Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
N:0 9.
Ank. till Riksd. kansli den 17 febr. 1887, kl. 3 e. m.
Utlåtande, angående föreslagna statsbidrag till vägars anläggning
och förbättring, bro- och hamnbyggnader, vattenkommunikationer
och torrläggning af vattensjuka marker, samt
angående vilkoren för sådana statsbidrags, äfvensom
odlingslåns åtnjutande.
(R. A.)
Uti Kongl. Maj:ts proposition om statsverkets tillstånd och behof
har Kongl. Maj:t, i sammanhang med afgifvet förslag till reglering af
utgifterna under riksstatens sjette hufvudtitel, hos Riksdagen gjort
framställning om de anslag, hvilka Kongl. Maj:t ansett böra beviljas
för utförande af väganläggningar och vägförbättringar, bro- och hamnbyggnader,
vattenkommunikationer samt arbeten för torrläggning af
sådana vattensjuka marker, som, utan att kunna med fördel odlas,
sprida frostskador öfver omgifvande nejd; hvarjemte Kongl. Maj:t i en
annan proposition föreslagit nedsättning af annuiteten å vissa odlingslån;
och får statsutskottet härmed afgifva utlåtande ej mindre öfver
Kongl. Maj:ts omförmälda förslag än ock öfver de i nedannämnda enskilda
motioner gjorda framställningar i enahanda och dermed sammanhang
egande ämnen.
A. Väganläggningar och vägförbättringar.
l:o.
För anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga
eller eljest mindre goda vägar har Kongl. Maj:t i sin ofvanberörda proBih.
till Riksd. Frot. 1887. 4 Samt. 1 Afd. 8 Höft. 1
2
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
position angående statsverkets tillstånd och behof föreslagit, att Riksdagen
måtte för år 1888 bevilja 600,000 kronor.
Af det vid nyssnämnda proposition fogade statsrådsprotokoll öfver
civilärenden den 12 nästlidne januari inhemtas, att Kong!.. Maj:ts befallning
skaf vande i Norrbottens län i en hos Kongl. Maj:t gjord framställning
af den 12 Oktober 1886 anfört, bland annat, att i jemnbredd
med den ökning af folkmängd och odling, som i länet egt rum, behofvet
af nya landsvägar tilltagit; att likväl, oaktadt befolkningens
ökade offervillighet för vägväsendet, de under sista femårsperioden
1881—1885 fullbordade vägarbetenas längd nedgått till 15,9 mil från att
hafva under nästföregående 20 år utgjort i medeltal 19,2 9 mil för hvarje
femårsperiod; samt att den omständighet, att denna inskränkning i länets
vägarbeten inträffat samtidigt dermed, att ett årligen växande antal
ansökningar om statsbidrag för vägarbeten icke kunnat vinna afseende,
syntes ådagalägga, att de till vägbyggnaders understödjande
anvisade medel vore otillräckliga; och har Kong]. Majts befallningshafvande
på grund häraf hemstält om väganslagets höjande från 500,000
till 1,000,000 kronor.
Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Vesterbottens län har i underdånig
skrifvelse af den 3 november 1886 — enär bristande tillgångar
vållat, att af de vägar, som landstinget i nämnda län ansett i främsta
rummet behöfliga, icke ens femtedelen kommit till utförande — hos
Kongl. Magt gjort enahanda hemställan; och jemväl Kongl. Maj:ts befallningshafvande
i Vermlands län har hos Kongl. Maj:t hemstält, att
proposition till Riksdagen måtte aflåtas om ett anslag för år 1888 för
väganläggningar och vägförbättringar till belopp af 1,000,000 kronor.
Kongl. väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har, för åskådliggörande
af det antal planer till vägbyggnadsföretag jemte ansökningar om statsbidrag
till dem, som vore i styrelsens arkiv hvilande, upprättat en å
sid. 67 och 68 af ofvan åberopade statsrådsprotokoll intagen öfversigtstablå,
till hvilken utskottet, beträffande fördelningen mellan de olika
länen, får hänvisa och af hvilken framgår, att sammanlagda antalet deri
upptagna arbeten utgör 80; att dessa företag i sin helhet beräknats
till en kostnad af 3,070,627 kronor; att statsbidrag för dem begärts
till ett sammanräknadt belopp af 1,997,450 kronor; samt att för samtliga
företagens påbörjande kostnaden för det första året beräknats till
1,865,052 kronor och det för samma år behöfliga bidrag till 1,224,061
kronor.
Kongl. väg- och vattenbyggnadsstyrelsen yttrar vidare i sitt för
år 1888 afgifna generalförslag att, äfven om alla de ifrågasatta vägföretagen
skulle samtidigt sättas i verket, det icke vore nödigt- att
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
3
till en början anvisa större understödsbelopp än 1,224,061 kronor; att
de ifrågavarande arbetsföretagen, till hvilka kommuner och. väghållningsskyldige
voro villiga att bidraga med hälften mot statsbidraget, måste
anses af ett trängande behof påkallade; att den kostnad och det arbete,
som blifvit å planernas utarbetande nedlagda, förlorade i värde ju äldre
planerna blefve, alldenstund prissättningarna komme att vid tidpunkten
för arbetenas utförande alltmer skilja sig från förhållandena vid förslagens
utarbetande och sålunda blifva mindre tillförlitliga; att i betraktande
deraf att, sedan 1885 och 1886 årens Riksdagar ökat anslaget
till vägundersökningar med 10,000 kronor vid hvardera riksdagen, så
att detsamma för innevarande år utgjorde 60,000 kronor, än flere vägplaner
kunde förväntas snarligen inkomma till pröfning; och att såväl
med anledning af alla dessa omständigheter, som ock med hänsyn till
hvad Kongl. Maj:ts ofvanbemälde befallningshafvande i ärendet anfört,
styrelsen ansåge sig böra hemställa, att Kongl. Maj:t måtte föreslå
Riksdagen att för år 1888 anvisa till anläggning af nya samt förbättring
eller omläggning af backiga eller eljest mindre goda vägar 1,000,000
kronor.
