-Bevillningsutskottets Betänkande N:o 4.

9

N:o 4.

Ank. till Kiksd. kansli den 9 juni 1887, kl. 10 f. in.

Betänkande, angående hevillningsafgifter jäv särskilda, förmåner
och rättigheter.

§ 5 i kong], förordningen den 16 maj 1884 har följande lydelse:

“D. Bevillningsafgift af bankbolag med sedelutgifningsrätt.

§ 5.

Enskild hank, som egen sedelutgifningsrätt, skall, förutom bevillning
af fast egendom samt af inkomst, erlägga en afgift aftvå kronor
för hvarje tusen kronor af det högsta belopp af bankens sedlar, som
på en gång under nästföregående året varit utlemnade i rörelsen; varande
styrelsen för såda-n bank skyldig afl, till upplysning vid denna afgifts
debitering, i början af hvarje år aflemna en genom intyg af det utaf
Kongl. Maj:ts befallningshafvande förordnade ombud bestyrkt uppgift
å nyssnämnda sedelbelopp.»

_ ^ motion n:r 14 inom Andra Kammaren hafva herrar O. Erickson

1 Bjersby och 6. J. Petersson i Eksebo — med anmärkning, att bevillningsafgiften
för rättigheten att utgifva sedlar blifvit satt så låg som

2 kronor för hvarje 1,000 kronor af högsta under året utelöpande sedelbelopp,
emedan lagstiftaren under förfluten tid torde hafva ansett de
enskilda bankernas sedelutgifningsrätt gagnelig för landet och af denna
orsak velat gynna dem, men att, då allmänna meningen numera torde
vara den, att ifrågavarande sedelutgifningsrätt vore stridande mot lan Bdi.

till Riksd. Prof. 1887. B. 5 Sami. 1 Afd. 8 Höft. 2

10

Bevillninasutslcottets Betänkande N:o 4.

dets fördel, afgiften härför borde under den tid af bankernas tillvaro,
som ännu åt.erstode, sättas till belopp, som motsvarade den fördel, de
hade häraf — hemstält,

att de i ofvan intagna § förekommande orden »2 kronor» måtte utbytas
mot orden »20 kronor»;

öfverlemnande dock motionärerna till utskottet att, derest det
skulle finnas lämpligt fastställa annan afgift eller olika afgift för olika
slag af banksedlar, derom framställa förslag.

I fråga om tillkomsten af denna särskilda bevillning tillåter sig
utskottet efter skatteregleringskomitén anföra följande:

»Enligt bevillningsförordningarne af åren 1855 och 1858 hade
de enskilda banker, som egde sedelutgifningsrätt att erlägga bevillning
med 3°/0 af den årliga behållning som icke öfverstege 6° 0, men med
9°/0 af det belopp, hvartill behållningen för året derutöfver uppginge,
allt beräknadt efter hvad af teckningssumman eller grundfonden blifvit
kontant tillskjutet. Då nu i öfverensstämmelse med bevillningskonnténs
betänkande af den 2 juli 1859, för första gången genom bevillningsförordningen
den 17 maj 1861 en lika inkomstbevillning för alla skattekällor
af l°/0 stadgades, var man ock betänkt på att’samtidigt härmed,
på det ej den inkomst, staten tilliörene hatt åt bankerna, måtte
förminskas, införa något nytt stadgande, som kunde i detta hänseende
tjena som korrektiv. Nyssnämnda statsinkomst hade under nästföregående
år utgjort omkring 54,000 kronor. Detta belopp ansåg man
sig fortfarande kunna påräkna, om till den blifvande inkom stbevillningen
å l°/0, hvilken för bankerna ansågs böra uppgå till 10,000
kronor, lades en särskild årlig afgift af 2 per mille åt hvarje banks
utelöpande sedelmaximum under nästföregående året. De anstälda beräkningarne
utvisa sålunda, att man då ansåg sig kunna antaga sedelafgiften
böra uppgå till omkring 5" gånger inkomstbevillningen.»

