advokatfiskalstjenst än
äfven för andra ledigblifna eller ledigblifvande befattningar
inom kollegiet, i afseende å hvilka indragning kan ega
rum eller förändring eljest vidtagas.

B) Patentbyrån.

disposition af Vidkommande patentbyrån har Kongl. Maj:t ej gjort annan fram patent-

m. ^.ställning, än att under år 1888 inflytande afgifter för patent och för regi■
strering af varumärken finge användas till bestridande af de utgifter, hvilka
betingades af tillämpning under samma år af förordningen angående patent
och lagen om skydd för varumärken.

Ur det vid ofvannämnda statsverksproposition fogade statsrådsprotokoll
öfver civilärenden den 25 april 1887 får utskottet meddela den deri införda
uppgift om patentbyråns ekonomiska ställning, af hvilken framgår:

att patentbyrån, som vid 1885 års utgång hade en behållning af
40,030 kronor 66 öre, under år 1886 haft följande inkomster:

afgifter för 599 patentansökningar .........

årsafgifter för patent................................

afgifter för 261 registreringsansökningar
försålda publikationer...............................

................ kronor

29,950:

—

»

10,705:

—

»

10,440:

—

»

1,758:

93

summa kronor

52,853:

93;

att byråns utgifter samtidigt uppgått till kronor 66,727: 33, af hvilken
summa de största posterna utgjorde aflöningar och arfvoden 28,909 kronor
72 öre och byråns publikationer 18,274 kronor 89 öre;

Statsutskottets Utlåtande N:o C.

5

att byrån, för att kunna bestrida dessa utgifter i den man de ej
betäckts af årets inkomster, frän statskontoret såsom förskott uppburit
15,00!) kronor, hvadan af 1885 års behållning 4-0,030 kronor 66 öre, som
till statskontoret inlevererats, vid 1886 års utgång återstode omkring 25,000
kronor; samt

att, da byrån under år 1886 meddelat 463 patent, för hvilka årsafgifter
i allmänhet komme att första gängen under detta år erläggas,
byråns inkomster efter all sannolikhet blefve ej obetydligt ökade, under det
att med full visshet kunde antagas, att utgifterna för år 1887 skulle ej
oväsentligt understiga det nästförflutna årets, enär i dessa sistnämnda inginge
organisationskostnader och andra nödiga men öfvergående utgifter
till belopp af något mera än 6,000 kronor, samt byrån, om den också
ännu med afseende å arbetskrafter, bibliotek m. m. lemnade åtskilligt att
önska, likväl för den närmaste framtiden icke oundgängligen torde påkalla
andra ökade utgifter än möjligen publikationskostnader, hvilka dock, såsom
föranledda af ett ökadt antal ansökningar, komme att motsvaras af jemväl
ökade inkomster.

Det belopp, hvarmed, enligt denna uppgift, inkomsterna understigit
utgifterna, utgör 13,873 kronor 40 öre; hvadan alltså de af statskontoret
förskjutna medlen, 15,000 kronor, i det närmaste åtgått.

Vid 1886 års riksdag erinrade utskottet, vid behandlingen af en med
den nu förevarande likartad framställning, att patentbyråns inkomster, hvilka
under år 1885, hufvudsakligen till följd af särskilda omständigheter, lemnat
ett icke obetydligt öfverskott utöfver utgifterna, ej borde anvisas till användande
i vidsträcktare mån än erforderligt kunde vara. I det resultat, som
för år 1886 ernåtts, har utskottet en anledning att jemväl nu framhålla
vigten deraf, att patentbyråns utgifter må varda begränsade till de oundgängligaste,
så att jemvigt mellan utgifter och inkomster må uppnås.

Under uttalande häraf hemställer utskottet,

att Riksdagen må medgifva, att de under år 1888 inflytande
afgifter för patent och för registrering af varumärken
få användas till bestridande af de utgifter, hvilka
betingas af tillämpning under samma år af förordningen
angående patent och lagen om skydd för varumärken.

C) Bergsstaten.

Angående

3:o. De framställningar, hvilka under denna anslagstitel blifvit af kartritning

Kongl. Maj:t gjorda, kommer utskottet, sedan sig visat till hvad beslut vid gruf kartekontoret


m. m.

[3 o. i.]

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Kong], Maj:ts proposition (n:o 12) angående upplösning af det nu bestående
rättsförhållandet mellan kronan och Sala bergslag föranleder, att framdeles
upptaga till behandling; hvilket utskottet här skolat

anmäla.

Rikets ekonomiska kartverk.

Ayr (1 Cl f IX (\ €

anslag till 4:o. Med anledning af hvad Kong! Maj:t under denna anslagstitel

det ekono äskat och föreslagit och med hänvisning till de skäl, som i statsrådsproto’mSverketn
kollet öfver civilärenden den 25 April 1887 (sid. 7—10) anförts, hemställer
[5.] utskottet,

att Riksdagen må, utöfver det å riksstatens sjette
hufvudtitel för rikets ekonomiska kartverk uppförda ordinarie
anslag, 6,000 kronor, under samma hufvudtitel
på extra stat för år 1888 anvisa till fortsättande af de
ekonomisk-geografiska kartarbetena i Norrbottens län
31,000 kronor och för de ekonomiska kartarbetena i öfriga
delar af riket 45,000 kronor, eller tillsammans 76,000
kronor, äfvensom medgifva, att möjligen uppstående behållningar
å båda anslagen må användas äfven till bestridande
af utgifter för det topografiska kartverket.

Landsstaterna i länen.

Angående

me.dgif- EKO.

H länsmanslön


må användas
till ny länsmanstjenst

för Frostvikens
socken
i Jemtland.

[6.]

Hänvisande till hvad i ofvannämnda statsrådsprotokoll blifvit
10—12) får utskottet hemställa,

att Riksdagen, med bifall till Kong!. Maj:ts derom gjorda
framställning, må, på det Ströms länsmansdistrikt i Jemtlands
län må kunna delas i två distrikt, medgifva, att
aflöningsbelopp, som blifver tillgängligt till följd af anbefalda
regleringar af länsmansdistrikten inom Gotlands och
Vestmanlands län, må användas till inrättande af en ny
länsmanstjenst inom Jemtlands län.

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

7

6:.o Enligt hvad af statsrådsprotokollet (sid. 12) inhemtas hafva föl- Angående
jande landsstatsboställen till statsverket indragits, utan att ersättning till landsstatsvederbörande
tjensteman ännu ldifvit å anslaget till »landsstaterna i länen» t}11

uppförd, nemligen: dragning"^

länsmansbostället i Bro, Endre, Dede och Bäls ting jemte Martebo
och Lummelunda socknar i Gotlands län, A mantal Riddare n:o 2; os^^en''

häradsskrifvarebostället i Ölands södra Mots fögderi af Kalmar län,

I mantal Lilla Vickleby n:is 1, 2, 3 ;

kronofogdebostället i Sunnervikens fögderi af Göteborgs och Bohus
län, 1 mantal Torp;

kronofogdebostället i Vedbo fögderi af Elfsborgs län, 1 mantal Stommen
n:o 1;

häradsskrifvarebostället i Vester-Nerikes fögderi af Örebro län, 1
mantal Ybby n:o 2; och

länsmansbostället i Siende härad af Vestmanlands län, 1 mantal
Högby n:o 1.

Med anledning häraf har Kong], Maj:t föreslagit, att penninganslaget
under »landsstaterna i länen» måtte höjas med det belopp, hvartill sex indragna
landsstatsboställens afkastning är i stat beräknad, eller 3,740 kronor.

I händelse af bifall härtill skulle anslaget till »landsstaterna i länen (deraf
90,000 kronor reservationsanslag)» höjas från 2,637,309 kronor till 2,641,049
kronor.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts förevarande
framställning, må höja penninganslaget under
»landsstaterna i länen» med det belopp af 3,740 kronor,
hvartill ofvannämnda sex indragna landsstatsboställens afkastning
är i stat beräknad.

7:o. I en inom Andra Kammaren af herr M. Dahn väckt motion (n:o Angående
124) har, på anförda skäl, föreslagits, att Riksdagen, vid pröfningen af anslagen vä^t fråga
å sjette hufvudtiteln, ville besluta, antingen att de lönebelopp, som nu utgålöneregiennåt
sådane landsstatstjenstemän, hvilka ega rätt uppbära arfvode för exekutivt-9|”n^^*fa
försåld fast egendom, må i den mån ske kan, nedsättas med ett belopp, mot- tjensteman.
svarande medeltalet under de fem sista åren, för dylik egendoms försäljninguppburet
arfvode, eller i skrifvelse anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes taga i
öfvervägande, om och i hvad mån ersättning till nyssnämnde embetsman bör
fortfarande utgå för omförmälda åligganden, samt, i händelse sådan ersätt -

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

ning finnes böra fortfarande utgå, hos Riksdagen framställa de förslag, som
för vinnande af nedsättning i berörda arfvode påkallas.

Vid den lönereglering, som af 1878 års Riksdag beslöts för visse
landsstatstjenstemän, nemligen:

landssekreterare och landskamrerare,
länsnotarie!1 och länsbokhållare,
landskanslister och landskontorister,
kronofogdar och
länsmän,

beslöt Riksdagen (se dess skrifvelse den 22 maj 1878, n:r 35) i fråga om
rättigheten för landsstatstjenstemännen att åtnjuta sportler, att med löneregleringens
inträdande åtskilliga sådana skulle upphöra och endast vissa,
särskild! uppräknade bibehållas. Bland dem, som skulle bibehållas, är arfvode
för försäljning af utmätt fast egendom, men i enlighet med Kongl. Maj:ts
derutinnan godkända förslag har om detta slags sportel uttryckligen stadgats,
att den endast skulle utgå tills vidare och intill dess annorlunda kunde varda
förordnadt.

De grunder, enligt hvilka provision å köpeskillingen för utmätt fast
egendom å landet utgår, äro bestämda i kongl. förordningen den 30 november
1855. I mom. 1 af denna författning stadgas nemligen:

»Då auktion å utmätt fastighet på landet förrättas, skall, utom lösen
för protokollet dervid och salubrefvet, i arfvode för auktionsförrättningen, köpeskillingens
indrifvande och liqvids upprättande mellan fordringsegare och
gäldenären samt all annan åtgärd, af köpeskillingen betalas:

då den icke öfverstiger 1,000 rdr banko, eller 1,500 rdr riksmynt,
1 y2 för hundradet och då den går deröfver, för Överskjutande beloppet
från 1,500 t. o. m. 7,500 rdr riksmynt, 1 för hundradet
» 7,500 » 15,000 » » ''Yi » j> samt

» 15,000 » och allt vidare » V2 » » ;

hvithet arfvode, då auktionen förrättas å landskansliet, tillfaller landssekreteraren,
men eljest skall, sedan af detsamma, så långt det förslår, ersättning
för skjuts och dagtraktamente till auktionsförrättaren utgått, delas till hälften
mellan denne och landssekreteraren.»

Fär 1878 års lönereglering beslöts, lemnade utan tvifvel de sportler,
hvarom nu är fråga, en väsentligt mindre inkomst än nu, då exekutiva försäljningar
af fast egendom i så hög grad tilltagit. Med hänsyn härtill och
då vid bestämmandet af denna slags sportelinkomst icke kan hafva varit
afsedt att bereda vederbörande auktionsförrättare mer än en skälig ersättning
för utöfvandet af uppdraget att förrätta exekutiva auktioner, så lära
meningarna icke vara delade derom, att en ändring i gällande bestämmelser

Statsutskottets Utlåtande N:o G.

9

om auktionsprovisionens beräknande nu mera är af behofvet påkallad, då
tvångsförsäljningar af fast egendom betydligt tilltagit, och auktionsprovisionen
derför mångenstädes uppgår till oskäligt höga belopp.

Beträffande sättet att åvägabringa denna ändring, liar motionären
fram stält alternativa förslag, af h vilka det ena afser, att Riksdagen skulle nu
besluta en viss nedsättning i de lönebelopp, som tillförsäkrats de landsstatstjenstemän,
hvilka ega uppbära arfvode (provision) för exekutivt försåld fast
egendom. Detta sätt att lösa frågan synes utskottet icke böra ifrågakomma;
så mycket mindre som det är osäkert, om denna väg skulle förr än i en
oviss framtid leda till det åsyftade målet.

Det andra af motionärens alternativa förslag torde deremot vara
lämpligt; och får utskottet, som icke anser det böra för närvarande ifrågasättas
att fullständigt upphäfva rättigheten till arfvode för exekutiva försäljningar
af landtfastigheter, under åberopande af hvad ofvan anförts,
hemställa,

att Riksdagen må hos Kongl. Maj: t anhålla, att Kongl.
Maj:t täcktes taga i öfvervägande, huru nu gällande bestämmelser
om beräkningen af det arfvode för exekutiva
försäljningar af fast egendom å landet, som de landsstatstjenstemän,
hvilka enligt gällande föreskrifter hafva att
besörja dylika försäljningar, enligt Riksdagens medgifvande,
ega att uppbära tills vidare och intill dess annorlunda
kan varda förordnadt, må ändras derhän, att vederbörande
tjensteman hädanefter endast erhålla skälig ersättning för
sitt besvär i och för de exekutiva försäljningarna, men
icke derutöfver en för så väl gäldenär som fordringsägare
betungande sportelinkomst; samt att Kongl. Maj:t må till
nästa Riksdag aflåta de förslag i ämnet, som af den nu
ifrågasatta ändringen påkallas.

Väg- ocli vattenbyggnad sstaten.

8:o. Kongl. Maj:t bar föreslagit, att det under anslaget till »väg- Angående
och vattenbyggnadsstaten» å väg- och vattenbyggnadsstyrelsens stat till .förhöjning
»vikariatsersättning, arfvoden åt extra ordinarie tjensteman, rit- och skrif- post. 9

biträde» uppförda belopp, 7,200 kronor, måtte från och med år 1888 höjas [8.]

till 10,000 kronor och således med 2,800 kronor.

I händelse af bifall härtill skulle anslaget till »väg- och vattenbyggnadsBih.
till Riksd. Prot. 1887. MM. 4 Samt. 1 Afd. 4 Raft. 2

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

staten (deraf tvenne särskilda reservationsanslag, till expenser för allmänna
arbeten och till vägundersökningar, hvartdera ä 30,000 kronor)» ökas från
126,400 kronor till 129,200 kronor.

Hänvisande till hvad som blifvit till statsrådsprotokollet (sid. 13—20)
anfördt om detta anslagsbehof, får utskottet, som finner den af Kongl. Maj:t
begärda anslagstillökningen betingad af oundgängligt behof, hos Riksdagen
hemställa,

att det under anslaget till »väg- och vattenbyggnadsstaten»,
å väg- och vattenbyggnadsstyrelsens stat till
»vikariatsersättning, arfvoden åt extra ordinarie tjensteman,
rit- och skrifbiträde» uppförda belopp, 7,200 kronor, må
från och med år 1888 höjas med 2,800 kronor till 10,000
kronor.

Gästgifvares friheter.

Angående 9:o. Med anledning af hvad Kongl. Maj:t under denna anslagstitel

utbyte af föreslagit, och under hänvisning till hvad i statsrådsprotokollet (sid. 20—22)

ersättningar derom anförts, hemställer utskottet,
mot bestämda

anslag.

[9.]

att Riksdagen, med bifall till dels de i statsrådsprotokollet
öfver civilärenden den 25 april 1887 föreslagna
utbyten af ränteersättningar mot bestämda årliga belopp
och dels den i protokollet omnämnda förenkling i afseende
å ersättningarne till gästgifverierna i Elfsborgs län, må
höja penninganslaget under »gästgifvares friheter», utgörande
6,880 kronor, med ett till 292 kronor jemnadt

belopp, eller till 7,172 kronor, samt,

vid bifall härtill, minska det i kolumnen »indelning och
dermed jemförlig anvisning på förslag, ersättningar» under
nyssnämnda anslag uppförda belopp, 6,060 kronor, med
292 kronor till 5,768 kronor.

Färjor och färjekarlar.

10:o. Likaledes med anledning af hvad Kong], Maj:t under denna
föreslagit, och under hänvisning till hvad i statsrådsprotokollet
ersättningar{sid. 22 och 23) derom anförts, hemställer utskottet,

Angående

M&s- anslagstitel

mot bestämda
anslag.
[10.]

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

11

att Riksdagen, med bifall till det i statsrådsprotokollet
öfver civilärenden den 25 april 1887 omnämnda utbyte af
indelningesersättningar mot bestämdt belopp, må höja
penninganslaget under anslaget »färjor och färjekarlar»,
nu utgörande 152 kronor, med ett jemnadt belopp af 202
kronor till 354 kronor, samt,

vid bifall härtill, från riksstaten utesluta det i kolumnen
»indelning och dermed jemförlig anvisning på förslag,
ersättningar» nu uppförda belopp, 208 kronor, hvarigenom
anslaget till »färjor och färjekarlar» minskas från
dess nuvarande belopp, 385 kronor, till 379 kronor, eller
med 6 kronor.

