Statsutskottets Utlåtande N:o 5.
1
N:o 5.
Ank. till Riksd. kansli den 3 juni 1887, kl. 6 e. m.
Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
femte hicfvudtitel.
(l:a U. A.)
I afseende å riksstatens femte hufvudtitel, omfattande anslagen
till sjöförsvaret, hafva vid innevarande riksdag ifrågakommit de förändringar,
som här nedan omförmälas.
Aflöning för flottans corpser och stater.
l:o. Kongl. Maj:t har föreslagit,
att, på det Kongl. Maj:t må komma i tillfälle att i den ordning,
som kan finnas lämplig, öka antalet officerare vid flottan med 1 flaggman,
2 kommendörkaptener af l:a graden, 2 kommendörkaptener af
2:dra graden, 19 kaptener och 11 löjtnanter, den permanenta reservstaten
må i mån af afgång upphöra samt de genom uppkommande
ledigheter på denna reservstat samt öfriga reserv- och indragningsstater
disponibla löneförmåner, intill det för permanenta reservstatens
aflönande nu anvisade belopp 114,000 kronor må få användas till aflöning
åt nämnda antal officerare.
Bih. till Rilcsd. Prot. 1887. 1i. 4 Sami. 1 Afd. 3 Haft.
Angående officerscorpsens
tillökning.
[i-l
i
2
Statsutskottets Utlåtande N:o 5.
Såsom af det den kongl. propositionen angående statsverkets tillstånd
och behof bilagda statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden
den 31 december 1886 inhemtas, har statsrådet och chefen för sjöförsvarsdepartementet
vid ärendets föredragning erinrat, att de skäl för
afslag å samma Kongl. Maj:ts framställning, som under diskussionen i
Andra Kammaren anfördes såväl vid sistlidet års riksdag som vid de
föregående tillfällen, då denna fråga varit å bane, innefattat, icke att
den föreslagna tillökningen af officerarnes antal ansåges obehöflig,
utan endast att man icke ville vidtaga denna förändring annat än i
sammanhang med mera omfattande förändringar i flottans personal,
deribland särskildt i fråga om det nuvarande båtsmanshållet. Till förut
vid flere tillfällen angifna skäl för befälspersonalens ifrågasatta ökande
har statsrådet ytterligare lagt dels att befäl erfordrades för den nya
minörcorpsen, dels att det befäl från marinregementet, som hittills funnits
å Kungsholms fästning, skulle ersättas af befäl från flottan, dels
ock att sjöbeväringen, derest densamma, med den förändrade organisation
af sjömanscorpsen, som under punkt 6 föresloges, kunde anses
vara för flottan behöflig, skulle exerceras af flottans befäl, hvartill
komme att erfordras ett icke obetydligt antal officerare och hvarigenom
den nu rådande befälsbristen högst betydligt ökades.
Då utskottet, under erkännande att brist i befälspersonal vid flottan
förefunnes, såväl till 1885 års som 1886 års riksdag hemstält om
bifall till samma Kongl. Maj:ts framställning, och då berörda brist fortfarande
är lika känbar och jemväl synes blifva det i ännu högre grad,
derest Kongl. Majrts förslag om båtsmanshållets sättande på vakans
och inrättande af en ny sjömanscorps vinner Riksdagens bifall, får utskottet
hemställa,
att, under vilkor af Riksdagens bifall till hvad
utskottet under punkt 6:o af detta utlåtande hemstält,
på det Kongl. Maj:t må komma i tillfälle att i den
ordning, som kan finnas lämplig, öka antalet officerare
vid flottan med 1 flaggman, 2 kommendörkaptener
af l:a graden, 2 kommendörkaptener af 2:a graden,
19 kaptener och 11 löjtnanter, den permanenta
reservstaten må i mån af afgång upphöra, samt de
genom uppkommande ledigheter på denna reservstat
samt öfriga reserv- och indragningsstater disponibla
löneförmåner, intill det för permanenta reservstatens
aflönande nu anvisade belopp 114,000 kronor, få användas
till aflöning åt nämnda antal officerare.
Statsutskottets Utlåtande N:o 5.
3
2:o. Kongl. Maj:t har begärt, att det härofvan under punkten l:o
omförmälda medgifvande äfven måtte få afse år 1887.
Med hänvisning till hvad utskottet under punkt l:o af detta utlåtande
anfört hemställer utskottet,
att det under punkt l:o af detta utlåtande tillstyrkta
medgifvande äfven må få afse år 1887.
3:o. Vidare har Kongl. Maj:t föreslagit,
att, i händelse af bifall till ''hvad af Kongl. Maj:t under punkterna
1 och 2 uti kongl. statsverkspropositionen rörande denna hufvudtitel
föreslagits, ett af de lönetillägg å 2,000 kronor, som Riksdagen beviljat
åt chefen för flottans stab och stationsbefälhafvaren i Carlskrona,
må besparas med vilkor att det andra finge användas _ till lönefyllnad
åt endera utaf innehafvarne af chefsbefattningen i marinförvaltningen,
chefsbefattningen vid flottans stab eller stationsbefälhafvarebefattningen
i Carlskrona, derest han icke uppbure flaggmans lön.
På de af statsrådet och chefen för sjöförsvarsdepartementet till
statsrådsprotokollet den 31 december 1886 (sidd. 2 och 3) anförda skäl
får utskottet hemställa,
att, i händelse Riksdagen bifaller hvad utskottet
under punkt l:o af detta utlåtande hemstält, ett af
de lönetillägg å 2,000 kronor, som Riksdagen beviljat
åt chefen för flottans stab och stationsbefälhafvaren
i Carlskrona, må besparas med vilkor att det
andra får användas till lönefyllnad åt endera utaf
innehafvarne af chefsbefattningen i marinförvaltningen,
chefsbefattningen vid flottans stab eller stationsbefälhafvarebefattningen
i Carlskrona, derest han icke
uppbär flaggmans lön.
4:o. Kongl. Maj:t har föreslagit,
att Riksdagen på ordinarie stat må bevilja för utbildande och pensionering
af reservbefäl 24,150 kronor, deraf för förstnämnda ändamål
17,750 kronor och för pensioneringen 6,400 kronor samt utaf dessa
belopp för år 1888 anvisa 13,350 kronor till reservbefäls utbildande.
Vid föredragning af ärendet inför Kongl. Maj:t har statsrådet och
chefen för sjöförsvarsdepartementet erinrat, hurusom, äfven sedan officerscorpsen,
på sätt under l:o finnes föreslaget, bill vit ökad, vid större
Angående officerscorpsens
tillökning.
[2-]
Angående användande
af
lönetillägg.
[3.]
Angående utbildning
och
pensionering
af reservbefäl.
[4-]
4
Statsutskottets Utlåtande N:o 5.
rustningar och krigstillfällen brist å befäl likväl förefunnes, hvilken
brist borde fyllas med inkallande af reservbefäl. Sådant funnes väl
nu i någon mån att tillgå från nya reservstaten, men dels vore officerarne
på densamma för gamla, i medeltal 65 V2 år, dels minskades
deras antal för hvarje år, enär nämnda stat vore afsedd att upphöra.
För flottan skulle således återstå såsom befälsreserv endast en del
pensionerade officerare, hvilkas ålder emellertid icke gjorde dem lämpliga
till aktiv tjenst. För den skull hade ock flere förslag uppgjorts
i ändamål att bereda flottan tillgång på erforderligt reservbefäl. '' Mot
dessa förslag hade man dock med skäl anmärkt dels att de blefve för
kostsamma, dels att de icke gåfve tillräcklig valuta i krigsduglighet.
Tanken i dessa förslag att till reservofficersaspiranter antaga personer,
som blifvit godkända i sjökaptens- och ångfartygsbefälhafvareexamina,
vore emellertid god. Derest de skulle kunna användas såsom befäl å
krigsfartygen, vid minvapnet och å sjöfästningarna, vore dock nödvändigt,
att de vid flottans stationer genomginge en militärkurs på ett
år samt omkring 5 och 10 år derefter en repetitionskurs, hvardera på
två månader under vintern.
För att kunna till reservofficersaspirant antagas skulle erfordras
att vara svensk undersåte och hafva intyg om godt uppförande och
god helsa, att hafva genomgått godkända sjökaptens- och ångfartygsbefälhafvareexamina
samt att icke hafva fylt 25 år. Vid antagandet
skulle den som vore yngre hafva företräde framför äldre sökande,
under förutsättning af lika kompetens i öfrigt.
De förmåner, som skulle reservofficersaspirant tillförsäkras, vore
under den tid lian för sin utbildning är anstäld vid flottan:
dagaflöning med 3 kronor, beklädnadshjelp 20 kronor i månaden
och naturaunderhåll eller ersättning derför i likhet med manskapet vid
sjömanscorpsen; samt
sedan han med godkännande genomgått föreskrifven militärkurs och
blifvit utnämnd till reservofficer i flottan:
att honom tillförsäkras efter eget val antingen en lifstidspension
vid fylda 55 år, en mindre årlig ränta från tidigare ålder, eller ock
det kapital, som honom vid viss ålder kan beredas, dock i sistnämnda
två fall icke före uppnådda 40 år, derigenom att för honom af statsmedel
uti någon af staten kontrollerad ränte- och kapitalförsäkringsanstalt
insättes ett visst bestämdt belopp på en gång eller årligen;
och bör såsom vilkor för nämnda förmån föreskrifvas:
att han efter genomgången ettårig militärkurs vid någon af flottans
stationer der inställer sig ånyo till genomgående af tvänne särskilda
Statsutskottets Utlåtande N:o 5.
5
repetitionskurser, hvardera på 2 månader under vintern, i enlighet med
de bestämmelser som derom af Konungen meddelas;
att han årligen, så länge han tillhör flottans reserv och så framt
han icke är till utrikes sjöfart permitterad, före mars månads utgång
till vederbörande stationsbefälhafvare uppgifver sin adress och tillämnade
verksamhet under året, så vidt den då är känd, eljest då den
blifver känd;
att han icke på längre tid än högst två månader utan vederbörligt
tillstånd vistas utom riket och dess närmast omgifvande farvatten;
att han intill 40 års ålder vid inträffande krig eller större rustningar
efter gifven kallelse inställer sig vid sin station mot åtnjutande
af reseersättning samt öfriga förmåner i likhet med underlöjtnant
vid kongl. flottan; allt i enlighet med de närmare bestämmelser,
som af Konungen meddelas.
Det vore uppenbart att endast sådan sjökapten, som i allmänhet
uteslutande trafikerade hemlandsfarvatten, kunde med fördel såsom
reservbefäl anställas. Behofvet af utbildade reservofficerare beräknades
till 80. För att med nöjaktig trygghet alltid kunna påräkna minst
detta antal torde utbildande af 10 reservofficerare årligen erfordras.
Kostnaden för 10 reservofficerares 1-driga utbildning skulle uppgå till:
dagaflöning å 3 kr.............................................. kr. 10,950: —
beklädnad å 20 kr. i månaden........................... »_2,400: — 13,350: —
För 2 repetitionskurser tillhopa 120 dagar:
dagaflöning å 3 kr............................................... kr. 3,600: -—
beklädnad å 20 kr. i månaden......................... » 800: —- 4,400: —
Summa kr. 17,750: —
förutom naturaunderhållskostnaden beräknad för 1-åriga kursen
till...................................................................................................... kr. 1,934: 50
och för båda repetitionskurserna till...................................... » 636: —■
summa kr. 2,570: 50,
hvilken senare summa likväl i staten inginge i det till naturaunderhållet
anvisade anslag.
Departementschefen redogör derefter å sid. 9 för två olika sätt,
på hvilka sålunda utbildade reservofficerare kunde beredas lifstidspension
från 55 års ålder med omkring 300 kronor årligen, af hvilka sätt
departementschefen förordar det som skulle gå ut på att vid reservofficers
antagande för honom å rånte- och kapitalförsäkringsanstalten
insätta ett af hans ålder beroende belopp, hvilket högst skulle uppgå
6
Statsutskottets Utlåtande N:o 5.
Angående anslag
till 2 miningeniörcr.
[5.]
till 639 kronor. Kostnaden för reservofficerarnes pensionering skulle
således utgöra årligen högst 6,390 kronor eller i jemnadt tal högst
6,400 kronor.
Sammanlagda kostnaden för utbildning och pensionering af reservbefäl
skulle, inberäknadt naturaunderhållet, för år 1888, under hvilket
år någon insättning för pensionering icke ifrågakomme, uppgå till
15,284 kronor 50 öre, samt enligt normalstat till 26,720 kronor 50 öre,
och sålunda utbildandet af reservofficerare (nominelt 150), hvilka i tillräckligt
antal vid förefallande behof vore att tillgå, erfordra årligen
högst omkring 178 kronor för hvardera.
Enär genom Kongl. Maj:ts förevarande förslag, enligt utskottets
förmenande, flottan skulle på billigt sätt erhålla erforderligt krigsdugligt
reservbefäl, hemställer utskottet,
att Riksdagen, under vilkor af bifall till hvad
utskottet under punkt 6:o af detta utlåtande hemstält,
må på ordinarie stat bevilja för utbildande och pensionering
af reservbefäl 24,150 kronor, deraf för förstnämnda
ändamål 17,750 kronor och för pensioneringen
6,400 kronor, samt utaf dessa belopp för år 1888
anvisa 13,350 kronor till reservbefäls utbildande.
5:o. Kongl. Maj:t har föreslagit att till aflöning åt 2 miningeniörer
må under aflöningsanslaget anvisas ett belopp af 8,000 kronor.