Utskottet har, för utrönande af den beskattning, de sedelutgifvande
bankerna äro underkastade, låtit utarbeta en statistisk tabell, (bil. I.)
hvilken, jemte en till utskottets förfogande stäld tabell, (bil. II.) öfver de
särskilda bankernas under år 1886 högsta utelöpande sedelbelopp,
hvarå bevillningen beräknas, och dess förhållande till medeltalet deraf,
vidfogas detta betänkande. Hvilken nettovinst bankerna haftafsedelutgifningen,
har dock af utskottet icke kunnat utrönas, då vid beräkningen
deraf ingå så många och till eu del så obestämbara faktorer,
att icke ens bankernas egna styrelser och tjenstemän, enligt hvad såväl
bankinspektören som andra med bankförhållanden förtrogna personer
upplyst, kunna annat än tillnärmelsevis uträkna densamma. Så mycket
har dock genom granskning af inlemnade uppgifter blifvit utskottet

11

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 4.

uppenbart, att nämnda vinst, långt ifrån att vara så betydlig, som
motionärerna och många med dem synas förmoda, utgör ett så obetydligt
belopp, att troligen alla de sedelutgifvande bankerna, derest den af
motionärerna föreslagna bevillning komme att läggas å sedelutgifningen,
nödgades helt och hållet indraga sin utelöpande sedelstock och i följd
deraf äfven de för sedlarnes spridning här och hvar underhållna afdélningskontoren,
åtgärder, som i närvarande stund vore en för hela landet
känbar olycka. En följd af afdelningskontorens indragning blefve
äfven, att större delen af de genom dem åt jordbrukarne förmedlade
lånen måste iudrifvas.

Att genom motionen afses all enskild sedelutgifnings upphörande
är tydligt. Detta mål, hvartill vår tids banklagstiftning syftar, kan
dock icke nås på ett brådstörtad! sätt, utan att landets ekonomiska
ställning blifver rubbad, en följd, hvars säkra inträffande skulle kunna
tyckas nog ofta hafva blifvit framhållen och styrkt. Att vid nuvarande
tidpunkt vidtaga en så omstörtande åtgärd, vore oklokt äfven från den
synpunkten, att inom få år eu genomgripande förändring i våra bankförhållanden
kan vara att förvänta. Det bör härvid ock anmärkas, att
ett fullständigt bifall till motionärernas framställning skulle innebära,
att Riksdagen använde sin beskattningsrätt till omintetgörande af en
verksamhet, som på grund af eu lagstiftningsåtgärd tillkommit och som
således allenast genom lagändring borde upphäfvas, i den händelse
sådant befunnes lämpligt.

Att dock vinst, om än icke på långt när så betydlig, som motionärerna
tyckas föreställa sig, uppstår af sedelutgifningen, torde icke
kunna förnekas, och skulle, derest det varit möjligt att exakt beräkna
denna, det måhända med hänsyn till den särskilda förmån, som sedelutgifningsrätten,
äfven i den mån den icke begagnas, innebär, varit
skäl föreslå, att hälften af den deraf uppkommande vinst skulle såsom
bevillning hafva tillfallit statsverket. Som förhållandena nu äro, och
med afseende fästadt äfven vid den risk, den solidariska ansvarigheten
innebär, och den vid betraktande af denna ansvarighet relativt ringa
vinst, ifrågavarande bolag haft af hela sin rörelse, kan ej utskottet,
utan att frånträda rättvisans och billighetens grundsatser, våga föreslå
en högre bevillning än 3 kronor för hvarje 1,000 kronor af högsta
under året utelöpande sedelbelopp.

På grund af hvad sålunda anförts hemställer utskottet,

Do.

att ifrågavarande § må erhålla följande lydelse:

12

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 4.

»D. Bevillningsafgift af bankbolag med sedelutgifningsrätt.

§ 5-

Enskild bank, som eger sedelutgifningsrätt, skall,
förutom bevillning af fast egendom samt af inkomst
erlägga en afgift af tre kronor för hvarje tusen kronor
af det högsta belopp af bankens sedlar, som på en
gång under nästföregående året varit utlemnade i rörelsen;
varande styrelsen för sådan bank skyldig att,
till upplysning vid denna afgifts debitering, i början
af hvarje år aflemna en genom intyg af det utaf Kongl.
Majrts befallningshafvande förordnade ombud bestyrkt
uppgift å nyssnämda sedelbelopp.))

