Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

1

N:o 1.

Ank. till Riksd. kansli den 1 juni 1887, kl. 12 midd.

Betänkande, i anledning af Kongl. Maj-.ts proposition (n:o 4)
angående förlängning af den mellan de förenade rikena
och Spanien den 15 mars 1883 af slutade handelstraktat.

Sedan de underhandlingar, som under sistlidet år inledts mellan
de förenade rikena och Spanien angående förlängning af den i Madrid
den 15 mars 1883 afslutade bandelstraktaten ledt till ingåendet af en
konvention, hvarigenom traktaten förlängts till den 1 februari 1892 eller
samma tid, da den mellan de förenade rikena och Frankrike ingångna
handelstraktaten utlöper, samt derefter intill ett år efter skedd uppsägning,
har Kongl. Maj:t, uti proposition n:o 4 till Riksdagen, med öfverlemnande
af nämnda konvention och under åberopande af hvad i åtskilliga
närlagda statsrådsprotokoll funnes upplyst och utredt, äskat
Riksdagens godkännande af den afslutade konventionen.

M berörda protokoll inhemtas, att, sedan fråga uppstått om förlängning
af den spanska handelstraktaten, såsom önskningsmål från
de förenade rikenas sida framhållits, dels att i en blifvande traktat
måtte. inrymmas förtydligande bestämmelser derom, att rektifikation
af sprit i svensk fabrik utgjorde svensk tillverkning, samt derom att
fisk, som vare sig den fångats från norskt fartyg eller icke införts till
Rorge i rått tillstånd och der torkats och beredts till klippfisk, vore att
anse som norsk produkt, dels att lister och timmer, afsedda till sammansättning
af mindre byggnader, för hvilka artiklar nu erlades en tull
af 18,7 5 pesetas för 100 kilogram, kunde få inbegripas bland sådana
trävaror, som i tariffen upptoges med den lägre tullsatsen af 2 pesetas
Bih. till Riksd. Brok 1887. B. 5 Samt. 1 Afd. 1 Höft. 1

2 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

per kubikmeter, dels ock att den ifrågasatta traktaten icke måtte ingås
på jemnt fem år utan förklaras utlöpa den 1 februari 1892, hvilken
dag''den franska traktaten upphörde att gälla.

Genom en af Cortes antagen och af Drottningen-regentinnan den
2 augusti 1886 sanktionerad lag erhöll spanska regeringen bemyndigande
att till den 1 februari 1892 samt derefter intill ett år efter
skedd uppsägning förlänga de af Spanien afslutade, under år 1887
utlöpande handelstraktater. Den spanska nationalrepresentationens
godkännande af den ifrågasatta förlängningen af vår traktat var dermed
på förhand gifvet. Vid de underhandlingar, som derefter inleddes,
visade det sig emellertid, att detta godkännande afsåge ett enkelt förlängande
af de bestående aftalen och icke kunde anses sträcka^ sig till
eventuel förändringar i desamma. Vid sådant förhållande ansågs det
af åtskilliga i Kongl. Maj:ts proposition närmare angifna grunder icke
skäligt att från vår sida fasthålla vid öfriga ofvan berörda önskningsmål,
utan då spanska regeringen föreslog att genom en konvention förlänga
vår handelstraktat utan några förändringar eller tillägg, mötte
det intet hinder att derpå ingå.

I fråga om betydelsen för landet af den föreslagna förlängningen
af traktaten, anförde hans excellens herr ministern för utrikes ärendena
hufvudsakligen följande. Vid afslutandet och godkännandet af 1883
års handelstraktat hade utom hänsynen till de fördelar, som densamma
beredde Sverige sjelft, äfven unionelt politiska skäl gjort sig gällande.
Norge hade då otvifvelaktigt ett större intresse än Sverige att få det
nya aftalet med Spanien till stånd, och medvetandet om detsammas
stora betydelse för broderlandet hade uti icke ringa mån bidragit att
undanrödja den tvekan, som på flera håll visade sig att med uppoffring
af statsinkomster köpa fördelar, hvilka ansågos ännu_ligga i framtidens
sköte. Den förmodan, som af dåvarande utrikesministern uttalats, att,
Sverige efter all sannolikhet hade bättre utsigter än Norge att i Spanien
vinna marknad för sina produkter, och att traktatens betydelse för
hvartdera af de förenade rikena inom en icke aflägsen framtid torde
komma att ställa sig temligen lika, hade väsentligen besannats. Efter
redooflrelse för de svenska officiela uppgifterna rörande värdet i svensk
hamn af till Spanien direkt utförda varor under åren 1880—84,
hvilket värde sistnämnda år utgjorde 3,216,000 kronor, påvisade hans
excellens, hurusom med år 1885 eu högst betydlig stegring af exporten
till Spanien inträdt. Kommerskollegium hade beräknat nämnda export
till något öfver 8 millioner kronor, men dervid upptagit ett för högt
värde å sprit, hvilken artikel då för första gången förekomme på vår
exportlista till Spanien. Berörda stegring ådagalades ock af inkomna

3

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

uppgifter från spanska tullverket, enligt hvilka värdet af Sveriges utförsel
till Spanien med undantag af sprit beräknats till 7,031,186 pesetas
och för år 1886 till 9,053,133 pesetas samt värdet af spritinförseln till
1,141,421 pesetas år 1885 och 8,110,913 pesetas år 1886. Dervid vore
dock att märka, att uppgifterna från Spanien blott omfattade värdet af
med svenska fartyg införda svenska varor. Ehuru den betydliga tillväxten
i vår utförsel hufvudsakligen folie på artikeln sprit, utvisade
dock äfven andra varor en ganska jemn stigning, särdeles sågade trävaror,
som under år 1886 stigit med 1,100,000 pesetas, hvarjemte till
Spanien börjat införas trävaror i förädladt skick.

Norges export till Spanien hade deremot icke någon sådan tillväxt
att uppvisa. Den svenska exporten hade under år 1886 till och
med öfverstigit den norska med omkring 850,000 pesetas, och för år
1887, under hvilket år en ytterligare betydlig ökning af den svenska
exporten torde vara att emotse, skulle, om vilkoren för densamma förblefve
orubbade, skilnaden efter all sannolikhet komma att blifva ännu
större.

Äfven vår sjöfart på Spanien hade tilltagit i mycket starkare
proportion än Norges. Enligt generalkonsulatets i Barcelona uppgifter
skulle den svenska sjöfartens tontal hafva sedan 1882 stigit med 75
procent, den norska deremot endast med omkring 5 procent.

Härefter yttrade hans excellens: »Vårt intresse på den spanska
varumarknaden torde således för närvarande vara minst lika betydligt
som Norges, men de faror, som, i fall traktaten ej förlängdes, skulle
drabba de förenade rikenas export, hota kanske ännu mera den svenska
handeln, än den norska. Norges förnämsta exportartikel, klippfisk,
intager nemligen på den spanska marknaden en så dominerande ställning,
att den sannolikt äfven utan traktat skulle, ehuru med mindre
förtjenst, kunna hålla sig qvar derstädes, men deremot skulle utan
tvifvel den ojemförligt största delen af den svenska utförseln, om traktaten
ej förlängdes, fullständigt utestängas derifrån. Inga unioneltpolitiska
skäl behöfva numera åberopas till stöd för ett godkännande
af det med Spanien träffade aftalet, men så mycket starkare tala i
stället omsorgen om Sveriges egna näringar och handel och skyldigheten
att ej genom ett uppgifvande af den »mest gynnade behandling»,
hvilken vi sedan 1871 åtnjutit, för våra exportörer omöjliggöra konkurrensen
med England och Ganada, Förenade Staterna och Tyskland,
till hvilka redan farliga medtäflare för Sveriges trävaror och sprit möjligen
snart äfven Finland kommer att räknas.

»Af hvad jag nu anfört torde framgå, att de skäl, som 1883 föranledde
traktatens afslutande, vunnit i styrka under de år, som sedan

4

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

dess förflutit. Då var det fråga om att bana väg för en blifvande export,
nu gäller det att skydda en redan bestående; då beböfde våra
skogsprodukter icke frukta någon konkurrens på ojemna vilkor med
någon större producent af trävaror, nu åter har England sedan sistlidet
år tillförsäkrat sig sjelft och sina kolonier, deribland Canada, den
mest gynnade behandling, och i detta ögonblick äro underhandlingar
redan inledda för att bereda Finland samma fördel; då var Norges vinst
af traktaten den öfvervägande, nu är det Sveriges intresse, som i
främsta rummet betingar förlängningen. Och slutligen synes mig den
omständigheten med synnerlig kraft tala för en sådan åtgärd, att de
obestridliga fördelar, traktaten medför och hvilka 1883 köptes med
någon uppoffring af statsinkomster, nu stå oss till buds utan att någon
rubbning i den bestående tulltaxan behöfver göras.))

Herr statsrådet och chefen för finansdepartementet framhöll, hurusom
af de genom den spanska traktaten bundna tullsatserna endast de
som anginge artiklarne skuren kork utan beslag, apelsiner, citroner,
vindrufvor, russin och vin egde någon vigt, och att en förhöjning af
dessa tullsatser icke torde från skyddets synpunkt kunna ifrågasättas
ens af dem, som afse att genom tullar i främsta rummet bereda skydd
för inhemska näringar. Från den enda svenska näring, som berördes
af ifrågavarande tullar, nämligen korkskärerierna, hade ingen klagan
hittills försports öfver den traktatbestämda tullsatsen. Den ökade inkomst,
som genom ifrågavarande tullsatsers förhöjning möjligen skulle
kunna beredas statsverket, syntes för närvarande ingalunda af detsammas
tillstånd påkallad, och antagligt syntes icke heller, att någon nämnvärd
fördel skulle kunna dragas af att redan nu återvinna fria händer
i fråga om ett fåtal, i fiskaliskt hänseende obetydande artiklar, då i alla
fall tullen å ett vida öfvervägande flertal vore genom den franska traktaten
bunden ända till den 1 februari 1892, eller samma tidpunkt, då
det nu ifrågavarande aftalet med Spanien skulle utlöpa.