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar.

ll:o. Under denna anslagstitel har Kongl. Maj:t föreslagit,

att Riksdagen må
a) på ordinarie stat från och med 1888 bevilja till understöd lan^lb£^!>
åt sådana landtmannaskolor (anstalter för lägre landtbruks- visningen.
undervisning med hufvudsakligt ändamål att befrämja elevernas
teoretiska utbildning), för hvilka stadgar blifvit af
Kongl. Maj:t godkända, ett förslagsanslag å 15,000 kronor,
att efter Kongl. Maj:ts bepröfvande med högst 3,000 kronor
årligen tilldelas sådana landtmannaskolor, under vilkor:

att vederbörande hushållningssällskap vitsordar behofvet
inom orten af dylik skola samt antingen afgifver förslag
till såväl skolans organisation i allmänhet, vare sig att
den anordnas fristående eller förenad med annan lämplig
undervisningsanstalt, som särskildt inträdesfordringar, undervisningsämnen
och undervisningsplan, eller ock, der skolan
af enskilda personer grundas, förordar det af dessa i berörda
hänseenden uppgjorda förslag;

att inom orten tillskjutes lika belopp, elevafgifter inberäknade
;

att en frielev för hvarje 1,000 kronor af statsbidraget
eger att vid skolan åtnjuta undervisning;

Angående
anslag till
landtmannaskolor
för
den lägre

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

att skolan underkastar sig den kontroll, Kongl. Maj:t i
hvarje särskildt fall finner skäl föreskrifva; och

att skolan årligen afgifver berättelse om sin verksamhet
för landtbruksundervisningen; samt
b) medgifva, att besparingar å de nuvarande anslagen till
lägre lantbruksskolor få användas till understöd åt ofvannämnda
landtmannaskolor med belopp af högst 4,000 kronor
åt landtmannaskola, som är belägen i län, der med
statsmedel till samma belopp understödd lägre landtbruksskola
ej finnes, och med högst 3,000 kronor åt öfriga
landtmannaskolor; allt på enahanda vilkor, som i mom. a
föreslagits, dock att i län, der med statsmedel understödd
lägre landtbruksskola ej finnes, statsanslag till en landtmannaskola
må utgå, ehvad bidrag inom orten tillskjutes
eller icke.

Vid bifall härtill skulle det ordinarie anslaget under ifrågavarande
anslagstitel höjas med 15,000 kronor, eller från 175,400 kronor till 190,400
kronor, hvaraf 15,000 kronor förslagsanslag till befrämjande af lägre, hufvudsakligen
teoretisk, landtbruksundervisning.

Kongl. Maj:ts nu föreliggande förslag är, i hvad det skiljer sig frän
den framställning i ämnet, som af Kongl. Maj:t gjorts enligt den statsverksproposition,
som afläts den 14 Januari 1887, helt och hållet grundadt på
det förslag, som i statsutskottets den 28 februari 1887 afgifna utlåtande
(n:o 18) hlifvit framlagdt.

Hänvisande till de närmare upplysningar härutinnan samt de till stöd
för Kongl. Maj:ts föreliggande förslag åberopade skäl, som i statsrådsprotokollet
öfver civilärenden den 25 april 1887 (sid. 24—37) meddelats, får
utskottet nu endast hemställa om bifall till hvad Kongl. Maj:t föreslagit
samt föreslår alltså,

att Riksdagen må:

a) på ordinarie stat från och med 1888 bevilja till understöd
åt sådana landtmannaskolor (anstalter för lägre landtbruksundervisning
med hufvudsakligt ändamål att befrämja
elevernas teoretiska utbildning), för hvilka stadgar blifvit
af Kongl. Maj:t godkända, ett förslagsanslag å 15,000
kronor, att efter Kongl. Maj:ts bepröfvande med högst

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

13

3,000 kronor årligen tilldelas sådana landtrnannaskolor,
under vilkor:

att vederbörande hushållningssällskap vitsordar behofvet
inom orten af dylik skola samt antingen afgifver förslag
till såväl skolans organisation i allmänhet, vare sig
att den anordnas fristående eller förenad med annan lämplig
undervisningsanstalt, som särskildt inträdesfordringar,
undervisningsämnen och undervisningsplan, eller ock, der
skolan af enskilda personer grundas, förordar det af dessa
i berörda hänseende uppgjorda förslag;

att inom orten tillskjutes lika belopp, elevavgifter inberäknade
;

att en frielev för hvarje 1,000 kronor af statsbidraget
eger att vid skolan åtnjuta undervisning;

att skolan underkastar sig den kontroll, Kongl. Maj:t
i hvarje särskildt fall finner skäl föreskrifva; och

att skolan årligen afgifver berättelse om sin verksamhet
för landtbruksundervisningen; samt
b) medgifva, att besparingar å de nuvarande anslagen till
lägre landtbruksskolor få användas till understöd åt ofvannämnda
landtrnannaskolor med belopp af högst 4,000
kronor åt landtmannaskola, som är belägen i län, der
med statsmedel till samma belopp understödd lägre landtbruksskola
ej finnes, och med högst 3,000 kronor åt öfriga
landtrnannaskolor; allt på enahanda vilkor, som i
mom. a föreslagits, dock att i län, der med statsmedel
understödd lägre landtbruksskola ej finnes, statsanslag till
en landtmannaskola må utgå, ehvad bidrag inom orten
tillskjutes eller icke.

Länsveterinärer.

12:o. I en inom Andra kammaren af herr vice talmannen Sv. Nils- Angående
son väckt motion (n:o 46) har föreslagits, att Riksdagen måtte på ordinarie ansiagSför
stat från nästa års början bevilja ett årligt anslag af 1,500 kronor som lön åt en nylänsytterligare
en länsveterinär i Kristianstads län med station i Brösarp under
samma vilkor, som äro gällande för länsveterinärer i allmänhet. Kristian Till

stöd för detta förslag hafva åberopats de skäl, som anförts för stads lan’

u

■Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Angående
höjning af
anslaget
>reseunderstöd
åt fabriks-
och
handtverksarbetare».

[12.]

Angående
höjning af
anslag till
husslöjden.

[13.]

en af samme motionär i januari månad innevarande år i Andra Kammaren
väckt motion (n:o 91); och får utskottet derför till sistberörda motion
hänvisa.

Då, såsom stundom inträffat, enskilde motionärer ifrågasatt att upprätta
nya tjenstebefattningar på ordinarie stat, har utskottet i allmänhet afstyrkt
sådana förslag, under uttalande, att, innan beslut härutinnan af Riksdagen
fattades, utredning genom Kongl. Maj:ts försorg borde föregå. Upprätthållandet
af denna grundsats synes utskottet vara af vigt; och utskottet
kan derför icke tillstyrka förslaget, helst upplysning inhemtats, att i staden
Kristianstad tre veterinärläkare äro bosatte, och förflyttning af en af dem
till den af motionären angifna station möjligen skulle kunna ske, om framställning
derom göres hos vederbörande.

Utskottet hemställer alltså,

att förevarande motion ej må till någon Riksdagens
åtgärd föranleda.

Befrämjande i allmänhet af slöjderna.

13:o. Kongl. Maj: t har af skäl, som finnas anförda till statsrådsprotokollet
öfver civilärenden den 25 april 1887 (sid. 37—39), föreslagit, att
det under anslagstiteln »befrämjande i allmänhet af slöjderna» särskildt till
reseunderstöd åt fabriks- och handtverksarbetare anvisade anslag måtte höjas
med 8,000 kronor, eller från 12,000 kronor till 20,000 kronor; och enär,
med afseende på hvad till stöd för denna framställning anförts, mot densamma
ej förekommit anledning till någon utskottets erinran, får utskottet
hemställa,

att Riksdagen, med bifall till hvad Kongl. Maj:t föreslagit,
må höja det under anslagstiteln »befrämjande i
allmänhet af slöjderna» särskildt till reseunderstöd åt
fabriks- och handtverksarbetare anvisade anslag med 8,000
kronor, eller från 12,000 kronor till 20,000 kronor.

14:o. Vidare och med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
samt under åberopande af de skäl, som i statsrådsprotokollet (sid.
39—42) anförts, hemställer utskottet,

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

15

att Riksdagen må höja det under anslagstiteln »befrämjande
i allmänhet af slöjderna» särskildt till befrämjande
af husslöjden uppförda belopp, 20,000 kronor, med 5,000
kronor till 25,000 kronor.

Skifteis och afvittringar.

15:o. Under åberopande af de skäl, som blifvit anförda till statsråds- Angående
protokollet (sid. 42—44), får utskottet hemställa, skiftesverket

m. m.

[14 o. 15.]

att Riksdagen — med bifall till Kongl. Maj:ts derom
gjorda framställningar och i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med hvad förut under flera år skett — må:

a) dels för år 1888 bevilja förhöjning i årsarfvodet med 400
kronor till hvarje storskifteslandtmätare i Kopparbergs
län, som icke kommer att åtnjuta arfvode efter taxa, samt
i styresmannens för storskiftesverket årsarfvode likaledes
med 400 kronor; dels medgifva, att de belopp, hvarmed
inkomsterna af tjensten under år 1888 för afvittringslandtmätare
i Vesterbottens och Norrbottens län och de
storskifteslandtmätare i Kopparbergs län, hvilka åtnjuta
arfvode efter taxa, kunna komma att understiga 2,500
kronor för dem, som tillhöra första lönegraden, och 3,000
kronor för dem, som på grund af ålder i tjensten åtnjuta
arfvodesförhöjning, må desse tjensteman godtgöras af anslagen
till storskiftes- och afvittringsverken; dels för år
1888 åt föredragandena af afvittringsärendena i Vesterbottens
och Norrbottens län samt till skrifbiträde åt dem
bevilja en tillökning af 400 kronor i det åt hvarje af
dem anslagna belopp, dels ock bevilja tillfällig förhöjning
i styresmannens för afvittringsverket i Vesterbottens län
årsarfvode för år 1888 med 200 kronor; samt

b) till bestridande af kostnaderna för storskiftes- och afvittringsverken
under år 1888, för samma år utöfver ordinarie
anslaget, 63,000 kronor, på extra stat anvisa 123,000
kronor.

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Sala bergslag.

Angående 16:o. Under förutsättning, att Kongl. Maj:ts proposition af den 6

apr^ 1887 (n:0 12)> angående upplösning af det nu bestående rättsförhålstaten
''af ^landet mellan kronan och Sala bergslag in. in. bifalles, liar Kongl. Maj:t
anslag, föreslagit, att anslaget »Sala bergslag» å 6,320 kronor måtte från riksstaten
f1<i'' uteslutas.

Utskottet kommer framdeles att afgifva utlåtande med anledning af
förenämnda proposition och skall derefter yttra sig jemväl om nyssnämnda
anslags uteslutande från riksstaten; hvilket härmed hos Riksdagen

anmäles.

Jordförluster genom kanal- och väganläggningar.

Angående 17:o. Under åberopande af de skäl, som anförts till statsrådsprotokollet

utbyten af öfver civilärenden den 25 april 1887 (sid. 45—49}, hemställer Utskottet,

ning ar.

[17.] att Riksdagen, med bifall till inlösen och utbyten af

ersättningar, på sätt i statsrådsprotokollet öfver civilärenden
den 25 April 1887 blifvit ifrågasatt, må minska
det å förslagsanslaget till »jordförluster genom kanal- och
väganläggningar» i kolumnen »indelning och dermed jemförlig
anvisning på förslag, ersättningar» uppförda belopp,

6,000 kronor, med 820 kronor, eller till 5,180 kronor.

Öfriga ordinarie anslag.

Angående 18:o. Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

bindning får Skottet hemställa,

af en

anslagshtel. att anslagstiteln »statistiska tabellkommissionen» må

'' utbytas mot anslagstiteln »statistiska centralbyrån».

Angående 19:o. I fråga om öfriga, här ofvan ej särskild! nämnda ordinarie

öfriga anslag å sjette hufvudtiteln har Kongl. Maj:t ej föreslagit annan ändring

oramane

anslag.

[18.]

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

17

än att, för jemnande af hufvudtitelns slutsumma, anslaget till skrifmaterialier
och expenser, ved m. m. måtte minskas från 118,663 kronor till 118,426
kronor, eller med 237 kronor.

Beträffande anslagstiteln »Bergsstaten» samt anslaget »Sala bergslag»
är utskottet, på sätt här ofvan i punkterna 3:o och 14:o förmäles, ännu ej
i tillfälle att afgifva yttrande; och får utskottet hemställa,

att, med undantag af anslagstiteln »Bergsstaten» och
anslaget »Sala bergslag», samtliga öfriga under sjette
hufvudtiteln uppförda ordinarie anslag, i hvilka utskottet
icke här ofvan föreslagit förändring, må för år 1888
fastställas till samma belopp som i 1887 års riksstat;
dock att i anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved
m. m. må få göras den jemkning, som till jemnande af
hufvudtitelns slutsumma kan erfordras.

Extra anslag.

För tillfälliga behof, hänförliga till sjette hufvudtiteln, hafva, utom
redan nämnda, följande framställningar gjorts.

Civildepartementets afdelning af Kongl, Maj:ts kansli.

20:o. På grund af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning, och Anqående
under hänvisning till hvad i statsrådsprotokollet (sid. 50 och 51) derom an- kontrollera
förts, hemställer utskottet, försäkrings anstalter.

att Riksdagen må, för handhafvande af kontroll å för- t19*l
säkring sanstalterna, för år 1888, i likhet med hvad för
1887 egt rum, på extra stat anvisa till Kongl. Maj:ts
disposition ett belopp af 4,500 kronor.

Statistiska centralbyrån.

21:o. Till ett skyndsammare bearbetande af aflönings- och pensions- Angående
statistiken har Kongl. Makt för år 1888 äskat ett extra anslag af 5,000 anslag till

kronor. och pensions Bil,

. till Riksd. Prof. 1887. B. 4 Sami. 1 Afd. 4 Höft. 3 statistiken.

J [20.]

18

Statsutskottets Utlåtande JSt:o 6.

Utskottet har inhemtat, att, sedan nu mera utkommit redogörelser
i ifrågavarande hänseende beträffande statsrådet, högsta domstolen och de
centrala embetsverken samt riksdagen och dess embetsverk äfvensom beträffande
de under justitie , utrikes-, landtförsvars-, sjöförsvars- och civildepartementen
hörande stater och corpser, till utgifning återstå dels redogörelser för
de stater och corpser, som höra till finans- och ecklesiastikdepartementen, dels
ock hela den kommunala förvaltningen.

Ehuru förarbeten äro gjorda till redogörelserna för stater och corpser
under de båda sistnämnda statsdepartementen, hvilka förarbeten särskildt
hvad finansdepartementet angår snarligen lära vara afslutade, så att redogörelsen
för detsamma redan under loppet af detta års sommar torde kunde
utgifvas, finnes dock anledning till tvifvel, att aflönings- och pensionsstatistiken
skall kunna fullbordas under loppet af år 1888, såsom i det statsrådsprotokoll
öfver civilärenden, som åtföljde 1886 års statsverksproposition, antydts
vara möjligt.

Behofvet af den ifrågavarande statistiken är emellertid stort, och utskottet,
som förmodar, att arbetena å densamma bedrifvas med önskvärd
kraft, anser derför det begärda anslaget böra af Riksdagen beviljas, äfven
om utsigt ej finnes, att statistiken kan varda fullbordad till 1888 års slut.

Innan utskottet afslutar behandlingen af förevarande anslagsfråga har
utskottet ansett sig böra fästa uppmärksamheten å den förändring, som på
senare tiden vidtagits med afseende på utdelningen af det statistiska trycket,
i det att riksdagsman, i stället för att såsom förut erhålla lida detta tryck,
numera endast eger att, på anmälan hos statistiska centralbyrån, i mån af
tillgång, kostnadsfritt erhålla en eller flere af publikationerna af serien
»Bidrag till Sveriges officiela statistik». Det antal exemplar, som för dylik
utdelning afses, lärer uppgå till 30. Anledningen till den sålunda vidtagna
förändringen är att söka i en sträfvan att åstadkomma besparingar i statens
utgifter. Sedan nemligen Riksdagen i skrifvelse den 11 maj 1884 (n:o 56)
— med anledning af en af Riksdagens revisorer år 1883 gjord framställning
om besparingar å expensmedlen, bland annat genom inskränkning i möjligaste
mån af det statistiska trycket, — anhållit om utredning i ämnet, så föranledde
denna anhållan, utom andra åtgärder, äfven undersökning i och för
åstadkommande af besparingar i utgifterna för den officiella statistiken. Resultatet
af denna undersökning är till sina hufvuddrag meddeladt i statsutskottets
utlåtande den 23 februari 1886 (n:o 10 punkten 21:o), hvaraf
framgår, att den enda nämnvärda besparing, som i denna del kunde åstadkommas,
vore en minskad utgift af 5,000 kronor genom inskränkning i upplagornas
storlek och till följd deraf äfven af gratisutdelningen. En sådan
inskränkning blef ock af Kongl. Maj:t beslutad; och det är på grund häraf,

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

19

som för Riksdagens ledamöter nu mera endast ofvan omförmälda 30 exemplar
af de till den officiella statistiken hörande publikationerna kostnadsfritt stå
till buds.

Enligt utskottets uppfattning kan en så beskaffad besparing i statens
utgifter icke anses hafva varit af Riksdagen åsyftad; hvarförutom, och då
kostnadsfri utdelning till Riksdagens ledamöter af det statistiska trycket
genom långvarig praxis vunnit ett slags helgd, det synes utskottet önskligt
om det statistiska trycket, i likhet med hvad förut skett, kunde till Riksdagens
ledamöter utdelas.

Under uttalande häraf far utskottet hemställa,

att Riksdagen må, för ett skyndsammare bearbetande
af aflönings- och pensionsstatistiken, anvisa för år 1888
ett extra anslag af 5,000 kronor.

ÖfverståtMllare-embetet.

22:o. Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
hemställer utskottet,

att Riksdagen på extra stat för är 1888 till utgifvande
under samma år af »polisunderrättelser» må anvisa enahanda
belopp, som dertill för år 1887 beviljats, eller

15,000 kronor.

Landsstaterna i länen.

23:o. Under åberopande af de skäl, som till statsrådsprotokollet (sid.
52) anförts, hemställer utskottet,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts derom
gjorda framställning och i likhet med hvad äfven för år
1887 egt rum, må för upprätthållande af en här adsskrifvar etjenst
inom Jemtlands län på extra stat för år 1888 anvisa
2,500 kronor.

Angående
anslag till
utgifvande
af »polisunderrättelser.
y
[21.]

Angående
anslag till
en häradsskrifvaretjenst.

[23.]

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 6,

Angående
anslag till
särskild
polisstyrka
å landet.

[23.]

Angående
anslag för
tillsynen
å statens
jernvägsbyggnader

m. m.
[24 och 25.]

Angående
anslag för
anordnande
af högre
undervisning
i mejerihushållning.