Vid ärendets föredragning inför Kongl. Maj:t anför statsrådet och
chefen för sjöförsvarsdepartementet till statsrådsprotokollet den 31
december 1886 (sid. 17) att till den för minväsendet erforderliga personal
hörde jemväl tekniskt bildade personer för att omhänderhafva
och vårda den dyrbara minmaterielen och hade minkomitén i sitt förslag
upptagit 3 ingeniörer. Redan till 1886 år riksdag gjordes framställning
om anställande för detta ändamål af en miningeniör vid
Karlskrona station, men Riksdagen afslog denna framställning af skäl
bland annat att frågan om bildandet af en särskild minörcorps vore
under ompröfning. Då denna fråga genom förslaget till organisation
af sjömanscorpsen skulle erhålla sin lösning, ville statsrådet nu förnya
förenämnda framställning. Vid Stockholms station erfordrades likaså,
förutom den nu på anslaget till mintillverkningspersonalen aflönade ingeniör,
ytterligare en miningeniör för såväl materielens vård som för att i
öfverstyrelsen tillhandagå med uppgörande af mineringsplaner och
dylikt. Utskottet hemställer,
Statsutskottets Utlåtande N:o 5.
7
att, under vilkor af Riksdagens bifall till hvad
utskottet under punkt 6:o af detta utlåtande liemstält,
till aflöning åt 2 miningeniörer må under aflöningsanslaget
ett belopp af 8,000 kronor anvisas.
6:o. Kongl. Maj:t liar vidare under punkter 6:o och 7:o af oAngående
statsverkspropositionen föreslagit,
att, såvida Riksdagen bifaller hvad Kongl. Maj:t föreslagit dels i vakant och mfråga
om tillökning af flottans officerscorps och utbildande af reservbefäl,
dels, under fjerde hufvudtiteln, om aflöning till stamtrupp vid Vester- corps.
norrlands bataljon, det nuvarande båtsmanshållet måtte sättas på vakans [6. o. 7.]
samt de derigenom inflytande vakansafgifter, beräknade efter de i
lagen om lindring i rustnings- och roteringbesvären den 5 juni 1885
bestämda värden, ingå bland statsverkets inkomster under vilkor:
att Riksdagen till båtsmanshållets ersättande med en till flottans
bemanning afsedd sjömanscorps, så organiserad och aflönad, som i statsrådsprotokollet
för den 31 december 1886 af chefen för sjöförsvarsdepartementet
föreslagits och den nämnda protokoll bifogade aflöningsstat
(bil. B.) närmare upptager, beviljar ett anslag på ordinarie stat af
533,797 kronor, dock att häraf under första året af den till åtta år
bestämda öfvergångstiden till den nya organisationen endast anvisas
en åttondedel eller i jemnadt tal 67,000 kronor, och att detta belopp
derefter under hvarje af de öfriga sju öfvergångsåren med ungefär en
åttondedel af hela anslagssumman årligen förhöjes;
att Riksdagen medgifver, att, till anställande af daglönare vid
flottans varf i båtsmännens ställe, förhöjning i anslaget till flottans
nybyggnad och underhåll framdeles må efter hand ega rum med högst
100,000 kronor att utgå i den mån, som det hittills vanligen vid varfven
använda antalet båtsmän icke kan genom uppfordring af qvarvarande
manskap vid båtsmanshållet erhållas, och således till hela
beloppet först sedan sådant arbetsbiträde icke vidare i följd af vakanssättningen
finnes att tillgå;
att vakanssättningen skall ega rum i mån af uppkommande afgång
inom båtsmanshållet äfvensom af skeende öfverflyttning af båtsmän
till den nya sjömanscorpsen, dock icke under öfvergångstiden till den nya
organisationen med mera än en åttondedel af nuvarande effektiva rotar
årligen, Kongl. Maj:t likväl obetaget att, om sådant erfordras och finnes
utan olägenhet för flottans bemanning kunna ega rum, medgifva en
något större årlig vakanssättning; och
att vakanssättningen skall fortfara, så länge Riksdagen anvisar
8
Statsutskottets Utlåtande N:o 5.
ityssnämnda båda anslag, äfvensom de här ofvan till reservbefälets
utbildande och pensionering äskade belopp; samt
att i sammanhang med denna sjömanscorpsens organisation den från
extra anslaget till minväsendet aflönade mintillverkningspersonalen uppföres
på ordinarie stat samt aflöningsanslaget i följd deraf förhöjes
med 13,200 kronor.
Till Kongl. Maj:ts proposition angående statsverkets tillstånd och
behof är vid femte hufvudtiteln såsom bilaga fogadt protokoll öfver
sjöförsvarsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den
31 december 1886, hvilket bland annat innehåller statsrådets och
chefens för sjöförsvarsdepartementet fullständiga redogörelse för förevarande
förslag om båtsmanshållets sättande på vakans och organisationen
af en ny sjömanscorps.
Till en början anför departementschefen följande:
»Den nuvarande båtsmansinstitutionen har visserligen, särdeles sedan
en fullständigare rekrytbildning och i sammanhang dermed varande
öfning och undervisning blifvit i vidsträcktare mån än förr åt båtsmännen
beredd, lemnat flottan en bemanning, som i vissa hänseenden måste
anses ganska tillfredsställande, synnerligen hvad beträffar snabb och
säker mobilisering, men då manskapets antal är större än behofvet af
den bemanning, som för flottan under vanliga fredliga förhållanden
kan på en gång tagas i anspråk, och båtsmännen derföre turvis med
längre mellantider uppfordras till tjenstgöring, kunna de i allmänhet
icke beredas den fullständigare öfning, som är erforderlig för danande
af fullt utbildade förhandsmän, hvarpå med nutidens mera komplicerade
sjökrigsmateriel behofvet så väl som anspråken äro större än tillförene.
Den omständigheten att båtsmännen äro antagne så att säga på lifstid
eller så länge de kunna anses tjenstdugliga, och en billig hänsyn att
icke genom en alltför stor stränghet och anspråk i berörda hänseende
pålägga rotehållarne en rekryteringsskyldighet, som ändock blifvit i
senare tider öfverklagad såsom nog mycket betungande, gör ock att
båtsmännen i allmänhet bibehållas i t jensten längre än som ur flottans
synpunkt af en fullt tidsenlig bemanning kunde vara önskligt, i det
att vid deras afskedande fråga mera måste blifva om de ännu kunna,
än om de fortfarande med hänsyn till ålder och duglighet böra tjena
qvar.
»Det skulle med afseende härpå, efter hvad mig synes, vara så
väl med god hushållning, hvilken kräfver att man för en nödtvungen
utgift skaffar sig den bästa valuta som kan erhållas, som ock med
flottans verkliga fördel och anspråk på en mera tidsenlig bemanning
Statsutskottets Utlåtande N:o 5.
9
mest förenligt att ställa det nuvarande båtsmanshållet på vakans och
att använda de inflytande vakansafgifterna eller deremot svarande statsanslag
till uppsättande af en för flottans bemanning afsedd sjömanscorps,
som icke vore talrikare än behofvet kräfde och derföre kunde gifvas
all den utbildning och öfning, som erfordrades, och hvars manskap,
antaget för en bestämd kortare kapitulationstid, icke komme att i
tjensten qvarblifva längre än det vore i alla hänseenden fullt tjenstdugligt
samt efter erhållet afsked under hela den tid, detsamma såsom
värnpligtigt qvarstod, kunde vid krigstillfällen lemna flottan en duglig
reservmanskapsstam, hvarpå för närvarande tillgång icke finnes. Och
då nu i allt fall fråga måste blifva om uppsättande af en särskild
personal för handhafvande af det fasta minförsvaret, har jag trott rätta
tidpunkten vara inne att på en gång söka åvägabringa den förändring
i organisationen af det för sjöförsvaret behöfliga stammanskap, som
jag sålunda ansett böra vidtagas.»
Sedan departementschefen derefter upplyst, att rust- och rotehållarne,
med få undantag, på derom genom Kongl. Maj:ts befallningshafvande
i orterna gjorda förfrågningar, förklarat sig önska vakanssättningen,
redogör departementschefen för de förslag, som varit uppgjorda
till anskaffande af stamtrupp för flottan under förutsättning af
båtsmanshållets upphörande: dels 1882 års sjöförsvarskomités (sidd. 19
och 20), dels Kongl. Maj:ts till 1883 års riksdag afgifna (sid. 20), dels
s. k. minkomiténs af den 15 januari 1886 (sidd. 21 och 22) och dels
ett utarbetadt af flottans stab (sid. 23). Af anförda skäl förklarar
departementschefen sig icke kunna obetingadt biträda det al flottans
stab uppgjorda förslaget till organisation af stamtrupp för flottan, hvaremot
han ansåge att på de hufvudgrunder, minkomitén föreslagit, en
i alla hänseenden fullt tillfredsställande organisation af flottans stamtrupp
kunde byggas, om dervid tillsåges, att de utaf chefen för flottans
stab påpekade olägenheter i möjligaste mån afhjelptes eller undanröjdes.
Derefter framställer departementschefen en jemförelse emellan det
för 1883 års Riksdag framlagda och det af minkomitén afgifna (sidd.
24 och 25) förslaget, hvarvid departementschefen förklarar sig icke
kunna biträda det senare i hvad det afser att nedsätta numerären å
den nya sjömanscorpsen till 3,600 man, utan vidblifver att denna corps
borde utgöras af 4,000 man, samt fortsätter:
»I likhet med såväl minkomitén som chefen för flottans stab finner
jag nödigt, att denna sjömanscorps utgöres af en del fast och för
längre tid anstäldt, i ständig tjenstgöring under hela tjenstetiden vaBih.
till Riksd. Prot. 1887. B. 4 Sami. 1 Afd. S Haft. 2
10
Statsutskottets Utlåtande N:o 5.
rande manskap och en del värfvadt, som hålles i tjenstgöring endast
en del af sin tjenstetid och är permitteradt den öfriga. Visserligen
har sjöförsvarskomitén såsom grundsats uttalat, att det enda rigtiga
vore att hygga stammen i sin helhet på en och samma grund, och
bereda alla tillfälle till samma utbildning, men om också detta kan vara
teoretiskt rigtigt, är det dock förenadt med så stora svårigheter i den
praktiska tillämpningen att tanken på en organisation af sjömanscorpsen
på denna grund måste öfvergifvas. En ständig fast stamtrupp af den
styrka krigsbehofvet förutsätter skulle medföra så betydliga kostnader
i jemförelse med de nuvarande, att redan detta förbjuder en sådan
anordning och, då en dylik stam skulle blifva alltför stor för det vanliga
fredsbehofvet, skulle svårigheter uppstå att hålla densamma i jemn
öfning och gifva alla samma utbildning, om icke högst betydligt ökade
anslag till såväl materiel som öfningar finge tagas i anspråk. En helt
och hållet värfvad, för kortare tid anstäld stam skulle deremot icke
kunna påräknas medgifva utbildning af första klassens manskap och
derur af det för flottan behöfliga underbefäl, hvarföre det ock med
den nuvarande organisationen befunnits nödigt att för berörda ändamål
jemte båtsmansinstitutionen hafva fast anstäld-a, ständigt tjenstgörande
matros- samt eldare- och handtverkskompanier.))
En fast stam till den numerär, som behöfves för att derur utbilda
nödigt antal första klassens manskap och underbefäl, och en värfvad
stam till fyllande af behofvet af stammanskap i öfrigt, vore fördenskull,
enligt departementschefens mening, den enda utväg, som borde
anlitas, då fråga blefve att ersätta det nuvarande båtsmanshållet med
en ny sjömanscorps.
»Enligt beräkningar», fortsätter departementschefen, »som jag verkstält
med ledning af dels inom staben upprättade besättningslistor dels
från stationerna införskaffade upplysningar, har jag funnit behofvet af
stammanskap för flottan vara under fredsöfningarna sommartid omkring
2,550 man, vintertid omkring 2,200 man, under större rustningar och
för krigsbehof 4,000 man, hvartill kommer nödig reserv för afgång
under kriget. Då jag nu ansett stamtruppens hela styrka böra utgöra
4,000 man, hvaraf 1,100 man skulle vara fast anstäldt, ständigt tjenstgörande
manskap och 2,900 man värfvadt, skulle för fyllande af manskapsbehofvet
under de vanliga fredsöfningarna sommartiden erfordras,
utöfver den ständigt tjenstgörande fasta stammen 1,100 man, 1,450
man eller hälften af den värfvade stammen. Skulle denna värfvade
stam, på sätt minkomiténs förslag innehåller, antagas för en tid af tio
år och således rekryteras med en tiondedel årligen eller med 290
Statsutskottets Utlåtande N:o 5.
11
man, erfordrades alltså fem årsklasser af det värfvade manskapet i
tjenstgöring under sommaröfningarna, ocli således skulle antingen utbildningstiden
bestämmas till fem år i stället för de af komitén föreslagna
fyra åren eller en årsklass regelbundet under första året af sin
permissionstid till tjenstgöring inkallas. Då likväl en sålunda förlängd
utbildningstid skulle vara både obehöflig och medföra en icke oansenlig
kostnad samt äfven vålla, att den för vintern öfverflödiga delen af
manskapsstyrkan på detta sätt blefve större än efter minkomiténs förslag,
och då å andra sidan, såsom förut nämnts, jag ansett inkallandet
af permitteradt manskap icke böra vara regel utan endast i särskilda
undantagsfall ega rum, har jag funnit lämpligaste utvägen vara att
bestämma en kortare värfningstid och att sätta denna till åtta år.