6 och 7 §§ af i frågavarande förordning lyda i hithörande delar:

»E. Bevillningsafgift af utländske eller andre här i riket icke mantalsskrifne

handlande och handelsexpediter.

§ 6.

(Jtländing eller i utlandet bosatt, här i riket icke mantals- och
skattskrifven svensk undersåte, som reser omkring i landet och för egen
eller, såsom utskickad, för annans räkning till inledande af handel samt
med eller utan varuprof bjuder ut eller slutar handel om utländska
varor att framdeles från utlandet levereras, skall, vid ankomsten till
riket, till närmaste kronouppbördsman i stad aflemna skriftlig uppgift,
huru länge han ämnar här qvarstanna, samt dervid erlägga etthundra
kronor för rättigheten att under en tid af högst tre manader idka dylik
handel; åliggande det honom att, derest han efter nämnda tid vill
samma rättighet utöfva, förskottsvis betala ytterligare fyratio kronor i
månaden, hvilken afgift skall antingen för längre tid på en gång eller
för minst eu månad om sänder, men alltid för full månad, inbetalas till
kronans uppbördsman i stad inom det län, der lian vid betalningstiden
sig uppehåller;

Hvad här ofvan i denna paragaf är stadgadt rörande särskild bevillningsafgift
af utländing, som utbjuder och försäljer utländska varor,
gäller icke för norrman, som idkar handel med norska produkter.»

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 4.

13

»F. Bevillningsafgift af utländingar för konserter och dramatiska eller andra

föreställningar.

§ 7-

Utländsk man eller qvinna, som med vederbörligt tillstånd, mot
inträdesafgift, för egen räkning gifver konsert eller annan musikalisk
tillställning, uppförer skådespel, förevisar konstridning, lindansning,
mekaniska eller andra konster, kosmoramor, panoramor och andra optiska
konststycken, vaxkabinetter, samlingar af djur och naturalier m. m.,
erlägger för hvarje särskild konsert eller hvarje dag, då skådespel eller
annan föreställning gifves, i Stockholm och Göteborg tre kronor och å
annan ort inom riket eu krona 50 öre»;

I en inom Andra Kammaren väckt motion, n:r 73, har herr A. M.
Lundbery anmärkt, att i förestående §§ vore stadgadt, att af dels »utländing
eller i utlandet bosatt, här i riket icke mantals- och skattskrifven,
svensk undersåte, som bjuder ut eller slutar handel om utländska
varor», dels ock »utländsk man eller qvinna, som med vederbörligt
tillstånd mot inträdesafgift gifver konsert eller uppförer skådespel
eller annan föreställning», skola erläggas bestämda bevillningsafgifter;
men då tvifvel uppstått, om härutinnan med »utländing» eller
»utländsk man eller qvinna» må afses norsk man eller qvinna, beträffande
hvilkas rättighet till idkande af handel eller annat näringsyrke här i
i riket är särskildt förordnadt, hemställer herr Lundberg på grund
häraf, att Riksdagen måtte meddela förklarande, huruvida i afseende å
jemväl dem bör tillämpas hvad genom förenämnda §§ om bevillningsafgifter
stadgats.

För sin del finner utskottet det i sig sjelf! vara klart, att under
de i förestående paragrafer använda orden »utländing» och »utländsk man
eller qvinna» äfven inbegripas norske undersåtar. Skulle någon tvekan
dock härutinnan uppstå, borttages den helt och hållet deraf, att i sista
punkten af 6 § norrmän för ett visst särskildt fall befrias från den öfriga
utländingar åliggande bevillningsafgift. Denna deras egenskap af utländingar
kan icke rubbas deraf, att i bestämda, i lag stadgade fall norske
undersåtar, som här i riket idka handel eller näring, hafva större förmåner
och rättigheter än andre utländingar.

Då således af ofvanberörda paragrafers lydelse tydligt framgår,
att under de i desamma använda orden »utländing» samt »utländsk

14

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 4.

man eller qvinna» äfven innefattas norske undersåtar, hvadan någon
ytterligare förklaring, på sätt motionären yrkat, icke är nödig, får
utskottet hemställa,

2:o.

att herr Lundbergs ifrågavarande motion icke
må till något Riksdagens yttrande föranleda.