[26.] ''

24:o. Vidare hemställer utskottet,

att Riksdagen, med bifall till hvad Kongl. Maj: t äskat
och i likhet med hvad för år 1887 egt rum, må på extra
stat för år 1888 anvisa till Kongl. Maj:ts förfogande ett
anslag af 50,000 kronor, att användas till aflöning och
underhåll af särskild polisstyrka på landet, der sådan kan
af förhållandena påkallas, äfvensom till belöningar för
gröfre brotts upptäckande samt förbrytares efterspanande
eller gripande, allt enligt förut tillämpade, i statsrådsprotokollet
öfver civilärenden den 25 April 1887 angifna
grunder.

Väg- och vattenbyggnadsstaten.

25:o. Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställningar
får utskottet hemställa,

att Riksdagen — i likhet med hvad förut under flera
är egt rum — må på extra stat för år 1888 anvisa och
ställa till Kongl. Maj:ts förfogande följande anslag:

a) 20,000 kronor, att användas till anordnande under är
1888 af tillsynen öfver statens jernväg sbyggnader; och

b) 3,000 kronor till bestridande af arfvode åt den för granskning
af vattenaflednings- och odlingsplaner hos väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen anstälde extra byråingeniören.

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtniannanäringar.

26:o. Med anledning af hvad Kongl. Maj:t föreslagit, och under hänvisning
till hvad i statsrådsprotokollet (sid. 53) derom anförts, hemställer
utskottet,

att Riksdagen, för anordnande af högre undervisning i
mejerihushållning vid Ultima och Alnarps landtbruksinstitut,
må för år 1888 anvisa å extra stat ett anslag till enahanda
belopp, som för år 1887 beviljats, eller 10,000
kronor.

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

21

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar.

27:o. Såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för allmänna landt- Angående,
bruksmöten, har Kongl. Maj:t, för år 1888 äskat samma belopp, som förut Allmänna
under flera år beviljats, eller 5,000 kronor. landtbruks Då

erfarenheten från de i senare tider hållna allmänna landtbruksrnöten
utan tvifvel gifvit vid handen, att kostnaderna för dessa möten nu
mera och på grund af nya förhållanden och stegrade anspråk så tillväxt,
att den summa, som för ifrågavarande ändamål allt sedan ar 1878 och sedermera
årligen uppförts bland sjette hufvudtitelns extra anslag, svårligen kan
anses vara större än det oundgängligaste behofvet kräfver, så torde icke
någon betänklighet förefinnas att bifalla Kongl. Maj:ts framställning; och
utskottet får derför hemställa,

möten.

i 27.]

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts förevarande
framställning, må bevilja såsom bidrag till bestridande af
kostnaderna för allmänna landtbruksmöten ett extra anslag
för år 1888 af 5,000 kronor.

28:o. Vidare och med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda fram- Angående

slc

ställning hemställer utskottet,

anslag till
prisbelöningar att

Riksdagen må, till prisbelöningar vid allmänna landt-viandtbruksa
bruksmöten för husdjur, redskap och maskiner samt ladu- möten.
gårdsprodukter, sädesslag och andra jordbruksalster, an- f2^.]
visa på extra stat för år 1888 enahanda belopp, som
förut under flera år för samma ändamål beviljats, eller

10,000 kronor.

29:o. För bidrag till underhåll af sju kemiska stationer för jord- Angående
brukets och näringarnas behof har Kongl. Maj:t äskat ett anslag för år agrikultur1888
af 26,000 kronor, hvilket belopp med 5,000 kronor öfverstiger hvad kemiska
för samma ändamål beviljats för åren 1886 och 1887. stationer

Agrikulturkemiska stationer, som åtnjuta statsunderstöd, äro, enligt
hvad af statsrådsprotokollet (sid. 54;—57) inhemtas, för närvarande i verksamhet
i Kalmar, Halmstad, Skara, Örebro, Vesterås, Jönköping och Hernösand
samt åtnjuta af statsmedel understöd till belopp af 3,000 kronor för

22

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

hvarje station. Af de sålunda understödda stationerna hafva de 5 förstnämnda,
eller de i Kalmar, Halmstad, Skara, Örebro och Vesterås inrättade,
i flera år åtnjutit statsunderstöd, hvaremot de två sistnämnda först med år
1886 erhållit statsbidrag.

Beträffande särskildt en af stationerna — den i .Jönköping — har
herr P. M. Söderberg i en inom Första Kammaren väckt motion (n:o 26)
föreslagit, att Riksdagen måtte höja det af Kongl. Maj:t begärda anslag till
nämnda station frän tre till fyra tusen kronor; och får utskottet, vidkommande
de af motionären åberopade skäl för detta förslag, hänvisa till motionen.

Af skal, för hvilka i statsrådsprotokollet närmare redogöres, ifrågasättes
nu anslagets förhöjning med 5,000 kronor, på det att bidraget till de
5 äldre stationerna må kunna höjas till 4,000 kronor åt hvarje.

Frågan, huruvida åt de stationer, för hvilka sådant ifrågasatts, bör
beviljas förhöjda bidrag, lärer väsentligen bero på den nytta, de göra, eller
med andra ord, om de uppfylla sitt ändamål. Upplysande härutinnan äro
de af landtbruksakademiens förvaltningskomité till chefen för civildepartementet
afgifna berättelser angående de agrikulturkemiska stationernas verksamhet;
och får utskottet ur berättelsen för år 1885 meddela följande i
någon mån för omdömet vägledande uppgift:

»Vid de med understöd af statsmedel inrättade kemiska stationerna i
Skara, Halmstad, Kalmar, Vesterås och Örebro voro under år 1885 tillsammans
6,582 särskilda artiklar föremål för behandling, såsom efterföljande
tabell, der de fördelats på vissa grupper, närmare utvisar:

Skara.

Halmstad. Kalmar. Vesterås.

Örebro.

Summa.

1. Jordarter och jordförbättrings-medel ........................

44

36

31

25

16

152

2. Gödningsämnen.................

145

170

61

44

53

473

3. Fodermedel .....................

70

32

43

35

49

229

4. Vatten ...............................

10

—

9

15

27

61

5. Kärings- och njutningsmedel...

67

38

24

724

606

1,459

6. Prof å arsenik och andra gifter

344

697

137

896

577

2,651

7. Diverse undersökningar...........

35

27

42

33

97

234

8. Fröundersökningar...............

46

155

119

118

885

1,323

Summa

761

1,155

466

1,890

2,310

6,582.»

Visserligen lärer väl en del af de undersökningar, som verkställas å
de agrikulturkemiska stationerna — enligt hvad ofvan meddelade förteckning
ock synes gifva vid handen — mindre afse jordbrukets eller näringarnas

Statsutskottets Utlåtande N:o 6. 23

behof än andra intressen, såsom kan antagas vara fallet med åtminstone
några af profven å arsenik och andra gifter, men då dylika undersökningar
i och för sig måste anses vara gagneliga och icke lära inkräkta på stationernas
öfriga och mot deras benämning »agrikulturkemiska» stationer mera svarande
verksamhet, samt, enligt vunna upplysningar, den jordbrukande och näringsidkande
befolkningen småningom lärt sig att mer och mer värdera stationernas
verksamhet, så, och i betraktande af hvad till statsrådsprotokollet om
dem anförts, finner utskottet sig ega giltiga skäl att tillstyrka bifall till
Kongl. Maj:ts förevarande framställning.

Hvad åter angår nämnde motionärs förslag, att äfven åt den agrikulturkemiska
stationen i Jönköping måtte lemnas samma ökade statsbidrag
som åt de fem äldre stationerna, så, och då någon på sakkunnig utredning
om behofvet af den föreslagna förhöjningen för denna först från och med
1886 af staten understödda station icke föreligger, finner utskottet ej skäl
tillstyrka Riksdagen att, utöfver hvad af Kongl. Maj:t nu äskats, för närvarande
bevilja medel för ifrågavarande station.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen må såsom bidrag till underhåll af sju
kemiska stationer för jordbrukets och näringarnes behof —
inom de orter, der landsting eller hushållningssällskap,
hvart föi'' sig eller i förening, förbundit sig att upprätta
laboratorium och bekosta lokal för detta jemte bostad och
hyresmedel för kemist och assistent samt bekosta aflöningen
till dessa och laboratorietjenaren äfvensom årliga utgifterna
för laboratoriets underhåll samt till inköp af böcker
och inventarier för stationens behof — på extra stat för
år 1888 anvisa ett anslag af 4,000 kronor för en hvar
af de i Kalmar, Halmstad, Skara, Örebro och Yesterås
upprättade stationerna samt 3,000 kronor för hvardera af
stationerna i Jönköping och Hernösand, eller tillhopa

26,000 kronor.

30:o. Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning An^mf\l
och under åberopande af de skäl, som anförts till stöd derför i statsråds- frökontroli protokollet

(sid. 57 och 58), hemställer Utskottet, anstalter.

[30.]

att Riksdagen, i likhet med hvad för år 1887 egt rum,
må anvisa på extra stat för år 1888 till Kongl. Maj:ts

24-

Stat sutskottets Utlåtande N:o 6.

förfogande ett anslag af 10,000 kronor, för att med högst

1,000 kronor för hvarje anstalt användas till understöd
åt sådana frökontroll anstalter, som af landsting eller hushållningssällskap,
hvart för sig eller i förening, understödjas
med minst samma belopp som statsbidraget, och
hvilka anstalter vilja underkasta sig de vilkor och föreskrifter
i afseende på analysmetoder och öfriga förhållanden,
som af Kongl. Maj:t fastställas.

Angående 31:o. Till de geologiska undersökningarna har Kongl. Maj:t äskat ett

ÄeAa anslag af 87’500 kronor under-

Utgifterna för dessa undersökningar hafva, enligt hvad statsradsproto sokmngarna

k0Het (sid. 58—60) utvisar, blifvit på följande sätt beräknade:

Aflöning en.

Löner, arfvoden samt ersättning till tillfälliga biträden ......... kronor 51,725.

Fältarbetena.

Rese- och traktamentsersättning, inköp af verktyg, reparationer
m. m............................................................ 19,000

Undersökningar och redogörelser bekostade genom

särskilda anslag................................................... 1,500 » 20.500.

By råaf''delning en.

Inventarier, arbetsmateriel m. m............................................. » 2,000.

Biblioteket ock samlingarna.

Inköp och underhåll af böcker, kartor och samlingar, fraktkostnad
m. m......................................................................... 9 2,000.

Kart- och boktrycket.

Tryckning af geologiska kartblad och öfriga kartor, beskrifningar
och uppsatser, ritning af diverse originalkartor
m. m....................................................................................... » 12,100.

Värme och diverse utgifter.

Omkostnad ............................................................................... » 1,775.

Summa kronor 90,100.

Statsutskottets Utlåtande N:o 6. 25

Till bestridande af dessa utgifter är, enligt hvad samma protokoll
vidare utvisar, endast att påräkna en summa af tillsammans 2,600 kronor,
hvadan det belopp, som derutöfver erfordras, utgör 87,500 kronor, eller
1,500 kronor mer än för år 1887 anvisats.

Tillökningen beror derpå att, enligt den lönereglering, som den 16 juni
1875 faststälts, tre geologer komma att uppflyttas i högre lönegrad med
ålderstillägg af 500 kronor för dem hvar.

Vid utgifternas beräkning har, såsom statsrådet och chefen för civildepartementet
i sitt yttrande till statsrådsprotokollet erinrat, hänsyn icke tagits
till den i Riksdagens skrifvelse den 7 maj 1886 (n:o 43) punkten 26:o omnämnda
frågan om förändring i skalan för utgifningen af vissa geologiska
kartor. Denna fråga är nemligen fortfarande beroende på yttrande från
kommissionen för de allmänna kartarbetena, som ansett, att med dess yttrande
borde anstå, till dess resultaten förelåge af åtskilliga försöksarbeten, som
chefen för geologiska undersökningen anstält och hvilka ännu icke hunnit
afslutas.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kongl. Maj:ts
framställning, hemställer derför,

att Riksdagen må, för fortsättande under år 1888 af
de geologiska undersökningarna och utgifvande af derpå
grundade kartor, afhandlingar och uppsatser, bevilja ett
extra anslag för samma år till belopp af 87,500 kronor.

Befrämjande i allmänhet af slöjderna.

32:o. Utskottet hemställer,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts derom
gjorda framställning, må på extra stat för år 1888 anvisa
ett anslag af 3,500 kronor till anställande af en andre
undervisare i husslöjd och en elev, hvilken bör åtfölja en
af undervisarne i husslöjd för att af denne handledas och
utbildas, så att han må kunna såsom lärare i husslöjd
användas.

Angående
anslag till
en andre
undervisare
i husslöjd
och en elev.

[32.]

33:o. Vidare hemställer Utskottet,

Angående
anslag till

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts derom
gjorda framställning, må på extra stat för år 1888 anvisa [33.]’

Bih. till Itiksd. Prof. 1887.

4 Samt. 1 Afd. 4 Käft.

26

Statsutskottets Utlåtande JSI:o 6.

dels såsom bidrag till upprätthållande af väfskolan i
Borås — med vilkor att från Elfsborgs läns landsting eller
eljest tillskjutes ett belopp, motsvarande minst hälften af
statsanslaget — 3,800 kronor; och

dels såsom bidrag till aflönande af en andre lärare vid
samma skola 1,000 kronor, under vilkor att enahanda
belopp varder för ändamålet från nämnda läns landsting
eller eljest tillskjutet.

Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart.

Angående 34:o. I en inom Första Kammaren väckt motion (n:o 6) har herr

''främjande Stjernspetz föreslagit, att Riksdagen måtte bevilja och ställa till

af svenska Kong!. Maj:ts förfogande ett extra anslag af 20,000 kronor för utsändande
Afsättning oc^ understödjande af handelsagenter i främmande länder.
i utlandet. Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för detta förslag, har motionären
hänvisat till en i Första Kammaren af honom i januari månad
innevarande år väckt motion (n:o 5).

Till behandling i sammanhang med denna motion föreligger jemväl
en af herr A. Brodin i Andra Kammaren väckt motion (n:o 56), hvari på
anförda skäl föreslagits, att Riksdagen måtte bevilja och ställa till Kongl.
Maj:ts förfogande ett extra anslag af 15,000 kronor att utgå 1888 till 5
resestipendier för unge män, som egnat sig åt handel, och hvilka i aflägsnare
länder önska vidare utbilda sig i yrket.

Utskottet får med anledning af dessa båda förslag anföra:

l:o angående herr St jernspett motion: Vid 1886 års riksdag förekommo
två särskilda förslag i likartadt syfte med ofvannämnda motion. Det ena af
dessa förslag var framstäldt af Kongl. Maj:t och gick derpå ut, att för anställande
af kommersiella attachéer måtte beviljas ett extra anslag af 20,000
kronor att användas såsom arfvoden eller stipendier åt personer, hvilka af
ministern för utrikes ärendena efter samråd med chefen för civildepartementet
anstäldes vid beskickning eller konsulat för utredning af frågor om beredande
af afsättning åt den inhemska industrien eller för utbildning till konsulstjenst.

Enligt det andra, af ofvanbemälde motionär framstälda förslaget yrkades,
att Riksdagen måtte bevilja och till Kongl. Maj:ts förfogande ställa ett
extra anslag af 15,000 kronor för utsändande och understödjande af handelsagenter
i utom Europa belägna länder.

Med anledning af dessa två förslag, hvilka af utskottet behandlades i
ett sammanhang (se utskottets utlåtande n:o 7 a vid 1886 års riksdag) hem -

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

27

stälde utskottet, att Riksdagen måtte — under vilkor att här ifrågavarande
kommersiella attachéer jemväl finge till åliggande att till Kong!. Maj:t afgifva
redogörelser öfver sin verksamhet, och att denna redogörelse genom Kongl.
Maj:ts försorg delgåfves Riksdagen och i öfrigt på lämpligt sätt offentliggjordes
— på extra stat för år 1887 under tredje hufvudtiteln anvisa ett
belopp af 20,000 kronor, att i mån af behof användas till anställande af
kommersiella attachéer.

Då ärendet behandlades i kamrarne, stannade dessa i olika beslut, i
det att Första Kammaren biföll utskottets hemställan, men ogillade motiveringen,
hvaremot Andra Kammaren afslog utskottets förslag. Vid den med
anledning häraf anstälda gemensamma omröstningen mellan kamrarne, beslöt
Riksdagen att afslå Kongl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning samt den
väckta motionen.

Herr Stjernspetz’ nu föreliggande förslag skiljer sig från det af samme
motionär vid sistlidet års riksdag väckta deri, att motionären nu föreslagit,
att de ifrågavarande agenterna skulle hafva att verka icke allenast i utomeuropeiska
länder, utan äfven inom Europa, samt att anslagssumman måtte
bestämmas till 20,000 i stället för 15,000 kronor. Särskildt den förra af
dessa förändringar synes utskottet innefatta en väsentlig förbättring. Visserligen
lära väl vigtiga afsättaingsorter för våra produkter kunna uppletas
äfven utom Europa, men de mera närbelägna, inom Europa, synas i lika
mån böra eftersträfvas.

I fråga om det lämpligaste sättet att främja det vigtiga ändamålet
är det naturligtvis svårt att nu uppställa några mer eller mindre detaljerade
regler, men utskottet får såsom sin mening uttala, att motionären synes hafva
rätt angifvit den rigtning, hvari de ifrågavarande agenterna borde arbeta, då
han såsom exempel åberopat den verksamhet, som utöfvats af den på statens
bekostnad till England utsände fiskeriagenten. Vidare torde det kunna antagas,
att det kan varda lämpligt, att staten sätter sig i förbindelse med
enskilda affärsmän, närings- och industriidkare eller andra, som sluta sig
tillsammans för att gemensamt verka för det ifrågavarande ändamålet, och
att staten sålunda samverkar med enskilde genom att understödja dessas
sträfvanden i förevarande afseende. En sådan samverkan torde kunna kraftigt
bidraga till dessa sträfvandens framgång, kanske icke så mycket genom
beloppet af de statsmedel som lemnas, utan mer genom det uppdrag, vederbörande
person erhållit, och de intressen, han representerar.