Den årliga rekryteringen skulle härigenom blifva 362 å 363 man, och
fyra årsklasser af det värfvade manskapet, 1,450 man, motsvara hvad
som för fredsöfningarna sommartiden behöfver af detta manskap tagas
i anspråk. Men härtill kommer ock att det sålunda uppkommande
rekrytantalet ungefär motsvarar skilnaden i behofvet af manskap vinteroch
sommartid under fred, samt att, om utbildningstiden bestämmes
till tre är och fem månader i stället för fyra år, sålunda att man sommartid
har inne 4 årsklasser och vintertid 3 årsklasser af det värfvade
manskapet, man undviker att på vintern hålla större manskapsstyrka i
tjenstgöring än behofvet kräfver; och då en sålunda till tre år och
fem månader nedsatt tjenstgöringstid kan anses fullt tillräcklig, helst
två år i allmänhet visat sig vara nog för utbildande af 2:dra klassens
sjömän, har jag trott mig böra vidtaga äfven denna förändring af
minkomiténs förslag. Genom ofvanberörda nedsättning af värfningstiden
till 8 år uppkommer icke blott en stor besparing i den kostnad,
som eljest skulle blifvit följden af sjömanscorpsens ökande till 4,000
man, enär aflöningen till permitteradt manskap utgår under två års
kortare tid, utan äfven den afsevärda fördelen att, under antagande
att manskapet i allmänhet värfvas vid 20 års ålder, och då jemlikt
§ 34 värnpligtslagen detsamma efter afskedet tillhör beväringen till
och med 32 års ålder, en reserv af utbildadt stammanskap erhålles,
motsvarande 4 årsklasser värfvadt manskap eller 1,450 man.
I enlighet med det nu anförda anser jag den sjömanscorps, som
skall ersätta det nuvarande båtsmanshållet, böra sålunda organiseras:
de nuvarande matros- samt eldare- och handtverkskompanierna uppbringas
till en styrka af 1,100 man, som utgör sjömanscorpsens fasta
stam med den förändrade fördelning på särskilda yrkesklasger, som här
nedan sägs;
12
Statsutskottets Utlåtande N:o 5.
en värfvad stamtrupp af 2,900 man uppsattes med en antagningstid
af 8 år samt rekryteras med 362 å 363 man om året;
tjenstgöringstiden för manskapet i den fasta stammen bestämmes
hufvudsakligen i enlighet med derför nu gällande föreskrifter;
det värfvade manskapet skall tjenstgöra oafbrutet under tre år
och fem månader, räknadt från och med maj månad det år inträdet i
tjenstgöring egt rum till och med september månad det tredje derpå
följande året, efter hvilken tids förlopp manskapet permitteras, dock
med skyldighet att på kallelse infinna sig till tjenstgöring.
På detta sätt skulle för flottans behof finnas tillgängligt vintertid
ett antal af 2,187 man och sommartid ett antal af 2,550 man, och inkallande
af permitteradt manskap endast behöfva ifrågakomma i händelse
af krig eller större rustningar, vid hvilka tillfällen i allmänhet
någon längre tids förberedelser lära erfordras.))
Sedermera redogör departementschefen (å sid. 29—33) för den
nya sjömanscorpsens fördelning i yrkesafdelningar och tjenstbarhetsklasser
sålunda, att corpsen skulle bestå af 2,800 matroser, 355 eldare,
125 handtverkare, 320 minörer och 400 fästningsartillerister samt vara
indelad i 3 tjenstbarhetsklasser: l:a klassens sjömän, omfattande 260
underofficerskorporaler och 700 första klassens förhandsmän, 1,950 andra
klassens sjömän samt 1,090 tredje klassens sjömän. Vidare skulle
corpsen fördelas på kompanier, dock icke så, som minkomitén föreslagit,
eller att det fast anstälda och det värfvade manskapet bildade särskilda
kompanier. Utbildningen, tjenstgöringen och aflöningsvilkoren under
tjenstgöringstiden skulle för båda slagen manskap blifva desamma och
den så att säga klasskilnad, som nu funnes mellan båtsmän och matroser
och som lätteligen kunde uppstå mellan det fasta och värfvade
manskapet, om de skulle tillhöra skilda kompanier, borde lättare förebyggas,
om de kände sig såsom medlemmar i en gemensam enhet.
Deremot syntes den särskilda utbildning, de olika yrkesafdelningarna
fordra, påkalla dessas skiljande i särskilda kompanier, med iakttagande
af att handtverkareafdelningen utan olägenhet borde kunna sammanföras
med eldareafdelningen. Matrosafdelningen skulle sålunda fördelas
på 10, eldare- och handtverksafdelningen på 2, minörafdelningen på 2
och fästningsartilleriafdelningen på 2 kompanier. Till Stockholms station
skulle af sjömanscorpsen höra 1,280 man, af hvilka 840 man tjenstgörande
sommartid och 730 man vintertid samt till Karlskrona station
2,720 man, af hvilka 1,710 man tjenstgörande sommartid och 1,457
man vintertid.
Beträffande den nya sjömanscorpsens aflöning fortsätter departementschefen
på följande sätt:
Statsutskottets Utlåtande N:o 5.
13
»Vid bestämmandet af aflöningen för manskapet vid den föreslagna,
sålunda organiserade sjömanscorpsen har jag lika med minkomitén
funnit den för de nuvarande matros- samt eldare- och handtverkskompanierna
faststälda aflöningsstat böra läggas till grund, hvarvid, då
jag likaledes delar den af komitén uttalade åsigt att för främjande af
manskapets utbildning löne- och tjenstb arbetsklasserna höra följas åt, äfvensom
att underofficerskorporalerna höra utgöra en särskild högsta löneklass
jag ansett de nuvarande 5 löneklasserna böra reduceras till 4 genom
att, såsom minkomitén föreslagit, borttaga den nuvarande tredje löneklassen.
Den för första löneklassen af eldareafdelningen i nuvarande
stat bestämda högre dagaflöning bör äfven tillämpas på första löneklassen
af minörafdelningen. I öfverensstämmelse härmed skulle således
underofificerskorporaler tillhöra första löneklassen och erhålla i
månadslön 30 kronor samt i dagaflöning 50 öre, eller, om de tillhörde
minör- eller eldareafdelning, 80 öre; första klassens sjömän tillhöra
2:dra löneklassen med månadslön af 20 kronor och dagaflöning af 50
öre; andra klassens sjömän 3:dje löneklassen med månadslön af 10
kronor och dagaflöning af 40 öre samt tredje klassens sjömän 4:de
löneklassen med månadslön af 5 kronor och dagaflöning af 20 öre.
Lönernas antal inom de särskilda löneklasserna böra alltså med hänsyn
till manskapets antal inom de olika tjenstbarhetsklasserna bestämmas till
63 löner i l:a löneklass med den högre dagaflöningen,
197 löner i l:a löneklass med den lägre dagaflöningen,
700 löner i 2:a löneklass, deraf 595 för det fast anstälda och 105
för det värfvade manskapet,
1,950 löner i 3:dje löneklass, deraf 120 för det fast anstälda och
1,830 för det värfvade manskapet,
1,090 löner i 4:de löneklass, deraf 125 för det fast anstälda och
965 för det värfvade manskapet,
med iakttagande likväl härvid att, om det sålunda bestämda antalet
manskap i någon af de tre högre löneklasserna icke finnes fulltaligt,
de löner, som i följd deraf sakna innehafvare, må till så stor del, som
erfordras, användas till aflöning åt manskap i lägre löneklass.
Nämnda aflöningsförmåner skulle tillkomma det fast anstälda manskapet
likasom det värfvade under tjenstgöringstiden. Under permissionstiden
skulle det värfvade manskapet endast erhålla för tiden belöpande
månadslön efter innehafvande löneklass, hvilken aflöning med
halfva beloppet skulle till den permitterade sjömannen utbetalas vid
hvarje års slut, och icke, såsom minkomitén ifrågasatt, månatligen,
dels emedan detta skulle med afseende å kontrollen medföra stora
14
Statsutskottets Utlåtande N:o 5.
svårigheter och vålla icke obetydligt besvär, dels ock emedan, om den
permitterade erhölle ett jemförelsevis betydligt penningebelopp på en
gång under en tid, då han saknade sysselsättning i sitt }7rke, detta
säkerligen skulle vara honom till mera verkligt gagn, än om han erhölle
det i flera småposter och jemväl på tider, då han för sitt uppehälle
vore deraf mindre i behof. Återstoden af månadslönen skulle
innehållas och genom kompanichefens försorg för den permitterades
räkning insättas i sparbank att utbetalas vid uttjent kapitulationstid,
men dessa insatta medel skulle vara förverkade i händelse den, för
hvilken de blifvit insatta, underlät någon af de åligganden i afseende
på hans inställelse till tjenstgöring under permissionstiden, som kunde
varda föreskrifna, hvarigenom vunnes större sannolikhet att permitteradt
manskap skulle låta sig angeläget vara att inställa sig, då inkallelse
till tjenstgöring ifrågakomma. De medel, som kunde varda på
förenämnda sätt förverkade, anser jag likväl icke böra, på sätt, minkomitén.
föreslagit, ingå till en under amiralitetskrigsmanskassans direktion
stäld invalid- och pensionsfond för manskap vid de värfvade
kompanierna, utan i stället till en rekryteringsfond, från hvilken lega
till manskap, som måste antagas i stället för sådana, som afvikit, innan
de uttjent sin kapitulationstid, borde utgå. Jemte den ofvan bestämda
aflöningen skulle den värfvade sjömannen bekomma 50 kronor vid antagningen
såsom lega samt i ersättning för inställelse vid rendezvousplatsen
vid början af tjenstgöringstiden 10 kronor och för hemförskaffning
från stationen vid tjenstgöringstidens slut 20 kronor. Härförutan
skulle stammanskapet, det fast anstälda såväl som det värfvade,
under sin tjenstgöring erhålla beklädnad, sängservis, nat-uraunderhåll,
sjukvård och inqvartering eller ersättning derför.»
»Kostnaden för sjömanscorpsen, så organiserad och aflönad som jag
nu omförmält, skulle, på sätt af bilagorna A och B närmare synes,
utgöra:
till aflöning, dagaflöningen beräknad för 245 dagars tjenstgöring i
land, enär dagaflöningen under sjö tjenstgö ring bestrides af anslaget
till flottans öfningar,
för den fasta stammen.................................................. 385,553: —
och för den värfvade stammen, inberäknadt lega 390,981: •—
till beklädnad, beräknad efter 108 kronor per man,
samt sängservis, beräknad till 3 kronor per man:
för den fasta stammen.................................................. 122,100: —
och för den värfvade........................................................ 140,803: 50,
transport 1,039,437: 50
Statsutskottets Utlåtande N:o 5.
15
transport 1,039,437: 50
till natur aunderhåll, beräknadt för 245 dagar i land
efter 52 öre och för 120 dagar till sjös efter 53 öre:
för den fasta stammen...................................................... 210,100: —
och för den värfvade.................................................... 236,203: 25,
till ersättning för inställelse å 10 kronor per man
och hemför skaffning å 20 kronor per man åt 363 man .. 10,890: —
inqvartering skostnad beräknad efter 8 kronor per man:
för den fasta stammen.................................................. 8,800: —
och för den värfvade...................................................... 9,906: —
eller tillhopa 1,515,336
75.
En jemförelse mellan detta kostnadsbelopp och kostnaden för sjömanscorpsen
efter det af minkomitén framstälda förslag, sistnämnda
kostnad beräknad efter samma grunder som den förra, visar, att sjömanscorpsen,
sådan jag föreslagit dess organisation, blifver något billigare,
ehuru den är 400 man starkare, och såsom mig synes bör kunna anses
minst lika tjenstduglig; beroende detta fördelaktiga förhållande i fråga
om kostnaden dels, såsom redan förut är antydt, på den 2 år kortare
kapitulationstiden, dels ock derpå att icke under någon tid ett obehöfligt
stort antal manskap hålles inne på stationerna och uppbär dagaflöning.
»
Enligt departementschefens redogörelse å sid. 36 skulle hela tillökningen
i aflöning sanslag et i anledning af sjömanscorpsens omorganisation
uppgå till 533,797 kronor. Ett annat anslag, som i väsentlig
mån berördes af sjömanscorpsens omorganisation, vore anslaget till flottans
nybyggnad och underhåll, enär den ganska ansenliga arbetsstyrka
af båtsmän, som varfven haft till sitt förfogande, med den nya organisationen
komme att försvinna. Enligt från varfscheferne infordrade
uppgifter angående de kostnader, som skulle erfordras för aflöning af
daglönare å varfven till ersättning för de dagsverken båtsmännen utgjort,
skulle dessa kostnader uppgå för Stockholms station till omkring
34,000 kronor, som borde bestridas från nybyggnads- och underhållsanslaget,
och för Karlskrona station till 114,000 kronor i sin
helhet, deraf åtminstone omkring 60 procent kunna antagas böra utgå
från sistberörda anslag. Då detta anslag visat sig så otillräckligt för
de utgifter, för hvilka det vore afsedt, att angelägna arbeten i regeln
måst eftersättas och Kongl. Maj:t funnit nödigt att till 1886 års Riksdag
göra framställning om anslagets förhöjning, en framställning, som
endast till en del vann bifall, vore det klart att ersättning måste be
-
16
Statsutskottets Utlåtande N:o 5.
redas varfven för den arbetsstyrka de sålunda förlorat, och det blefve
fördenskull nödigt i följd af sjömanscorpsens omorganisation för att höja
anslaget till flottans nybyggnad och underhåll, så att daglönare måtte
kunna vid varfven anställas i stället för den der förut använda båtsmansstyrkan.
Denna förhöjning borde, sedan organisationen af den
nya sjömanscorpsen blifvit genomförd, utgå med ett belopp af 100,000
kronor, deraf 34,000 beräknats för Stockholms station och 66,000
kronor för Karlskrona station. Summan af anslagsförhöjningen i följd
af båtsmanshållets vakanssättning och uppsättande af en sjömanscorps,
så organiserad som nu omförmälts, skulle således komma att utgöra
633,797 kronor
De
till bestridande af de sålunda erforderliga utgifterna för sjömanscorpsens
ombildning afsedda vakansafgifterna hade med tillämpning
af de värden å prestationerna för hvarje rusthåll eller rote, som genom
lagen om lindring i rustnings- och roteringsbesvären den 5 juni
1885 blifvit bestämda, beräknats till 618,180 kronor. Genom den nya
organisationen hade derjemte det nu utgående anslaget till durchmarschkostnader,
30,000 kronor, från hvilket hufvudsakligen blifvit bestridda
kostnaderna för uppfordrade båtsmäns befordrande till och från stationerna,
ansetts blifva obehöfligt, samt — sedan 10,000 kronor deraf
öfver förts till ökande af anslaget till rese- och traktamentspenningar,
från hvilket anslag ersättningarne för det värfvade manskapets inställelse
och hemförskaffning skulle utgå — kunna till återstående delen,
20,000 kronor, påräknas för den nya organisationens genomförande.