Stockholm den 8 juni 1887.

På utskottets vägnar:

F. BARNEKOW.

Reservation

mot punkten l:o: af herr Nyström.

Herr Lothigius har anhållit få antecknadt, att han icke deltagit
uti behandlingen af detta betänkande.

Bil. i.

Tabell, utvisande de enskilda sedelutgifvande bankernas beskattning år 1885.

N:o

Bankens

Hamn.

Bankens
kapital
år 1884.

Nettobehåll-ning af rörel-| sen år 1884.

1 Behåll-ningens
j förhål-lande til
j kapitalet
i procent

{ Högsta under
i året utelöpande

1 sedelbelopp, be-jräknadt vid taxe-ringen 1885!efter
i förhållandet
| under år 1884.

1

1 Särskild be-villning för
j sedelutgif-| ningsrätten.
år 1885.

1

i Allmän be-villning för
år 1885.1%
1 af netto-behållningen
1 år 1884.

1

i

Summa

bevillning.

I

Hela bevill-ningens för-I hållande til
nettobehåll-1 ningen i
procent.

N:o

1

Skånes..............

'' 1 1

enskilda bank 11.219.304 06

1 i

'' 880,727 53

1

7,9

|

9,381,290

; 18,762 58

8,807

28

j

27,569 86

3,1

1

2

Vermlands .......

......... d:o ......

2,049.024; 90

190,081

! 9

9,3

1,523,670

j-

3.047

34

1,900 81

4,948

! I 5

2,6

2

3

Kopparbergs.....

......... d:o .....

2,220,258 40

200,828 19

9,0

2,365,545

;-

4.731

09

2,008 28

6,739 3 7

! 3,4

3

4

Östergötlands

........ d:o ......

1,712,906

89

126,858

71

7,3

1,731,000

-

3,462

—

1,268

59

4,730

i 59

3,7

4

5

Smålands..........

......... d:o .....

3,949,533 97

274,19505

6.9

1,821,075

—

3,642

1 5

! 2,741

95

6,384

10

2,3

5

6

Örebro .............

......... eko ......

2,740,855

7 5

228,710 40

8,3

1,909,000

—

3.818

—

2.287

10

6.105

10

2,6

6

7

Mälareprovinsernas... eko ....

3,918,696

39

300,884

37

7,7

2.933,765

—

5,867153

34)08184

8.876 37

2,9

7

8

Göteborgs ........

........ d:o ......

3,883,898

64

363,056

25

9,3

4,205,430

—

8,410

86

3,630

56

12,041

42

3,3

8

9

Stockholms......

....... d:o .....

3,609,491

94

128,104

6 9

3,5

3,253,400

—

6,506

SO

1,281

05

7,787 85

6,1

9

10

Norrköpings ......

......... d:o .....

2,325,960| 6 5

142,018

14

''61

2,077,175

—

4,154

35

1,420

18

5,574:53

3,9

10

11

Hallands...........

......... d:o ......

1,384,048 69

115,897

64

8,4

1,165,000

—

2.330

—

1,158:98

3.488198

3,0

11

12

Sundsvalls .........

......... (1:0 .....

5,602,285

13

412,928 19

7,4

4,026,740

—

8,053 48

4,129

28

12,182

76

2;9

12

! 13

Kristianstads . ...

...... d:o .....

3,519,805

3 7

231,409 62

8,0

3,491.000

_

6,982

_

2,814 10

9,796

10

3,4

13

i 14

Enskilda banken

i Venersborg

1,488,450 79

86,634 3 7

5,8

855,130

—

1,710

26

866 34

2.576 60

2,9

14

15

Skaraborgs läns

enskilda bank

2,429,740

8 5

195,382

21

8,0

1,697,000

—

3,394

_

1.953 82

5,347

82

2,7

15

16

Gefie borgs .........

......... d:o ......

1,900,317 60

149,827 46

7,9

2,021,000

—

4,042

—

1,498

2 7

5 540

27

3,7

16

17

Uplands ............