Valet af för ändamålet lämpliga personer, hvilka, synas böra vara
affärskunniga och ega praktisk vana vid handelsförbindelsers inledande och
afslutande, torde ock väsentligt underlättas, om förslag å sådana personer
inhemtas af affärsmän, som sysslat med export af våra produkter.

28

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Att, såsom af utskottet vid sistlidet års riksdag föreslogs, uttryckligen
stadga, att berättelser skola afgifvas och offentliggöras, torde, i den
förändrade form, hvari frågan nu föreligger, icke vara lämpligt eller behöflig!,
då det väl får antagas ligga i sakens egen natur, att allt hvad som
lämpar sig att komma till allmänhetens kännedom utan någon särskild föreskrift
derom erhåller så stor offentlighet som möjligt. Deremot skulle det
kunna hända, att för tidigt offentliggörande af allt hvad i berättelserna
komme att meddelas om inledda underhandlingar kunde verka skadligt och
förlamande på sådana underhandlingars gång och lyckliga afslutande.

Af hvad nu anförts framgår, att utskottet anser motionärens förslag
till sitt syfte värdt framgång, samt att utskottet för sin del vill tillstyrka
Riksdagen att bevilja nödiga anslagsmedel, i hvilket afseende den summa,
motionären föreslagit, ej kan anses för hög.

Om man också icke genast kan vänta att få se stora resultat af
detta försök att bereda större afsättning för våra produkter i utlandet,
hyser utskottet dock den öfvertygelsen, att giltiga skäl föreligga, att försöket
må göras, och att det är angeläget, att detta må ske så snart som möjligt.

2:o) angående herr Brodins motion: Denna motion går till sitt allmänna
syfte ut på detsamma som herr Stjernspetz’, men angifver ett visst
bestämdt sätt för åstadkommande af den förmedling, som ansetts erforderlig
för vår exports befrämjande. I brist af tillräcklig utredning i detta hänseende
finner emellertid utskottet sig icke ega anledning att förorda anslag
särskild! och uttryckligen till resestipendier, på sätt herr Brodin föreslagit.

Utskottet hemställer derför,

att Riksdagen — med anledning af de i förevarande
ämne väckta motionerna — må anvisa för är 1888 ett
extra anslag af 20,000 kronor, att af Kongl. Maj:ts användas
för att åt alster af svensk industri och svenska
näringar bereda afsättning i främmande länder.

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.

Angående 35:o. Utskottet hemställer,

anslag till
bergssko loma

i Filip- att Riksdagen — under vilkor att berg sskolorna i Filip StFalun.

siad ocä Falun med dertill hörande skolor för bergsarbetare

[34.]''

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

29

komma att jemväl under år 1888 fortsätta sin verksamhet
i enahanda omfång och utsträckning som hittills
och underkasta sig den inspektion, Kongl. Maj:t finner
skäligt bestämma — må, i likhet med hvad förut för
liera år egt rum, på extra stat för år 1888 anvisa
14,000 kronor, att till brukssocietetens fullmägtige utbetalas.

Fiskerinäringens understöd

36:o. Till telefonledningar med, stationer i bohuslänska skärgården för Angående
fiskebedriftens främjande har Kongl. Maj:t begärt ett extra anslag af 21,900
kronor. ningar i Bo Till

behandling i sammanhang med denna framställning föreligger hlissJclfl
jemväl en af herr A. V. Ljungman i Andra Kammaren väckt motion främjande.
(n:o 118), hvari på anförda skäl föreslagits, att Riksdagen måtte på extra [35.]
stat för år 1888 anvisa ett anslag af 36,000 kronor att jemte för ändamålet
ytterligare nödiga samt af hushållningssällskap, landsting, kommuner eller
enskilda personer tillskjutna medel användas till utvidgning af de till fiskebedriftens
förkofran med utaf 1885 års Riksdag beviljadt anslag bekostade
telefonledningarna i bohuslänska skärgården med sådana nya ledningar med
tillhörande stationer, som skulle blifva för fiskerinäringens främjande af synnerlig
betydelse.

I statsrådsprotokollet (sid. 61—67) redogöres för skälen till Kongl.

Maj:ts framställning; och får utskottet hänvisa till nämnda protokoll samt
ur detsamma endast meddela följande historik.

Med anledning af en vid 1885 års riksdag väckt motion om anslag
för anläggning af telegraf- eller telefonledningar med tillhörande stationer i
bohuslänska skärgården för sillfiskebedriftens främjande, anvisade Riksdagen
för detta ändamål såsom extra anslag att utgå under år 1885 till Kongl.

Maj:ts förfogande ett belopp af högst 24,000 kronor, under vilkor att hushållningssällskap,
landsting, kommuner eller enskilde bidroge med minst en
fjerdedel af anläggningskostnaden. Sedan Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap
och landsting derpå såsom bidrag anslagit ett belopp af 8,000
kronor, och således sammanlagda 32,000 kronor funnos för utförande af
ifrågavarande anläggningar att tillgå, blefvo genom telegrafstyrelsens försorgtelefonledningar
med tillhörande stationer före utgången af år 1885 anordnade
mellan Strömstad och Rossö, Grebbestad och Hafstensund, Fjellbacka och
Bovallstrand, Lysekil och Grafvarne samt Grafvarne och Smögen, och under

30

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

år 1886 mellan Varekil, Ilek er g och Ellös, Varekil, Höga och Stockevik,
Yarekil och Stenungsund samt Yarekil, Nösund och Mollösund, hvarjemte
telefonstation inrättades i Qville på linien mellan Fjellbacka och Bovallstrand.
Vidare har Kongl. Maj:t den 10 december 1886 förordnat om upprättande
af telefonförbindelse mellan Ellös och Hällevikstrand och om anordnande vid
Svanesund af en mellanstation å telefonlinien Yarekil—Stenungsund. Till
förenämnda anläggningar har åtgått eller kommer att åtgå hela det af 1885
års Riksdag anvisade anslag äfvensom ofvanberörda af hushållningssällskap
och landsting tillskjutna bidrag.

Af statsrådsprotokollet framgår (sid. 66), att det ännu icke blifvit bestämdt,
hvilka stationer och ledningar, som skulle komma till utförande, derest
det af Kongl. Maj:t äskade anslaget beviljades, utan att frågan härom beror
på ytterligare utredning. För följande ledningar har emellertid kostnaden
blifvit af telegrafstyrelsen beräknad samt uppgår till nedannämnda belopp:

Grafvarne—Malmön till .....................................................

kronor

3,450: —

Lysekil—Fiskebäckskil—Grundsund—G ullholmen .........

»

14,900: —

Stockevik—Klädesholmen.............. ........

»

3,850: —

Stockevik—H ättan

»

7,000: —

tillsammans

kronor

29,200: —

Tre fjerdedelar af denna summa, 21,900 kronor, utgör det anslag,
Kongl. Maj:t äskat.

Den del af kostnaden, som ej betäcktes af det äskade anslaget, skulle
enligt Kongl. Maj:ts förslag erhållas derigenom, att såsom vilkor för att
statsunderstöd skulle kunna meddelas borde, i likhet med hvad år 1885 skedde,
stadgas, att inom orten för anläggningen tillskötes minst en fjerdedel af
kostnaden, hvilken fjerdedel alltså motsvarar 7,300 kronor.

Motionärens förslag skiljer sig från Kongl. Maj:ts dels deri, att
motionären ifrågasätter ett större anslagsbelopp för åstadkommande af andra
och flera telefonledningar än de här ofvan angifva, för hvilka kostnaden beräknats
af telegrafstyrelsen, och dels deri, att lian önskar det ofvan antydda
vilkorets bortfallande.

Då af statsrådsprotokollet och af hvad motionären anfört framgår, att i
förevarande fråga flera olika förslag till ledningar och stationer föreligga, och
utskottet icke är i tillfälle att pröfva det företräde, olika ledningar sins emellan
kunna ega, anser sig utskottet sakna tillräcklig anledning att blott på grund
af enskild motionärs förslag föreslå afvikelse från Kongl. Maj:ts på telegrafstyrelsens
yttrande grundade framställning i förevarande ämne. Härmed är
dock icke sagdt, att den föreliggande motionen icke bör erhålla något afseende,
med hänsyn till ledningarnas rigtning, helst härutinnan de myndigheter

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

31

som yttrat sig, icke varit fullt ense. Detta bör också, om sådant finnas
skäligt, så mycket lättare låta sig göra, som Kongl. Maj:t ej framlagt definitivt
förslag till vissa bestämda ledningar, utan frågan härom ännu är öppen.

Vidkommande den af motionären väckta frågan om undanrödjande af
det af Kongl. Maj:t föreslagna vilkoret för statsbidragets utgående, kan
utskottet icke dela de betänkligheter, motionären uttalat mot detta vilkor.
Ty landstinget och hushållningssällskapet i länet förfoga, enligt hvad kändt
är, öfver betydliga inkomster, hvadan det icke kan antagas, att de af bristande
tillgångar skola hindras att lemna nödigt understöd åt de telefonledningar,
som kunna komma till utförande. Skulle åter inträffa, att dessa eller
de kommuner eller enskilde hvilka ville bidraga till sådana ledningars anläggande
fäste sådana vilkor dervid, att nyttan för fiskeribefolkningen af ledningarna
äfventyrades och ledningarna komme att mera tillgodose främmande
intressen, så lära vederbörande myndigheter icke underlåta att pröfva om sålunda
erbjudna bidrag skola antagas.

På grund af hvad sålunda anförts hemställer utskottet,

att Riksdagen, med anledning af Kongl. Maj:ts förevarande
framställning och herr Ljungmans motion, må
anvisa på extra stat för år 1888, för anläggande i bohuslänska
skärgården af för fiskebedriftens främjande nödiga
telefonledningar med tillhörande stationer, ett anslag af
21,900 kronor, under vilkor att hushållningssällskap,
landsting, kommuner eller enskilde till de anläggningar,
som med detta anslag utföras, bidraga med minst en
fjerdedel af anläggningskostnaden.

Utställning i Köpenhamn.

37:o. För Sveriges deltagande i en nordisk industri-, landtbruks- och Angående,
konstutställning i Köpenhamn har Kongl. Maj:t äskat ett extra anslag för år
1888 af 50,000 kronor.

Till statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 25 april 1887 har för
dragande departementschefen anfört bland annat följande: Köpenhamn.

»Från Danmark har ankommit officiel inbjudning till Sverige att del- t36-]
taga i en nordisk industri-, landtbruks- och konstutställning, som är afsedd
att under år 1888 hållas i Köpenhamn. Enahanda inbjudning har aflåtits
till Norge.

För att erhålla upplysning, huruvida något intresse för utställningen

32

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

här i landet förefinnes, har kommerskollegium, hvars utlåtande i ärendet in
fordrats, lemnat samtliga hushållningssällskapens förvaltningsutskott, fullmägtige
i jernkontoret, styrelsen för svenska slöjdföreningen samt industriidkare
tillfälle att yttra sig i frågan, och ehuru några hushållningssällskap uteblifvit
med yttranden och andra uttryckligen afstyrkt Sveriges deltagande i utställningen
samt landets industriidkare i allmänhet underlåtit att gifva sina åsigter
till känna, lemna likväl de yttranden, som i öfrig! inkommit, full anledningantaga,
att på många håll det anses för landet af vigt att, om en utställning
kommer till stånd, Sverige vid densamma blifver värdigt representerad!
Sålunda hafva förvaltningsutskotten i Upsala, Östergötlands och Jönköpings
läns hushållningssällskap, i Kalmar läns södra samt i Blekinge, Kristianstads,
Malmöhus, Örebro, Vermlands, Yesternorrlands, Vesterbottens och Norrbottens
läns hushållningssällskap tillstyrkt, att Sverige måtte deltaga i utställningen,
hvarjemte Gefleborgs läns hushållningssällskap framhållit betydelsen
deraf för afsättningen af utsädesfrö, och Södermanlands läns hushållningssällskap
för afsättningen af landtbruks- och mejeriredskap. Vidare hafva fabriksoch
handtverksidkare i Stockholm genom fabriks- och handtverksföreningarna
derstädes förklarat sig villige att sända alster af sin verksamhet till utställningen,
och enahanda förklarande har äfven afgifvits af några andra dylika
föreningar och enskilde industriidkare, hvarjemte fullmägtige i jernkontoret
antagit, att åtskilliga kikare af den svenska jernhandteringen skola finna sig
manade att vid ifrågavarande utställning, likasom vid föregående dylika tillfällen,
visa prof på hvad jernhandteringen kan åstadkomma.»

För att kunna bedöma, huruvida det anslag, som här ifrågasatts, bör
beviljas, har utskottet ansett särskild uppmärksamhet böra egnas åt de yttranden
i ämnet, som afgifvits af de förvaltningsutskott och andra, som enligt
statsrådsprotokollet lemnats tillfälle att uttala sin mening. Utskottet har
derför genomgått nämnda, i protokollet endast i största korthet refererade
yttranden samt får nu först redogöra för sin uppfattning af desamma.

Åtskilliga af de hushållningssällskaps förvaltningsutskott, som i statsrådsprotokollet
åberopas såsom tillstyrkande Sveriges deltagande i utställningen,
hafva uttalat detta i sådana ordalag, att tillstyrkandet derigenom förlorar
en god del af det värde, som eljest kunnat tillmätas detsamma. Sålunda
hafva om den ifrågasatta utställningen förvaltningsutskotten i nedannämnda
län yttrat:

Kalmar läns södra: att ehuru från detta område något allmännare deltagande
i eu sådan utställning ej vore att förvänta, det likväl ville synas,
som om det för landet i dess helhet vore fördelaktigt att deltaga deri;

Vermlands läns: att utskottet icke vågade antaga att under närvarande
förhållanden något allmännare deltagande i den ifrågasatta utställningen

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

33

från länets jordbruks- och industriidkares sida kunde motses, men dock ansåge
att den nytta för vårt näringslif, som af utställningen kunde härflyta,
borde föranleda dertill, att, om inbjudning från Danmark skulle till Sverige
ingå, densamma icke torde böra af visas:

Vesternorrlands läns: att deltagandet i den ifrågasatta industri- och
landtbruksutställningen väl torde vara för riket i dess helhet till gagn, men
att Vesternorrlands län till följd af de långväga kommunikationerna an lagligen
ej komrne att något allmännare deltaga i densamma:

Jönköpings läns: att jordbrukare och industriidkare icke skulle befinnas
ovillige att deltaga i den tilltänkta utställningen.

Dessa uttalanden utvisa, att inom de orter, om hvilkas önskningar och
intressen i här förevarande afseende förvaltningsutskotten väl företrädesvis
ega kännedom, sympatierna för utställningen icke äro stora. Hvad gagn
landet i dess helhet kan hafva af densamma, lära väl dessa förvaltningsutskott
icke kunna med full sakkunskap bedöma.

Större vigt än åt dessa och liknande uttalanden, för så vidt på dem
skall grundas något omdöme, huruvida utställningen omfattas af ett allmännare
intresse inom landets särskilda delar, synes böra tillmätas de hushållningssällskaps
eller förvaltningsutskotts yttranden, som klart uttala antingen
att deltagande i utställningen kan från orten motses eller att så icke är fallet.

Utgår man från denna förutsättning, så bör antalet af de förvaltningsutskott,
som anses hafva tillstyrkt Sveriges deltagande i utställningen och
som i statsrådsprotokollet angifvas, minskas med de nu uppräknade, i hvilket
fall endast skulle återstå de i Upsala, Östergötlands, Blekinge, Kristianstads,
Malmöhus, Örebro, Vesterbottens och Uorrbottens län, samt i Södermanlands,
som framhållit utställningens betydelse för afsättningen af landtbruks- och
mejeriredskap.

Deremot torde — utom det betecknande förhållande, att hushållningssällskapen
eller förvaltningsutskotten i Skaraborgs, G-öteborgs och Bohus,
Hallands, Kopparbergs och Gefleborgs län icke afgifvit egna yttranden i
frågan — böra framhållas, att antalet af de hushållningssällskap eller förvaltningsutskott,
som, i hvad deras verkningsområden angår, uttalat sig mot
Sveriges deltagande i utställningen, icke mycket understiger deras, som uttryckligen
förordat sådant deltagande. Sålunda har af förvaltningsutskotten
i nedannämnda län yttrats:

af Stockholms läns: att med afseende å det stora allmänna landtbruksmötet,
hvilket nyligen hållits i Stockholm, förvaltningsutskottet icke egde
anledning antaga, att länets jordbrukare i allmänhet skulle finnas synnerligen
intresserade att i den ifrågasatta utställningen i Köpenhamn deltaga;

af Kronobergs läns: att något lifligare eller mera allmänt deltagande
Bih. till Bilcsd. Prof. 1887. SS. å Samt. 1 Afd. 4 Haft.

O

34 Statsutskottets Utlåtande N\o 6.

i en sådan utställning ingalunda vore att påräkna från länets industri- och
åkerbruksidkare;

af Kalmar läns norra: att det syntes, som om ifrågasatta inbjudningen
icke, hvad beträffade länets norra hushållningssällskaps område, skulle komma
att omfattas med det intresse eller föranleda sådant deltagande, som dermed
kunde afses och må hända förväntas; och hafva förvaltningsutskotten i Gotlands,
Elfsborgs, Vestmanlands och Jemtlands län afgifvit yttranden i enahanda
rigtning.

Sedan utskottet sålunda genom ett fullständigare återgifvande af de
tillgängliga handlingarna sökt ådagalägga, huru förslaget om Sveriges deltagande
i utställningen i Köpenhamn mottagits af de myndigheter, som bäst
höra känna stämningen i de särskilda orterna, återstår att närmare redogöra
för ett par andra, endast i största korthet i statsrådsprotokollet berörda uttalanden
i ämnet, nemligen de yttranden, som till kommerskollegium afgifvits
af dels Stockholms fabriksförening och dels Jernkontor ds fullmägtige.