På sådant sätt skulle tillgångarne för detta ändamål utgöra tillhopa
638,180 kronor eller 4,383 kronor mera än ofvanberörda erforderliga
anslagsförhöjningar, utvisande att den nya sjömanscorpsen skulle blifva
så mycket billigare än kostnaden för den nuvarande bemanningen, då
naturaprestationernas värde dervid medräknas; ett resultat, som borde
få anses desto mera tillfredsställande, som organisationen äfven omfattade
den för de nuvarande förhållandena erforderliga minörcorpsen.
I sammanhang med sjömanscorpsens ombildning borde ock mintillverkningspersonalen,
hvars manskap inginge bland de nuvarande eldareoch
handtverkskompanierna, ehuru det åtnjöte aflöning från extra anslaget
till minväsendet, öfverföras till ordinarie stat. Detta föreslogs
äfven i sammanhang med 1883 års organisationsförslag. Af den derför
utgående kostnad 19,885 kronor 75 öre skulle, enligt af marinförvaltningen
då uppgjord fördelning på vederbörliga riksstatsanslag, belöpa
på anslaget till aflöning 13,202 kronor 50 öre, på anslaget till
flottans nybyggnad och underhåll 3,935 kronor, beklädnadsanslaget 540
Statsutskottets Utlåtande N:o 5.
17
kronor och anslaget till naturaunderhåll 2,208 kronor 25 öre. Någon
förhöjning af sistberörda tre ordinarie anslag torde i följd af öfverflyttningen
icke erfordras, hvaremot aflöuingsanslaget måste ökas med
i rundt tal 13,200 kronor.
Enär det vore för organisationens genomförande i hög grad hinderligt,
om vakansafgifterna skulle direkte anvisas för bestridande af
kostnaderna för organisationen, ansåge departementschefen (sid. 38)
bäst att vakansafgifterna inginge bland statens inkomster och att anslag
till de för organisationens genomförande behöfliga belopp i stället
anvisades under femte hufvudtiteln; och som dessa anslag blifvit i
normalstaten beräknade till vakansafgifternas, utan hänsyn till medgifven
lindring, oafkortade värde 618,180 kronor, skulle följa att do
till lindring af rustnings- och roteringsbesvären nu anvisade 162,000
kronor såsom deri inbegripna komma att ur denna stat utgå.
Enligt beräkningar, meddelade å sidd. 38 och 39, skulle efter den
föreslagna organisationens genomförande den ordinarie kostnaden för
sjöförsvaret, jemförd med den för år 1887, minskas med omkring
204,000 kronor, eller, om derifrån afdroges de 120,181 kronor för indragnings-
och reservstaterna, som äfven med den nuvarande organisationen
framdeles skulle besparas, med omkring 84,000 kronor.
Öfvergången från den nuvarande organisationen till den nya borde
ega rum under lika lång tid, som det värfvade manskapets kapitulationstid
eller 8 år och taga sin början redan med år 1888. Den värfvade
stamtruppens upprättande såväl som tillökningen i den fasta
stammen skulle alltså ske med en åttondedel årligen.
På det att flottan under öfvergångstiden icke måtte komma i mistning
af nödig bemanning, borde vakanssättningen icke få ega rum för
större antal än en åttondedel af nu varande antal effektiva rotar eller
för 587 rotar årligen. För de rotar eller rusthåll, hvilkas innehafvare
icke velat medgifva vakanssättning, kornrne uppsättande af båtsmän
att fortfarande som hittills ega rum och desse att till tjenstgöring
uppfordras enligt nu gällande bestämmelser för att sedan organisationen
af sjömanscorpsen blifvit genomförd uteslutande användas vid arbeten
å varfven. Beträffande rote- eller rusthåll, som anmält sig till
vakanssättning, men icke kunnat för året medgifvas denna förmån,
skulle, på det å ena sidan icke en med hänsyn till manskapsbehofvet
alltför stor vakanssättning måtte ske och å den andra de båtsmanshålsskyldige
icke onödigtvis betungas med rekrytering, på Kong!.
Maj:ts pröfning bero, huruvida vakansafgift finge erläggas eller om ny
båtsman skulle antagas, i hvilket senare fall likväl vederbörande komBih.
till Biksd. Prof. 1887. 11. 4 Sami. 1 Åfd. 3 Iiäft. 3
18
Statsutskottets Utlåtande N:o 5.
partichef borde tillse, att vid antagningen det vilkor i kontraktet intoges,
att den antagne, så snart tillfälle dertill yppade sig, komrne att
öfvergå till den nya sjömanscorpsen.
Ville man, fortsätter departementschefen å sid. 42, i händelse sådant
framdeles visade sig behöfligt, påskynda afgången af manskapet
vid båtsmanshållet, torde sådant, på sätt sjöförsvarskomitén föreslagit,
lämpligast kunna ske genom att tillförsäkra dem pensionsrättigheter
vid tidigare ålder än den derför nu bestämda, och torde kostnaden
härför, sedan numerären genom afgång och öfverflyttning till den nya
sjömanscorpsen nedgått, kunna begränsas inom det för båtsmännens pensionering
nu utgående belopp 69,548 kronor.
Slutligen yttrar departementschefen: »För att den nu af mig
ifrågasatta förändrade organisationen af sjömanscorpsen skall för flottan
medföra all den fördel, som dermed är afsedd och kan vinnas, fordras
ovilkorligen att nödigt befäl och reservbefäl tillika finnes; och då organisationen
förutsätter den effektiva officersstyrka, jag här ofvan
genom förslaget om officerscorpsens tillökning velat åstadkomma, samt
äfven inom Riksdagen den mening uttalats af dem, som hittills motsatt
sig förslaget om officerscorpsens tillökning, att denna tillökning
skulle ske i sammanhang med organisationen af flottans personal i
öfrigt, har jag ansett sjömanscorpsens ombildning på nu föreslaget sätt
endast böra ega rum, så framt denna framställning om officerscorpsens
tillökning äfvensom den om reservbefälets utbildande vinner bifall.»
Rörande ofvan omförmälda förslag till inrättande af en stamtrupp
vid Vesternorrlands bataljon får utskottet hänvisa till sitt utlåtande
angående regleringen af riksstatens fjerde hufvudtitel.
Till statsrådsprotokollet äro jemväl fogade fyra bilagor:
Bil A. »Beräkning af kostnaden för den nya sjömanskorpsen»,
Bil. B. »Stat för kongl. flottans sjömanscorps»,
Bil. C. Normalstat för femte hufvudtiteln, efter nya organisationens
genomförande, samt
Bil. D. Jemförelsetablå mellan nuvarande kostnader för sjöförsvaret
med lotsverket m. m. och samma kostnader, enligt det nya
organisationsförslaget, såväl under öfvergångstiden åren 1888—1895
som enligt föreslagen normalstat.
Statsutskottets Utlåtande N:o 5.
19
Frågan om båtsmanshållets sättande på vakans och inrättande af
en ny sjömanscorps har flere gånger varit föremål för Riksdagens förhandlingar.
Man har erkänt, att det nuvarande båtsmanshållet icke
vore en tidsenlig institution. Särskildt har man, såsom departementschefen
till statsrådsprotokollet anfört, fäst sig vid att båtsmännens
antal vore större än hvad flottans behof kräfde och att tillfälle att
bereda alla den utbildning, som numera vore för en flottas bemanning
erforderlig, saknades dels på grund af den stora kostnad sådan öfning
skulle medföra, dels ock emedan svårigheter mötte uti sjelfva den nuvarande
båtsmansorganisationen. Äfven vore af båtsmännen en del
för gamla för att kunna anses fullt tjenstdugliga.
Såsom här ofvan finnes omförmäldt hafva ock redan tillförene
flera förslag till anskaffande af en ny stamtrupp för flottan under
förutsättning af båtsmanshållets sättande på vakans blifvit uppgjorda.
Dessa hafva emellertid på grund af mot dem gjorda anmärkningar
icke ansetts antagliga. Det nu af Kongl. Maj:t framlagda synes utskottet
deremot erbjuda de fördelar, man afser att vinna. Bland dem
vill utskottet särskildt framhålla: att den nya sjömanscorpsen skulle
erhålla en för krigsbeliof afpassad styrka, men att genom den organisation
statsrådsprotokollet utvisar, ej mera manskap skulle vid
hvarje tid vara i tjenstgöring, än som erfordrades för truppens
och befälets utbildning och öfning; att genom ökad öfning manskapet
skulle erhålla större tjenstduglighet än det nuvarande båtsmanshållet;
att tillökningen i corpsens stat och underhållskostnad icke
komme att öfverstiga de till statsverket inflytande vakansafgifterna;
att då corpsen i sig inneslöte alla för en flotta nödiga yrkesafdelningar,
och den klasskilnad, som nu till stort men för disciplinen förefunnes
mellan matroser och båtsmän, komme att upphöra, den nya
sjömanscorpsen skulle erhålla erforderlig enhet och sammanhållning;
samt att öfvergången från den gamla till den nya organisationen synes
vara så anordnad, att densamma kan försiggå utan vid slika fall vanliga
slitningar. Då man alltså utan någon ytterligare kostnad för
statsverket skulle genom förevarande förslags antagande erhålla en
bättre bemanning för flottan än den nuvarande, på samma gång som
den länge önskade åtgärden att sätta hela båtsmanshållet på vakans
blefve genomförd, anser utskottet sig böra tillstyrka bifall till förslaget.
Kongl. Maj:t har föreslagit det vilkor, att vakanssättningen skall
fortfara endast så länge Riksdagen anvisar de af Kongl. Maj:t äskade
20
Statsutskottets Utlåtande N:o 5.
anslag till organisationens genomförande, hvaremot utskottet icke har
något att erinra. De fördelar, som genom förslagets antagande skulle
beredas rust- och rothållarne, blefve emellertid så godt som illusoriska,
derest desse — för den möjlighet att vakanssättningen, till följd af Riksdagens
anslagsvägran, i en framtid skulle upphöra -— vore nödsakade
att fortfarande underhålla rotehus och torp. Oaktadt, enligt utskottets
förmenande, en sådan anslagsvägran förefaller osannolik, anser utskottet
dock nödigt såsom vilkor för förslagets antagande föreslå, att rust- och
rotehållarne vid båtsmanshållet under vakanstiden må befrias från skyldighet
att underhålla rotetorp och rotehus äfvensom från alla öfriga
naturaprestationer eller utgifter utöfver de blifvande vakansafgifterna.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt får utskottet på sådant
sätt tillstyrka bifall till Kongl. Maj:ts framställning, att utskottet hemställer:
a)
att, under vilkor att Riksdagen bifaller hvad
Kongl. Maj:t föreslagit dels i fråga om tillökning af
flottans officerscorps och utbildande af reservbefäl, dels,
under fjerde hufvudtiteln, om aflöning till stamtrupp
vid Vesternorrlands bataljon, det nuvarande båtsmanshållet
må sättas på vakans samt de derigenom
inflytande vakansafgifter, beräknade efter de i lagen
om lindring i rustnings- och roteringsbesvären den
5 juni 1885 bestämda värden, ingå bland statsverkets
inkomster under vilkor:
dels att Riksdagen till båtsmanshållets ersättande
med en till flottans bemanning afsedd sjömanscorps af
4,000 man, så organiserad, att de nuvarande matrossamt
eldare- och handtverkskompanierna uppbringas
till en styrka af 1,100 man, som utgör sjömanscorpsens
fasta stam; att en värfvad stamtrupp af 2,900 man
uppsattes med en antagningstid af 8 år samt rekryteras
med 362 å 363 man om året; att tjenstgöringstiden
för manskapet i den fasta stammen
bestämmes hufvudsakligen i enlighet med derför nu
gällande föreskrifter; och att det värfvade manskapet
skall tjenstgöra oafbrutet under tre år och fem
månader, räknadt från och med maj månad det
år inträdet i tjenstgöring egt rum till och med
Statsutskottets Utlåtande N:o 5.
21
september månad det tredje derpå följande året,
efter hvilken tids förlopp manskapet permitteras,
dock med skyldighet att på kallelse infinna sig
till tjenstgöring; samt aflöncid på sätt härvid såsom
Bil. I fogade stat närmare utvisar, beviljar
ett anslag på ordinarie stat af 533,191 kronor,
dock att häraf under första året af den till åtta
år bestämda öfvergångstiden till den nya organisationen
endast anvisas en åttondedel, eller i jemnadt
tal 67,000 kronor, och att detta belopp derefter under
hvarje af de öfriga 7 öfvergångsåren med ungefär
en åttondedel af hela anslagssumman årligen förhöjes;
dels
att Riksdagen medgifver, att till anställande
af daglönare vid flottans varf i båtsmännens ställe
förhöjning i anslaget till flottans nybyggnad och underhåll
framdeles må efter hand eg a rum med högst
100,000 kronor, att utgå i den mån, som det hittills
vanligen vid varfven använda antalet båtsmän icke
kan genom uppfordring af qvarvarande manskap vid
båtsmanshållet erhållas, och således till hela beloppet
först sedan sådant arbetsbiträde icke vidare i
följd af vakanssättningen finnes att tillgå;
dels att vakanssättningen skall ega rum i mån
af uppkommande afgång inom båtsmanshållet äfvensom
af skeende öfverflyttning af båtsmän till den
nya sjömanscorpsen, dock icke under öfvergångstiden
till den nya organisationen med mera än en åttondedel
af nu varande effektiva rotar årligen, Kongl.