1 sammanhang med propositionen hafva till utskottet öfverlemnats
dels en skrifvelse från de förenade rikenas minister i Madrid,
deruti han tillkännagifver, att värdet af de under år 1886 från Sverige
till Spanien utförda varor af spanska tullstyrelsen numera exakt beräknats
till 17,191,751 pesetas, deraf ensamt sprit värderats till 8,110,913
pesetas, dels ock två särskilda till Kongl. Maj:t inkomna framställningar,
den ena från åtskilliga idkare af exporthandel och rederirörelse
i Göteborg och den andra från 101 å femton spanska handelsplatser
bosatte svenskar och norrmän, framhållande önskvärdheten af den ifrågasatta
förlängningen af handelstraktaten med Spanien, hufvudsakligen .
på den grund, att i annat fall den svenska och norska exportindustrien

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1. 5

och sjöfarten skulle komma att lida väsentligt afbräck, hvarförutom allt
det arbete, som nitiske och kraftfulle representanter för svensk och
norsk industri under senaste tiden nedlagt på införandet af våra exportartiklar
på den spanska marknaden, till största delen blefve fruktlöst,
derest den nu gällande traktaten komme att upphöra under innevarande
år. Finge deremot exporten af svenska och norska produkter fortgå i
skydd af traktaten under några få år af ostörd utveckling, skulle densamma
efter all sannolikhet, särdeles under gynsammare ekonomiska
förhållanden än de nu rådande, antaga en omfattning, som komme att
ådagalägga fulla betydelsen och värdet af traktaten.

För vinnande af ett så vidt möjligt tillförlitligt underlag för bedömandet
af den nu gällande handelstraktatens verkningar i afseende
på. handelsförhållandena emellan Sverige och Spanien, har utskottet
låtit uti tabellbilagorna I—VI sammanföra tillgängliga officiela statistiska
uppgifter lör åren 1880 till och med 1885 och, der sådant
låtit sig göra, jemväl för år 1886. Uti tabb. I och II upptagas qvantitet
och värde för hvarje särskild af de hufvudsakliga varor, som införts
till Sverige* från Spanien eller utförts från Sverige till Spanien
under åren 1880—85. För år 1886 har uppgift kunnat vinnas allenast
om qvantiteten af varuutbytet, emedan på börsmedelpriseu för
året grundade värdeuppgifter för de särskilda artiklarne ännu icke äro
tillgängliga. Uti särskilda kolumner hafva vid de olika varorna angifvits,
huru stor procent införseln från eller utförseln till Spanien af
denna vara utgör af Sveriges hela import eller export af samma vara.
Tab. III angifver sammanlagda värdet af varuutbytet under åren 1880
1885 såväl mellan Sverige och Spanien som mellan Norge och Spanien,
dervid för jemförelses skull meddelats värdet af samma varuutbyte enligt
spanska officiela uppgifter, reduceradt, till kronor. Dylika uppgifter
från Spaniens sida för åren 1880, 1882 och 1884 hafva dock
icke varit för utskottet tillgängliga. Tab. IV innehåller uppgifter enligt
kommerskollegii berättelser å Sveriges tullinkomster af de vigtigaste
från Spanien till Sverige införda varor, under det att tab. V angifver
rikets tullinkomster å hela införseln från samtliga länder af sådana
^ varor, å hvilka tullsatsen blifvit faststäld genom traktaten med
Spanien. Uti tab. . VI meddelas slutligen uppgifter rörande sjöfarten
mellan Spanien och Sverige samt öfrig sjöfart på Spanien med svenska
fartyg.

Vid begagnandet af dessa tabeller för jemförande af handelsförhållandena
före och efter traktatens införande har utskottet ansett
sig böra lemna ur beräkningen de båda åren 1882 och 1883. Under
båda dessa år tillämpades nemligen olika tulltaxor under olika delar

6

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

af året, i det att den nya tulltaxan af den 12 maj 1882 började
tillämpas den 16 i samma månad, och de genom traktaten faststälda
tarifferna trädde i kraft den 11 juli 1883. Hvad särskildt beträffar
året 1882, lämpar sig detsamma föga för jemförelse med andra
år, emedan införseln af vin under detta års första tredjedel, tydligen
af fruktan för de högre tullsatser som i årets tulltaxa infördes, stegrades
till en sådan grad, att tullinkomsterna för hela importen af vin
från årets början till den 16 maj belöpte sig till 496,785 kronor, under
det att högsta beräknade tullinkomsten å vin för något af de öfriga
åren uppgått till allenast 461,800 kronor för hela året, nemligen
år 1884. Utskottet har derföre ansett den mest tillförlitliga och upplysande
jemförelse vinnas genom att sammanställa åren 1880 och 1881
å ena sidan med åren 1884 och 1885 å andra sidan.

Hvad då först beträffar införseln till Sverige från Spanien under
nu ifrågavarande år, visar jemförelsen med afseende på de hufvudsakligaste
importartiklarne följande resultat:

1880—81 1884—85 .

Anis ................................

i medeltal
kronor

.......... 6,320

i medeltal
kronor

11,474

+

ökning eller
minskning
kronor

5,154.

Citroner...........................

........... 3,103

2,800

—

303.

Fikon .............................

.......... 60,050

46,730

—

13,320.

Fjäder, ospritad..............

........... 9,412

15,514

+

6,102.

Korkbark .........................

61,705

30,042

—

31,663.

Oljor, feta........................

........... 299,610

594,059

+

294,449.

Russin..............................

........... 277,267

242,003

—

35,264.

Rör.....................................

........... 2,292

6,592

+

4,300.

Salt.....................................

........... 489,233

305,456

—

183,737.

Vin, på fat......................

........... 416,380

592,658

+

186,278.

,, å buteljer..............

........... 5,537

8,738

+

3,201.

Vindrufvor ......................

.......... 17,903

3,751

—

14,152.

Värdet af den totala importen från Spanien utgjorde åren 1880 —
1881 i medeltal 1,750,609 kronor samt under åren 1884—85 i medeltal
1,904,409 kronor, hvilket utvisar ett öfverskott till förmån för de
senare åren af 153,800 kronor om året. Det visar sig således, att
med afseende på varu införseln i det hela från Spanien genom traktaten
icke åstadkommits någon särdeles beaktansvärd förändring. Synbar
minskning har egt rum i importen af de tullfria artiklarne korkbark

7

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

och salt samt af fikon, russin och vindrufvor, under det att väsentlig
ökning visat sig i fråga om oljor och, såsom var att vänta, jemväl
uti importen af vin, särdeles på fat.

Jemförelse^ mellan Sveriges export till Spanien under de olika
åren visar sig i fråga om de hufvudsakligaste artiklarne på följande
satt \

Stångjern, Platt- och Bandjern samt)

Stål .........................................................f

Bjelkar och Sparrar.........................

Bräder och Plankor.......................

1880—81

i medeltal
kronor

50,450

164,107

2,099,766

1884-85

i medeltal ökning

kronor kronor

189,626 + 139,176

228,559 + 64,452

2,928,658 + 828,892.

Af öfriga vigtigare artiklar har exporten icke fortgått så regelbundet,
att ofvanberörda jemförelse kunnat i fråga om dessa artiklar
användas. Så utfördes a i plåtar under åren 1880—81 i medeltal för
8,307 kronor, under det att samma utförsel år 1885 värderades till
7,931 kronor. Trämassa exporterades till Spanien under åren 1880
—81 i. medeltal för 16,628 kronor men år 1885 för 34,638 kronor.
Det visar sig ock, att nagra nya svenska artiklar under de senare
åren sökt sig marknad i Spanien, såsom maskinerier samt i synnerhet
■papper och tjära, deraf någon nämnvärd export till Spanien icke egt
rum förr än under år 1885.

Utskottet har härvid med afsigt förbigått den numera högst
betydliga exporten till Spanien af artikeln bränvin och sprit af anledning,
för hvilken utskottet i det följande skall redogöra. Värdet af den
totala exporten från Sverige till Spanien utgjorde för åren 1880—81
i medeltal 2,343,778 kronor och för åren 1884—85, med undantag af
spritexporten, i medeltal 3,483,251 kronor, hvadan under de två sista
aien exporterats varor till Spanien för i medeltal 1,139,473 kronor
mer än under åren 1880—81. Såsom af det föregående synes, belöper sig
denna efter traktatens antagande inträdda tillökning af öfver en million
kronor om året på våra hufvudsakligaste exportartiklar trä och jern.

Då, såsom kändt är, de nedsättningar i tullsatser, vi genom traktaten
beviljat Spanien, i och med detsamma kommit alla länder till
godo,. som med oss drifva handel, är det för utrönande af traktatens
verkningar i fiskaliskt hänseende af vigt att undersöka förändringarne i
rikets tullinkomster för totala införseln från alla länder af de varor, å
hvilka tullsatser faststälts genom traktaten. Af tab. V inhemtas, att
dessa tullinkomster i medeltal för åren 1879—81 utgjort 751,626 kronor

8 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

och i medeltal för åren 1884—85 uppgått till 660,646 kronor, utvisande
således en minskning i tullinkomst af i medeltal 90,980 kronor. Verkliga
betydelsen af denna minskning af 90,980 kronor om året framstår
tydligast vid jemförelse med de beräkningar öfver den antagliga
minskningen i tullinkomster på grund af traktaten, som förekomma
bland bilagorna till Kong!. Maj:ts proposition (n:o 41) till 1883 års
Riksdag angående den nu gällande traktaten. Till grund för dessa beräkningar
lades medelimporten under åren 1879 — 81 af de varor som i
traktatens tariff B beröras. Medeltullinkomsten för dessa varor uppgick
1879—81 till 751,626 kronor. Beräknad enligt de i tulltaxan den
12 maj 1882 angifna tullsatser, skulle samma medelimport, hafva medfört
en tullinkomst af 877,454 kronor, och enligt traktatens tariff B
skulle tullinkomsten för samma import belöpt sig till allenast 557,373
kronor. Skilnaden emellan tullinkomsten enligt traktatens tariff B
och inkomsten enligt 1882 års tulltaxa utgjorde således 320,081 kronor,
och skilnaden emellan nämnda inkomst enligt tariff B samt den verkliga
medeltullinkomsten åren 1879—81 uppgick till 194,253 kronor.
Nu har det emellertid visat sig, att den verkliga medeltullinkomsten
enligt traktatens tariff B under åren 1884—85 uppgått till 660,646
kronor och således med 103,273 kronor öfverstiger den af Kongl. Maj:t
beräknade tullinkomsten på grund af traktaten. Skilnaden mellan den
verkliga medelinkomsten 1884 — 85 och medelinkomsten 1879 — 81 utgör
som nämndt 90,980 kronor i stället för den beräknade skilnaden 194,253
kronor, och skilnaden mellan nämnda medelinkomst 1884—85 samt den
beräknade tullinkomsten enligt 1882 års tulltaxa utgör 216,808 kronor
i stället för motsvarande beräknade belopp 320,081 kronor. Dessa båda
belopp 90,980 kronor och 216,808 kronor uttrycka således från olika
synpunkter den minskning i tullinkomster, som genom spanska traktaten
förorsakats riket. Dock anser utskottet för sin del, att beloppet
90,980 kronor i sjelfva verket är det enda rigtiga uttrycket för den
ifrågavarande minskningen, ty då 1882 års tulltaxa tillkom efter det
den förut gällande traktaten med Spanien blifvit uppsagd och i dessa
delar åter upphörde att gälla, så snart den nya traktaten trädde i kraft,
samt således icke haft annan betydelse än att den lättat underhandlingarne
om den nya traktatens antagande, bör synnerligt afseende icke
fästas vid de verkningar, denna tulltaxa skulle hafva kunnat mediöra,
om densamma fortfarande blifvit tillämpad i afseende å de i traktattariffen
berörda artiklar. Beloppet 90,980 kronor utvisar deremot minskningen
från den verkliga medeltullinkomsten åren 1879—81 till den
verkliga medeltullinkomsten åren 1884—85, allt med hänsyn till de af
traktaten berörda exportartiklarne.