Fabriksföreningen har, enligt skrifvelse den 3 oktober 1886, enstämmigt
förklarat:

»att den nuvarande afsättningen af hufvudstadens fabriksalster till
grannlandet Danmark ingalunda är eller måhända kan under en närmare
framtid blifva af den betydelse och omfattning, att några väsentliga fördelar
kunna i detta hänseende förväntas af den ifrågasatta utställningen, hvars
egenskap af skandinavisk lernnar jemförelsevis mindre utsigt för hufvudstadens
industriidkare att der inhemta erfarenhet eller få kännedom om nya
uppfinningar inom deras yrken;

»att de nu rådande, mindre fördelaktiga affärsförhållandena inom landet,
livilka nödga de fleste industriidkare till inskränkningar i sin tillverkning och
till iakttagande af hvarje möjlig besparing, ingalunda uppmuntra till omkostnader,
som alltid äro förknippade med hvarje dylik, mera omfattande utställning;
samt

»att, då, enligt hvad allmänna tidningarne meddelat, en verldsutställning
är bestämd att ega rum i Paris år 1889, hvilken, så framt den kommer till
stånd, för Stockholms industriidkare erbjuder rikligare tillfällen till inhemtande
af erfarenhet samt således utan tvifvel är af mera betydelse för den svenska
industrien och der alltså hufvudstadens fabriksidkare, minst af alla, lära
kunna uteblifva, stora svårigheter möta att för två, så omedelbart på hvar
andra följande utställningar kunna utan allt för dryga kostnader åstadkomma
fullt lämpliga och framstående utställningsföremål.

»Dä det likväl må kunna antagas, att andra svenske industriidkare
anse sig vilja taga del i den nu ifrågasatta skandinaviska utställningen, samt
att Kongl. Maj:t af sådan eller annan anledning behagar finna ett allmänt

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

35

och officielt deltagande i den höra från Sveriges sida ifrågakomma, vilja
Stockholms fabriksidkare visserligen icke undandraga sig att i sådan händelse
och i hvad på dem ankommer, söka värdigt representera den svenska
industrien.»

Jernkontorets fullmägtiges yttrande, (af den 7 juli 1886) är, med
uteslutande af ingressen, af följande lydelse:

»Uti det utlåtande, fullmägtige den 28 december 1883 till Kongl.
Maj:t afgåfvo i fråga om en då tillämnad skandinavisk industriutställning i
Stockholm under någotdera af aren 1885 eller 1886, tilläto sig fullmägtige
underdånigst framhålla, utom annat, hurusom bland de svenska jernhandteringens
idkare, hvilka deltagit i de föregående, med korta mellantider återkomna
industriutställningarne, vare sig inom eller utom fäderneslandet, den
mening vore temligen allmänt rådande, att de af dylika utställningar påräknade
fördelarne merendels uteblifvit eller åtminstone icke stått i skäligt förhållande
till de jemförelsevis betydliga omkostnader, som deltagarne nödgats underkasta
sig för att kunna på ett värdigt sätt uppträda vid dessa täflingsmöten; samt
att, då fullmägtige icke haft tillfälle att inhemta brukssocietetens tankar i
ämnet, fullmägtige väl icke kunde med visshet yttra sig om den större eller
mindre grad af intresse, hvarmed förslaget om anordnande af en skandinavisk
utställning i Stockholm i allmänhet omfattades af societetens medlemmar;
men att, dä de svåra konjunkturförhållanden, med hvilka den svenska jernhandteringen
under eu följd af år haft och fortfarande hade att kämpa,
ingalunda kunnat bidraga till att stärka intresset för en sådan utställning,
fullmägtige icke tvekade att uttala den mening att, derest den ifrågasatta
utställningen komtne till stånd, åtskillige idkare af den inhemska jernhandteringen
väl torde finna sig af omständigheterna manade att dervid, likasom
vid föregående dylika tillfällen, visa prof på hvad handteringen kunde åstadkomma,
men att utställningen efter all anledning icke kunde komma att för
desse deltagare eller handteringen i allmänhet medföra fördelar, uppvägande
de kostnader, densamma nödvändigt måste för dem föranleda.

Hvad fullmägtige i fråga om den tillämnade industriutställningen i
Stockholm sålunda anförde synes fullmägtige hafva sin fulla tillämpning
äfven på nu förevarande fråga. Och anse fullmägtige sig derför kunna vid
afgifvandet af det af kongl. kollegium begärda yttrande deri inskränka
sig till att åberopa omförmälda underdåniga utlåtande i här ofvan anförda
delar.»

Intrycket af dessa båda yttranden kan, enligt utskottets mening, ej
blifva annat, än att hos såväl den ena som den andra institutionen sympatierna
för utställningen äro svaga; och lägges härtill, att kommerskollegium,
på sätt dess å sid. 68 i statsrådsprotokollet meddelade utlåtande gifver vid

36

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

handen, endast förbehållsamt och i sväfvande ordalag yttrat sig om utsigterna
för att Sveriges industri och landtbruk kunde blifva på ett för landet hedrande
sätt representerade, sa synes det utskottet, att förslaget om Sveriges
deltagande i utställningen saknar det underlag af ett allmänt och lifligt
intresse hos flertalet af våra industri- och jordbruksidkare eller korporationer
af sådana, hvarförutan, äfven med det rikligaste understöd från statens sida,
det icke kan antagas att vårt land skulle kunna framgångsrikt uppträda å
utställningen. Understöd från statens sida åt sådana företag som detta synes
utskottet endast då böra beviljas, när en allmän opinion inom landet sådant
kräfver. Saknas — såsom i förevarande fall tyckes vara förhållandet — en
dylik opinion, kan väl, det oaktadt, ett större eller mindre antal näringsoch
industriidkare förmås att utställa prof af sina näringars produkter, men
om något verkligt gagn kan vinnnas af ett sådant motvilligt deltagande i
utställningen synes tvifvelaktigt.

Utskottet har sa mycket större skäl att framhålla denna synpunkt,
som densamma så nyligen som år 1885 kraftigt betonats under öfverläggningarna
inom Riksdagen om ett af'' Kongl. Maj:t begärdt anslag till en
allmän skandinavisk industriutställning i Stockholm år 1886. Detta anslag
blef icke af Riksdagen beviljadt, såsom det synes bland annat af det skäl,
att meningarna om utställningens gagn voro så delade bland våra industrioch
näringsidkare.

På grund af hvad nu anförts, anser sig utskottet sakna tillräckliga
skäl att tillstyrka Riksdagen att bevilja ifrågavarande anslag samt hemställer
derför,

att Kongl. Maj:ts framställning om anvisande af statsmedel
för Sveriges deltagande i den tillämnade nordiska
industri-, landtbruks- och konstutställningen i Köpenhamn
år 1888 icke må vinna Riksdagens bifall.

Ersättning för af statskontoret gjorda förskott.

Angående 38:o. Enligt den vid statskontorets berättelse om statsverkets tillstånd

“ersättning och behof fo8''ade förteckning å förskott, hvilka böra hos Riksdagen anmälas
för af till ersättande, har statskontoret under år 1886 förskjutit statskontoret

J

förskott. godtgörelse åt Kristianstads läns ränteri för derifrån till innehafvaren af
L37.J länsmansbostället Öllsjö n:o 7, 1r2 mantal, förskjuten ränta å ett belopp,

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

37

som till länets ränteri inbetalts såsom ersättning för jord, som från bostället
exproprierats för Gärds härads jernväg ... kronor 126: 57,
till tryckning och bindning af underdåniga utlåtanden
öfver komiterades betänkande med förslag till ny
liskeristadga ................................................................... » 1,522: 63.

Summa kronor 1,649: 20.

Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning får utskottet
hemställa,

att Riksdagen må anvisa på extra stat för år 1888
ett anslag i jemnt krontal af 1,649 kronor, till betäckande
af omförmälda, af statskontoret förskottsvis bestridda
utgifter.

Statens jernvägstraflk.

anslag:

39:o. Under denna anslagstitel har Kongl. Maj:t äskat följande Angående

anslag till
statens

1) till utförande aj nya byggnader och anläggningar vid statens jern- jemvägsvägstrafik
400,000 kronor. r43*44^45

.2) till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens trafikerade jern- ’ °''

vägar af det utaf Riksdagen år 1886 beviljade anslag å 1,500,000 kronor
ett belopp af 500,000 kronor; samt

3) till anskaffande af dylik materiel uteslutande för de norrländska
statsbanelinierna ett särskild! anslagsbelopp af 250,000 kronor.

I statsrådsprotokollet (sid. 71-—80) redogöres närmare för dessa an slagsbehof,
hvilka utskottet nu skall företaga till behandling. 1

1. Anslaget till nya byggnader och anläggningar.

I skrifvelse den 18 december 1886 har kongl. trafikstyrelsen föreslagit,
att hos Riksdagen måtte begäras ett anslag å 500,000 kronor till
ifrågavarande ändamål; och har styrelsen till stöd härför anfört följande:

»De nyanläggningar, som under 1888 böra verkställas, äro följande,
för hvilka vid hvarje post den beräknade kostnaden är angifven, nemligen
vid:

38

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Storlien: uppförandet af en matsalsbyggnad........................ kronor

A denna på fjellryggen i'' en obefolkad trakt
belägna station uppfördes vid banans anläggning för
resandes inhysande och bespisning ett herberge, innehållande
8 för resande afsedda rum och 2 matsalar.
Byggnaden är uppförd invid stationshuset och den
öfvertäckta banhallen och likasom dessa af trä.

Det utrymme, den erbjuder, har under sommartiden,
da talrika resande begagna jern vägen i denna landsdel,
visat sig vara alldeles otillräckligt i afseende
på både det antal rum, som kan upplåtas, och lokalerna
för måltidernas intagande, och det är angeläget
att de olägenheter, som häraf uppstå, blifva
afhjelpta, på det att icke svårigheterna för inqvartering
och förplägning skola verka till inskränkning
i persontrafiken eller åtminstone till hinder för dess
ytterligare utveckling. I detta ändamål är den
ofvannämnda nybyggnaden föreslagen, och är den
på grund af den eldfara, som är förknippad med
stora komplexer af trähus, afsedd att förläggas afskild
för sig samt byggas af sten i två våningar,
den undre innehållande de nya matsalarne och den
öfre gästrum, hvilka böra med säkerhet kunna uthyras
till pris, som lemna tillfredsställande ränta ä
kostnaden.

Viskan: uppförande af en vaktstuga med uthus och källare
vid de utanför stationen befintliga grindar för

en banvakt, som nu saknar boställe ......................... »

Sundsvall: tillbyggnad af lokomotivstallet med 2:ne stallrum
för inrymmande af ökadt antal å Sundsvall—

Ange-linien behöfliga lokomotiv ............................... »

Uppförande af ett lamphus af tegel till förvaring
och skötsel af stationens och bantågens belys ningsapparater

............................................................ »

Linien Bollnäs—Ange: anläggning af en ny Morsetelegrafledning
mellan Bollnäs och Ange, hvilken påkallas
af den ökade telegrafering, som blifvit en
följd af att stambanenätet utsträckts till Sollefteå,
Sundsvall och Hudiksvall ........................ »

27,800: —

3,500: —
19,000: —
3,300: —

11,000: —

Transport kronor 64,600: —

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

39

Transport kronor

Bollnäs: uppförande af en mindre reparationsverkstad
för vagnar med tillhörande spårläggning, hvilken är
behöflig, emedan för vagnsreparationer inom 5: te
trafikdistriktet endast finnes en provisorisk byggnad
vid Storvik, som blifvit för ändamålet otillräcklig;
och är ifrågavarande nya verkstad afsedd att uppföras
i samband med den vid Bollnäs redan befintliga
lokomotiv-reparationsverkstaden, hvarigenom
jemväl någon besparing i förvaltningskostnad vinnes »
Kilafors: uppförande af ett boställshus med uthus och
källare för 2:ne stationskarlar, som ej kunna erhålla
bostad i stationens närhet ................................. »

Järbo: omläggning af landsvägen vid södra ändan af
stationen och uppförandet af en vägbro öfver banan,
för att sedan kunna borttaga den nuvarande vägöfvergången
i banans plan och sålunda dels inbespara
kostnaden för grindbevakningen derstädes, dels
aflägsna de faror, som äro förknippade med att

sjelfva banan passeras af personer och djur............ »

Stockholms östra: förlängning af spårsystemet för åstadkommande
af omlastnings- och vagnafställningsspår,

som nu saknas .................................................................. »

Stockholms central och norra: utvidgning af spårsystemet
För anordnandet af elektrisk belysning å bangårdarne
samt inom stationshuset och godsmagasinen,
till hvilket arbetes påbörjande anvisats ett belopp

af 30,000 kronor, ytterligare ...................................... :>

Anläggningen, sådan den för närvarande afses,
omfattar uppförande af ett maskinhus, anskaffning
och uppsättning af 3 dynamo-maskiner och 32 båglampor
för den yttre belysningen å central- och
norra bangårdarne samt af 3 dynamo-maskiner och
400 glödlampor för belysning inomhus i offentliga
tjenstelokaler äfvensom af tillhörande trådledningar.

Linien Tumba—Södertelje öfre: anläggning af en mötesplats
i närheten af Rönninge, hvilken, emedan afståndet
emellan Tumba och Södertelje öfre stationer
uppgår till 14 kilometer och rubbningar i bantågens

Transport kronor

64,600: —

50,500: —
6,700: —

4,600: —

8,000: —
5.000: —

75,000: —

214,400: —

40

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Transport kronor

gång föranleda en betydande tidsförlust, här är behöflig
för anordnandet af tågmöten........................... »

Linien Sparreholrn—Flen: anläggning af en mötesplats
vid Skefbo qvarn till afdelande af, och för tågmötens
möjliggörande å den 15 kilometer långa linien

emellan nämnda stationer ........................................... »

Flen: tillbyggnad af stationshuset för vinnande af behöflig!
större utrymme i expeditionslokalerna............ »

Vingåker: tillbyggnad af godsmagasinet .............................. »

Aby: uppförande af boställsstuga med uthus för en stationskarl,
som nu saknar bostad

Lamhult: utvidgning af spårsystemet....................................

Lund: anläggning af en ny lastkaj samt påbörjande af
spårsystemets utvidgning norrut å ett af Lund—
Kjeflinge jern vägsaktiebolag anskaffadt och upplåtet

område..................................................... »

Arlöf: uppförande af en betjeningsboställsbyggnad med uthus
och källare för 4 hushåll, enär stationskarlarne
vid denna lifligt trafikerade station hafva stor svårighet
att i närheten erhålla bostäder......................

Vartofta: uppförande af en boställsbyggnad med uthus

och källare för 4 betjente.............................................. »

Skof de: tillbyggnad af lokomotivstallet med ett behöflig!

stallrum .......................................................................... »

Motala verkstad: tillbyggnad af lokomotivstallet med ett

stallrum .......................................... »

Laxå: anläggning af ett oljegasverk för stationens belysning
och personvagnarnes i tågen förseende med

gas ................................................................................... »

Ölme: utvidgning af spårsystemet jemte inköp af derför

behöflig mark.................................................................... »

KU: tillbyggnad af godsmagasinet........................................ »

Med afseende derpå att, såsom erfarenheten
visat, omständigheterna torde under tiden intill den,
då de af Riksdagen beviljade medel varda tillgängliga,
komma att ådagalägga behofvet af åtskilliga
nya byggnader och anläggningar, hvilka här ej
kunnat annat än i allmänhet uppgifvas, liemställes,

214,400: —
20,000: —

15,000: —

9,000: —
1,600: —

2,500: —
2,500: —

10,000: —

8,000: —
8,000: —
6,000: —
6,000: —

35,000: —

2,000: —
1,700: —

Transport kronor 341,700: —

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

41

Transport kronor 341,700: —
att styrelsen linge under år 1888 disponera för tillbyggnad
af lokomotivstall 32,000 kronor, för tillbyggnad
af verkstäder 16,000 kronor, för spårutvidgningar,
lastkajer, mindre husbyggnader m. m.

60,000 kronor, samt eventuelt för kompletteringsarbeten
vid Söderhamns, Stugsunds, Landa, Myskje
och Kinstaby stationer vid linien Kilafors—Stugsund
samt en mellan de två första stationerna belägen
timmerlossningsbrygga, livilka arbeten egentligen tillhöra
dem, som borde bestridas med de till nämnda
handels ny- och ombyggnad anvisade medel, men
som väg- och vattcnbyggnadsstyrelsen förklarat sig
villig låta utföra endast om och i den mån bandelens
tillgångar sådant medgåfve, hvilket senare
icke nu kunde utredas såsom beroende bland annat
på hvad realisationen af i köpet af Söderhamnsbanan
ingående äldre materiel, räler och andra effekter
kunna inbringa, 50,000 kronor;

hvadan här till vinnande af afrundad slutsumma
för diverse nybyggnader och anläggningar utföres * 158,300: •—

Summa kronor 500,000: —

2. Anslaget till ny rörlig materiel vid statens trafikerade jernvägar.

Detta anslagsbeliof är i sjelfva verket redan förut af Riksdagen pröfvadt,
i det att nu äskade beloppet, 500,000 kronor, blott utgör en del af den
summa af 1,500,000 kronor, Riksdagen år 1886 för ändamålet redan beviljat.
Någon närmare redogörelse för detta anslagsbeliof synes derföre icke vara
erforderlig, utan får utskottet beträffande detsamma hänvisa till den i statsverkspropositionen
vid 1886 års riksdag lemnade utredning.