Maj:t likväl obetaget att, om sådant erfordras och
finnes utan olägenhet för flottans bemanning kunna
eg a rum, medgifva en något större årlig vakanssättning
;
dels att vakanssättningen skall fortfara, så länge
Riksdagen anvisar nyssnämnda båda anslag äfvensom
de här ofvan till reservbefäls utbildande och
pensionering äskade belopp; och
dels att rust- och rotehållarne vid båtsmanshållet
under vakanstiden äro frie från skyldigheten att underhålla
rotetorp och rotehus, äfvensom från alla öfriga na
-
Angående aflöning
till flottans
corpser och
stater.
[8.]
22 Statsutskottets Utlåtande N:o 5.
turaprestationer eller utgifter utöfver de blifvande
vakansafgifterna; samt
b) att i sammanhang med denna sjömanscorpsens
organisation den från extra anslaget till minväsendet
aflönade mintillverkningspersonalen uppföres på ordinarie
stat, samt aflöningsanslaget i följd deraf förhöjes
med 13,200 kronor.
7:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att, i öfverenstämmelse med hvad
i den kongl. propositionen angående statsverkets tillstånd och behof
under punkterna 1—7 af denna hufvudtitel hemstälts, anslaget till aflöning
för flottans corpser och stater, nu utgörande 1,211,184 kronor,
måtte förhöjas med följande belopp:
för utbildande af reservbefäl.............................. kr. 13,350: —
till aflöning åt 2 miningeniörer....................... )) 8,000: —
till påbörjande af sjömanscorpsens uppsättning
...................................................................... » 67,000: —
till aflöning åt mintillverkningspersonalen .. » 13,200: — 101,550: —
hvarigenom anslaget komme att uppgå
till 1,312,734 kronor.
Då utskottet tillstyrkt bifall till hvad Kongl. Maj:t i nämnda punkter
föreslagit, får utskottet, med hänvisning till punkterna 1—6 af dess
betänkande angående denna hufvudtitel, hemställa,
att, under vilkor af Riksdagens bifall till hvad utskottet
under punkterna 4:o, 5:o och 6:o af detta utlåtande
hemstält, anslaget för flottans corpser och stater, nu utgörande
1,211,184 kr., må, förhöjdt med följande belopp:
för utbildande af reservbefäl.............. kr. 13,350: —
till aflöning åt 2 miningeniörer ......... » 8,000: —
till påbörjande af sjömanscorpsens uppsättning
.......................................... » 67,000: —
till aflöning åt den på ordinarie stat
öfverflyttade mintillverkningspersonalen.
....................................... » 13,200: —
eller tillhopa kr. 101,550: —
uppföras till 1,313,734 kronor.
Statsutskottets Utlåtande N:o 5.
23
8:o. Kongl. Maj:t har föreslagit:
att Riksdagen må medgifva, att hvad af anslaget till ersättning
för vakanta rusthållsnummer i Blekinge län och Södra Möre härad af
Kalmar län icke redan på grund af 1872 och 1876 årens riksdagsbeslut
bör inräknas bland tillgångarne till aflöning för flottans corpser och
stater må för genomförande af den år 1876 beslutade löneregleringen
under år 1888 användas; och
att i öfrigt för denna lönereglerings genomförande under år 1888
ett anslag af 50,000 kronor må å extra stat för samma år anvisas, att
gemensamt med anslaget till aflöning för flottans corpser och stater
redovisas.
Med erinran, att Kongl. Maj:ts nu gjorda framställningar öfverensstämma
med hvad vid föregående riksmöten blifvit af Kongl. Maj:t
föreslaget och af Riksdagen godkändt, får utskottet hemställa:
a) att hvad af anslaget till ersättning för vakanta
rusthållsnummer i Blekinge län och Södra Möre härad
af Kalmar län icke redan på grund af 1872 och 1876
årens riksdagsbeslut bör inräknas bland tillgångarne
till aflöning för flottans corpser och stater må för
genomförande af den år 1876 beslutade löneregleringen
under år 1888 användas; och
b) att i öfrigt för denna lönereglerings genomförande
under år 1888 ett anslag af 50,000 kronor
må å extra stat för samma år anvisas att gemensamt
med anslaget till aflöning för flottans corpser och stater
redovisas.
Lindring i rustnings- och roteringsbesvären.
9:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att nuvarande anslag till lindring
i rustnings- och roteringsbesvären, 162,000 kronor, måtte för år 1888
nedsättas till 140,000 kronor.
Till statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden den 12 januari
1887 anför statsrådet och chefen för sjöförsvarsdepartementet, att, på
sätt han till statsrådsprotokollet den 31 december 1886 anfört i fråga
om organisationen af sjömanscorpsen (se 6:o), komme, sedan vakans
-
Angående aflöning
åt flottans
corpser
och stater.
[9. o. 10.]
Angående lindring
i rustnings-
och
roteringsbesvären.
[il.]
24
Statsutskottets Utlåtande N:o 5.
sättningen af båtsmanshållet blifvit fullständigt genomförd, det till lindring
i rustnings- ocb roteringsbesvären nu anvisade anslag å 162,000
kronor att blifva obehöflig!, enär den medgifna lindringen i dessa besvär
derefter komme att tillgodonjutas medelst afkortning på vakansafgifterna
och icke genom godtgörelse från statsverket; och då vid
den nya organisationen af sjömanscorpsen beräknats, att åtminstone en
åttondedel af de nu effektiva rust- och rotehåll under år 1888 blefve
vakant, borde ock nedsättning af nämnda anslag för samma år ega
rum med minst en åttondedel eller — för att göra återstoden af anslaget
med lämpligt belopp jemnt delbar på de återstående sju anslagsåren
— med 22,000 kronor.
Vidare hafva inom Andra Kammaren väckts och till statsutskottet
remitterats motioner angående lindring i rustnings- och roteringsbesvären
in. m. af herr H. Andersson i Nöbbelöf m. fl. (motion n:o 3), herr N.
Åkesson (motion n:o 5), herr Liss Olof Larsson m. fl. (motion n:o 10),
herr J. Sjöberg i Bodaryd (motion n:o 17), herr N. Nilsson i Vrängebol
(motion n:o 26), herr J. Anderson i Tenhult (motion n:o 49) och herr
A. Hansson i Solberga (motion n:o 104).
Utskottet kommer framdeles att afgifva utlåtande öfver dessa motioner,
som utskottet ännu ej hunnit slutligen behandla.
Då utskottet, såsom här ofvan under 6:o synes, tillstyrkt bifall till
Kongl. Maj:ts nu framlagda förslag angående båtsmanshållets sättande
på vakans och inrättande af en ny sjömanscorps, har utskottet visserligen
ej något att erinra deremot att förslagsanslaget till lindring i
rustnings- och roteringsbesvären af det här ofvan anförda skäl nedsättes
med 22,000 kronor, men då, å andra sidan, Riksdagens blifvande beslut
öfver nyssnämnda motioner kan medföra anslagets ökning, torde
ett uttryckligt beslut om dess nedsättning ej böra fattas utan att i
sammanhang härmed förbehåll göres om den möjliga ökning, som af
andra grunder kan föranledas; och får utskottet derför hemställa,
a) att, under vilkor af Riksdagens bifall till hvad
utskottet under punkt 6:o af detta utlåtande hemstält,
nuvarande anslag till lindring i rustnings- och roteringsbesvären
må för år 1888 nedsättas med 22,000
kronor; och
b) att utskottet må framdeles under riksdagens
lopp ega att föreslå de jemkningar i eller tillägg till
de under femte hufvudtiteln upptagna belopp, hvartill
Riksdagens blifvande beslut öfver ofvan berörda motioner
må föranleda.
Statsutskottets Utlåtande N:o 5.
25
Flottans nybyggnad och underhåll.
10:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte medgifva, Angående ju>tdet
den medelstillgång,'' som uppkommit genom de från statskontoret
aflemnade vakansafgifterna för åren 1884 och 1885, såväl som de ytter- [12.]
ligare inflytande belopp af samma afgifter, hvilka enligt Riksdagens
redan fattade beslut böra komma sjöförsvaret till godo, må användas
till iståndsättande af Skeppsholmsbron i Stockholm, nya ångpannor till
korvetten Balder och nytt tyghus vid flottans station i Karlskrona,
hvilka arbeten eljest skulle af anslaget till flottans nybyggnad och
underhåll bekostas, med förklarande att deraf i främsta rummet må
utgå det till Skeppsholmsbrons iståndsättande erforderliga belopp samt
den del af anskaffningskostnaden för nya ångpannor till korvetten Balder,
hvartill nämnda anslag ej lemnade tillgång, och derefter så mycket
af kostnaden för uppförande af nytt tyghus i Karlskrona, som med
återstoden kunde bestridas.
Af statsrådsprotokollet den 12 januari 1887 sid. 8 inhemtas, att
ifrågavarande medelstillgång utgör 185,165 kronor 51 öre, hvarutöfver
möjligen ytterligare restantier till jemförelsevis mindre betydliga belopp
kunna komma att inflyta.
Beträffande de arbeten, hvilka Kongl. Maj:t föreslagit måtte med
ifrågavarande medelstillgång utföras, inhemtas af nämnda statsrådsprotokoll,
att Skeppsholmsbron härstädes, enligt af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
verkstäld besigtning, derutinnan vore i mindre godt stånd,
att de särskilda spannen förskjutit sig i horisontel rigtning, så att för
ögat tydligen märkbara bugter uppkommit, genom hvilka sidoförskjutningar
eller böjningar broreglarnes bärförmåga i afsevärd grad förminskats,
hvarjemte observerats, att brons dilatationer eller längdförändringar
vid olika temperaturgrader icke kunde ske fritt, till följd
deraf att erforderliga spelrum mellan ändarne af de öfver alla bropelarne
sammanhängande brospannen och landfästenas bröstmurar icke
funnes. Enligt styrelsens åsigt behöfde bron derföre rätas medelst
spännstag och domkrafter, hvilket arbete Bergsunds mekaniska verkstad
erbjudit sig att verkställa för 8,600 kronor, under förutsättning likväl
att bröstmurarnes tillbakaflyttning äfvensom körbanans löstagande och
återinläggning besörjdes af beställaren af arbetet. Dessa sistnämnda
arbeten beräknades af marinförvaltningen kunna utföras för 25,000
Bih. till Ri/csd. Prat. 1887. B. 4 Sami. 1 Afd. 3 Haft. 4
26
Statsutskottets Utlåtande N:o 5.
kronor, hvadan brons fullständiga iståndsättande skulle kosta 33,600
kronor. Kongl. Maj:ts förslag i denna del anser sig utskottet höra
tillstyrka.
Hvad derefter angår nya äng-pannor åt korvetten Balder, inhemtas af
statsrådsprotokollet, att de nuvarande pannorna, enligt hvad vederbörande
besigtningsmän utrönt, icke kunde göras fullt tjenstbara utan
att undergå en så dyrbar reparation, att den uppginge till nära nog
lika mycket, som nya ångpannor skulle kosta, och att det enda dugliga
i pannorna vore messingstuberna samt armaturen. Det vore derför
nödvändigt att redan innevarande år anskaffa nya ångpannor, hvilka
beräknades kosta 110,000 kronor. Af innevarande års nybyggnadsoch
underbållsanslag funnes emellertid endast 13,000 kronor för ändamålet
tillgängliga, hvarför departementschefen ansåge lämpligt, att återstående
97,000 kronor finge tagas af ifrågavarande medelstillgång.
Hvad slutligen beträffar nytt tyghus vid flottans station i Karlskrona,
upplyses i statsrådsprotokollet, att det nuvarande tyghuset derstädes,
uppfördt 1757, erfordrade reparation å grund, ytterväggar, bjelklag
och tak för tillsammans 57,700 kronor, att huset ändock icke genom
reparationen blefve tidsenligt, helst som det vore af trä och således
icke kunde från eldskada skydda de dyrbara förråd och samlingar, det
inneslöte, hvarföre departementschefen funne ändamålsenligast att uppföra
ett nytt tyghus af sten, som beräknades kosta 109,930 kronor.
Då emellertid Riksdagen nästlidet år höjde anslaget till flottans
nybyggnad och underhåll från 1,078,000 kronor till 1,200,000 kronor,
och således medel från detta anslag borde finnas att tillgå för anskaffning
af nya ångpannor till korvetten Balder, och då vidare det nuvarande
tyghuset vid flottans station i Karlskrona icke torde vara i
bristfälligare skick, än att det ännu några år kan med smärre reparationer
bibehållas, finner utskottet icke skäl förorda Kongl. Majrts
framställning i berörda punkter. Utskottet, som således ansett sig
böra tillstyrka bifall endast delvis till hvad Kongl. Maj:t föreslagit,
kommer att här nedan under punkt 17:o yttra sig om användande af
den öfriga delen af ifrågavarande medelstillgång. Utskottet hemställer,
att Kongl. Maj:ts förslag må på det sätt bifallas,
att af den medelstillgång, som uppkommit genom
de från statskontoret aflemnade vakansafgifterna
för åren 1884 och 1885, hvilka enligt Riksdagens
redan fattade beslut böra komma sjöförsvaret till
godo, må för iståndsättande af Skeppsholmsbron i
Stockholm användas 33,600 kronor.
Statsutskottets Utlåtande N:o 5.
27
Sj öbeväringens vapenöfningar.
ll:o. Vidare har Kongl. Maj:t föreslagit, att Riksdagen måtte
medgifva, att det på ordinarie stat anvisade förslagsanslag till sjöbeväringens
vapenöfningar, 72,400 kronor, må användas, förutom till de
vid dess beviljande afsedda ändamål, jemväl till reparation och komplettering
af de värnpligtiges beklädnad äfvensom till stadgad ersättning
åt de värnpligtige, som sjelfva ombesörja sin beklädnad eller
någon del deraf; och
att detta medgifvande måtte få afse äfven innevarande år.