........ d:o ......

3,055,933

96

290,170

68

9,5

2,524,585

_

5,049

1 7

2,901

71

7.950188

2,7

17

18

Vesterbottens ...

........ d:o .....

2,554,880 43

274,183

01

10,7

2,227,460

—

4,454

92

2.741

83

7,196

75

2.7

18

i 19

Kristinehamns

........ d:o . .

1,792.818

3 7

122?35b|43

6,8

800,000

—

1,600

—

1,223:5 6

2,823

56

2,3

19

20

Borås...............

........ eko .....

1,340,425 69

121,324 so

V

565,265

-

1,130 53

1,213

25

2,343

78

1,9

20

21

Södermanlands...

........ d:o .....

1,162,803 10

117.198

20

10,1

1,030,240

_

2,060 48

1,171

98

3,232

46

2,7

21

22

Kalmar...........

....... d:o .....

2.866.144 85

182,699

77

6,4

1.340,190

—

2,680 38

1,827

_

4,507

38

2,4 ;

22

23

Gotlands ..........

......... (ko .....

1,164,643 08

81,105

55

7,0

535,000

—

1,070

_

811

06

1,881

06

2,S

23

24

Bohusläns ........

......... d:o ......

1,091.399 07

103,600 93

9,5

744,090

—

1.488 18

1,036 01

2,524

19

2,4 !

24

25

Hernösands ......

........ »ko .....

2,811,206 49

302,163 33

10,7

3,149,160

_

6,298132

3,021

63

9,319

95

3,1

25

26

Helsinglands.....

........ (ko .....|

1,765,263 16

165,431

55

9,4

1,974,385

3,948

77

1,654

32

5,608

09

3^4

26

27

Oskarshamns......

........ eko ......i

1,372,183

70

109,612150

7,9

638,665

1,277 33

1,096:

12

2,373

45

2,1

27

Summa

74,932,286

3 S

5,947,39076

7,9

59,986,260

-1

119,972

52

59,473 90

179,446

42

3,o

år 1884............

74,00 7.018; 8 5

3,273,378 541

8,4

60,880,555

—

121,761

11

62,733

79

184,494

90

2,9

.. 1883.............

73,234,638192

5,849,859 08

7,9 j

59,801,895

— ;

119,603

69

58,498

59

178,102

28

3 o

.. 1882 ............

71,698,083:

16

5,614,89767

7,8 i

58,187,440

-j

116,374

88

56,148

98

172,523

86

£1

„ 1881............

1

71,530,275

41

5,055,675 65;

7,0 1

57,945,145

—

115,890

39

50,556

76

166,447

15

3,3

„ 1886 ...........

75,563,788

99

3,152,849 60''

6,8

57,754,010

115,508

02

51,528

50

167,036

52

3,2

Bil. II.

Sammanställning af de solidariska enskilda bankernas sedelutgifning enligt bankinspektörens månatliga

rapporter för år 1886.

IT t

e 1 ö p

ande e

n s k i 1

d

a b a n

k

sedlar.

1

----------- :

Jtelöpande sedlar

110 kronors valör
förhållande till

Lägsta belopp.

1

1

Högsta belopp.

. 1
|

Medeltal för |
tolf månader. 1

Skilnaden mellan högsta!
jeloppet och medeltalet.!

hela sedelutgif- j
ningen den 31 De-cember år 1886.1

Datum.

Kronor.

Ö.

Datum, i

Kronor.

ö.!

Kronor.

Ö.

Kronor. | ö.

I 0|„ af

högsta

beloppet,

°!o

1

Skånes ..................

enskilda bank

31 Aug.

6,321,612 25

31 Okt.

9,120,037

2 6

7,620,387

66

1,499,649 59!

16,4 i

54,1

9,

Vermlands............

d:o ......

31 Jan.

1,232,6851 so!

30 April

1,527,115

50

1,386,019

66

141,095 84

9,2

53,5

3

Kopparbergs .........

Östergötlands ......

d:o .....

30 Nov.

1,341,759

—

31 Mars

1,999,099

—

1,689,011

9 2

310,0871 o s

15,5

;>2,o

4

d:0 ......