9

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

För utrönande af de tullnedsättningar, som i utbyte tillkommer
våra exportartiklar i Spanien, anser utskottet det vara tillräckligt att
hänvisa till den uti bilagda tab. VII utarbetade förteckning öfver de
i den gällande spanska tulltaxan förekommande artiklar, som synts
vara af intresse för vår export, med angifvande af de tullsatser, som
upptagas i nämnda tulltaxas allmänna och utomordentliga tariffer, äfvensom
af de tullsatser, som genom vissa af Spaniens traktater med andra
länder fastslagits eller blifvit ytterligare nedsatta. Enligt traktatens
7:de artikel tillgodonjuta vi nemligen såväl deri utomordentliga tariffens
bestämmelser som ock alla de förmåner, som kunna medgifvas en
tredje magt. Huruvida genom traktaten ådragits Spanien tullminskningar,
som motsvara de nedsättningar i tullinkomster Sverige fått vidkännas,
anser utskottet gagnlöst att söka utreda, men utskottet anser
sig böra påvisa, hurusom den för jern och stål i stänger medgifva
nedsättningen från 13 pesetas till 8,6 5 pesetas per 100 kg motsvarar
för 1885 års export ett tullbelopp af 61,839 pesetas, och eu nedsättning
i tullen för oarbetade trävaror med allenast 0,7 5 pesetas per
kubikmeter bildar för samma år eu minskning i Spaniens tullinkomster
af icke mindre än 113,170 pesetas.

Slutligen är det visserligen icke för närvarande fråga om den
emellan de förenade rikena och Spanien ingångna sjöfartstraktat, hvilken
fastställa att gälla intill den 1 Februari 1892'', men då sjöfarten
och utrikes handeln stå i det närmaste samband med hvarandra, har
utskottet icke velat underlåta att enligt tab. VI meddela följande
upplysningar angående Sveriges sjöfart på Spanien. Under'' åren
1880—81 afgingo från Sverige till Spanien och ankommo från Spanien
till Sverige i medeltal sammanlagdt 203 fartyg om 66,100 tons drägtighet,
hvaremot under åren 1884—85 i medeltal afgingo och ankommo
sammanlagdt 206 fartyg om 95,814 tons drägtighet. Under åren
1880—81 ankommo och afgingo svenska fartyg i fraktfart till och från
spanska hamnar till ett antal af i medeltal 274 stycken om 105,333
tons drägtighet. Åren 1884—85 hade antalet ökats till 329 fartyg
om 161,754 tons. De inseglade bruttofrakterna för svenska fartyg i
sjöfart på Spanien utgjorde i medeltal under åren 1880—81 1,155,334
kronor och under åren 1884—85 1,241,504 kronor, utvisande således
ett öfverskott för de senare åren af 86,170 kronor, hvilket öfverskott
förtjenar beaktande med afseende å de oerhörda nedsättningar i frakter,
som under de senaste åren egt rum. Till upplysning om fraktnedsättningens
betydelse kan exempelvis från konsulsrapporterna anföras, att
frakterna för den storartade jernmalmsexporten från Bilbao till EngBih.
till Riksd. Prot. 1887. B. 5 Samt. 1 Afd. 1 Höft. 2

10

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

lands ostkust åren 1881—82 noterades till 8 å 9 shillings per ton,
men redan år 1883 nedgått till 5 å 6 shillings per ton.

Af det hittills anförda synes framgå, att resultaten af traktatens
antagande, så vidt desamma kunnat medelst statistiska beräkningar
utrönas, icke varit synnerligen stora, men att i alla fall gynsamma verkningar
af traktaten börjat visa sig särdeles deruti, att två af landets
hufvudsakliga exportartiklar, nämligen trä och jern, vunnit ökad terräng
å den spanska marknaden, äfvensom derutinnan, att den beräknade
minskningen i Sveriges tullinkomster visat sig betydligt mindre än

man vågat antaga. .

Men resultatens jemförelsevis obetydliga beskaffenhet har gifvit
ett ytterligare stöd åt några inom utskottet framstälda invändningar
emot det äskade medgifvandet af traktatens förlängning.

Så har till en början anmärkts, att dylika traktater, som i sig
innehålla särskilda tulltariffer, i allmänhet äro för landet skadliga, enär
man derigenom för en följd af år binder landets sjelfbestämningsrätt
öfver tullbevillningen och hindrar representationen från att för hvarje
särskild finansperiod afpassa denna vigtiga del af beskattningen efter
tidernas vexlande kraf och vidtaga de förändringar i tullagstiftningen,
som med hänsyn till statsverkets eller näringarnes behof visa sig erforderliga,
samt emedan de genom sådana tarifftraktater åt vissa länder
inedgifua förmåner omedelbart komma alla de länder till godo, hvilka
ined oss ingått aftal om ömsesidig behandling såsom de mest gynnade
nationer. Utskottet vill icke förneka, att tarifftraktater i allmänhet
äro olämpliga, särdeles för länder, hvilka icke genom s. k. differentialtullsystem
äro skyddade emot den senare olägenheten; men då landets
handlingsfrihet i afseende å tullagstiftningen, äfven om spanska traktaten
upphäfdes, fortfarande skulle vara i nästan lika hög grad som
förut inskränkt på grund af de många tariffbestämmelser, som förekomma
i den med Frankrike ingångna handelstraktaten, hvilken upphör
att gälla den 1 februari 1892, och då möjlighet är beredd att samma
dag bringa den spanska traktaten ur gällande kraft, måste det anses
i det anmärkta afseendet vara föga vunnet genom upphäfvande redan
nu af traktaten med Spanien. Dessutom är att märka, att de genom
traktaten med Spanien fastslagna tullsatser i allmänhet i det närmaste
öfverensstämma med de motsvarande tullsatser, som under långa tider
här i landet ansetts lämpliga, innan 1871 års Riksdag af fiskalisk
hänsyn höjde desamma, äfvensom att, på sätt ofvan framhållits, den
minskning i rikets tullinkomster, som vållats deraf, att traktatens bestämmelser
skola tillämpas till förmån för alla de af oss såsom de mest

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1. 11

gynnade nationer behandlade länder, icke uppgått till något synnerligt
stort belopp.

Vidare har emot traktatens förlängning anmärkts, att den gräns
emellan högre och lägre beskattadt vin, som blifvit faststäld genom
den spanska traktaten och den i detta afseende derpå grundade handelstraktaten
med Portugal, vore synnerligen olämplig samt rent af orättvis
emot inhemske tillverkare af spritvaror. En tull af allenast 15 öre
för liter vin om 20 å 21 procent alkohol motsvarar nemligen allenast
omkring 37 öre för liter om 50 procent alkohol, under det att tillverkningsafgiften
för bränvin inom landet belöper sig till 40 öre för
liter om 50 procent alkohol. Dessutom utgör det i traktatens öde
artikel intagna förbud, att till förmån för staten eller kommunerna
belägga spanska viner med konsumtionsskatt, ett hinder för att med
lämplig försäljningsafgift i förhållande till bränvinsförsäljningsafgiften
belägga jemväl de sprithaltiga vinerna. Den förra af dessa anmärkningar
skulle vara afsevärd så till vida, som det vore tänkbart, att på
den berörda skilnaden i alkoholens beskattning skulle kunna grundas
en spekulation, som blefve till skada för den inhemska tillverkningen.
Men erfarenheten har åtminstone icke hittills visat, att några försök i
den antydda rigtningen blifvit gjorda, och tilläfventyrs är den nuvarande
differensen alltför obetydlig för att locka till dylika experimenter.
Utskottet antager också för gifvet, att ett företag, som ginge ut på
att under namn af spanskt vin införa en spritblandning, som hölie
20 å 21 procent alkohol, skulle kunna af tullmyndigheterna förhindras
äfven under den nu gällande traktaten, som i denna del allenast afser
vin.

Utskottet måste för sin del anse det ganska naturligt, att resultatet
af jemförelse!! mellan handelsförhållandena närmast före och närmast
efter traktatens antagande icke visar sig i någon särdeles hög
grad fördelaktigt. Det är efter utskottets uppfattning nog, att det af
undersökningen såsom otvifvelaktigt framgår, att traktaten redan på den
korta tiden varit till verkligt gagn för den svenska exporthandeln.
Om traktaten nu uppphäfves, upphör dermed vår rätt att i Spanien
behandlas såsom den mest gynnade nation och dermed ock all möjlighet
för oss att på den spanska marknaden täfla med England, Frankrike
och Tyskland, hvilka alla med Spanien hafva traktater, som utlöpa
den 1 februari 1892, eller samtidigt med den oss nu erbjudna
traktaten. Men handelstraktaten i och för sig är icke i stånd att skapa
ökade handelsförbindelser. Den utgör allenast det nödvändiga vilkoret
för att våra artiklar under nuvarande tullförhållanden skola kunna

12 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

qvarhålla sig och vinna ytterligare insteg på den spanska marknaden.
För att åstadkomma det åsyftade resultatet erfordras nitiskt arbete och
kraftiga ansträngningar af de enskilde för att göra våra varor kända
och bereda dem en regelbunden afsättning. Sådant arbete krafvel’ tid,
allra helst när det måste ega rum under så ogynsamma ekonomiska
förhållanden som de i Spanien under 1884 och närmast följande år
rådande. Förutom den allmänna ekonomiska verldskrisen hemsöktes
Spanien under denna tid af öfversvämningar. jordbäfningar och kolera,
hvilket allt verkade i hög grad hämmande på alla affärsförhållanden i
Spanien och betydligt nedsatte landets både produktions- och konsumtionsförmåga,
såsom af en jemförelse mellan Spaniens varuutbyte med
utlandet åren 1883 och 1884 kan inhemtas. År 1883 infördes varor
till Spanien för i rundt tal 638,000,000 pesetas, men år 1884 för allenast
553,000,000 pesetas. Utförseln värderades 1883 till 639,000,000
pesetas och 1884 till 548,000,000 pesetas. Ytterligare är att bemärka,
att åtskillig tid åtgår, innan de svenska tillverkarne hinna göra sig
fullt förtrogna med den spanska marknadens kraf såväl med afseende
på varornas qvalitet som aptering. Denna omständighet lärer särskild!
hafva utgjort en af de svårigheter, mot Indika exportörer af byggnadssnickeri
haft att kämpa. För att kunna åstadkomma en ökad export
till Spanien af de svenska fabriksalster, som mest lämpa sig för export,
är vidare en direkt och regelbunden trafik ett oundgängligt vilkor,
emedan endast på detta sätt prisen kunna på förhand noga beräknas.
Men möjlighet till sådan kommunikation har icke kunnat åstadkommas
förrän under den senaste tiden genom den storartade exporten af sprit,
vid hvilken utskottet nu måste uppehålla sig något.