Af det den kongl. propositionen angående statsverkets tillstånd
och behof bilagda statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden den 12
januari 1887 inhemtas å sid. 10, att nästlidet års Riksdag anvisat dels
för sjöbeväringens vapenöfningar å ordinarie stat ett förslagsanslag å
72,400 kronor, dels ock till anskaffning af beklädnad och sängservis
för sjöbeväringen ett extra anslag för innevarande år å 71,000 kronor;
att, enär statsrådet och chefen för sjöförsvarsdepartementet ansett, att
den årligen återkommande kostnaden för anskaffning af ifrågavarande
klädespersedlar icke, såsom vid första anskaffningen egt rum, borde
anvisas å extra stat, utan inbegripas i anslaget för sjöbeväringens
vapenöfningar på den ordinarie staten, departementschefen anmodat
marinförvaltningen att inkomma med uppgift på den tillökning i anslaget
för sj öbeväringens vapenöfningar, som för beklädnaden åt värnpligtige
vid flottan under år 1888 kunde anses nödig; att nämnda myndighet
till svar derå meddelat, att erfarenhet saknades för att med
någon större grad af tillförlitlighet beräkna den erforderliga ökningen
i anslaget till sjöbeväringens vapenöfningar för reparation och komplettering
af de vid flottan värnpligtiges beklädnad under år 1888, men
att, med afseende derå att beldädnadspersedlarne blifvit året förut nyanskaffade,
berörda kostnad torde blifva jemförelsevis obetydlig, samt
anhållit, till följd deraf, att med afgifvande af den berörda uppgiften
måtte till ett kommande år få anstå, och föreslagit, att kostnaden för
reparation och komplettering af de vid flottan värnpligtiges beklädnad
för år 1888 måtte få utgå af förslagsanslaget till sjöbeväringens vapenöfningar,
bvilket i händelse af behof kunde få öfverskridas; samt att,
då ifrågavarande anslag vore beräknadt för aflöning åt såväl befäl ocn
underbefäl som värnpligtige samt för naturaunderhåll, sjukvård, upp
-
Angående
användande af
anslaget till
sjöbeväringens
vapenöfningar.
[13 o. 14]
28
Statsutskottets Utlåtande N:o 5.
fordring och hemlof samt inkasernering af de värnpligtige, departementschefen
ansett Riksdagens medgifvande för anslagets användande
jemväl för reparation och komplettering af beklädnaden vara erforderligt.
Efter hvad sålunda blifvit inhemtadt, hemställer utskottet,
att det på ordinarie stat anvisade förslagsanslag
till sjöbeväringens vapenöfningar, 72,400 kronor, må
under åren 1887 och 1888 användas, förutom till de
vid dess beviljande afsedda ändamål, jemväl till reparation
och komplettering af de vämpligtiges beklädnad
äfvensom till stadgad ersättning åt de värnpligtige,
som sjelfve ombesörja sin beklädnad eller
någon del deraf.
Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna.
Angående lots- 12:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att det till lots- och fyrinrättrltTl
ningen med lifräddningsanstalterna erforderliga penningeanslag må uppL
tagas till enahanda belopp, hvartill inkomsten af titeln fyr- och båk
medel
beräknats, eller till 1,200,000 kronor, och följaktligen anslaget,
med inberäkning af deri ingående friheter och ersättningar, utföras med
1,200,409 kronor, hvarvid Kongl. Maj:t tillika förutsatt, att de å inkomsttiteln
fyr- och båkmedel uppkommande öfverskott fortfarande må
såsom hittills få användas för de med anslaget afsedda ändamål.
Med erinran, att Kongl. Maj:ts nu gjorda framställning öfverensstämmer
med hvad i afseende å förevarande anslag blifvit vid föregående
riksdagar föreslaget och godkändt, får utskottet hemställa,
att Riksdagen må bifalla hvad Kongl. Maj:t i
förevarande hänseende föreslagit.
Angående
pension åt
öfverfyringeniören
N. G. von
Reidenstam.
[16.]
13:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte medgifva,
att öfverfyringeniören Nils Gustaf von Heidenstam må från och med månaden
näst efter den, i hvilken han erhåller nådigt afsked, från lotsoch
fyrmedlen erhålla för sin återstående lifstid en årlig pensionsfyllnad
till så stort belopp, att densamma tillhopa med pensionen från
amiralitetskrigsmanskassan utgör 4,000 kronor, eller 2,372 kronor.
Sedan, enligt hvad statsrådet och chefen för Kongl. sjöförsvarsdepartementet
i skrifvelse af denna dag anmält, öfverfyringeniören von
Statsutskottets Utlåtande N:o 5
29
Heidenstam under gårdagen aflidit, har följaktligen Irågan om den af
Kongl. Maj:t för honom föreslagna pension förfallit; k vilket utskottet
härmed skolat för Riksdagen
anmäla.
14:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen ville medgifva, det
öfverlotsen af l:sta graden vid Kalmar lotsplats C. V. Kinnmans enka
Johanna Kinnman, född Malmsten, måtte för sin återstående lifstid tilldelas
ett årligt understöd af 300 kronor, att utgå från lots- och fyrmedlen,
äfvensom att, i händelse af bifall härtill, detta understöd måtte
få utgå från och med år 1887.
Af statsrådsprotokollet (sid 14) inhemtas:
att sökandens man, som var född den 23 juni 1830, antagits i
statens tjenst den 3 juni 1848 såsom underkanonier samt, efter vunnen
befordran till underkonstapel, blifvit anstäld såsom fyrmästare vid
Häradsskärs fyrinrättning år 1863, hvarifrån han år 1867 förflyttats
till lotsåldermansbefattning vid Dalarö lotsplats och den 29 mars 1881
blifvit befordrad till öfverlots af l:sta graden inom Kalmar lotsfördeln
in g, hvilken befattning han innehade vid sin död den 21 april 1883;
att sökanden, som vore född den 27 april 1834, icke hade annan
inkomst för sitt och en omyndig dotters uppehälle än ett årligt gratial
från amiralitetskrigsmanskassan till belopp af 90 kronor jemte den tillfälliga
nådegåfva, som uppå särskilda underdåniga ansökningar årligen
henne beviljats från lotsverkets medel och hvilken under de senare
åren utgått med 100 kronor hvarje gång; samt
att hon, enligt ingifvet prestbetyg, befunne sig medellös.
1 afgifvet yttrande i anledning af enkan Kinnmans ansökan hade
lotsstyrelsen meddelat, att öfverlotsen Kinnman under de 20 år han
af sin nära 35-åriga tjenstetid varit anstäld vid lotsverket med synnerligt
nit och framstående skicklighet fullgjort sina åligganden, hvarför
ock honom vid särskilda tillfällen varit anförtrodt att bestrida lotsfördelningschefs-
och lotskaptenstjenst, äfvensom att hans bana afbrutits,
innan han hunnit sörja för sina efterlefvandes framtid ens på det sätt,
som numera, efter inrättande af lotsverkets enskilda pensionskassa, erbjödes
lotsverkets personal, samt att han icke genom sin befordran
till öfverlots af l:sta graden vann någon förbättrad pensions- och gratialsrätt,
utan bibehöll den rätt han i sådant afseende förvärfvat såsom
lotsålderman; på grund af hvilka skäl, och då enkan Kinnman vore
Angående
understöd åt
öfverlotsen C.
V. Kinnmans
enka.
[174
30
Statsutskottets Utlåtande N:o 5.
Angående anslaget
till nautisk-mcteorologisha
byrån.
[18.]
medellös, lotsstyrelsen hemstälde, huruvida icke en årlig pension af
300 kronor kunde beredas henne.
Med hänsyn till de behjertansvärda omständigheter, som tala för
beviljande af understöd åt enkan Kinnman, får utskottet sålunda tillstyrka
bifall till Kongl. Maj:ts framställning, att utskottet hemställer,
att Kongl. Maj:ts förslag må på det sätt bifallas,
att Riksdagen medgifver, det öfverlotsen af l:sta graden
vid Kalmar lotsplats C. V. Kinmnans enka Johanna
Kinnman, född Malmsten, må från och med år 1888 så
länge hon lefver enka åtnjuta ett årligt understöd af
210 kronor, att utgå från lots- och fyrmedlen.
Nautisk-meteorologiska byrån.
15:o. Vidare har Kongl. Maj:t föreslagit, att anslaget till nautiskmeteorologiska
byrån, 9,000 kronor, måtte i riksstaten såsom reservationsanslag
uppföras.
Af stadsrådsprotokollet den 12 januari 1887 (sid. 15 och 16) inbemtas,
att Kongl. Majrts ifrågavarande framställning föranledts deraf,
att de behof, detta anslag afsåge att fylla, vore af vexlande beskaffenhet,
och till följd deraf ett fast anslag föranledde dertill, att, oaktadt
besparingar å anslaget ena året kunde göras, man likväl ett annat år
saknade medel att fylla det behof, som något öfverstege hvad med
det fasta anslaget kunde betäckas.
Då utskottet emellertid fortfarande vidhåller sin vid 1884 års riksdag
uttalade mening, att ett fast anslags förändrande till vare sig reservations-
eller förslagsanslag icke bör ske utan särdeles tvingande
skäl, och då sådana icke synas vara för handen beträffande ifrågavarande
anslag, hemställer utskottet,
att Kongl. Maj:ts förevarande framställning icke
må vinna Riksdagens bifall, utan anslaget till nautisk-meteorologiska
byrån, 9,000 kronor, fortfarande
som hittills såsom fast anslag i riksstaten uppföras.
Statsutskottets Utlåtande N:o 5.
31
Öfriga ordinarie anslag.
16:o. I afseende å öfriga, här ofvan ej omnämnda ordinarie anslag
under denna hufvudtitel har Kongl. Maj:t icke föreslagit annan
förändring, än att, för jemnande af hufvudtitelns slutsumma, det i nuvarande
riksstat anvisade anslaget till skrifmaterialier och expenser,
ved m. m., 47,012 kronor, måtte förhöjas med 50 kronor till 47,062
kronor; och får utskottet med anledning deraf hemställa,
att samtliga de ordinarie anslagen under denna
hufvudtitel, i hvilka förändring här ofvan icke blifvit
ifrågasatt, må i 1888 års riksstat upptagas till oförändrade
belopp, dock att anslaget till skrifmaterialier
och expenser, ved m. m. må få till beloppet jemkas
i den mån, som för jemnande af hufvudtitelns slutsumma
kan finnas erforderligt.
Extra anslag’.
Förutom här ofvan begärda extra anslag, 50,000 kronor, för genomförande
under år 1888 af löneregleringen för flottan har Kong].
Maj:t för fyllande af tillfälliga behof inom sjöförsvaret gjort följande
framställningar:
Fartygsmateriel.
17:o. Till byggande af en pansarbåt af »Sveas» cert har Kongl.
Maj:t äskat ett belopp af 2,868,000 kronor, deraf för år 1888 700,000
kronor.
Då Kongl. Maj:t till näsflidet års Riksdag gjorde samma framställning
som den förevarande, fann Riksdagen, vid det förhållande att
pansarbåten »Svea» då ännu icke var i fullständigt skick och således
tillräcklig erfarenhet saknades, huruvida detta fartyg verkligen komme
att uppfylla de förväntningar, man fäst vid detsamma, icke skäl bifalla
Kongl. Maj:ts framställning.
Angående
öfriga ordinarie
anslag.
[19.]
Angående byggande
af en
pansarbåt af
»Sveas» cert
[20.]
32
Statsutskottets Utlåtande N:o 5.
Sedan dess har emellertid, såsom af statsrådsprotokollet den 12
januari 1887 inhemtas, »Svea» blifvit färdigbyggd samt, enligt fackmäns
efter verkstälda besigtningar och profturer uttalade åsigter, de förväntningar,
man fäst vid dess hastighet, bestyckning och lämplighet
för kustförsvaret, blifvit icke blott fullt realiserade, utan jemväl öfverträffade.
Med stöd af hvad sålunda inhemtats får utskottet, med hänvisning
till livad utskottet här ofvan under punkten 10:o yttrat, hemställa,
att Riksdagen må till byggande af en pansarbåt
af »Sveas» cert bevilja ett anslag af 2,868,000 kronor
och deraf för år 1888 anvisa dels, af den medelstillgång,
som uppkommit genom de från statskontoret
aflemnade vakansafgifterna för åren 1884 och 1885,
hvilka enligt Riksdagens redan fattade beslut böra
komma sjöförsvaret till godo, det belopp af 151,565
kronor 51 öre, som återstår efter afdrag af 33,600
kronor, hvilka erfordras för iståndsättande af Skeppsholmsbron
i Stockholm, och dels såsom extra anslag
548,434 kronor.
Angående an- 18:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att till anskaffning af en första
skaffning af klassens minbåt måtte anvisas 135,000 kronor.
en i:a klassens
minbåt.
[21-]
Då emellertid flottan för närvarande är försedd med 13 minbåtar:
4 af lista, 8 af 2:dra och 1 af 3:dje klass, och således något trängande
behof af en ytterligare minbåt af första klass icke synas vara
för handen, får utskottet hemställa,
att Kongl. Maj:ts förevarande framställning icke
må vinna Riksdagens bifall.
Artillerimateriel.
Angående an- 19:o. Till anskaffning af artillerimateriel har Kongl. Maj:t äskat
skaffande af beviljande af 100,000 kronor, hvarjemte Kongl. Maj:t föreslagit, det
riToci^utred- Riksdagen måtte medgifva,
ning.