3. Anslaget till ny rörlig materiel för de norrländska statsbanelinierna.

I sin ofvanberörda skrifvelse af den 18 december 1886 har trafikstyrelsen
beträffande ifrågavarande anslagsbeliof anfört följande:

»Genom det extra anslag af 1,550,000 kronor, som år 1884 beviljades
till de trafikerade statsbanorna för åren 1885 och 1886, kan de äldre bandelarnes
behof af rörlig materiel anses vara för någon tid åtminstone till
Bih. till Biksd. Prot. 1887. MS. 4 Sand. 1 Afd. 4. Häft. 6

42

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

det allra nödvändigaste tillgodosedt; men sådant är icke förhållandet beträffande
de nya norrländska banor, som dels tillkommit under sagda år och dels
öppnas under år 1888, enär å dessa, att döma sä väl efter erfarenheten om
den rörelse, som förut egt rum å dem af dessa banor, hvilka tillhört enskilde
egare, som ock af de förfrågningar om vilkoren för transporter från nya
produktionsorter, styrelsen fått mottaga, en betydlig trävarubefordring kan
väntas, hvilken, då den måste utföras under endast den för sjöfarten öppna
delen af året, kräfver en relativt stor uppsättning af transportmedel. .Dessa
banor, nemligen linierna Torpshammar—Sundsvall, Kilafors—Söderhamn—
Stugsund, Håssjö—Sollefteå och Ljusdal—Hudiksvall, hvilka alla förbinda
statsbanornas hufvudlinier med hafvet, hafva tillsammans en längd af 233
kilometer, och för deras utrustning med materiel äro följande belopp beviljade,
nemligen:

andelar af byggnadsanslag:

för linien Torpshammar—Sundsvall........................... 50,000 kronor

» » Kilafors—Stugsund .................................................. 300,000 »

» » Håssjö—Sollefteå...................................................... 412,500 »

» » Ljusdal—Hudiksvall ............................................ 500,000 »

hvilka andelar tillsammans utgöra ...................................... 1,262,500 kronor,

samt det af 1886 års Riksdag beviljade extra anslaget af 1,500,000
kronor, hvaraf första tredjedelen, 500,000 kronor, anvisats att utgå under
år 1887; uppgående således den för anskaffning af materiel till sagda linier
beviljade summan till 2,762,500 kronor. Derjemte äro för samma ändamål
afsedda de belopp, som kunna erhållas genom realisering af den med de
inköpta Sundsvalls-, Söderhamns- och Hudiksvalls-jernvägarne öfvertagna
materielen, och som uppskattats till resp. 300,000, 330,000 och 100,000
kronor, eller tillsammans 730,000 kronor.

Beträffande storleken af den materieluppsättning ifrågavarande bandelar
behöfva för att kunna motsvara de kraf, som ställas på deras transportförmåga,
kan man sluta, att den bör vara ganska betydlig, äfven i fall
man dervid blott tager hänsyn till de enskilda banors utrustning, i hvilkas
ställe en del af de nya statsbanelinierna träda. A två af dessa enskilda
banor, Söderhamns- och Hudiksvallsbanorna, utgjordes transportmaterielen af
10 lokomotiv och 350 vagnar, oaktadt banornas längd icke är större än 31
kilometer, och medtager man den jemförelsevis svagt utrustade förra Sundsvallsbanan,
finner man å en väglängd af 93 kilometer en park af 16 lokomotiv
och 532 vagnar, eller, per längdenhet räknadt, O.ir lokomotiv och
5.72 vagnar per kilometer, samt en lastdryghet hos godsvagnarne af 41.4

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

43

ton per kilometer. Jemför man härmed de motsvarande måtten på utrustningen
hos statsbanorna, 0.14 lokomotiv, 3.74 vagnar och 31.07 ton per kilometer,
framträder öfverlägsenheten hos den nämnda gruppen af enskilda banor
i materielens antal och lastdryghet, och är dertill att bemärka, att denna
större materiel varit, efter hvad statistiken visar, ganska strängt använd
och nätt upp tillräcklig för de godsmängder, som skolat framföras. Betänker
man nu, att en del af dessa godsmängder, som förut förts till hamnar, der
nämnda jernvägar utmynna, kommer att transporteras på längre sträckor
än tillförene, och att med utvidgning af trafikområden följer tillökning i
transportmängder, blir det uppenbart, att åtminstone de nya linier, som skola
ersätta eller utgöra en förlängning af tidigare enskilda jernvägar, böra för
att kunna tjena den trafik, som redan i början erbjuder sig, förses med
rörlig materiel i samma proportion som dessa senare. Efter sådan grund
skulle för de 155 kilometer, hvartill längderna af de nya bandelarne till
Sundsvall, Söderhamn och Hudiksvall uppgå, erfordras 27 lokomotiv och
907 vagnar. Den 78 kilometer långa linien Håssjö—Sollefteå är härvid
lemnad ur sigte, men medtager man denna och utgår man vid beräkningen
af samtliga liniernas materielbehof från ofvan anförda utrustningssiffror för
statsbanorna i sin helhet, hvilka siffror af skäl, som nyss angifvits, måste
betraktas såsom minima, visar sig behofvet af materiel vara 32 lokomotiv
och 870 vagnar. Den tillökning af fem lokomotiv denna beräkning gifver,
utöfver hvad som beräknats för de förut nämnda linierim med starkare
trafik, är — äfven om man icke afser någon särskild maskinkraft för linien
Håssjö—Sollefteå, utan anser, att trafiken derstädes kan betjenas af lokomotiv,
som användas å angränsande bansträckor — behöflig till reserv, som
oundgängligen måste finnas att tillgå dels vid tidpunkter, då trafiken hopar
sig, dels derför att de lokomotiv, som begagnas i dessa trakter, äro underkastade
en starkare förslitning till följd af matarevattnets skadliga inverkan
på deras ångpannor. Hvad vagnarne beträffar, sa är väl det för samtliga
nya bandelarne beräknade antalet mindre än det, som beräknades efter de
enskilda banornas vagnparker, men skilnaden uppväges dels af den förstärkning,
som kan påräknas från andra bandelar, dels eif att statsbanans vagnar
förmå inrymma större last än smalspåriga jernvägars.

I det uppgifna antalet, 870 vagnar, äro inräknade 70 personvagnar,
efter det allmänna medeltalet O.s per kilometer, hvilket, ehuru persontrafiken
på ifrågavarande linier icke kan blifva sä stor som å öfriga delar af bannätet,
äfven här åtminstone icke får underskridas af det skäl, att personvagnarne
i de nordliga trakterna starkt lida af det hårdare klimatet och
behöfva oftare repareras än i sydligare landsdelar, hvadan ock för dem en
större reserv är af nöden, och äro för varutransporterna afsedda 800 gods -

44 Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

vagnar, hvilka i bärighet kunna anses motsvara omkring 975 smalspåriga
vagnar.

De medel, som, på sätt ofvan nämnts, blifvit beviljade till materielanskaffning,
2,762,500 kronor, har styrelsen dels användt, dels i den män,
anslagen utfalla, afsett till inköp af

29 lokomotiv.................................. 1,370,000 kronor

70 personvagnar.................................. 536,500 »

295 bagage- och godsvagnar ................ 713,500 »

samt axlar, hjul och reservdelar ......... 142,500 »

Summa 2,762,500 kronor.

Det återstår således att före den tid, då Ljusdal—Hudiksvalls-banan
öppnas, hvilket kommer att ega rum under loppet af år 18S8, ytterligare
anskaffa 3 lokomotiv och 505 godsvagnar, för hvilket ändamål, med afseende
på det billigare slag af vagnar här hufvudsakligen ifrågakommer, eller virkesvagnar,
en summa af 1,100,000 kronor erfordras.

Till bestridande af en del af denna kostnad finnes en tillgång i den
mat en el, som inköpts med de ofvannämnda smalspåriga jernvägarne. Men
denna materiel har hittills endast kunnat tillgodogöras genom ombyggnad
till bredt spår af två mindre lokomotiv och 90 vagnar, som tillhört Söderhamnsbanan
och på det sättet gjorts användbara för virkesforslingen mellan
Söderhamn och Stugsund. Något tillfälle till försäljning har ännu icke
yppat sig, och i alla händelser kan man icke påräkna att genom afyttring
ei’hålla hela det för denna materiel beräknade värdet, enär alla metalleffekter
och maskiner betydligt fallit i pris sedan den tid, dä uppskattningen gjordes.
Dock har på sista tiden utsigt öppnats till att en partiel realisering skulle
kunna åvägabringas, ehuru nu ej är möjligt att uppgifva, huru mycket den
kan komma att inbringa.

Antager man som gynsammaste fall, att realiseringen inbringar 600,000
kronor, återstår dock en summa af 500,000 kronor för att kunna till en
början nödtorfteligen utrusta ifrågavarande linier, och det är derföre styrelsens
pligt att anmäla behofvet af extra anslag till detta belopp utöfver
hvad som redan är beviljadt.»

Af trafikstyrelsens skrifvelse framgår, att densamma beräknat de nya
anslagsbehofven för år 1888 till vida högre summor än Kongi. Maj:t på
föredragande departementschefens tillstyrkan funnit skäl att af Riksdagen
äska. Med hänsyn nemligen till de andra kraf, som för år 1888 stäldes

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

45

på statsverket, tillstyrkte föredraganden, att anslaget till nya byggnader
in. m. måtte inskränkas till 400,000 kronor från begärda 500,000 kronor,
samt anslaget till rörlig materiel vid de norrländska banorna till 250,000
kronor från 500,000 kronor.

Hvad nybyggnadsanslaget angår, sa borde det enligt föredragandens
yttrande användas till sådana bland de af styrelsen ifrågasatta nya byggnader
och anläggningar, som Kongl. Maj:t, på styrelsens förslag, kunde
Unna företrädesvis vara af ett angelägnare behof påkallade. Då nu styrelsen
icke antydt, hvilken eller hvilka af de nya byggnader och anläggningar,
som i dess skrifvelse den 18 december 1886 omförmälas, äro företrädesvis
behöfliga, samt någon antydan ej heller förekommer derom i statsrådsprotokollet,
sä är det för utskottet förenadt med stor vansklighet att pröfva de
uppgifna anslagsbehofven i denna del, enär visshet saknas om hvilka arbeten
som i verkligheten kunna komma till utförande.

Utskottet kan likväl icke undgå att här omförmäla de byggnader och
anläggningar, hvilka efter utskottets uppfattning kunna dels alldeles undvikas
och dels uppskjutas. Det förra är, synes det utskottet, fallet med
den ifrågasatta matsalsbyggnaden vid Storlien, i hvilken, förutom matsalar,
jemväl åtskilliga rum för hotellrörelses idkande skola inredas. Det är
egentligen denna anordning, som utskottet finner olämplig, i det att det vill
synas som om, i en trakt med så liflig persontrafik under sommarmånaderna
som den ifrågavarande, uppförande af de för hotellrörelse erforderliga byggnader
samt deras inredning väl borde kunna upplåtas helt och hållet åt den
enskilda företagsamheten, sä att staten kunde bespara sig utgifterna för
byggnader, helt och hållet eller delvis afsedda för detta ändamål. — Särskild!
i förevarande fall synes sådan besparing vara möjlig, då, enligt under
hand meddelad upplysning, i närheten af jernvägsstationen vid Storlien finnes
ett af enskild person uppfördt hotell med omkring 30 rum för resande. —
Till sådana anläggningar åter, som torde kunna uppskjutas, räknar utskottet
anläggningen af de byggnader och ledningar, som erfordras för införande af
elektrisk belysning vid Stockholms central- och norra station. Den nuvarande
gasbelysningen lärer, enligt hvad utskottet inhemtat, kosta staten omkring

24,000 kronor årligen, men driftkostnaderna för det elektriska ljuset hafva,
likaledes enligt utskottet meddelad uppgift, beräknats komma att uppgå till
minst 25,000 kronor årligen. Utskottet underkänner ingalunda de företräden,
som det elektriska ljuset i vissa fall eger, särskild! med afseende på belysningen
af lokaler, der många personer skola samtidigt arbeta och der, vid
användande af gasljus, luftförskämning och öfverdrifven hetta lätt uppstår,
men utskottet håller likväl före, att åtminstone ett uppskof med anläggningarna
för den elektriska belysningen kan ske. På detta område fortgå nem -

46

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

ligen uppfinningarna alltjemt, och clet synes ingalunda vara en oberättigad
förmodan, att man småningom skall komma derhän, att de stora kostnader,
ifrågavarande anläggningar nu kräfva, skola kunna nedbringas.

Enligt de kostnadsberäkningar, som ligga till grund för trafikstyrelsens
förslag och som varit för utskottet tillgängliga, har för en del byggnader
arbetskostnaden blifvit högt beräknad.

Med hänsyn härtill, och då dels de för kompletteringsarbeten vid Söderhamns,
Stugsunds m. fl. stationer af trafikstyrelsen beräknade 50,000 kronor
icke med säkerhet visats blifva behöfliga, och dels den summa af 158,300
kronor, som samma styrelse utfört till vinnande af afrundad slutsumma för
diverse nybyggnader'' och anläggningar, förefaller att vara väl hög, torde det
vara möjligt att, utöfver hvad Kongl. Maj:t ansett lämpligt, ytterligare nedsätta
nybyggnadsanslaget, så att detsamma bestämmes till endast 350,000
kronor,

I öfrigt hafva de nu föreliggande förslagen icke föranledt någon utskottets
erinran.

Af 39 § riksdagsordningen framgår, att statsutskottet har till pligt
att vid sina förslag om hvad till fyllande af statsverkets behof kan erfordras
jemväl tillse, att nödiga indragningar och besparingar blifva iakttagna; och
har utskottet, särskildt vid pröfningen af anslagsbehofven för statens jernvägstrafik,
i ett af Riksdagens revisorer för granskning af 1885 års statsräkenskaper
gjordt uttalande, funnit anledning att om detta sitt åliggande
erinra.

I revisorernas den 30 november 188(1 afgifna berättelse anföres nemligen
(sid. 130) följande:

»Revisorerne, som besökt jernvägstrafikstyrelsens i centralstationens
hufvudbyggnad och den derinvid uppförda annexbyggnaden inrymda embetslokaler,
hafva med anledning deraf velat anföra, att, sedan tillkomsten af
samtrafikföreningen kräft nya, ursprungligen icke beräknade lokaler, sådana
emellertid anskaffats dels i annexet och dels genom förhyrande af fyra vid
Mäster-Samuelsgatan belägna rum för en årlig hyra af 1,200 kronor; men
ehuruväl sålunda de till embetsrum upplåtna jemte de för ändamålet förhyrda
lägenheterna synas för närvarande vara tillräckliga torde dock inom
kort behof af ökadt utrymme uppstå och då böra tillgodoses genom användning
till expeditionslokaler af en eller annan till boställe hittills upplåten
våning.»

Utskottet får, med anledning häraf, i minnet återkalla de förhandlingar

Statsutskottets Utlåtande N:o 6. 47

och beslut, på grund af hvilka de af revisorerna omförmälda boställsvåningarna
tillkommit.

Sedan Riksdagens revisorer af år 1876, i fråga om en noggrannare
bestämning af jernvägspersonalens förseende med inqvarteringsersättningar
eller bostäder, fäst Riksdagens uppmärksamhet på önskvärdheten deraf, att
angående dessa förhållanden bestämdare föreskrifter lemnades, så anhöll Riksdagen
i skrifvelse den 28 april 1877 (n:o 29), att Kongl. Maj:t täckes taga
i öfvervägande, om och till hvilken utsträckning tjenstebefattningar vid statens
jern vägstrafik borde vara med fördelen af fri bostad, vare sig i statens egna
eller förhyrda lokaler, förenade, samt derefter så väl i berörda hänseende
som i de med denna fråga sammanhängande öfriga omständigheter meddela
de föreskrifter, Kongl. Maj:t kunde finna vara för ändamålet tjenliga.

Efter det sedermera trafikstyrelsen för en summa af 240,000 kronor
inköpt tre invid centralstationen belägna tomter, äskade Kongl. Maj:t vid
1879 års riksdag ett belopp af 400,000 kronor för uppförande å nämnda
tomter af en byggnad, innehållande beliöfliga expeditions- och tjenstelokaler
jemte åtskilliga bostadslägenheter för befattningsinnehafvare vid statens järnvägstrafik,
men enligt skrifvelse den 13 maj 1879 (n:o 45) förklarade Riksdagen
— som af statsrådsprotokollet inhemtat, dels att den nya byggnaden
vore afsedd att, bland annat, inrymma 12 särskilda bostadsvåningar för jernvägstjenstemän,
bland hvilka voro generaldirektören samt öfverdirektören för
maskinafdelningen, och dels att, ehuru trafikstyrelsen den 17 december 1877
afgifvit memorial med anledning af Riksdagens ofvanberörda skrifvelse den
28 april 1877, departementschefen likväl, under för handen varande förhållanden
icke ansett sig dittills böra tid slutlig pröfning anmäla den sålunda
i förevarande hänseende af Riksdagen väckta frågan — att, då alltså frågan,
om och tid hvilken utsträckning embets- och tjensteman vid statens jern vägstrafik
borde vara med fri bostod försedde, icke ännu blifvit slutligen pröfvad,
Riksdagen varit i saknad af ledning för bedömandet af det utrymme, som
för sådant ändamål kunde i staten tillhöriga byggnader erfordras, och således
icke heder kunnat pröfva lämpligheten af det föreliggande förslaget till bebyggande
af ofvan omförmälda, nyinköpta tomter. Vid sådant förhållandet
och då kostnaden för den tillämnade byggnadens uppförande vore i väsentlig
mån beroende af det utrymme, som der behöfde afses tid nämnda slag af
lägenheter, hade Riksdagen funnit sig icke böra för det dåvarande bevilja
några medel för nu ifrågavarande ändamål.

Kongl. Maj:ts framställning i denna del vann alltså icke Riksdagens

bifall.

Yid 1881 års riksdag förnyades framställningen om beviljande af

400,000 kronor tid här ofvan omförmälda nybyggnad; och hade då mera

48

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

den nyssnämnda pröfningen egt rum, derigenom att Kongl. Maj:t enligt
skrifvelse till trafikstyrelsen den 23 december 1880 bestämt, bland annat,
att ej mindre generaldirektören och chefen än äfven samtliga öfverdirektörer
i styrelsen för statens jern vägstrafik hädanefter skulle med bostad förses,
samt tillika faststält de grunder, efter hvilka de tjensteman vid statens järnvägstrafik,
som tillerkänts förmånen af fri bostad, borde med sådan tillgodoses;
och ansågs härigenom det hinder för pröfning af den föreliggande byggnadsfrågan
vara undanröjdt, som 1879 års Riksdag ansett förefinnas.