Vid de föregående beräkuingarne har utskottet alldeles lemnat
å sido denna export, emedan densamma, som uteslutande bedrifves af
Karlshamns'' spritförädlingsaktiebolag, helt och hållet grundas på utländsk,
särdeles rysk, importerad råvara. Men det vore ur flere synpunkter
oriktigt att i fråga om den spanska traktatens verkningar icke
uppmärksamma denna exportnäring. Ty äfven om man bortser från
den omedelbara nyttan af en fabrik, som i fullfärdigt skick énligt tillförlitliga
uppgifter kan sysselsätta ett tusental arbetare och derjemte
gifvit upphof till en storartad industri för tillverkning af fat, samt är
i stånd exportera eu årlig produktion af 80 till 100 millioner liter sprit,
men som, i händelse traktaten skulle upphöra att gälla, sannolikt icke
kan bestå, måste man likvisst fasthålla, att tillvaron af ett så storartadt
spritförädlingsetablissement i hög grad bidrager till möjligheten att
kunna börja export jemväl af svensk sprittillverkning, hvilken export

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1. 13

skulle blifva en i högsta grad behöflig afledare för den närvarande inhemska
öfverproduktionen af spritvaror. Den del af ifrågavarande
fabriks tillverkning, som gått till Spanien, utgjordes år 1885 af 8,636,380
liter om 50 procent och år 1886 af ända till'' 23,865,858 liter.

Då en så stor export måste föranleda en regulier sjöfartsförbindelse
med Spanien, och då derjemte, enligt ofvan berörda till Kong].
Maj:t ingifva skrifvelser, ett omfattande och energiskt arbete synes
hafva blifvit nedlagdt på att gifva vår exporthandel på Spanien en sund
och kraftig utveckling, samt då vi, i samma mån allt flere länder genom
tullar utestänga oss från sina marknader, med desto större omsorg
måste söka utvidga vår export på de länder, som ännu mottaga
våra produkter, Isynes det utskottet föga klokt att afbryta en befintlig
handelsförbindelse med ett främmande land just vid den tidpunkt, då
de gynsamma verkningarne af densamma efter all beräkning skola börja
göra sig gällande uti allt högre grad, och genom ett sådant afbrytande
beröfva vårt land all möjlighet att skörda frukterna af de uppoffringar,
såväl statsverket som enskilde underkastat sig för det i sådant fall
förfelade ändamålet.

Slutligen och ehuruväl herr ministern för utrikes ärendena betonat,
att inga unionelt politiska skäl numera behöfde åberopas till stöd
för det med Spanien träffade aftalet, och att svenska Riksdagen icke
vid denna frågas afgörande behöfde taga någon hänsyn till annat än
Sveriges egna intressen, anser sig likväl utskottet böra framhålla, att,
enligt hvad norska Stortingets Toldkomites Indstilling i samma ärende
gifver vid handen, hänsynen till den för Norge så vigtiga exporten af
klippfisk gjort det nödvändigt för Norge att trots åtskilliga betänkligheter
ingå på traktatens förlängning, och att således Riksdagen genom
att icke antaga traktaten skulle tillfoga broderlandet en skada,
som i alla händelser icke skulle motiveras af något motsvarande gagn
för det egna landet.

Med hänvisande till hvad utskottet sålunda anfört, och hvaraf,
enligt utskottets tanke, otvetydigt framgår, att ett afbrytande för närvarande
af den traktatbestämda handelsförbindelsen med Spanien skulle
lända riket till skada, hemställer utskottet,

att Riksdagen måtte meddela det af Kongl. Maj:t
äskade godkännande af den i Madrid den 18 januari
innevarande år ingångna konvention om förlängning

14

Bevillningsutskottets Betänkande Ako 1-

af den mellan de förenade rikena och Spanien den
15 mars 1883 afslutade handelstraktat.

Stockholm den 1 Juni 1887.

På utskottets vägnar:

F. BARNEKOW.

Reservationer:

af herrar Dahl, Fock, Reuterswärd, L. M. Carlsson, Nyström och
W. Tham:

»Temligen allmänt medgifves numera, äfven af dem, som i öfrigt
bekänna sig till doktrinär frihandel, att tarifftraktater medföra, både
med hänsyn till upprätthållande af nödigt samband mellan särskilda
delar af skattelagstiftningen och ett statsklokt beaktande af näringslifvets
skiftande förhållanden, mycket betydliga olägenheter af flera
slag. I utskottets betänkande återfinnes också ett oförbehållsamt erkännande
häraf. Endast de starkast vägande skäl höra således kunna
förmå svenska Riksdagen att nu gifva sitt samtycke till ett förlängande
för flera år af den med Spanien år 1883 afslutade handelstraktaten,
från hvilken vårt land i annat fall skulle med utgången af innevarande
Juni månad hafva befriats.

För fyra år sedan var det med hänsyn till Norges kommersiella
intressen, hvilka med mycken styrka af svenska regeringen gjordes
gällande, knappast, möjligt för svenska representationen att tillbakavisa
de framlagda träktatsvilkoren, huru ofördelaktiga de än måste
förekomma, sedan Norge för sin del skyndat att acceptera desamma.
Denna gång deremot finnes, såsom af utrikesministern framhålles i
hans anförande till statsrådsprotokollet den 10 februari detta år, inga
unionelt-politiska skäl att åberopa till stöd för ett godkännnande af det
med Spanien träffade aftalet, och svenska Riksdagen har således lyckligtvis
blott att bedöma traktatsfrågan ur synpunkten af vårt eget
lands intressen.

15

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

Af lätt förklarliga skäl kafva våra kommersiella förbindelser med
Spanien aldrig kunnat utvecklas till någon betydenhet. Man uttalade
dock 1883 de mest öfverspända förhoppningar, att såväl för våra råvaror
af trä och jern som för åtskilliga industriella arbetsalster, hufvudsakligen
landtbruksredskap, en stor marknad skulle i Spanien kunna
öppnas till följd af de traktatsenliga tullindringarne, oaktadt dessa för
exempelvis jern blefvo så obetydliga, att dåvarande finansministern
erkände de qvarstående spanska jerntullarne vara så godt som prohibitiva.
För arbetadt trä medgafs ej större nedsättning än omkring 6
procent, och för åkerbruksredskap beskärdes den nästan löjligt obetydliga
förmånen af knappa två öre per centner.

Att de fördelar, som för fyra år sedan förespeglades, icke sedermera
under traktatsåren vunnits, torde väl få erkännas af en hvar,
som med någon uppmärksamhet tager del af de vid betänkandet fogade
statistiska bilagorna. I fråga om trävaruexporten visar sig, att af såväl
Timmer som Bjelkar och Sparvar utförseln nedgått efter 1883 mycket
betydligt. Af Bräder, Plankor och Battens var, enligt den af trävaruexportföreningens
styrelse framlagda berättelse för 1886 — hvilken i
viss mån kompletterar den vid betänkandet fogade tabellen — utförseln
1883 redan 37,725 standards, men 1884 blott 25,402 samt 1885 ännu
endast 29,213 stds, således under dessa båda år väsentligen mindre än
första traktatsåret, Visserligen höjer sig 1886 denna utförsel till
38,323 stds, men de dåliga konjunkturerna med ovanligt tryckta pris
föranleda styrelsen till det allmänna omdömet, att året 1886 utan
tvifvel varit det för trävaruhandteringen i ekonomiskt afseende ogynsamrnaste
sedan år 1879. Huru föga en traktat förmår, i jemförelse
med konjunkturen på verldsmarknaden, utöfva ett bestämmande inflytande
på afsättningen af våra arbetade trävaror, torde dessutom
ganska tydligt framgå deraf, att utförseln t, ex. till Holland, som
år 1883 blott uppgick till 15,877 stds, sedermera höjt sig under de
två följande åren till 20,498 och 24,373 stds samt 1886 ända till
37,363 stds. Hela vår trävaruexport till Spanien torde aldrig hafva
representerat 5 procent af totalexporten. De arbetade trävarorna hade
1883 ett utförselvärde af 17,478 kronor, men 1886 af endast 2,035 kronor.

När nu England för sina ^producerande kolonier, hufvudsakligen
Canada, under förra året beredt sig den mest gynnade behandling, och
Finland är inbegripet i underhandlingar med samma syftning, så torde
de oss genom traktaten beredda fördelarne vara nu mindre än någonsin
värda att köpas till dyrt pris.

Ej heller bör någon, med vår kommersiella statistik för ögonen,
kunna vidare låta intala sig, att utförseln af jern till Spanien genom

16

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

sådana obetydliga tullnedsättningar, som de i traktaten medgifva, skall
någonsin kunna synnerligen utvecklas. Af smältstycken, för hvilka
bebådades »mångfaldigad afsättning», har ett enda år, 1884, en utförsel
egt rum till värde af inemot 30,000 kronor. Af platt- och bandjern,
äfvensom af plåt har utförseln blifvit mindre är förr, och stångjern, hvaraf
utförseln till Spanien år 1885 representerade åtta hundradels procent af
vår totala utförsel — således just ingen qvantitet att tala om — visar
1886 äfvenledes ett nedgående med inemot en half million kilogram.