[22 0.23.] att det öfverskott af 27,000 kronor, som uppkommit å det genom
Kongl. Maj:ts nådiga bref den 23 maj 1884 till marinförvaltningens för
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 5.
33
fogande stälda belopp af 82,500 kronor för anskaffande af 11 st. 12
cm. kanoner, måtte få användas till anskaffning af artillerimateriel för
flottans fartyg.
Af statsrådsprotokollet den 12 januari 1887 (sid. 24) inhemtas,
hurusom marinförvaltningen anmält följande behof af artillerimateriel:
1,650 repetergevär å 50 kr........................................................ 82,500: —
300 revolvrar, hvilka.till följd af förhöjdt upphandlings
pris
måste upptagas till 40 kr. st......................................... 12,000: —
brunt krut med kärl .................................................................. 29,500: —
kanoner, lavetter, projektiler, kulsprutor m. m. kr. 359,990,
hvaraf dock för år 1888 vore behöfligt endast.............. 76,000: —
bestyckningsmateriel för Kungsholms fästning, och befästningarna
vid Hästholmen 518,410 kr., hvaraf dock för
år 1888 vore behöfligt endast............................................ 100,000: —
Summa kronor 300,000: —,
hvilket belopp herr statsrådet och chefen för sjöförsvarsdepartementet,
i anseende till nödvändigheten att så mycket som möjligt begränsa
de extra anslagen, ansett kunna nedsättas till 100,000 kronor,
dock under hemställan att derutöfver måtte för ifrågavarande ändamål
jemväl få användas ofvanberörda behållning, 27,000 kronor.
Rörande denna behållning har marinförvaltningen, enligt hvad af
statsrådsprotokollet (sid. 24) inhemtas, meddelat att, sedan 1884 års
Riksdag beviljat ett extra anslag af 246,400 kronor till artilleri- och
utredningsmateriel för redan befintliga fartyg, samt Kongl. Maj:t genom
nådigt bref den 23 maj 1884 af berörda belopp stält till marinförvaltningens
förfogande 82,500 kronor för anskaffande af 11 st. 12 cm.
kanoner, så hade vid anskaffningen af dessa kanoner genom opåräknad
prisnedsättning uppstått en behållning af omkring 27,000 kronor, hvilken
tillgång syntes böra användas för tillgodoseende af behofvet utaf
artillerimateriel för flottans fartyg, utöfver hvad för sådant ändamål
blifvit såsom extra anslag begärdt.
På grund af hvad sålunda inhemtats, och då Riksdagen jemväl
nästföregående år beviljat 100,000 kronor för anskaffning af artillerimateriel,
får utskottet, under uttalande af den önskan att artillerimaterielen,
så vidt ske kan, må tillverkas inom landet, hemställa:
a) att till anskaffning af artillerimateriel ett belopp
af 100,000 kronor må på extra stat för år 1888
anvisas; samt
Bih. Ull Biksd. Prot. 1887. B. 4 Sami 1 Afd. 3 Eäft.
5
34
Statsutskottets Utlåtande N:o 5.
Angående anskaffande
af
minor.
[24.]
Angående
tänd- och syftstationer
vid
Oskar-Fredriksborg
och
Vaxholm.
[25.]
b) att Riksdagen må medgifva, att det öfverskott
af 27,000 kronor, som uppkommit å det genom
Kongl. Maj:ts bref den 23 maj 1884 till marinförvaltningens
förfogande stälda belopp af 82,500 kronor
för anskaffande af 11 st. 12 cm. kanoner, får användas
till anskaffning af artillerimateriel för flottans fartyg.
Minväsendet.
20:o. Kongl. Maj:t bar föreslagit, att till anskaffande af 24 st.
14-tums sjelf gående minor måtte anvisas ett extra anslag af 216,000
kronor.
Då utskottet emellertid, såsom här ofvan under punkt 18:o inhemtas,
ansett sig icke böra tillstyrka anskaffande af en första klassens
minbåt, samt, med hänsyn till de stora kostnader, föreslagna byggandet
af en första klassens pansarbåt medför, besparingar i öfrigt, så
vidt möjligt är, måste göras, får utskottet, som ansett bestämmelse ej
lämpligen böra meddelas om de till anskaffande ifrågasatta minornas
antal och dimensioner, endast på det sätt tillstyrka bifall till Kongl.
Maj:ts framställning, att utskottet hemställer,
att till anskaffning af sjelfgående minor ett belopp
af 90,000 kronor må på extra stat för år 1888
anvisas.
21:o. Kongl. Maj:t har föreslagit att till anläggande af tändoch
syftstationer vid Oskar-Fredriksborg och Vaxholm måtte anvisas
58,300 kronor.
Från marinförvaltningen har utskottet inhemtat, att minförsvaret
för Stockholm vore anordnadt på två linier: den yttre, omfattande
Siarö, Grinda och Oaxen, samt den inre för skyddande af lederna vid
Oskar-Fredriksborg och Vaxholm, att minmateriel redan funnes anskaffad
till betydlig del för den förra och fullständigt för den senare,
att emellertid denna dyrbara materiel icke kunde användas, derest icke
bombfria tänd- och syftstationer anlades, hvilka afsåge: de förra att
åt apparaterna för minornas antändning bereda skydd och de senare
att från dem verkställa insyftning af det fiendtliga fartyget vid dess
passerande af utlagd minas verkningskrets.
Statsutskottets Utlåtande N:o 5.
35
Då emellertid ifrågavarande anskaffning utan olägenhet torde
kunna fördelas på två år, får utskottet hemställa,
att Riksdagen till anläggande af tänd- och syftstationer
vid Oskar-Fredriksborg och Vaxholm må
bevilja ett belopp af 58,300 kronor och deraf på
extra stat för år 1888 anvisa 30,000 kronor.
22:o. Till minväsendets utveckling är af Kongl. Maj:t för år 1888 Angåendeminäskadt
ett extra anslag af 6,517 kronor 70 öre. ''“ffliiing.T''
Med hänvisning till hvad statsrådsprotokollet den 12 januari 1887 [26.]
(sid. 26 och 27) rörande denna fråga innehåller, får utskottet hemställa,
att till minväsendets utveckling ett belopp af
6,517 kronor 70 öre må på extra stat för år 1888
anvisas.
23:o. Till fullbordande af ett minskjul vid Stockholms station har
Kongl. Maj:t för år 1888 äskat ett extra anslag af 53,800 kronor.
Enär 1886 års Riksdag till byggande af berörda minskjul beviljat
ett extra anslag af 107,600 kronor och deraf för innevarande år anvisat
53,800 kronor, får utskottet hemställa,
Angående fullbordande
af
minskjul vid
Stockholms
station.
[27.]
att Riksdagen må till fullbordande af ett minskjul
vid Stockholms station på extra stat för år
1888 anvisa 53,800 kronor.
Ersättningar och anskaffningar för försvaret af Fårösund.
24:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen i ersättning för Ersättningar
kostnaden för redan beslutade arbeten vid Fårösund måtte på extra stat
för år 1888 anvisa 33,811 kronor 30 öre. försvaret af
Af statsrådsprotokollet den 12 januari 1887 inhemtas å sid. 27 och 1(''Fg"V
28, att i det belopp, 376,000 kronor, som 1886 års Riksdag utom hufvud- ^ -J
titlarne anvisade till ersättning af vissa kostnader för rustningar af
flottans fartyg och andra åtgärder för neutralitetens upprätthållande,
ingått ett belopp af 45,854 kronor 99 öre för åtskilliga genom fortifikationens
försorg dels redan utförda dels oafslutade befästnings- och
36
Statsutskottets Utlåtande N:o 5.
Angående nybyggnader
och
anskaffningar
för försvaret
af Fårösund.
[29.]
andra arbeten vid Fårösund. Summan af de utaf fortifikationen bestridda
utgifter uppgick emellertid till 67,306 kronor 29 öre, deraf
för kanonbäddningar 9,087 kronor 43 öre samt för kruthus 5,769 kronor
29 öre, hvadan, efter afdrag af 140 kronor, som influtit för försåldt
virke och skogs affall, utöfver redan beräknade 45,854 kronor 99 öre
erfordrades ytterligare 21,311 kronor 30 öre till ersättande af de sålunda
af fortifikationen utbetalda förskott. Härtill borde ock läggas en
summa af 500 kronor, som enligt kontrakt med entreprenören af kruthusbyggnaden
vid slutliqviden innehållits för att till honom utbetalas
först sedan den tid af ett år förflutit, hvarunder entreprenören vore
skyldig att för byggnadens bestånd ansvara. Ersättningssumman till
fortifikationen komme således i sjelfva verket att uppgå till 21,811
kronor 30 öre.
Af de arbeten, som blifvit anbefalda till utförande, återstode ännu
upprensning af norra inloppet till Fårösund till sådant djup, att det
kunde begagnas af flottans mindre djupgående fartyg, samt expropriation
af erforderlig mark för befästningarna. Hvad det förstnämnda
arbetet beträffade, vore kontrakt redan uppgjordt med viss man om
upprensning af farleden till ett pris icke öfverstigande 12,000 kronor.
Arbetet, som nu vore till hälften fullbordadt, skulle enligt kontraktet
blifva färdigt den 1 juli innevarande år. Hvad anginge expropriationen,
kunde densamma icke företagas förr än under innevarande års vår,
och kostnaden derför således ännu icke uppgifvas.
Efter hvad sålunda blifvit inhemtadt hemställer utskottet,
att i ersättning för kostnaden för redan beslutade
arbeten vid Fårösund ett extra anslag å 33,811 kronor
30 öre må på extra stat för år 1888 anvisas.
25:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen för nybyggnader
och anskaffningar vid Fårösund måtte å 1888 års stat anvisa ett extra
anslag af 46,571 kronor.
Utom redan utförda eller till utförande anbefalda arbeten vid Fårösund,
om hvilka i nästföregående punkt närmare förmäles, erfordrades,
enligt hvad af statsrådsprotokollet den 12 januari 1887 sid. 28 och
29 inhemtas, ytterligare åtskilliga anordningar och anskaffningar. För
bevakningspersonalen, som enligt stationsbefälhafvarens af marinförvaltningen
biträdda förslag borde utgöras af en i tjenst varande eller
pensionerad underofficer af flottan, en vapensmed eller en eljest i vapensmedsyrket
tillräckligt hemmastadd man, för vård af djrrbarare och
Statsutskottets Utlåtande N:o 5.
37
ömtåligare delar af kanonmekanismer ock lavettage, samt en vaktkarl,
erfordrades ett boningshus af trä, innehållande 2 rum och 1 kök till
underofficeren, 1 rum och 1 kök till hvar och en af den öfriga personalen
samt 1 rum med eldstad för förvarande af nämnda artillerimateriel.
Utom det för minmaterielen afsedda nybyggda förrådshuset,
erfordrades ett hus för vågning och förvaring af projektiler och öfrig
artillerimateriel. Den till minförrådshuset ledande brygga borde fullbordas
medelst landfästes anbringande samt bryggans förseende med
2:ne spår för att derigenom kunna påskynda inlastningar af minmateriel,
då spärrningar med minlinier skulle utföras. Materialier, bestående af
jern vägsskenor, till blindering af tändstationernas tak äfvensom till
täckning af håltraverserna i batterierna I och III borde anskaffas.
Ammunitionsförrådet borde fullständigas till det antal granater, skrå,
karduser, perkussionsrör m. m., som funnes bestämdt uti den af marinförvaltningen
faststälda utredning för batterierna vid Fårösund; äfvensom
borde en del på särskilda förteckningar upptagna inventarier för
min- och artilleridepartementen, transportvagn för krut samt en mindre
båt för bevakningspersonalen anskaffas.
Kostnaden för de sålunda anmälda nya behofven beräknades till
följande belopp:
för boningshus åt bevakningspersonalen m. m........................ 14,500: —
» hus för projektiler..................................................................... 3,500: —
» fullbordande af bryggan till minförrådshuset..................... 2,600: —
» täckningsmaterialier.................................................................. 11,633: —
» ammunitionsutredning.................................................................. 11,968: —
» inventarier för mindepartementet .................................... 1,194: —
» d:o för artilleridepartementet ................................... 805: —
» en transportvagn......................................................................... 100: —
» en mindre båt för bevakningspersonalen ........................... 271: —
tillsammans kr. 46,571
Utskottet, som med hänsyn till de betydliga belopp, som å denna
hufvudtitel anvisats, anser att med ifrågavarande nybyggnader och anskaffningar
tills vidare bör anstå, hemställer,
att Kong!. Maj:ts förevarande framställning icke
må vinna Riksdagens bifall.
Stockholm den 3 Juni 1887.
På statsutskottets vägnar:
GUSTAF SPARRE.
38
Statsutskottets Utlåtande N:o 5.
Reservationer:
vid punkten 3:o (angående användande af lönetillägg): af herr O.
Jonsson;
vid punkten 5:o (angående anslag till två miningeniörer): af herr
O. Jonsson;
vid punkten 6:o (angående båtsmanshållets sättande på vakans och
inrättande af en ny sjömanscorps): af herrar vice talmannen S. Nilsson,
O. Jonsson, A. Persson och L. O. Larsson;
vid punkten 14:o (angående understöd åt öfverlotsen C. V. Kinnmans
enka): af herrar grefve G. Sparre, friherre F. von Essen, H. P.
P. Tamm, N. Fosser och C. E. Casparsson;
vid punkten 17:o (angående byggande af en pansarbåt af »Sveas»
cert): af herrar Carl Ifvarsson, N. Petersson, N. Olsson, vice talmannen
S. Nilsson, P. 0. Hörnfeldt, 0. Jonsson, P. Pehrson, A. Persson, N. Persson,
Piss Olof Larsson och P. G. Näslund, hvilka yrkat afslag;
vid punkten 20:o (angående anskaffande af minor): af herr H. P.