Statsutskottet tillstyrkte ock. att begärda anslagsbeloppet måtte beviljas,
men då ärendet förekom i kamrarne fattades skiljaktiga beslut, i det
Första Kammaren biföll, men Andra Kammaren afslog utskottets hemställan.

Vid den gemensamma voteringen segrade emellertid, med några få
rösters öfvervigt, deras mening, som ville bevilja anslaget.

Den tolkning, som Kongl. Maj:t gifvit åt 1877 års skrifvelse, torde,
såsom ock särskildt i Andra Kammaren betonades, väl icke, strängt formelt
sedt, stå i strid med de något sväfvande ordalagen i samma skrifvelse, men
det torde få antagas, att, om denna tolkning af skrifvelsen kunnat af Riksdagen
förutses, skrifvelsen icke så affattats som skett. Det har emellertid
icke stannat endast vid upplåtande af fri bostad i stor skala åt trafikstyrelsens
ofvannämnda ledamöter, utan ännu en förmån, nemligen fri vedbrand,
har tillagts dem enligt ofvan omförmälda kongl. skrifvelse, af hvilken
utskottet vid detta utlåtande fogar en afskrift. (Se bil. I).

Till följd af Kongl. Maj:ts ifrågavarande beslut har inträffat, att
trafikstyrelsens chef och ledamöter, om värdet af de dem nu tillagda naturaförmånerna
beräknas, i sjelfva verket erhålla väsentligt större aflöningsförmåner
än andre med dem till embetsställning och löneinkomster jemförlig^ embetsoch
tjensteman. De kontanta aflöningsbelopp, som utgå till trafikstyrelsens
ledamöter, utgöra nemligen 10,000 kronor till generaldirektören och, inberäknadt
ålderstillägg, 7,000 kronor till en hvar af de fyra öfverdirektörerne,
af hvilka tre åtnjuta boställsvåning och vedbrand.

Det nu anmärkta förhållandet torde innefatta en oegentlighet, hvilken
faller så mycket mer i ögonen, som, enligt hvad 1886 års revisorer antydt
och utskottet vidare inhemtat, de tjenstelokaler, som erhållits i den nya
annexbyggnaden till centralstationen, redan nu, fastän knappt två år förflutit
efter byggnadens fullbordan, visat sig för nu befintliga behof otillräckliga,
så att rum till ytterligare nya tjenstelokaler måst förhyras. Härtill
kommer, att, enligt hvad utskottet ock inhemtat, inom kort sannolikt skall
uppstå behof att hyra än flera lägenheter till dylika lokaler.

Med hänsyn härtill anser utskottet skäl finnas att taga i öfvervägande,

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

49

huruvida icke eu förändring i nuvarande förhållanden må böra vidtagas, väl
icke genom fullständig indragning af boställsvåningarna, livilka, såsom inredda
för detta ändamål, sannolikt icke fullt lämpa sig till tjenstelokaler, åtminstone
icke utan mer eller mindre kostsamma förändringar, utan derigenom att
ungefärliga värdet af de åt trafikstyrelsens ledamöter medgifna naturaförmånerna
afdrages å de kontanta aflöningsbeloppen. För närvarande lärer
icke böra ifrågasättas att vidtaga någon förändring i de förmåner, som tillerkänts
trafikstyrelsens nuvarande chef och ledamöter, men då, vare sig förr
eller senare, ombyte af tjensteinnehafvare inträffar, synas förändrade bestämmelser
lämpligen kunna träda i tillämpning.

Då emellertid för genomförandet af den nu åsyftade förändringen erfordras
utredning om det belopp, som skäligen bör a de kontanta aflöningarna
afdragas i ersättning för ifrågavarande naturaförmåner, samt sådan utredning
bäst kan genom Kongl. Maj:ts försorg åstadkommas, så lärer frågan i denna
del böra underställas Kongl. Maj:ts pröfning, innan den varder föremål för
Riksdagens afgörande.

Under åberopande af hvad sålunda anförts, hemställer utskottet,

att Riksdagen må dels anvisa för år 1888 följande anslag
för statens jernvägstrafik:

a) till ''utförande af nya byggnader och anläggningar
vid statens jernvägstrafik på extra stat under sjette hufvudtiteln
350,000 kronor;

b) till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens
trafikerade jernvägar på extra stat utom hufvudtitlarne

500,000 kronor af för ändamålet redan beviljade 1,500,000
kronor; och

c) till anskaffande af rörlig materiel uteslutande för
de norrländska statsbanelinierna 250,000 kronor;

dels ock besluta

d) att hos Kongl. Maj: t anhålla, att Kongl. Maj:t
täcktes taga i öfvervägande, om och i hvad mån blifvande
ny chef och nye ledamöter i styrelsen för statens jernvägstrafik
böra bibehållas vid de åt nuvarande ledamöter
i samma styrelse medgifna förmåner af fri bostad och
vedbrand samt derefter afgifva förslag till Riksdagen om

Uih. tid Hiksd. Pro t. 1887. KS. 4 Sami. 1 Afd. 4 Höft. 7

SO Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

de belopp, med hvilka, derest nämnda förmåner bibehållas,
de kontanta aflöningarna böra minskas.

Om sättet för anskaffande af det i mom. c omförmälda belopp kommer
utskottet framdeles att afgifva förslag.

Stockholm den 21 maj 1887.

På statsutskottets vägnar:

GPJSTAF SPARRE.

Reservationer:

vid punkten l:o (angående anslag till kommerskollegium):

af herrar N. Petersson, P. Pelirson och Piss Olof Larsson.

vid punkten 8:o (angående förhöjning i en anslagspost under »vägoch
vattenbyggnadsstaten»):

af herr N. Petersson.

vid punkten 12:o (angående ifrågasatt anslag för en ny länsveterinärtjenst
i Kristianstads län):

af herr vice talmannen S. Nilsson.

vid punkten l5:o (angående anslag till skiftesverket m. m.):

af herrar N. Petersson och P. Pelirson.

vid punkten 37:o (angående ifrågasatt anslag för Sveriges deltagande
i en utställning i Köpenhamn):

af herrar vice talmannen S. Nilsson, O. Jonsson och N. Persson.

vid punkten 39:o (angående anslag till statens jernvägstrafik):

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

51

vid mom. a), beträffande anslaget till utförande af nya byggnader och
anläggningar vid statens jern vägstrafik;

af herrar friherre E. von Essen. E. Sederholm, C. E. Casparsson och
G. V. Schotte.

af herr N. Petersson, som yttrat: »Enär jag anser att, riksdagens
beslut i fråga om de i mom. d. omförmälda förmånerna af fri bostad och
vedbrand lämpligen kan meddelas under formen af vilkor för anvisandet af
det anslag, utskottet ansett sig böra tillstyrka Riksdagen att för år 1888
bevilja till nya byggnader och anläggningar vid statens jernvägstrafik, så
får jag anmäla reservation mot utskottets förslag till »kläm» under yrkande,
att Riksdagen i stället må bifalla följande af mig inom utskottet förordade
förslag:

att Riksdagen må anvisa för år 1888 följande anslag
till statens jernvägstrafik:

a) till utförande af nya byggnader och anläggningar
vid statens jernvägstrafik på extra stat under sjette hufvudtiteln
350,000 kronor; dock under vilkor, att vid
skeende afgång af nuvarande innehafvare af generaldirektörs-
och öfverdirektörsbefattningarna i styrelsen för statens
jernvägstrafik nye innehafvare af dessa befattningar, som
efter 1887 års början tillsättas, skola vidkännas afdrag
å den kontanta aflöningen för värdet af de naturaförmåner,
som enligt kongl. brefvet den 23 december 1880
bestämts, blifvande ny generaldirektör med 1,200 kronor
för boställsvåningen och 400 kronor för veden, samt öfverdirektörer
med belopp, som framdeles varda af Riksdagen
bestämda;

b) till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens
trafikerade jernväg ar på extra stat utom hufvud titlarne

500,000 kronor af för ändamålet redan beviljade 1,500,000
kronor;

c) till anskaffande af rörlig materiel ideslutancle för de
norrländska statsbanelinierna 250,000 kronor.

Derest detta mitt förslag vinner bifall, torde, i fråga om mom. d.
i utskottets hemställan, Riksdagen förklara hvad utskottet i nämnda mom.
föreslagit vara besvaradt genom Riksdagens beslut vid mom. a i min reservation.
»

52

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

vid mom. d), beträffande en skrifvelses aflåtande till Kongl. Maj:t i
fråga om de åt vissa embets- och tjensteman vid statens jern vägstrafik upplåtna
bostadslägenheter m. m.:

af herrar grefve G. Sparre, friherre F. von Essen, II. P. P. Tamm,
N. Fosser, O. W. Oddberg, E. Sederholm, C. E. Gaspar sson, grefve E. G. A.
Piper, grefve W. G. Hamilton, B. N. G. Montgomery-Cedcrhielm, friherre
R. Kromer och G. V. Schotte;

af herr N. Petersson på sätt af hans ofvan intagna yttrande framgår.

Herr friherre P>. A. Leijonhufvud har begärt få antecknadt, att han
ej deltagit i behandling inom utskottet af denna hufvudtitel.

Herr Piss Olof Larsson har anmält, att han icke deltagit i behandlingen
inom utskottet af flere ärenden än de i punkterna l:o—7:o omförmälda.

Bil. I.

OSCAR etc. Yår ynnest etc. Sedan Riksdagen uti underdånig skrifvelse
af den 28 april 1877 anhållit, det Oss täcktes taga i öfvervägande,
om och till hvilken utsträckning tjenstebefattningar vid statens jernvägstrafik
borde vara med fördelen af fri bostad, vare sig i statens egna eller förhyrda
lokaler, förenade, samt derefter såväl i berörda hänseende, som i de med
denna fråga sammanhängande öfriga omständigheter, i nåder meddela de
föreskrifter, Vi kunde finna vara för ändamålet tjenliga,

samt I dels uti häröfver infordradt, den 17 december 1877 afgifvet,
underdånigt utlåtande med förslag i berörda hänseenden till Oss inkommit,
dels ock, på dertill genom förnyad nådig remiss den 4 juni innevarande år
gifven anledning, förklarat Eder icke hafva skäl att föreslå några ändringar
i eller tillägg till nämnda förslag,

kåfve Yi i nåder låtit detta ärende Oss föredragas och dervid, i fråga
om bostad och inqvarteringsersättning för embets- och tjensteman samt betjente
vid statens jernvägstrafik, funnit godt att, med upphäfvande af § 11
i nådiga afiöningsreglementet för embets- och tjensteman samt betjente vid
statens jernvägstrafik den 23 oktober 1874, i nåder meddela följande bestämmelser
att lända till efterrättelse från och med början af år 1881:

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

53

1. Fri bostad, vare sig uti styrelsen för statens jern vägstrafik tillhörig
eller uti någon i närheten af Stockholms centralstation belägen, för
ändamålet förhyrd lägenhet, tillkommer chefen för styrelsen för statens jernvägstrafik
samt öfverdirektör i bemälda styrelse.

2. Enahanda förmån af fri bostad uti jernvägens egna eller i närheten
deraf belägna, för ändamålet förhyrda, lägenheter må ock, der styrelsen
finner sådant vara för jern vägstrafiken nödvändigt eller fördelaktigt, tillkomma
vaktmästare i styrelse samt följande tjensteman och betjente vid
distrikten, nemligen: afdelningsföreståndare och hans assistent; baningeniörmaskiningeniör;
stationsinspektor; telegrafinspektor; verkmästare; stationsskrifvare;
öfverbanmästare; lokomotivförare förman; vagnmästare; stationsmästare;
vaktmästare; hallmästare; lokomotivförare; vagnförman; öfverkonduktör;
konduktör; packmästare samt betjente af lägre grad än de nu
nämnda.

Bostadens storlek bestämmes af styrelsen, dock med iakttagande
att ej större lägenhet må tilldelas åt

chefen...................................................................... än högst 9 rum med eldstad,

öfverdirektör............................................................ » 7 » » »

afdelningsföreståndare och hans assistent, baningeniör,
maskiningeniör, stationsinspektor
vid Stockholms centralstation samt i Göteborg
och Malmö .............................................. » 6 » » »

annan stationsinspektor ........................................ » 5 » » »

telegrafinspektor, verkmästare ............................ » 4 » » »

stationsskrifvare, öfverbanmästare, lokomotiv förareförman,

vagnmästare, stationsmästare » 3 » » »

vaktmästare, banmästare, lokomotivförare, vagnförman,
öfverkonduktör, konduktör, packmästare
............................................................ » 2 > » »

betjent af lägre grad än ofvan nämnde....... » 1 » » »

allt med tillhörande kök, källare och skafferi m. m.

Rum med större golfyta än 50 qvadratmeter räknas såsom 2 rum,
men rum med mindre golfyta än 10 qvadratmeter inberäknas ej.

4. Med fri bostad förenas förmånen af fri vedbrand.

5. Bostadsinnehafvare är pligtig att till den omfattning, som styrelsen
bestämmer, uti bostaden upplåta nödigt utrymme åt vikarie.

6. Varder bostadsinnehafvare från jernvägstrafikens tjenst entledigad,
må han ej åtnjuta bostaden längre än till och med den dag han upphör att
tjenstgöra.

7. Afliden bostadsinnehafvare, ankomme på styrelsen att bestämma,

54

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

huruvida bostaden skall genast afträdas eller om den atlidnes sterbhusdelegare
må behålla bostaden till nästa fardag med skyldighet att till nye tjenstinnehafvaren
uti bostaden upplåta utrymme till så stor omfattning, som styrelsen
kan finna skäligt.

8. Mom. 1. Embets- och tjensteman samt betjente vid distrikten,
livilka ej åtnjuta fri bostad, ega uppbära inqvarteringsersättning, utgörande
tjugu procent af årliga arfvodet, tjenstgöringspenningar deri inbegripna, för
dem, som äro stationerade i Stockholm, Göteborg eller Malmö, och femton
procent för dem, som äro annorstädes stationerade; dock att lokomotivförare,
eldare, smörjare, konduktörer och packmästare ega bekomma tjugu procent,
oberoende af de orter, der de äro tidtals kommenderade och hafva sin bostad.

Mom. 2. Varder någon, hvilken förmånen af inqvarteringsersättning
tillkommer, från jern vägstrafikens tjenst entledigad, må han ej åtnjuta samma
ersättning längre än till och med den dag, han upphör att tjenstgöra.

Mom. 3. Vid beviljande af begrafningsshjelp enligt § 10 af ofvan
omförmälda aflöningsreglemente, skall till månadsaflöning räknas den inqvarteringsersättning,
som den aflidne, om han lefvat, må hafva egt att för samma
månad uppbära.

Hvilket Vi Eder till svar och efterrättelse härmed i nåder tillkännagifve.
Stockholms slott den 23 december 1880.

OSCAR.

Fredrik Hederstierna.

Bil. Lätt. A

56

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Bil,

Tabell öfver ordinarie anslagen under

1

1887 års riksstat anslår:

Anvisning i

kontant.

Indelning ocb dermed jem-förlig anvisning,
på förslag.

Summa.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor. ö.1

6,500 —
36,000j—
17,000''—
76,700j—
86,000;—
59,900 —

Kronor.

Kronor.

Kronor.

6,500

36.000

17.000
76,700-

86.000

59,900

Civil -

Statsministern, lönefyllnad, förslagsanslag, högst ...

Statsråden utan departement, 3 å 12,000 kronor......

Departementschefen...................................................

Departementets afdelning af Kong]. Maj:ts kansli...

Kommerskollegium *).................................................

Statistiska tabellkommissionen. Rubriken å anslagsStatistiska
centralbyrån:

Afiöningsmedel för statistiska centralbyrån..........

Reservationsanslag:

Till bibliotekets underhållande..........................

» arfvoden åt tillfälliga biträden samt till vi »

officiella statistiska trycket..........................

» en statistisk tidskrift...................................

» utarbetande af en aflönings- och pensions -

108,800

6,000

87,422

2,637,309

108,800 —
6,000 —
87,422 —!
2,637,309;—j

3,121,631

3,121,6311—

Landtmäteristaten .......................................................

Rikets ekonomiska kartverk, reservationsanslag......

Öfverståthållareembetet ..............................................

Landsstaterna i länen (deraf 90,000 kronor reservaTillkommer
det belopp, hvartill sex indragna landsräknad.
....................................................................

!) Rörande det under kommerskollegium stående anslaget till bergsstaten kommer utskottet att framdeles afgifva

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

57

Litt. A.

riksstatens Sjette hufvudtitel

Förslag till blifvande riksstat:

Anvisning i

kontant.

Indelning ocli dermed jem-förlig anvisning,
på förslag.

Summa.

Friheter. j Ersättningar.

departementet.

titeln ändras till:

kariatsersättningar
statistik ................

28,400: —

1,500

12,200

15.800

liooo

1,000

31,500:

tionsanslag). Nuvarande belopp ........ 2,637,309:

statsboställens afkastning är i stat be.
.............................................................. 3,740:

Transport

Kronor. ■ ö.

6,500,—

36.000 —
17,000; —
76,700^

86.000

Kronor.

59,900

108,800

6,000

87,422

2,641,049|-

Kronor.

Kronor.

6,500

36.000

17.000
76,700

86.000

59,900
108,800
6,000
87,422

2,641,049

3,125,3711

3,125,371

utlåtande.

Bih. till Biksd. Prof. 1887. it. 4 Sami. 1 Afd. 4 Käft. 8

58

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

1887 års riksstat anslår:

[Indelning och dermed jern
förlig anvisning,

Anvisning i | på förslag.

kontant.

Summa.

T:pt

S:gr

S:gr

T:pt

Friheter.

Ersättningar.

Kronor.

..