Afsättning^! af landtbniksredskap, hvilken äfven spåddes skola
mångdubblas genom traktaten, synes nästan på det hårdaste sättet
hafva gäckat förhoppningarne, ty från 10,305 kronor år 1883 visar sig
utförselvärdet hafva successivt gått ned till allenast 470 kronor år 1886.

Den största betydelsen, som en förlängning af traktaten nu skulle
kunna anses innebära, gäller således visserligen ej de exportvaror, för
hvilkas skull traktaten ingicks för fyra år sedan, utan egentligen en
annan, sedermera tillkommen, men åt hvilken både i den kongl. propositionen
och i utskottets betänkande inrymmes en mycket dominerande
ställning. Hit infördt ryskt bränvin, på en i Sverige belägen plats
»förädladt», har hittills fått åtnjuta i Spanien den traktatsenliga tulllindringen
från 20 pesetas till 17,35 per hektoliter, hvilken förmån är
nekad direkt från Ryssland exporteradt bränvin. Trots kostnader för
omlastning m. m. har dock tullskilnaden, uppgående till omkring lo
procent, möjliggjort en sådan affär, hvilken antagligen likväl måste i
kolossal omfattning bedrifvas, om någon vinst deraf skall påräknas.
Den till Spanien under senaste året utförda qvantiteten angifves till
inemot 24 millioner liter å 50 procent, och bränvinet är hufvudsakligen
afsedt att blandas med de viner, som sedermera åt alla håll i
verlden exporteras. Tyskland åtnjuter visserligen också traktatsenligt
sådan tullindring för bränvin, men är pligtig! att låta det exporterade
vara åtföljdfe af så kallade drawbacksbevis, för att derigenom ådagalägga,
det varan är i Tyskland producerad, ej blott i större eller mindre
grad förädlad. Då nu traktatens 4:de artikel ovederlägglig^! stadgar,
att de nedsatta tariffsatserna endast få gälla »i Sverige eller Norge
producerade eller tillverkade varor», och ingen exportvara mera än den norska
klippfisken är i samma artikel fritagen från skyldigheten att vara åtföljd
af ursprungsbevis, så finnes i traktaten alls ingen garanti för en
fortsatt gynsammare behandling af det rysk-svenska bränvinet än af
det tyska. Man finner nog af bilagorna till den kongl. propositionen,
att försök från svensk sida nu gjorts att få »rektifikation af sprit i
svensk fabrik» uttryckligen i 4:de artikeln inbegripen i uttrycket »svensk
tillverkning», men att sådant ej lyckats.

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1. 17

.brågon export af här i Sverige producera^ bränvin kan, trots den
medgifva tullnedsättningen, knappast vara att påräkna, då till följd af
många kända omständigheter det svenska bränvinets pris ställer sig
vida högre än tyskt eller ryskt, hvilket senare lärer kunna, här aflemnadfc,
fås till pris af 19 a 20 öre per svensk kanna. Dessutom kan
med. skäl sägas, att exporten af svensk sprit, om än tidtals kanske
möjhg med någon liten behållning för exportören, alltid skall medföra
förlust för svenska statskassan, i så måtto nemligen, att staten vid
bränvinsskattens uträknande medgifver ett afdrag af 2 procent »för afdunstning»,
så att för en liter bränvin af normalstyrka betalas i sjelfva
verket blott 39,2 öre i skatt, under det att vid export af samma till
normalstyrka beräknade mängd erhålles en restitution af fulla 40 öre,
i händelse alkoholhalten är under 93 procent, men af 40,8 öre, om alkoholhalten
är högre och spriten i det fall anses vara renad. Vid förvaringen
på jernkärl, såsom nu mera allmänt sker, kan någon afdunstning
af betydenhet väl ej befaras, och förlusten vid reningsprocessen
utjemnas nog väsentligen derigenom, att äfven för den frånskilda
finkeloljan, som får f behålla nagra volymprocent bränvin, medgifves
vid export den för bränvin vanliga skatterestitutionen.

När man vill för sig göra klart, hvilka uppoffringar och olägenheter
en sådan traktatsaffär, gent emot de förväntade fördelarne, bör
antagas kunna föranleda, så fäster sig helt naturligt tanken i främsta
rummet vid de direkta förluster i statsinkomst, hvilka de medgifna
tullnedsättningarne komma att vålla. Vid traktatens afsilande 1883
beräknades förlusten till årligt belopp af minst 320,000 kronor, men
man har nu, med utelemnande af all jemförelse med införselqvantiteterna
år 1882, ansett sig kunna med ledning af medelsiffrorna å ena
sidan för åren 1879—81 och å andra sidan för 1885 få denna förlust
bragt ned till det mindre beloppet af 95,140 kronor årligen. Om åter
till utgångspunkt för jemförelsen tagas förhållandena under år 1882
och år 1885, så uppkommer en eventuel förlust för svenska statsverket
af ej mindre än 413,253 kronor årligen. Äfven om man vore för
öfngt böjd att låta här det mindre beloppet få gälla såsom det sannolikast
rigtiga, så är klart, att utom den i alla hänseenden gifna förlusten
— hvilken, ju endast minskats i mån af ökad införsel antitet —
just den omständigheten måste verka mest nedslående på hvarje statsekonom
med fosterländskt. sinnelag, att det är uteslutande öfverftödsvaror,
som ^på dylikt sätt i ständigt växande myckenhet oss tillföras,
och det. må väl kunna ur synpunkten af en klok och för vårt folks
sedliga intressen nitälskande statshushållning sättas i fråga, huruvida
Bill. till lliksä. Prot. 1S87. B. 5 Sami. 1 Afd. 1 Höft. 3

13 Bevillningsutskottet Betänkande N:o 1.

det ej till och med vore bättre att gorå en större direkt årlig förlust
i penningar, än att se denna påföljd af tullnedsättningarne utjemnad
genom en hos nationen stegrad benägenhet för _ “konsumtion" af varuartiklar,
bland hvilka åtminstone några måste till följd.af sm beskaffenhet
betraktas lika menliga för helsan som för ekonomien.

Det måste nemligen noga beaktas, att ej blott Spanien, utan alla
andra stater, hvilka fördragsenlig! hafva till oss ställning såsom ‘ mest
gynnad nation^, vinna genom denna traktat ett berättigande åt i
samma låga tull sända oss en hop öfverflödsvaror, äfven om dessa
stater genom sin tullagstiftning lägga de svåraste hinder i vagen för
oss i fråga om export af våra hufvudsakligaste utförselartiklar, och de
bilagda tabellerna utvisa nogsamt, att med afseende på några varor,
exempelvis just syd frukter och vin, införseln från traktatslandet spanien
utgör endast en bråkdel af den import, som strömmar till oss från
andra delar af verlden. Detta förhållande påkallar uppmärksamhet
i synnerhet med afseende på vissa spritstarka »vmer», som levereras
oss från länder, hvilka icke mera än vårt eget land . ega någon
naturlig vinproduktion, men fabricera allehanda alkoholhaltiga drycker,
som under det förnämligare namnet af »viner» endast på ett mer
eller mindre lyckligt sätt maskera sträfvande! att på det° sättet åstadkomma
en bränvinsexport. Man har nog fått höra, från antagligen
den mest kompetenta personligheten, försäkras i Riksdagen, att det
otvifvelaktigt står i tullverkets makt »att skilja mellan vin och
»spritblandningar», samt att detta upplysta och utan tvifvel mycket
vaksamma verk aldrig låter »lura sig af något så enfaldigt, som a
spritblandning är detsamma som vin». Men lika säkert som vart ti
konsumtion . tillåtna bränvin å 4G procent intet annat är än en »spiinblandning»,
naturligtvis med vatten och stundom något kryddadt extrakt,
lika visst är också, att konstgjordt vin både ur synpunkten af språkligt
berättigande och med stöd af analysers gifna resultat ej bor annorledes
benämnas eller betraktas än såsom en »spritblandning». P™
tiken är och förblifver det en omöjlighet att vid tullbehandling skilja
emellan naturliga och artificiella »viner», så framt den använda spriten
varit ren, och först vid en analys är det möjligt konstatera, att s. .
»fint Portvin» — med minutpris af 50 öre per helbutelj — med 1J,5
procent alkoholhalt för öfrigt är tillagadt med brändt socker och något
främmande extraktivämne, och att »Old Sherry», med lika pris ^i minu -försäljning, jemte 19,7 volymprocent alkohol för öfrigt bjuder pa brandt
socker och vatten. Hvad beträffar åtskilliga andra »viner» med fantastiska
benämningar, såsom »Liberté» med 18,7 volymprocent alkohol och tor

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1. 19

öfrigt socker, fruktsafter, vatten och något vanilj, eller »Cascarinette»
med 19,8 volymprocent alkohol samt för öfrigt socker och en konstgjord
eterart, så torde man böra beklaga, att försäljningen både i städerna
och hos landthandlare af så beskaffade drycker tagit ökad fart, då det
ju alltid kan föregifvas åtminstone, att den låga införseltullen sätter
vederbörande försäljare i tillfälle att för så »billigt pris» hålla sina kunder
dessa »äkta importerade» viner till hända.

I hvad mån en så ytterst låg införselafgift som 15 öre per liter
för ända till 21-procentiga alkoholblandade drycker kan anses stå väl
tillsammans med »rättvisa och billighet i skattelagstiftningen», är vidare
en fråga åt allvarsammaste beskaffenhet. Införselafgiften för den på
sådant sätt oss påtvingade utländska alkoholen uppgår ej ens till lagstadgade
tillverkningsafgiften för den här i vårt eget land producerade,
utan kan per liter beräknas, vid jemförelse med 50-procentigt bränvin,
vara inemot 3 öre lägre. Den lagstadgade surtaxen, som eljest till skydd
för den inhemska spritproduktionen skall utgå vid införsel af utländsk
sprit med 50 procent af här gällande tillverkningsafgifter, bortfaller nu
således helt och hållet. Det mål, som vår svenska bränvinslagstiftning
för sig uppstält att genom sprithaltiga dryckers fördyrande verka i sedligt
intresse, varder på den traktatsenliga vägen — ehuru visserligen en
föga bemärkt omväg — helt och hållet förfeladt. Yi hafva ju, utom
tillverkningsafgifter, särskildt sökt att genom utminuterings- och utskänkningsafgifter
ytterligare lägga band på begärelsen hos vårt folk
att i öfvermått njuta rusdrycker. Men ej ens en sådan utväg skall, i
händelse den kunde befinnas nödig i fråga om öfverflöd på »Liberté»
hos utskänkare, stå oss öppen, enär traktatens 5:te artikel uti sitt andra
moment förbjuder att »vare sig till förmån för staten eller för kommunen»
belägga de starka vinerna med någon slags konsumtionsafgift.