31 Jan.

1,088,281

--

31 Okt.

1,366,346

1,206,216

42

160,129 58

11,7

51,7

5

Smålands.............

d:o .......

31 Aug.

1,366,388 so

31 Okt, i

1,653,798

5 0

1,528,180

66

125,617 s 4!

7,5

56,9

6

Örebro..................

d:o ......

31 Juli

1,443,603

—

30 April

1,800,038

1,619,143

_

180,895 —

10,0

o 2,8

7

Mälareprovinsernas

d:o ......

31 Juli

2,138,670

—

30 Sept.

2,605,575

—

2,372,996

66

232,578 34

8,9

50,o

8

Göteborgs ............

d:o .. ...

31 Aug.

2,382,800

--

30 Juni

2,888,905

—

2,666,423

33

222,481 67

7,7

48,7

9

Stockholms............

d:o ......

31 Aug.

2,423,250

—

31 Dec.

3,378,540

—

2,757,962

OS

620,577192

18,3

37,7

10

Norrköpings .........

d:o ......

31 Aug.

1,364,600

—

31 Mars

1,914,955

—

1,636,872

SO

278,082.5 0

14,5

06,2

1]

Hallands..............

d:o ......

31 Aug.

708,010

—

31 Okt.

1,074,850

—

892,599

16

182,250:84

16,9

57,o

12

Sundsvalls ............

d:o ......

31 Jan.

2,885,925

—

30 Juni

3,767,560

—

3,312,737

6 0

454,822 so

12,0

64,3

13

Kristianstads.........

d:o ......

31 Juli

2,626,725

_

30 Nov.

3,173,010

—

2,897,955

8 3

275,054 17

8,6

59,0

14

Enskilda banken i

Yenersborg...

31 Aug.

730,235

—

31 Mars

879,160

—

831,296

2 5

47,86345

0,4

o0,3

15

Skaraborgs läns enskilda bank...

31 Aug.

1,231,490

—

31 Mars

1,696,955

—

1,436,639

58

260,31o 42

1 0,3

50,4

16

Gefieborgs ............

d:o ......

30 Nov.

1,415,465

—

30 April

1,832,780

—

1,638,859

1 6

193,920(84

10,5

55,0

17

U plands ..............

d:o ......

31 Juli

1,509,815

—

28 Febr.

1,948,375

—

1,744,085

—

204,290 —

10,4

57,6

18

Vesterbottens .....

d:o ......

31 Dec.

1,405,555

—

31 Juli

1,836,965

—

1,592,377

91

244,587 0 9

13,3

64,5

19

Kristinehamns ......

d:o *......

31 Dec.

545,560

—

31 Mars

674,315

—

612,382

91

61,932!o9

9,1

70,2

20

Borås ..................

d:o ......

31 Aug.

373,245

—

31 Okt.

500,740

—

432,848

76

67,891 26

13,5

56,1

21

Södermanlands......

d:o ......

31 Aug.

693,560

—

31 Dec.

935,615

—

823,067

91

112,547 09

12,o

54,8

22

Kalmar..................

d:o ......

28 Febr.

971,755

—

31 Okt,

1,360,575

—

1,142,670

83

217,904 17

16,o

o9,2

23

Gotlands...............

d:o ......

31 Juli

317,715

—

31 Okt.

558,750

—

399,955

41

158,794 59

28,4

64,2

24

Bohusläns ............

d:o ......

30 Sept.

547,910

—

30 April

702,690

—

606,418

75

96,271 25

13,7

76,2

25 Hernösands...........

d:o .....

30 Nov.

2,170,550

—

30 Sept.

2,635,730

—

2,401,472

10 8

234,257 92

8,8

64,6

26 Helsinglands .........

d:o .....

31 Dec.

1,565,135

—

31 Maj

|2,112,930

—

1,792,093

33

i 320,836167

15,1

64,4

27|Oskarshamns.........

d:o .....

28 Febr.

507,580

—

30 Sept.

| 627,885

565,441

j 2 5

62,443 75

9,9

65,1

STOCKHOLM, ISAAC .MARCIJS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG 1887.