0.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

3,121,631

126,400

_

_

_

_

3,121,631

_

126,400

239,000

239,000

6,880

6,635

—

6,060

—

19,575

—

250,000

_

_

_

250,000

_

152

25

208

385

3,744,063

6,660

—

6,268

—

3,756,991

—

12,000

175,400

—

—

Z

—

—

12,000

175,400

—

47,500

45,450

—

—

47,500

45,450

—

48,500

—

—

—

—

48,500

—

50,500

“

50,500

11,500

11,500

8,700

—

—

—

—

8,700

—

17,600

—

—

—

—

—

17,600

—

417,150

_

_

—

417,150

—

4,161,213

—

6,660

—

6,268

-

4,174,141

—

Väg- och vatten byggnadsstaten, (deraf tvenne särför
allmänna arbeten och till vägundersökningar,

..belopp..........................

Ökas å anslaget till »vikariatsersättning, arfvoden
skrifbiträde» med .......................................

o

Ålderstill ägg, förslagsanslag ...................................

Gästgifvares friheter:

Penningeanslaget höjes med 292 kronor och an Bidrag

till skjutsentreprenader, förslagsanslag ......

Färjor och färjekarlar:

Penningeanslaget höjes med 202 kronor, hvaremot
uteslutes..................................................

Jordbruket, handeln

Reservations Vägar

och kommunikationer ............................

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannaTillkommer:
till understöd åt landtmannaskolor,

Landtbruksingeniörer och deras biträden .........

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmanna Länsveterinärer

...........................................

Befrämjande • i allmänhet af slöjderna. Nuvarande
Tillkommer: förhöjning i anslaget till reseunder arbetare

................................

förhöjning i anslaget till befrämjande

Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket ...............

Fiskerinäringens understöd ..............................

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

59

Förslag till blifvande riksstat :

Anvisning

Indelning och dermed jem-förlig anvisning,
på förslag.

Summa.

kontant.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor.

Ö.

Kronor.

..

0.

Kronor.

Ö.

Kronor.

..

0.

skilda reservationsanslag, till expenser
hvartdera å 30,000 kronor.) Nuvarande

åt extra ordinarie tjensteman, rit- och

Transport

126,400: —

2,800: —

3,125,371

129,200

3,125,371

129,200

239,000

_

—

—

239,000

—

slaget »ersättningar» minskas med samma belopp ...

7,172

250,000

354

—

6,635

—

5,768

—

19,575

250,000

—

det under »ersättningar» upptagna belopp, 208kronor,

25

_

379

S:gr

3,751,097

6,660

5,768

_

3,763,525

—

och näringarne.

anslag.

12,000

12,000

näringar. Nuvarande belopp ...............

förslagsanslag..........................................

175,400: —
15,000: —

190,400

47,500

45,450

190,400

näringar....................................................

—

—

—

47,500

45,450

—

48,500

_

___

_

—

48,500

_

belopp .............................................

50,500: —

stöd åt fabriks- och handtverks-

...................................... 8,000: -

af husslöjden ........................... 5,000: —

13,000: —

63,500

63,500

11,500

_

—

—

11,500

—

8,700

17,600

—

—

—

—

8,700

17,600

—

8: gr

445,150

—

—

—

445,150

—

Transport

4,196,247

—

6,660

—

5,768

—

4,208,675

—

60

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

1887 års riksstat anslår:

Anvisning i
kontant.

Indelning och dermed jemförlig
anvisning,
på förslag.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor.

4,161,21.3

63.000

50.000

4,500

2,700

93,550

30.000
15,850
26,500

43.000
118,663

12.000

Kronor, ö.

6,660

Kronor.

6,268

1,560-

1,070-

6,320

6,000:

Summa.

Kronor.

4,174,141

63.000

50.000
6,320
4,500

10,260

94,620
30,000!
15,850''
26,500

43.000
118,663

12.000

459,763

2,630

_

12,320

_

474,713^—

i 4,620,976

-! 9,290

—

18,588

—

4,648,854j—

Diverse

Skiften och afvittringar, reservationsanslag.............

Utflyttningshjelp efter skiften, förslagsanslag............

Sala bergslag *)...................................................

Odlingshjelp för krononybyggare, förslagsanslag......

Jordförluster genom kanal- och väganläggningar,
Anslaget »ersättningar» minskas med 820 kronor
Hästafvelns förbättrande, reservationsanslag (deraf
Till förekommande och hämmande af smittosamma
Karantänsinrättningen på Känsö, förslagsanslag,

Aflösning af Scheldetullen, förslagsanslag ...............

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ......

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsMinskas
för jemnande af hufvudtitelns slutsumma
Extra utgifter, reservationsanslag ..........................

’) Rörande detta anslag kommer utskottet att framdeles afgifva utlåtande.

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

61

Förslag till blifvande riksstat:

Indelning och dermed jern-

förlig anvisning,

Anvisning

på förslag.

Summa.

kontant.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Transport

4,196,247

—

6,660

—

5,768

—

4,208,675

—

anslag.

63,000

63,000

50,000

—

—

—

50,000

—

__

—

—

_

6,320

6,320

—

4,500

—

—

—

—

4,500

—

förslagsanslag:

2,700

1,560

1,070

5,180

9,440

_

särskildt 35,000 kronor till prisbelöningar för hästar)

93,550

_

—

—

—

94,620

—

sjukdomar bland husdjuren, förslagsanslag ...............

högst ............................................................................

30.000
15,850
26,500

43.000

—

30,000

15,850

26,500

—

—

—

—

43,000

—

anslaq. Nuvarande belopp 118,663: —

med ...................................................... 237: -

118,426

_

___

118,426

—

12,000

—

—

—

12,000

—

S:gr

459,526

—

2,630

—

11,500

—

473,656

—

Summa

4,655,773

—

9,290

17,268

4,682,331

__

62

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

BIL Litt, B.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens
Sjette hufvndtitel.

!

Civildepartementet.

Civildepartementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli:

Kronor.

ö.

Till handhafvande af kontroll å försäkringsanstalterna

Tillfällig löneförbättring:

4,500

_

För kommerskollegiuro .............................................

S ta tis tiska centralbyrån:

7,640

För ett skyndsammare bearbetande af aflönings- och pensionsstatistiken

Rikets ekonomiska kartverk:

För de ekonomiskt-geografiska kartarbetena i Norrbottens län 31,000: —

5,000

!

» de ekonomiska kartarbetena i öfriga delar af riket ......

Öfver ståthållareembetet:

45,000: —

76,000

—

Till fortsatt utgifvande af »Polisunderrättelser»................

Landsstaterna i länen:

För upprätthållande af en häradsskrifvaretjenst inom Jemt-lands län.......

2,500: —

15,000

Till aflöning m. m. åt särskild polisstyrka på landet ........

50,000 —

52,500

—

Transport

160,640

—

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

63

Kronor.

ö.

Transport

Väg- och vattenbyggnadsstaten:

160,640

—

För anordnande af tillsynen öfver statens jernvägsbyggnader 20,000: —
Till arfvode åt en extra byråingeniör hos väg- och vatten-byggnadsstyrelsen .. ............................................. 3,000: —

23,000

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar:

För anordnande af högre undervisning i mejerihushållning vid Ultuna
och Alnarps landtbruksinstitut ...............................................

10,000

—

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar:

Bidrag till bestridande af kostnaderna för allmänna landt-

bruksmöten....................................................... 5,000: —

Till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten för hus-djur, redskap, maskiner m. m............................. 10,000: —

Bidrag till underhåll af sju kemiska stationer för jordbrukets

och näringarnes behof............................................... 26,000: —

Till understöd åt frökontrollanstalter.................................. 10,000; —

För de geologiska nndersökningarne................. 87,500: —

138,500

Befrämjande i allmänhet af slöjderna:

Till anställande af en andre undervisare i husslöjd och en

elev 3,500: —

Bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås och till

aflönande af en andre lärare vid samma skola ...... 4,800: —

8,300

Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart:

Till främjande af svenska produkters afsättning i utlandet ..................

20,000

—

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket:

Till bergsskolorna i Filipstad och Falun ...........................................

14,000

—

Fiskerinäringens understöd:

Till telefonledningar med stationer i Bohuslänska skärgården för
fiskebedriftens främjande .........................................................

21,900

_

Transport

396,340

—

64 Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Kronor.

ö.

Transport

Slciften och afvittringar:

396,340

-

Till fullföljande af storskiftes- och afvittringsarbetena........................

123,000

-

Statskontoret:

Ersättning för af statskontoret förskottsvis bestridda utgifter ...............

1,649

—

Diverse anslag:

Till utförande af nya byggnader och anläggningar vid statens järn-vägstrafik .....................................................................................

350,000

_|

Anslag af Kongl. Maj: t föreslaget att utgå från riksgäldskontor et:

Till anskaffande af rörlig materiel uteslutande för de norrländska
statsbanelinierna ......................................................................

250,000

Summa

1,120,989

_

Bil. Litt. C.

Tabell öfver extra ordinarie anslag utom liufvudtitlarne.

Till anskaffande af'' ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade
jernvägar ,......................................................................................

Kronor, i ö

500,000 —

Stockholm, Associations-Boktryckeriet, 1887.

Statsutskottets Utlåtande N:o 6 a

1

N:o 6 a.

Ank. till Biksd. kansli den 21 juni 1887, kl. 1 e. m.

Utlåtande med anledning af Kongl. Maj:ts framställningar angående
anslagstiteln »Bergsstaten» och anslaget ''»Sala
ber q slån)'').

(2:a U. A.j

l:o. I den till Riksdagen den 29 april 1887 aflåtna propositionen
angående statsverkets tillstånd och behof har Kongl. Maj:t under anslagstiteln
kommerskollegium beträffande bergsstaten föreslagit, att
Riksdagen måtte från och med år 1888 å ordinarie anslaget till kommerskollegium
under anslagstiteln »Bergsstaten» uppföra, till bestridande
af kostnader för kartritning vid grufkartekontoret, ett belopp af 2,500
kronor.

Till statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 25 april 1887 har
(sid. 4—6) beträffande detta anslagsbehof anförts följande.

A den under ordinarie anslaget till kommerskollegium uppförda
anslagstiteln »Bergsstaten» äro af Riksdagen anvisade löner till sju grufingeniörer
med 1,500 kronor åt dem hvar. Enligt kongl. brefvet den
13 november 1874 angående reglering af bergmästaredistrikten m. m.
skulle en af desse grufingeniörer vara föreståndare för bergsöfverstyrelsens
grufkartekontor med åliggande hufvudsakligen att vårda den i
samma kontor befintliga samling af kartor och andra handlingar, hålla
Bih. till Riksd. Prot. 1887. 11. 4 Sami. 1 Afd. 4 Haft. 1

Angående
anslag för
kartritning
Hd grufkartekontoret.

[3.]

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 6 a.

desamma tillgängliga för dem, som önskade deraf taga kännedom, vid
behof kopiera kartorna och, när så föreskrefves, å dem inlägga kompletteringar.
Då hvarken i 1855 års grufvestadga eller eljest någon
allmän föreskrift funnes meddelad om skyldighet att till grufkartekontoret
insända grufkartor, kom grufkartekontoret att innehålla endast
äldre kartor sedan den tid, då upprättandet af markscheiderkartor var
obligatoriskt, samt nyare kartor, som tillfälligtvis insändts till bergsöfverstyrelsen,
och någon åtgärd blef icke vidtagen för samlingens
eller de förefintliga kartornas komplettering.

Genom grufvestadgan af den 16 maj 1884, som med 1885 års ingång
trädt i kraft, hade göromålen inom grufkartekontoret undergått
väsentlig förändring. Enligt 57 § i sistnämnda stadga skulle öfver
grufva, som erhållit utmål och vore under arbete, finnas, der icke grufvan
i sin helhet vore från dagen fullt åskådlig, fullständig och noggrann
markscheiderkarta i viss skala; och skulle nya grufarbeten sist.
inom påföljande årets utgång å kartan inläggas. Grufkartan skulle
upprättas af bergstjensteman eller annan behörig person, och så väl kartan
som kompletteringsarbetena skulle uppgöras i två exemplar, deraf det
ena skulle vara tillgängligt vid grufvan och det andra insändas till
bergsöfverstyrelsen. Hufvudsakligen enahanda bestämmelser vore i
fråga om stenkolsgrufvor meddelade genom den rinder sistlidna år utfärdade
stadgan angående eftersökande och bearbetande af stenkolsfyndigheter.
Af dessa stadganden följde åliggande för grufkartekontoret
att vårda och ordna de kartor, som komme att till bergsöfverstyrelsen
insändas, men äfven att genom dertill lämpliga biträden å
kartorna inlägga inkommande kompletteringsblad.

Den kartritning, som sålunda skulle vid grufkartekontoret utföras,
komme att kräfva ej obetydligt arbete. Enligt en af kommerskollegiet
öfverlemnad, af nuvarande t. f. sekreteraren för bergsärenden upprättad
promemoria angående detta arbete och kostnaden derför beräknades
antalet grufvor, öfver hvilka kartor komme att årligen behöfva
kompletteras, till 500. Tiden för kompletteringsarbetet för hvarje
grufkarta ansåges kunna i medeltal skattas till 9 timmar och ersättningen
derför, likaledes i medeltal, till 90 öre för timme. Årliga kostnaden
för kartritningen skulle följaktligen, så vidt på förhand kunde beräknas,
komma att uppgå till 4,050 kronor, eller, i jemnadt tal, till 4,000 kronor.

Dessa beräkningar gälde tiden från och med 1888, emedan, till
följd af medgifvet anstånd för grufkartornas och kompletteringarnas
insändande, först med nämnda år ifrågavarande förhållanden kunde
anses inträda i mera normalt skede.

Statsutskottets Utlutande N:o 6 a.

3

Till bestridande af utgifterna för kartritningen funnos emellertid
inga andra tillgångar än det lönebelopp å 1,500 kronor, som förut
utgått till den grufingeniör, hvilken skulle vara föreståndare för grufkartekontoret.
Sedan grufingeniören G. A. Lundhqvist i februari 1885
erhållit entledigande från befattningen såsom föreståndare för grufkartekontoret,
hade de föreståndaren åliggande göromålen bestridts af
t. f. sekreteraren för bergsärenden utan särskild ersättning derför, under
det att nämnda 1,500 kronor fått af kommerskollegium disponeras
för utgifter vid kontoret. Det belopp, som enligt ofvanberörda, från
kommerskollegiet öfverlemnade beräkning, mot hvilken föredragande
departementschefen ej ansett sig kunna göra någon erinran, erfordrades
utöfver tillgängliga 1,500 kronor, utgjorde således minst 2,500 kronor.

De beräkningar, på grund af hvilka den för kartritning behöfliga
summan antagits utgöra, utöfver nu tillgängliga medel, 2,500 kronor,
sakna det underlag af någon tids erfarenhet om hvad behofvet verkligen
kräfver, som synes nödigt, innan beslut fattas om anslags uppförande
å ordinarie stat. Till följd häraf finner utskottet sig med anledning
af Kongl. Maj:ts förevarande framställning endast böra hemställa,

att Riksdagen må på det sätt bifalla Kongl. Majds
förevarande framställning, att Riksdagen på extra stat
för år 1888 anvisar ett anslag af 2,500 kronor till bestridande
af kostnader för kartritning vid grufkartekontoret.

2:o. Vidare har Kongl. Majd föreslagit Riksdagen att medgifva,
att, derest Kongl. Maj ds proposition af den G april 1887 angående afett<mslagsupplösning
af det nu bestående rättsförhållandet mellan kronan och Mopp.

Sala bergslag m. m. bifölles, från och med år 1888 det å sjette huf- L4-J

vudtitelns ordinarie anslag till kommerskollegium under anslagstiteln
»Bergsstaten», till aflönande af tjenstemännen vid Sala silfververk, uppförda
belopp, 2,500 kronor, måtte från anslaget till kommerskollegium
uteslutas.

I händelse af bifall till hvad sålunda enligt denna och nästföregående
punkt i detta utlåtande af Kongl. Majd föreslagits, komme

slutsumman af ordinarie anslaget till kommerskollegium att förblifva
oförändrad.

Kongl. Majds i ofvanberörda proposition (n:o 12) angående upplösning
af det nu bestående rättsförhållandet mellan kronan och Sala
bergslag m. m. gjorda framställning, har utskottet i sitt den IG innevarande
juni afgifna utlåtande (n:o 37) tillstyrkt Riksdagen att god -

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 6 a.

känna. Under antagande att utskottets berörda förslag bifalles, får
utskottet hemställa,

att — under förutsättning, att Riksdagen bifaller
utskottets i utlåtandet n:o 37 afgifna förslag med anledning
af Kongl. Maj:ts proposition angående upplösning
af det nu bestående rättsförhållandet mellan
kronan och Sala bergslag m. m. —, Riksdagen må besluta
att i enlighet med Kongl. Maj:ts förslag från
riksstaten för år 1888 utesluta det å sjette hufvudtitelns
ordinarie anslag till kommerskollegium under
anslagstiteln »Bergsstaten» till aflönande af tjenstemännen
vid Sala silfververk uppförda belopp, 2,500
kronor.

Angående 3:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att, derest Kongl. Maj:ts propo Ufråntriks-

sition af den 6 april 1887 angående upplösning af det nu bestående
staten af cm- rättsförhållandet mellan kronan och Sala bergslag m. m. bifölles, anS^l>ergslag»a
slaget »Sala bergslag» å 6,320 kronor måtte från riksstaten uteslutas.

[16.] Med åberopande af hvad utskottet vid nästföregående punkt an fört-,

får utskottet hemställa,

att — under förutsättning att Riksdagen bifaller
utskottets i utlåtandet n:o 37 afgifna förslag med
anledning af Kong], Maj:ts proposition angående upplösning
af det nu bestående rättsförhållandet mellan
kronan och Sala bergslag m. m. — Riksdagen må besluta
att, i enlighet med Kongl. Majrts förslag, från
riksstaten utesluta det å sjette hufvudtiteln uppförda
anslaget »Sala bergslag» å 6,320 kronor.

Stockholm den 21 juni 1887.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Stockholm, K. L. Beckman, 1887.