Våra statsfinansers tillstånd torde snart nog bjuda att förverkliga
den afsigt, som redan 1883 från regeringens sida uttalades, att nemligen
höja bränvinstillverkniugsafgiften från 40 öre till 50 öre per liter,
och vid innevarande riksdag föreligger redan motion att höja nämnda
afgift ända till 60 öre. Då naturligtvis tullen för utländsk alkohol
måste i sådant fall höjas i proportion till den beslutade tillverkningsafgiften,
blefve ett förlängande af spanska traktaten ju detsamma som
att åt den utländska bränvinstillverkaren gifva ett alldeles oerhördt
stort premium till förfång för den inhemska spritproduktionen.

Om än det får medgifvas, att ur tullskyddsvänlig synpunkt de i
allmänhet genom traktaten fixerade tullsatserna ej kunna anses medföra
direkt förfång för mer än en industri, korkfabrikationen, så vore dock
orätt att ej påpeka eu våda, af till och med synnerligen betänklig vidd,

20

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

som i händelse af traktatens godkännande med nu bestämd ordalydelse
i tariffen kan för oss i en nära framtid uppstå. Det heter nemligen i
tariffen, omedelbart efter »Bly i tackor, fritt», att andra metaller, oarbetade,
skola under traktatsåren äfven vara till införsel fria. Det
lärer ej kunna bortresoneras, att jern är att hänföra till andra metaller.
Det bekymmersamma läge, hvari hela vårt näringslif på senaste
tid varit försatt, har ju tvingat fram tanken på utvägar att komma
synnerligen våra två hufvudnäringar, jordbruk och bergshandtering,
på verksamt sätt till hjelp i deras betryck, och då detta onekligen
till väsentlig del haft sitt upphof uti den städse växande konkurrensen
med hit ingående obeskattade arbetsalster inom nämnda för
oss sjelfva vigtiga tillverkningsområden, så har en allt starkare
opinion rundt om i landet fordrat åtgärders vidtagande för att åtminstone
i någon mån moderera det från utlandet kända trycket.
Om nu i eu större eller mindre mån det skulle, kanske snart nog,
befinnas angeläget ur jemväl rent statsfinansiel synpunkt att lyssna
till de enträgna fordringarna, så kräfva rättvisa och billighet, att
ej den ena hufvudnäringen skyddas till uppenbart förfång för den andra.
Möjligheten att förunna åt jordbruksalster, till och med endast
»förädlade» sådana, ett väl beräknadt tullskydd skulle nödvändigtvis
vara afskuren, såframt ej samtidigt äfven åt bergsbrukets idkare liknande
förmån kunde beskäras. Att noga uppdraga en gräns emellan
hvad som skall hänföras under »oarbetade» eller under »arbetade» metaller
torde befinnas med synnerligen stora svårigheter förknippadt.
Den brist på bestämdhet, som i detta fall traktatstariffen skulle vara
underkastad, kan verkligen, så obetydlig den synes i och för sig.vara,
för möjligheten att röra oss fritt på tullagstiftningens område framträda
ytterst hinderlig. •

Då således intet öfvervägande norskt handelsintresse denna gång
påkallar med nödvändighet en tarifftraktat, men, enligt hvad här ofvan
framhållits, ej blott direkt förlust i statsinkomst vållas, utan — hvad
svårare må anses — stora hinder läggas oss i vägen för ett fortgående
i nykterhetens intresse på den besinningsfulla väg, som vår bränvinslagstifthing
hittills med framgång följt, och då dertill kommer, att
bjudande statsfinansiella skäl mana oss att på alla områden bevara
åt oss utvägarne att genom lämplig indirekt beskattning kunna lindra
de hardt tryckande direkta skattebördorna, så har det synts oss vara
i hög grad olämpligt att ytterligare på en tid af fem år förlänga en
tarifftraktat, hvarigenom obetydliga och högst ovissa fördelar skulle
köpas med fullt vissa och dertill mycket besvärande uppoffringar och

21

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

olägenheter, och vi hafva ansett det vara vår pligt att så utförligt
tiden det kunnat medgifva framlägga de hufvudsakliga skäl, hvarpå
vi inom utskottet sökt stödja vår afvikande uppfattning.

Rättelser:

Sid. 6 råd 11 nedifrån står: 183,737 läs: 183,777.
» » » 10 » >» 186,278 » 176,278.

Bih. till Riksd. Prof. 1887. B. 5 Sami. 1 Afd. 1 Hiift.

4

1

Bilaga till bevillningsutskottets betänkande n:o 1, i anledning af
Kongl. Maj:ts “proposition (n:o 4) angående förlängning
af den mellan de förenade rikena och Spanien den 15
mars 1883 af slutade handelstraktat.

På sidan 16 i reservationen till bevillningsutskottets betänkande
n.o 1 rättas derstädes på 6 raden ofvanifrån förekommande uppgift
rörande utförseln till Spanien särskild! af stångjern år 1885 på sådant
satt, att, i öfverensstämmelse med angifna resultatet i betänkandet vidlogade
tabell II, den till 0,8 procent af totala exporten upptagna qvantiteten
innefattar nämnda års utförsel af såväl stål som stångjern samt
platt- och bandjern.

Bih. till Rikad. Prot. 1887. B. 5 Sami. 1 Afd.

Tabellbilagor I-VII.

II

Tab. I. Införsel till Sverige från

Anis.

Apelsiner.

Citroner.

År.

Kg.

Värde.

Procent
af totala
impor-ten.

Kg.

Värde.

Procent
af totala
impor-ten.

Kg.

Värde.

Procent
af totala
impor-ten.

1880

10,758

10,113

_

22,98

__ __

_ _

—

---

8,236

2,904

—

15,96

1881

2,529

2,529

—

7,3 5

9,066

4,533

—

2,70

8,254

3,302

—

13,27

1882

19,475

19,475

—

50,4 4

103

51

—

0,03

9,362

3,745

.....

15,92

1883

8,821

8,821

—

23,16

1,559

779

—

0,38

8,819

3,528

_

13,36

1884

12,100

12,100

—

37,06

6,724

3,026

—

1,2 6

7,272

2,909

—

9,26

1885

10,849

10,849

—

32,02

5,207

2,083

''-f

0,8 6

6,732

2,693

—

7,97

1886

5,880

y

1,392

y

— —

6,904

y

Mandel.

Oljor, fota.

Pomeransknoppar och skal.

År.

Kg.

Värde.

Procent
af totala
impor-ten.

Kg-

Värde.

Procent
af totala
impor-ten.

Kg.

Värde.

Procent|
af totala
impor-ten.

1880

11,285

19,890

_

4,13

166,176

136,680

_

3,72

47,929

39,422

_

81,9

1881

4,688

7,032

—

1,78

633,618

462,541

12,95

47,382

37,906

—

75,9 2

1882

4,166

5,208

—

1,43

299,230

190,561

6,0 4

40,242

32,194

—

60,77

1883

6,603

8,584

2,6 5

444,311

324,370

—

8,61

55,147

44,118

—

78,23

1884

5,989

9,283

—

1,84

501,992

432,344

—

9,76

3.3,749

26,999

—

70,15

1885

5,889

9,128

2,01

866,682

745,775

16,39

15,970

12,766

—

24,60

1886

5,939

y

— —

214,147

y

—■ —

’ 27,577

y

•y

JU

Spanien åren 1880—1886.

Fikon.

Fjäder, ospritad.

Korkbark.

Kg.

Värde.

Procent
af totala
importen

Kg.

Värde.

Procent
af totala
importen

Kg.

Värde.

Procent
af totala
importen.

132,122

1

46,574

—

69,2 2

14,042

16,500

-

3,51

94,297

66,480

7,17

147,053

73,527

67,94

3,100

2,325

■-

0,70

81,329

56,930

—

5,66

144,526

72,263

—

71,46

8,580

6,435

1,96

845

507

—

0,06

229,167

114,584

80,41

28,497

21,373

8,9 6

94

56

—

0,007

92,743

46,372

47,41

17,807

13,355

-4-

6,5 8

81,186

55,216

—

6,78

94,179

47,089

....

53,7 8

25,248

17,674

7,11

7,157

4,869

—

0,6

111,441

?

['' 1 rrt —

18,838

9

T-

9,100

?

__ .-l, ■:

Russin.

Rör.

Salt

Kok-,

Berg-.

Kg.

Värde.

Procent
af totala
importen.

Kg.

Värde.

Procent
af totala
importen.

in.

Värde.

Procent 1
af totala
importen.

485,571

251,043

52,90

1,435

168,149

385,499

25,12

466,908 I

1

303,491

—

53,8 6

3,150

—

247,070

592,968

—

31,87

462,943

309,619

—

57,8 7

6,228

—■

179,680

449,200

—

22,53

656,109

282,817

J

62,61

4,130

—

157,990

347,578

—

18,25

492,820

300,620

-

50,76

6,515

—

161,490

322,980

—

22,36

300,634

183,386

1

29,7 7

•

6,650

—

143,966

287,932

—

18,39

372,106 |

v

— —

?

58,336

?

- -

IV

Tab. I. Införsel till Sverige från

V

n

o

på fat.

på buteljer.

År.

Liter.

Kg-

Summa

Liter *.

Värde.

Procent
af totala
importen.

Liter.

Värde.

Procent
af totala
importen.

1880

574,268

585,988

378,488

_

25,61

2,345

6,082

—

0,46

1881

—

616,952

629,543

454,272

—

25,29

1,810

4,992

—

0,36

1882

20,148

1,100,764

1,143,374

1,002,426

—

30,4 4

1,071

4,531

—

0,18

1883

214,132

97,195

313,311

236,645

—

17,27

2,041

5,647

—

0,3 7

1884

612,667

'' 20,776

633,867

548,815

—

27,41

1,716

5,104

—

0,27

1885

625,991

7,074

633,209

636,502

—

27,88

6,186

12,372

—

1,02

1886

514,993

1,376

516,397

v

—

2,295

v

Vid reduktion af kilogram till liter har en liter vin beräknats väga 0,8 8 kilogram.

V

Spanien åren 1880—1886. (Forte.)

Vindrufvor.

Öfrig» varor.

Kg.

Värde.

Procent af
totala importen.

Värde.

18,287

30,083

36,01

5,124

__

3,365

5,721

—

5,76

79,138

—

6 491

11 035

11 1 7

5 072

16,725

28,434

'' -

25,tt

7,810

—

2,038

3,465

—

4,02

9,422

—

2,375

4,038

4,87

26,377

—

13,558

?

