6
Statsutskottets Utlåtande N:o 13.
N:o 13.
Ank. till Riksd. kansli den 20 maj 1887, kl. 1 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts ''proposition angående
upplåtelse af mark från en vid Östersunds stad belägen
kronolägenhet.
(I. A.)
Enligt hvad af en till Riksdagen aflåten proposition (n:o 14) af
den 6 april 1887 inhemtas, hade af den landshöfdingen i Jemtlands
län förr anslagna vretlotten n:o 153 vid Östersunds stad enligt kongl.
brefvet den 8 januari 1846 ett mindre område blifvit upplåtet till tomtplats
för länets lasarettsbyggnader samt återstoden sedermera indragits
till statsverket och utarrenderats till den 14 mars 1894. Allmänna
landsvägen delade vretlotten i två delar, af bvilka den öster om landsvägen
belägna sträckte sig fram till den utmed länsfängelset löpande
gatan och, utöfver omförmälda tomtplats, innehölle en areal af 49,980
qvadratfot. Längst i öster å samma del af vretlotten och nära intill
nämnda gata vore en till länsfängelse fordom använd byggnad qvarstående,
hvilken efter öfverlåtelse numera egdes af Östersunds stad,
som anordnat densamma till epidemiskt sjukhus samt i följd af öfverenskommelse
med vretlottens arrendator innehade den plats, derå
byggnaden vore belägen, jemte ett inhägnadt område, tillhopa innefattande
6,612 qvadratfot.
Nu hade Jemtlands läns landsting hos Kongl. Maj:t anhållit, att
som den tomtplats, hvilken för länets lasarettsbyggnader upplåtits från
berörda vretlott, befunnits otillräcklig, i det att nödigt område saknades
såväl för anläggning invid sjukhuset af en promenadplats med
planteringar för konvalescenter som ock för uppförande af de ytter
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 13.
7
ligare byggnader, hvilka i följd af den ökade folkmängden förr eller
senare otvifvelaktigt komme att erfordras, samt den östligaste mellan
nuvarande sjukhustomten och den utmed länsfängelset löpande gatan
belägna delen af omförmälda vretlott, derifrån undantaget det område
om 6,612 qvadratfot, hvarå det till epidemiskt sjukhus numera inrättade
gamla länsfängelset funnes uppfördt, lämpligen kunde med nuvarande
sjukhustomten förenas och för ofvanberörda ändamål anordnas, Kongl.
Maj:t måtte till Riksdagen göra framställning derom, att ifrågavarande
område, 43,368 qvadratfot, af vretlotten n:o 153 måtte under de vilkor,
Kongl. Maj:t kunde finna skäligt med afseende å det allmännyttiga
ändamålet med jordupplåtelsen föreskrifva, från och med den 14 mars
1894, då tiden för nu gällande arrendekontrakt om vretlotten tilländaginge,
till landstinget med full eganderätt öfverlåtas, att till ökadt
tomtutrymme för länets sjukvårdsinrättningar användas.
Vidare hade Östersunds stadsfullmägtige i en till Kongl. Maj:t
stäld skrift förmält, att det af staden för flera år sedan inköpta gamla
länsfängelset, hvilket till en början användts till fattighus, sedan 1879
stått disponibelt såsom epidemiskt sjukhus; att det vore angeläget för
staden, som med icke obetydliga kostnader anordnat byggnaden för
berörda ändamål och jemväl invid densamma uppfört en uthusbyggnad,
att förvärfva eganderätt till den lilla jordrymd, hvarå byggnaderna
vore uppförda, jemte det derintill inhägnade område; samt att dessutom
önskvärd! vore om eu något större gårdsplan kunde vinnas, så
att utrymme funnes för i framtiden möjligen behöfliga tillbyggnader
eller för anläggande af en mindre park med blomsterplantering. På
grund häraf hade stadsfullmägtige anhållit, att Kongl. Maj: t måtte
medgifva, att, sedan arrenderätten till meranämnda vretlott den 14 mars
1894 upphört, åt staden Östersund måtte till tomt för dess epidemiska
sjukhus få med full eganderätt upplåtas de 19,750 qvadratfot af vretlottens
östligaste del, hvilka å en ansökningen bifogad karta begränsades
i vester af eu röd linie, eller, derest så stor jordrymd icke kunde
afstås, åtminstone de 6,612 qvadratfot, som läge inom den nuvarande
inhägnaden; hvarjemte stadsfullmägtige förklarat, att derest ej den
nödig ansedda jordrymden med afseende å det dermed afsedda allmännyttiga
ändamål kunde kostnadsfritt tilldelas staden, denna vore villig
erlägga den ersättning, som af Kongl. Maj:t kunde anses böra derför
skäligen utgå.