P. Tamm, som ansett, att, utan hänsyn till frågan om anskaffande af
pansarbåt, Kongl. Maj:ts proposition bort åtminstone i den utsträckning
bifallas, att behofvet af en »utredning» af minor till de minfartyg
och båtar, vi redan ega, tillgodoses, och derför yrkat,
att till anskaffning af sjelfgående minor ett belopp
af 180,000 kronor må på extra stat för år 1888
anvisas.
Statsutskottets Utlåtande N:o 5.
89
Bil. 1.
Stat
för Kongl. flottans sjömanscorps.
Antal |
Månadslön |
Dagaflöning i |
Summa |
Dagaflöning till |
Summa summarum. |
||||||||||
Fasta stammen. |
245 dagar. |
75 dagar. |
anslaget. |
120 dagar. |
75 dagar. |
||||||||||
6)1 |
l:a löneklass ■ “änadsl?n ™ k].''- l . ( daganomng 80 ore ) |
22,680 |
— |
12,348 |
-- |
— |
— |
35,028 |
- |
6,048 |
— |
— |
— |
41,076 |
— |
197 |
l:a löneklass ■ “änadsl?“ 3r° kr'' { ... ( daganomng 50 ore ) |
70,920 |
— |
24,132 |
50 |
— |
95,052 |
50 |
11,820 |
— |
— |
— |
106,872 |
50 |
|
595 |
2:a löneklass j ™änadslöl‘ 2d kr'' 1 |
142,800 |
— |
72,887 |
50 |
— |
-- |
215,687 |
50 |
35,700 |
— |
— |
— |
251,387 |
50 |
120 |
3:o löneklass '' “änadsl?n 1''.'' kr‘ \ ... f daganomng 40 ore ) |
14,400 |
— |
11,760 |
— |
— |
— |
26,160 |
— |
5,760 |
— |
— |
— |
31,920 |
— |
125 |
4:e löneklass j månadslön 5 kr. j |
7,500 |
— |
6,125 |
— |
— |
13,625 |
— |
3,000 |
— |
— |
— |
16,625 |
— |
|
1,100 |
Summa |
258,300 |
— |
127,253 |
— |
— |
— |
385,553 |
— |
62,328 |
— |
— |
— |
447,881 |
— |
Tarf vad e stammen. |
|||||||||||||||
105 |
2:a löneklass, permitterade månadslön 20 kr.......... |
25,200 |
_ |
___ |
__ |
__ |
_ |
25,200 |
_ |
_ |
_ |
__ |
_ |
25,200 |
_ |
122 |
3:e löneklass, tjenstgörande hela året |
14,640 |
— |
11,956 |
— |
— |
— |
26,596 |
— |
5,856 |
— |
— |
— |
32,452 |
— |
363 |
3:e löneklass, tjenstgörande 5 månader |
18,150 |
— |
— |
— |
10,890 |
— |
29,040 |
— |
— |
— |
10,890 |
— |
39,930 |
— |
permitterade 7 månader |
25,410 |
— |
-- |
— |
— |
— |
25,410 |
— |
— |
— |
— |
— |
25,410 |
— |
|
1,345 |
3:e löneklass, permitterade hela året månadslön 10 kr.......... |
161,400 |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
161,400 |
_ |
__ |
_ |
_ |
161,400 |
_ |
|
965 |
, ,, \ månadslön 5 kr. > 4:o löneklass ■ dagaflöning 20 öre ( - |
57,900 |
— |
47,285 |
— |
— |
— |
105,185 |
— |
23,160 |
— |
— |
— |
128,345 |
— |
Summa |
302,700 |
— |
59,241 |
— |
10,890 |
— |
372,831 |
— |
29,016 |
— |
10,890 |
— |
412,737 |
— |
|
2,900 |
Lega åt 363 man rekryter å 50 kr. ... |
----- |
— |
— |
— |
-- |
— |
18,150 |
— |
— |
— |
— |
— |
18,150 |
— |
Summa aflöning till värfvade stammen |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
390,981 |
— |
— |
— |
— |
— |
430,887 |
— |
Anm. 1. Då permitteradt manskap inkallas till tjenstgöring, erhåller det dagaflöning i de löneklasser det tillhör.
Anm. 2. Skulle det sålunda bestämda antalet manskap i någon af de tre högre löneklasserna icke finnas fulltaligt, må
de löner, som i följd deraf sakna innehafvare, till så stor del, som erfordras, användas till aflöning åt manskap i lägre löneklass.
Anm. 3. Beklädnad, sängservis, naturaunderhåll, inqvartering samt ersättning för inställelse och hemförskaffning erhållas
enligt den beräkning i Kongl. Majrts förslag, som afser den nya sjömanscorpsens aflöningsförmåner i dessa delar (se statsrådsprotokollet
för sjöförsvarsärenden den 31 december 1886 sid. 35 och dervid fogade Bil. A).
40
Statsutskottets Utlåtande N:o 5.
Bil.
Tabell öfver ordinarie anslagen under
1887 års |
riksstat anslår |
||||||
Anvisning kontant. |
Indelning ock Friheter. |
dermed jem-lvisning, Ersättningar. |
Summa. |
||||
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
17,000 |
_ |
_____ |
____ |
_ |
17,000 |
_ |
|
26,800 |
— |
— |
— |
— |
— |
26,800 |
— |
38,600 |
— |
— |
— |
— |
— |
38,600 |
— |
82,400 |
— |
—. |
— |
■—— |
— |
82,400 |
— |
1,211,184 |
— |
—. |
— |
— |
— |
1,211,184 |
— |
32,000 |
32,000 |
||||||
287,500 |
_ |
— |
— |
— |
— |
287,500 |
— |
452,450 |
— |
— |
452,450 |
— |
|||
— |
— |
75,500 |
— |
26,400 |
— |
101,900 |
— |
114,000 |
— |
— |
— |
— |
114,000 |
— |
|
162,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
162,000 |
— |
2,259,134 |
— |
75,500 |
— |
26,400 |
— |
2,361,034 |
- |
2,341,534 |
— |
75,500 |
— |
26,400 |
— |
2,443,434 |
— |
Sjöförsvars
Departementet
och
Departementschefen ............................................
Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli
Marinförvaltningen ................................................
Flottans
Aflöning för flottans corpser och stater. Nuvarande
Tillkommer: för utbildande af reservbefäl ......
till aflöning åt 2 miningeniörer...
» påbörjande af sjömanscorpsens
» aflöning åt mintillverknings
Ålderstillägg,
förslagsanslag ................................
Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossecorpserna,
Naturaunderbåll, förslagsanslag ..............................
Båtsmansindelningen ............................................
Ersättning för vakanta rusthållsnummer i Blekinge
Lindring i rustnings- och roteringsbesvären, förMinskas
med ................................................
Statsutskottets Utlåtande N:o 5.
41
Litt. A.
riksstatens Femte hufvudtitel
departementet.
Mverstyrelsen.
samt kommandoexpeditionen.
S:gr
personal.
belopp ...................
uppsättning ..........
personalen.............
reservationsanslag
13,350:
8,000
67,000
13,200
1,211,184:
101,550: -
län och Södra Möre härad af Kalmar län ............
slagsanslag. Nuvarande belopp ............ 162,000: —
................................................................ 22’000: -
S:gr
Förslag till blifvande riksstat:
Transport
Bih. till Riksd. Prot. 1887. B. 4 Samt. 1 Afd. 3 Saft.
Anvisning kontant. |
Indelning oel Friheter. |
dermed jem-i visning, Ersättningar. |
Summa. |
||||
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
17,000 |
_ |
__ |
__ |
_ |
17,000 |
_ |
|
26,800 |
— |
— |
— |
— |
— |
26,800 |
— |
38,600 |
— |
— |
— |
— |
38,600 |
— |
|
82,400 |
_ |
— |
— |
—— |
— |
82,400 |
— |
1,312,734 |
1,312,734 |
||||||
32,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
32,000 |
— |
287,500 |
— |
— |
— |
— |
287,500 |
— |
|
452,450 |
— |
— |
— |
— |
— |
452,450 |
— |
— |
— |
75,500 |
— |
26,400 |
— |
101,900 |
— |
114,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
114,000 |
— |
140,000 |
— |
— |
— |
— |
140,000 |
— |
|
2,338,684 |
— |
75,500 |
— |
26,400 |
— |
2,440,584 |
— |
2,421,084 |
— |
75,500 |
— |
26,400 |
2,522,984 |
— |
42
Statsutskottets Utlåtande iV:o 5.
1887 års riksstat anslår:
Trp:t
Sg:r
Sg:r
S:ma
Anvisning i kontant. |
Indelning ocl Friheter. |
dermed jem-n visning, Ersättningar. |
Summa. |
||||
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö, |
2,341,534 |
— |
75,500 |
— |
26,400 |
— |
2,443,434 |
|
1,200,000 |
— |
— |
— |
— |
1,200,000 |
||
670,000 |
670,000 |
||||||
72,400 |
— |
— |
— |
— |
— |
72,400 |
— |
39,820 |
— |
— |
— |
— |
39,820 |
— |
|
60,000 |
60,000 |
||||||
15,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
15,000 |
— |
30,000 |
— |
__ |
— |
— |
— |
30,000 |
— |
39,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
39,000 |
— |
19,175 |
— |
__ |
— |
— |
— |
19,175 |
— |
15,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
15,000 |
— |
47,012 |
— |
— |
— |
—- |
47,012 |
— |
|
12,500 |
— |
— |
— |
— |
— |
12,500 |
— |
1,019,907 |
— |
--- |
— |
— |
— |
1,019,907 |
— |
1,200,000 |
405 |
4 |
1,200,409 |
||||
94,650 |
— |
— |
— |
— |
— |
94,650 |
— |
9,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
9,000 |
— |
13,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
13,000 |
— |
1,316,650 |
— |
405 |
— |
4 |
— |
1,317,059 |
— |
5,878,091 |
— |
75,905|— |
26,404 |
— |
5,980,400 |
— |
Flottans
Flottans nybyggnad och underhåll, reservations
Biverse
Flottans
öfningar, reservationsanslag ....................
Sjöbeväringens vapenöfningaT, förslagsanslag .......
Undervisningsverken:
Sjökrigsskolan ..............................................
Skeppsgosseskolan .....................................-
Sjökarteverket, reservationsanslag ......................
Stipendier åt sjöofficerare under anställning i ut
Durchmarschkostnader,
reservationsanslag............
Sjukvård .............................................................
Diverse behof ......................................................
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förökas
för jemnande af hufvudtitelns slutsumma
Extra utgifter ..........................................................
Han -
Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstal
Undervisningsanstalter
för sjöfart ...........................
Nautisk-meteorologiska byrån .................................
Alderstillägg för personalen vid undervisningstisk-meteorologiska
byrån, förslagsanslag.........
Statsutskottets Utlåtande N:o 5.
43
Förslag till blifvande riksstat: |
||||||||
Anvisning kontant. |
Indelning ocl Friheter. |
dermed jem-lvisning, Ersättningar. |
Summa. |
|||||
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
|
Trp:t |
2,421,084 |
— |
75,500 |
— |
26,400 |
— |
2,522,984 |
— |
materiel. |
||||||||
anslag ......................................................................... |
1,200,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
1,200,000 |
— |
anslag. |
||||||||
670,000 |
____ |
_ |
___ |
_ |
670,000 |
_ |
||
72,400 |
— |
— |
— |
--- |
— |
72,400 |
— |
|
................................. 31,040: — |
||||||||
.................................................................. 8,780: — |
39,820 |
_ |
__ |
_ |
__ |
— |
39,820 |
— |
60,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
60,000 |
— |
|
ländsk tjenst eller kommendering utrikes ............... |
15,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
15,000 |
— |
30,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
30,000 |
— |
|
39,000 |
— |
___ |
— |
__ |
— |
39,000 |
— |
|
19,175 |
— |
— |
19,175 |
— |
||||
15,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
15,000 |
— |
|
slagsanslag. Nuvarande belopp........... 47,012: — |
||||||||
med ........................................................ 50: — |
47,062 |
— |
— |
— |
— |
— |
47,062 |
— |
12,500 |
— |
— |
— |
•-- |
— |
12,500 |
— |
|
S:gr |
1,019,957 |
— |
— |
— |
— |
— |
1,019,957 |
— |
deln. |
||||||||
terna, reservationsanslag........................................... |
1,200,000 |
— |
405 |
— |
4 |
— |
1,200,409 |
— |
94,650 |
— |
— |
— |
— |
— |
94,650 |
— |
|
9,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
9,000 |
— |
|
anstalterna för sjöfart och föreståndaren för nau- |
||||||||
13,000 |
— |
— |
— |
— |
13,000 |
— |
||
S:gr |
1,316,650 |
— |
405 |
— |
4 |
1,317,059 |
— |
|
S:ma |
5,957,691 |
— |
75,905 |
— |
26,404 |
— |
6,060,000 |
— |
44
Statsutskottets Utlåtande N:o 5.
Bil. Litt. B.
Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens
Femte liufvudtitel.
Kronor. |
Ö. |
|
Sjöförsvarsdepartementet. |
1 |
|
Till genomförande under år 1888 af löneregleringen för flottan..... |
50,000 |
|
» byggande af en pansarbåt af Sveas cert................................ |
548,434 |
— |
» anskaffning af artillerimateriel ................................................ |
100,000 |
— I |
» » » sjelfgående minor ................................................ |
90,000 |
—! |
» anläggande » tänd- och syftstationer vid Oscar—Jfredriksborg |
||
och Yaxholm ........................................................................ |
30,000 |
i |
» minväsendets utveckling................................................... |
6,517 |
70 |
» fullbordande af ett minskjul vid Stockholms station ............. |
53,800 |
|
» ersättning af kostnaden för redan beslutade arbeten vid Fårö- |
||
sund .......................................................................................... |
33,811 |
30 |
Summa |
912,563 |
— |
Stockholm, K. L. Beckman, 1887.