■

?

—

VI

Tab. II.

Utförsel från Sverige till

J e r n.

År.

Tackjern.

Smältstycken.

Stål. ''

Kg.

!* Värde.

Procent
af totala
expor-ten.

Kg.

Värde.

Procent
af totala
expor-ten.

Kg.

Värde.

Procent
af totala
expor-ten.

1880

1881

—

—

—

— —

—

—

9,182

5,876

0,13

1882

—

— —

—

----

—

— —

—

— —

7,005

1,611

—

0,07

1883

76,200

5,384

—

0,14

— —

—

—

—

68,344

15,719

—

0,63

1884

— —

—

—

—

271,486

29,863

—

3,21

82,555

41,278

—

0,84

1885

—

—

—

- —

— —

__

-- —

1886

—

— .....

—

—

—

— —

T —

r —

di*

O a

r-

År.

Timmer.

Bjelkar och s parrar.

Svl-

20

cm. och deröfver.

Under 20 cm.

Kbm.

Värde.

Procent
af totala
exporten.

Kbm.

Värde.

Procent
af totala
expor-ten.

Kbm.

Värde.

Procent
af totala
expor-ten.

Kbm.

:

Värde.

.

1880

142

2,726

_

0,08

6,011

126,325

__

2,03

597

7,762

_

0,3

_ _

_ _

1S81

35

1,101

—

0,01

7,438

168,693

—

3,82

2,386

25,435

—

1,29

—

—

i

1882

55

1,256

—

0,02

11,143

229,769

—

4,82

5,496

71,228

—

2,67

1883

56

1,697

—

0,02

14,064

292,672

—

6,81

10,198

126,863

—

5,4 3

— —

—

—

1884

21

622

—

0,01

10,014

197,276

—

4,71

2,238

25,849

—

1,44

— —

—

8185

— —

—

—

—

8,490

188,308

—

6,09

3,649

45,686

—

1,73

583

5,539

-

1886

?

10,136

v

— —

2,437

?

—

- -

— —

—i

Spanien åren 1880—1886.

VII

J e r n.

Stångjern.

Platt-

och bandjern.

Plåtar.

Kg.

i

Värde.

Procent
åt totala
expor-ten.

Kg.

Värde.

Procent
åt totala
expor-ten.

Kg.

Värde.

Procent
åt totala
expor-ten.

72,553

12.788

—

0,05

—: —

__

19,234

4,520

0,87

535,462

80,319

—

0,39

11,275

1,917

—

0,02

50,390

12,094

—

2,49:

393,325

59,000

—

0,25

— —

- -

—

- -

- -

_ _

00 ''

O

00

88,057

—

0,44

119,125

20,250

—

0,19

'' ---

- -

684,475

102,672

—

0,54

122,590

22,066

0,17

_ _

1,421,582

213,237

—

0,8

19,853

7,941

0,59

984,705

?

—

— —

—

—

v — a, — r — o — r.

betade.

1 a r,

Grufstolpar.

Bräder och plankor.

Brädstump.

1

Arbetade.

Procent
åt totala
expor-ten.

Khan

Värde.

Procent
laf totala
expor-1 ten.

Kbm.

Värde.

Procent
åt totala
expor-ten.

Kbm.

i

Värde.

Procent
[af totala
i expor-ten.

Värde.

—-

Procent j
laf totala
t expor-ten.

—

— —

—

_

50,118

1,340,539

_

1,83

— —

— —

—

—

108,914 2,858,993

—-

3,81

136

952

—

0,0 7

- -

—

— —

—

—

—

122,666 3,216:302

—

3,63

473

3,320

—

0,2 4

6,950

—

0,2 3

- -

— --

—

—

—

166,905

3,837:146

4,83

812

4,539

0,3 3

17,478

—

0,54

—

—

—

—

—

118.679 2,717,749
'' 1

3,71

390

2,496

—

0,1 7

14,840

0,4 7

5,6 9

674

5,203

—

0,1 6

136,470

3,139,568

_

4,02

168

1,027

—

0,0 6

1,600

—

0,05

13

?

__ _

176,743

—

103

?

—

2,035

—

-- -

vrri

Tab. II. Utförsel från Sverige till

År.

Bränvin och sprit.

Maskinerier.

Papper.

J

Liter it 50
procent.

Värde.

Procent
af totala
expor-ten.

Värde.

Procent af
totala exporten.

Kg.

Värde,

Procent
af totala
expor-ten.

1880

, _

_ _

___ .

_ ___

- -

- -

—

- -

1881

2,264

1,313

—

0,03

— —

—

—

—

— —

—

—

1882

—

— —

—

— —

—

—

—

—

—

—

—

1883

—

—

—

—

10,305

—

0,41

—

—

—

—

j 1884

— —

—

—

— ■—

6,600

—

0,28

— —

—

—

—

11885

8,636,380

4,318,190

—

94,96

4,824

—

0,25

11,184

16,776

—

0,99

1886

23,865,858

?

—-

470

—

—

1,130

?

IX

Spanien åren 1880—1886. (Forts)

Tjära.

Trämassa.

Ö fr i g a
varor.

Kg-

Värde.

Procent
af totala
expor-ten.

Kg-

Värde.

Procent
af totala
exporten.

Värde.

—

—

__

30,000

7,050

_

0,32

1,705

*_

—

— —

—

104,825

26,206

—

1,16

2,194

—

—

—

—

— —

—

—

—

— —

1,154

—

—

—

—

—

25,000

6,250

—

0,24

17,361

—

—

—

—

—

—

—

55,486

—

413,878

02,082

—

16,2

340,383

34,638

—

2,18

23,698

—

G,035

?

—

— —

1,041,879

9

—

—

9

—

ii

Tab. III. Varuutbytet mellan Sverige-Norge samt Spanien enligt svensk-norsk och

spansk statistik.

x

År.

Införsel i kr

o 1

O

Utfö

rsel i kronor

till Sverige.

till Norge.

Summa.

från Sverige.

från Norge.

Summa.

a) enligt svensk-norsk statistik:

: 1880 ........................................................

1,396,317

928,700

2,325,017

1,503,415

9,437,200

10,940,615

1881........................................................

2,104,902

2,953,400

5,058,302

3,184,141

12,266,700

15,450,841

1882 ............................................................

2,117,992

812,800

2,930,792

3,594,739

12,854,100

16,448,839

1883 ............................................................

1,438,439

660,100

2,098,539

4,443,671

11,974,500

16,418,171

1884 .........................................................

1,798,525

518,300

2,316,825

3,216,375

11,327,900

14,544,275

i 1885 ............................................................

2,010,293

403,500

2,413,793

8,068,317

10,087,900

18,156,217

b) enligt spansk statistik:

1881............................................................

—

---

4,056,226

_ _

—

15,406,593

1883 .........................................................

2,368,523

481,146

2,849,669

6,400,954

12,172,278

18,573,232

1885..........................................................

2,955,261

274,961

3,230,222

5,860,817

13,029,021

18,889,838

Tab. IV. Tullinkomster af de vigtigaste från Spanien åren 1880—1885 införda varor.

18S0.

1881.

1882.

1883.

1884.

1885.

''

Anis......................................

2,528

20

3,268

so

4,868

75

2,205

25

1,815

—

2,712

25

Apelsiner ..............................

—

—

2,266

50

—

—

—

—

672

40

520

70

Citroner.................................

1,935

50

2,063

50

2,340

50

881

90

727

20

673

20

Fikon..................................

31,048

70

36,763

25

36,121

50

57,291

75

23,185

75

23,544

7 5

Gräs, färgadt .....................

—

—

—

—

—

—

—

—

—

422

59;

Kaffe ....................................

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

302

64

Mandel ................................

3,978

—

1,640

80

1,458

10

2,311

05

2,096

15

2,061

j

15

Oljor, feta..............................

3,905

14

12,672

36

5,984

60

8,886

22

10,039

84

17,333

64

Pomeransknoppar och skal ...

11,263

so

11,845

50

10,060

50

13,786

75

8,437

25

3,992

50

Russin...................................

114,109

30

116,727

—

140,735

75

91,855

26

68,994

80

42,088

76

Rör ................................... ...

—

—

—

—

—

—

—

98

—

—

-|

Vin*.......................................

95,000

—

102,000

—

190,000

—

64,000

—

100,000

—

96,948

75

Vindrufvor ..........................

.............

—

—

—

1,622

75

1,672

50

203

08

237

60

Summa kronor

263,768

34

289,247

41

393,192

46

242,890

68

216,269

1

47

190,838

43

*'') I brist på fullständiga uppgifter bar den för vin under åren 1880—1884 influtna tull icke kunnat exakt uträknas.

XII

Tab. V. Tullinkomst för totala införseln af de varor, å livilka tullsatsen
förändrats genom handelstraktaten med Spanien.

Varans namn.

I medeltal

1879-81.

1882.

1883.

1884.

1885.

Korkar, skurna, utan beslag.......

5,866

3,530

3,631

675

712

| Apelsiner.......................................

69,468

89,835

82,678

53,458

60,225

Citroner .....................................

13,875

14,708

11,695

7,856

8,444

i Vindrufvor..................................

—

14,001

7,618

5,068

4,863

! Russin .....................................

206,635

243,132

181,647

135,950

141,344

Vin............................................

366,282

704,533

433,254

461,800

440,898

Summa kronor

751,626

1,069,739

720,523

664,807

656,486

Skilnaden mellan 1879—81 samt 1884

86,819 kronor.

n ii

95,140

j)

1885

Sjöfart på Spanien.

XIV

Tab. VI.

Sjöfart på

År

Svenska ock främmande
fartyg med last.

Svenska fartyg med last ock i barlast

Afgångna från Spanien.

Ankomna till

Afgångna till
Spanien.

Ankomna från
Spanien.

Hela antalet.

Deraf i utländsk
fraktfart.

Hela antalet.

Ant.

Tons.

Ant.

Tons.

Ant.

Tons.

Ant.

Tons.

Ant.

Tons.

1880

97

30,316

50

16,796

135

51,652

113

43,205

134

51,447

1881

188

61,812

73

23,277

140

54,704

94

38,263

139

53,864

1882

201

73,218

54

20,873

139

56,099

no

45,029

152

62,332

1888

214

94,429

45

19,687

176

80,547

145

65,945

170

77,221

1884

144

69,586

ri

Öl

20,796

165

79,266

131

62,354

166

80,920

1885

172

81,793

46

19,454

164

82,132

121

58,346

164

81,190

XV

S p a ii i e n.