I skrifvelse till Kongl. Maj:t af den 11 december 1885 hade Kongl.
Maj:ts befallningshafvande i länet, med öfverlemnande af ifrågavarande
ansökningar jemte utdrag af magistraten i Östersunds protokoll, enligt
hvilket magistraten tillstyrkt bifall till stadsfullmägtiges ansökning, för
Statsutskottets Utlåtande N:o 13.
egen del tillkännagifvit, att Kongl. Maj:ts befallningshafvande ansåge
länets allmänna sjukvårdsanstalt i yttersta behof af vidgadt utrymme,
men stadens epidemiska sjukhus i sagda hänseende fullt tillgodosedt
med hvad det för närvarande besutte. Kongl. domänstyrelsen, hvars
utlåtande i ärendet infordrats, hade anfört, att, enligt meddelad upplysning
från Kongl. Maj:ts befallningshafvande, det i ansökningarna afsedda
området hvarken nu vore eller, såvidt förutses kunde, ansåges komma
att blifva för något statsverkets ändamål behöfligt; att då, såsom ett
ansökningshandlingarne i transsumt bifogadt arrendekontrakt utvisade,
ifrågavarande vretlott och två andra lägenheter vore på gemensamt
arrende upplåtna mot ett årligt arrendebelopp af tillsammans endast
etthundra kronor, vretlotten följaktligen borde enligt kongl. brefvet den
6 juni 1879 vid arrendetidens slut föryttras, derest ej dess bibehållande
åt kronan af särskild anledning påkallades; samt att domänstyrelsen
hade så mycket mindre något att anmärka deremot, att det i ansökningarne
afsedda område blefve till sökandena upplåtet, som samma
område, hvilket genom nuvarande lasarettstomten och en väg vore skildt
från öfriga delen af vretlotten, icke lämpligen kunde afyttras tillsammans
med denna del; och ansåge styrelsen, om upplåtelsen beviljades, företrädesrätten
till den mark, innehållande 13,138 qvadratfot, som landstinget
och stadsfullmägtige hvar för sig önskat förvärfva, böra, med
hänsyn till hvad Kongl. Maj:ts befallningshafvande i detta hänseende
anfört, lemnas landstinget framför stadsfullmägtige. Beträffande vilkoren
för upplåtelsen hade domänstyrelsen, som förklarat sig sakna anledning
att tillstyrka den ifrågavarande markens öfverlemnande till sökandena
utan ersättning, hemstält, att köpesumman måtte bestämmas i den ordning,
som i kongl. förordningen angående jords eller lägenhets afstående
för allmänt behof den 14 april 1866 föreskrefves.
På grund af hvad sålunda förekommit har Kongl. Maj:t nu föreslagit
Riksdagen att medgifva,
att Jemtlands läns landsting och Östersunds stadsfullmägtige måtte
berättigas att den 14 mars 1894 mot ersättning, som skulle bestämmas
i enlighet med sistberörda kongl. förordning, från ifrågavarande vretlott
till sig lösa, landstinget det af detta begärda området, 43,368 qvadratfot,
och stadsfullmägtige den till förra länsfängelset hörande inhägnade
jordrymd om 6,612 qvadratfot;
äfvensom att den härför inflytande köpeskillingen skulle få användas
på enahanda sätt, som vore bestämdt i fråga om köpeskillingarne för
de hemman och lägenheter, hvilkas försäljning egde rum jemlikt kongl.
brefvet den 29 maj 1874.
Statsutskottets Utlåtande N:o 13.
9
Efter erhållen remiss har statsutskottet detta ärende till behandling
förehaft; och får utskottet, som emot hvad Kongl. Maj:t i förevarande
hänseende föreslagit icke haft något att erinra, hemställa,
att Kongl. Maj:ts ifrågavarande framställning må
af Riksdagen bifallas.
Stockholm den 20 maj 1887.
På statsutskottets vägnar:
GUSTAF SPARRE.
Bih. till JRiJcsd. Prot. 1887. B,
å Sami. 1 Afd. 10 Raft.
2