För svenska fartyg i sjöfart på Spanien influtna bruttofrakter

Spanien.

i fart emellan Sverige och
utrikes orter.

I fart mellan
utrikes orter
ankomna till
Svenska konsul-stationer.

Summa.

i Deraf i utländsk
fraktfart.

För fartyg
ankomna

frän Sverige.

För fartyg
afgångna
till Sverige.

Tillsammans.

Ant.

Tons.

99

40,509

287,183

133,480

420,003

095,249

1,115,912

00

35,791

401,031

229,009

090,100

504,656

1,194,756

81

40,349

591,775

204,040

795,815

583,527

1,379,342

j 94

57,302

780,555

200,032

987,187

683,672

1,070,859

105

1

57,874

500,902

144,780

045,742

653,205

1,298,947

101

59,120

399,240

144,000

543,240

640,816

1,184,062

XVI

Tab. VII.

Tullsatser, faststälda genom den spanska tulltaxan af den 23 juli 1882 eller
genom handeistraktater med Spanien, af intresse för Sveriges och

Norges export.

Nio i tulltaxan.

Qvantitet för
tullberäkningen.

Tullsatser i spanska
tulltaxan för

i

Tullsatser bundna genom
Spaniens handeistraktater med

länder <

utan

traktat.

länder

med

traktat.

Sverige-

Norge.

Frank-

rike.

Tyskland.

pesetas.

pesetas.

pesetas. i

pesetas.

pesetas.

l:a klassen. Stengods, Ceramik m. m.

4

Sten- och jordrudimaterier ej speci-

fierade för byggnader ..................

100 kg.

0,0 G

0,06

—

0,06

6

Tjära, hartser, kåda, asfalt och jord-

beck ..........................................

0,41

0,41

0,41

10

Glas, (flaskor o. s. v.) .....................

8

G,50

6,50

6,50

11

och kristall med eller utan för-

gyllning ......................................

„

45

34,65

—

34,65

! 12

Fönster- och spegelglas ..................

,,

17,50

16,04

—

16,04

! 14

Lera i tegelform för byggnader och

ugnar m. m.................................

71

0,06

0,06

15

Lera som golftegel, glaceradt d:o,

rörtegel ......................................

)7

1,50

1,50

16

Fayence- och stonegods ..................

37,50

26,50

—

26,50

17

Porslin ..........................................

n

52,50

37,50

- •

37,50

2:a klassen. Metaller och manu-

faktorer deraf.

t 21

Tackjern i tackor och tackjernsskrot

}•> .

2,50

2

1 22
i

„ i rör, alla slag.................

in

4,70

3,50

3,50

XVII

N:o i tulltaxan.

Qvantitet för

tullberäkningen.

Tullsatser i spanska
tulltaxan för

Tullsatser bundna genom
Spaniens liandelstraktater med

länder

utan

traktat.

länder

med

traktat.

Sverige-

Norge.

Frank-

rike.

Tyskland.

I

■

pesetas.

| pesetas.

i pesetas.

pesetas.

! pesetas.

23

Jern, gjutet i gröfre manufakturer...

100 kg.

7,50

6, i 0

—

6,14

24

„ „ i finare eko.................

17,50

11,80

—

11.82

1 25

„ smidt- och stål-jernvägsskenor

s

4,55

—

_

4,5 5

26

Jern och stål, i plåtar af 6 millim.

tjocklek eller derutöfver samt nit-

naglar ...................................

9

6,70

6,70

27

Jern och stål, i stänger af alla for-

- mer, i plåtar intill 6 millimeter i

tjocklek, axlar, hjulband, skifvor,

vagnsfjedrar och tunnband .........

13

8.65

8,65

27

Smältstycken......................

13

8,65

3,50

i

| 28

Jern i större sammansatta eller nitade

stycken för byggnader eller broar

m. m.....................

16,90

11,25

29

Jern- och ståltråd...................

8

6.5 5

6,55

__

6,55

30

Spik och skrufvar af jern, äfven ten-

likör ...................

20

14,85

14,85

31

Jern (ej tackjern) i rör ........

13

8,50

| 32

Jerntrådsväfnad .................

16

15

■ j

j 33

Jern i alla slags manufakturer, ej

|

specifierade med eller utan för-

hydning ....................

24

19,84 :

19,84

I-

1 34

Jern och stål i oandvändbara, kasse-

i

1

rade stycken..............

5

2,50 !

35 1

Jernbleck...............

5*

20

13.85

i 36

„ förarbetadt...................

M

62,5o

50,95 i

50,97

37

Nålar, pennor och öfriga mindre stål-

•

arbeten...........................

1 kg.

3

3

38

Knifvar, alla slag, af jern och stål

» i

1

1

1

i

III

XVIII

£

E o

Tullsatser

i spanska

Tullsatser bundna

genom

c- P
(T> B
>-i e+-

tulltaxan för

Spaniens handelstraktater med

c

P:

B. CD

länder

länder

Sverige-

Norge.

Frank-

rike.

p

c

B -s

Cg Mj

2 o?

B >i

utan

traktat.

med

traktat.

Tyskland.

pesetas.

pesetas.

pesetas.

pesetas.

pesetas.

39

Skräddarsaxar .................................

l kg.

2,25

2,25

40

Vapen, blanka och delar deraf ......

W

2,05

2,05

„ eld-, kanoner och delar deraf

J?

5

4,60

3:e klassen. Farmaceutiska och

kemiska produkter.

91

Farmaceutiska produkter, icke speci-

lierade (som aseptin).....................

J?

1

0,90

99

Krut, sprängämnen och stubintråd...

tf

0,47

0,47

4:e, 5:e, 6:e och 7:e klasserna.
Respektive bomulls-, linne-, ull-

och sådana industri-föremål.

8:e klassen. Papper och dess an-

vändningar.

162

Papper i långa banor, olimmadt eller

halflimmadt (till tryckning) .........

100 kg.

10,50

10,50

10

—

—

163

Papper, skrif- och litografi ............

30

27,50

—

27,50

—

164

„ skuret för hand gjordt eller

linieradt .............................

56,25

48,75

—

49,76

168

Papperstapeter med guld och silfver

tf

200

130

—

130,02

169

„ andra slag.............

27,50

23,84

—

23,84

170

Karduspapper, ordinärt ..................

-

12,50

10,85

10,85

9:e klassen. Trä-industrien.

174

Stäfver .............................................

1000 st.

15

15

—

175

Yanliga trävaror: bräder, äfven af-

XIX

N:o i tulltaxan.

Qvantitet för

tullberäkningen.

Tullsatser i spanska
tulltaxan för

Tullsatser bundna genom
Spaniens handelstraktater med

länder

utan

traktat.

länder

med

traktat.

Sverige-

Norge.

Frank-

rike.

| Tyskland.

I

pesetas.

pesetas.

pesetas.

[ pesetas.

! pesetas.

skurna, hyllade, med eller utan

spåntning, till lådor eller golf, van-

liga dörrar, jalusier, spjelluckor,

plank, bjelkar, stockar, master

samt skepps virke ........................

1 kbm.

2,75

2,60

2

178

Tomkärl, beslagna eller ej..............

100 kg.

10

9,15

179

Vanliga träarbeten: alla slag, skurna

eller icke, målade eller fernissade

eller beredde till förgyllning, möbler

af böjdt trä, äfven målade eller

fernissade, tändstickor af trä ......

??

20

18,75

18,75

18,75

184

Tunnband ..................

n

1,25

1,25

185

Trämassa, för papperstillverkning ...

jj

0,25

0,20

0,20

I0:de klassen. (Lefvande djur,

hudar m. m )

i

194

Hudar och skinn, ogarfvade............

”

12,60

10,15

197

Maskinremmar ........................

1 kg.

1

'' 1

200

Handskar..............................

„

32

18,33

—

18,33

Il:te klassen. (Instrumenter och

maskiner.)

210

Pianon ....................

per st.

250

174,14

_

174,14

216

Vågar och vågskålar.......................

100 kg.

27,50

22,95

217

Åkerbruksmaskiner.........................

»

1

0,95

0,95

_

0,95

D:o motorer.........................

r>

2,50

2,40

2

_

2

224 1

Jern- och spårvägsvagnar .............

37,90

37,90

230

Jernfartyg ...........

per ton

12,50 :

12,50

XX

-------

Tullsatser

i spanska

Tullsatser bundna genom

ö

M-

u

tulltaxan för

Spaniens handelstraktater med

g

länder

Frank-rike 1 Tyskland.

*

P

’

11

utan

traktat.

med

traktat.

Sverige-

Norge.

pesetas.

pesetas.

pesetas.

pesetas. pesetas.

!2:te klassen. (Födoämnen.)

235

Smör.........................................

100 kg.

56

52.50

—

52,50 |

236

Klippfisk och stockfisk...................

n

1 7,50

12,70

)

! 18.70

“transitorisk" afgift

r, ,

3

3

“municipal*'' „

77

3

o

O

)

238

Fisk, andra slag, saltad, rökt eller

marinerad ................................

12

5

11

244

Andra sädesslag än hvete ..............

;?

3.20

3,10

— ! 17,35

259

Bränvin............................................

1 hktlr

20

17,35

1 / ,3 5

“transitorisk" afgift

>7

3,75

3,75

3,75

— 3,75

260

Likörer (punsch) .............................

1 liter

1

0,76

261

Öl och cider..................................

1 hktlr

12,50

9,75

9,75

0,92

266

Konserver .....................................

1 kg.

1

0,90

271

Ost................................................

?>

0,36

0,3 5

—

Torsk- och hvaltran samt andra slag

•

af djurfett...................................

100 kg.

V

y

1,70

—

Fiskrom och andra djurprodukter...

77

y

9

0,50

a

STOCKHOLM, ISAAC MARGUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1887.

1

Bilaga till bevillningsutskottets betänkande n:o 1, i anledning af
Kongl. Mag ds proposition (n:o 4) angående förlängning
af den mellan de förenade rikena och Spanien den 15
mars 1883 afslutade handelstraktat.

Sid. XII Tall. V rad. 10 uppifrån:

står: Vin .................................................. 366,282

läs: ;> .................................................. 456,282.

Anm. Slutsumman i denna kolumn blifver i allt fall 751,626 kronor, i öfverensstämmelse
med den vid Kong!. Maj:ts proposition, n:o 41, till 1883 års Riksdag fogade
tabell.

t>

Bih. till Rihd. Prot. 1887. B. 5 Samt. 1 Afd.