Statsrådet och chefen för kongl. civildepartementet har vid detta
ärendes föredragning inför Kongl. Maj:t i statsrådet anfört, att, ehuru
väganslaget, som för år 1885 utgick med 400,000 kronor, af samma
års Riksdag för år 1886 höjdes till 500,000 kronor, till hvilket belopp
anslaget jemväl för innevarande år vore bestämdt, det dock åter torde
böra förhöjas, för att kunna motsvara befogade anspråk på bidrag från
denna fond. Då Kongl. Maj:t af Riksdagen år 1885 äskade anslagets
bestämmande till 500,000 kronor, innelågo hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
fullständiga planer till vägföretag, för hvilka kostnaderna uppgingo
till 2,500,000 kronor, och understöd begärdes till belopp af omkring
1,600,000 kronor. Nu hade dessa siffror vuxit så, att kostnaderna
för utförande af de hos styrelsen inneliggande vägförslag, som
af styrelsen granskats, vore beräknade till mera än 3,000,000 kronor,
och statsbidrag hade för dem begärts till belopp, föga understigande
2,000,000 kronor. Då fonden emellertid så nyligen, som ofvan nämnts,
blifvit förhöjd, har departementschefen ansett sig nu icke böra förorda
dess ytterligare förhöjning med så stort belopp, som af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
ifrågasatts, utan hållit före att, om fonden för år
1888 ökades till 600,000 kronor eller således med 100,000 kronor utöfver
hvad för hvart och ett af åren 1886 och 1887 anvisats, möjlighet
såmedelst skulle kunna beredas att påbörja de flesta af de mest
vigtiga vägföretagen.
4
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
I väckta, till statsutskottet remitterade motioner hafva inom Första
Kammaren herrar J. E. Nyström, II. A. Widmark, Jonas Andersson,
Wilhelm Roos, A. A Liljesköld, Axel Ros, Helmer Falk, P. O. Sund,ström
och H. Gyllenram (motion N:o 7) och inom Andra Kammaren herrar
P. Sahlström, Anders Bengtsson, Pärs Ersson, AP7s Nilsson,./. Andersson,
P. Petter Jonsson, A. Sundström, Jonas Larsson, P. O. Eriksson och O.
Ak Wag envis (motion n:o 174), med framhållande bland annat af det
behof af arbetsförtjenst, som öfver allt inom riket förelåge, och de billiga
pris på arbetskraft och materiel, som för närvarande vore gällande,
föreslagit, att Riksdagen för år 1888 måtte ställa till Kongl. Maj:ts
förfogande, till bidrag för anläggning af nja och förbättring eller omläggning
af backiga eller eljest mindre göda vägar, en million kronor.
Slutligen har i en inom Första Kammaren väckt, till statsutskottets
behandling hänvisad motion (n:o 12) herr A. F. O. Cederberg
anfört, att åtskilliga anledningar gåfve stöd åt den uppfattning, att, om
ock, såsom nu af Kongl. Maj:t föreslagits, vägbyggnadsfonden höjdes
till 600,000 kronor, den knappast skulle varda tillräcklig att tillgodose
anslagsbehofvet för de vägarbeten, till hvilka anslag hädanefter komma
att sökas, än mindre kunna derjemte lemna tillgång till redan sökta
och pröfvade behof.
Efter fördelning af 1884 års fond qvarlågo nemligen i väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens arkiv planer till arbetsföretag, för hvilka anslag
sökts och ansetts böra beredas utan att fonden dertill lemna! tillgång,
och för hvilka kostnaden beräknats till 1,500,000 kronor. — Efter
fördelning af 1885 års fond hade motsvarande balans stigit till 1,960,000,
efter fördelning af 1886 års fond till 2,310,000 kronor och, så vidt nu
kunde bedömas, torde efter fördelning af 1887 års fond motsvarande
balans komma att uppgå till omkring 2,500,000 kronor, allt i runda tal.
Enahanda åsigt om fondens otillräcklighet vunne man af den omständighet,
att på grund af sistlidne Riksdags beslut 30,000 kronor då
afsattes för vägundersökningar, en åtgärd, som syntes vara afsedd att
åtminstone tills vidare varda permanent. Det lede intet tvifvel att
denna undersökningskostnad skulle hafva till följd arbetsplaner till vägföretag,
för hvilka anslag söktes och för hvilka arbetskostnaden skulle
betydligt öfverstiga en million kronor, påkallande således anslag öfver
fondens nu föreslagna belopp.
Under sådana omständigheter hade motionären ansett sig böra
hålla eu utväg öppen för afhjelpande af nuvarande brist i detta hänseende
genom att föreslå särskilda anslag till de större arbetsföretag,
hvilkas understödjande från den allmänna fonden skulle taga dennas
tillgångar allt för mycket i anspråk. I eu vid motionen fogad förteck
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
5
ning hade motionären sammanfört dessa företag, hvarvid endast de, för
hvilkas fullbordande mer än 50,000 kronor beräknats erforderliga, ansetts
som större företag.
Erinrande att här ej vore fråga om en permanent återgång till
en redan öfvergifven form för meddelande af anslag till vägarbeten,
utan endast om ett af omständigheterna påkalladt undantag från en i
öfrigt god regel, har motionären föreslagit, att Riksdagen måtte till de
i den motionen bilagda tablå intagna vägarbeten anslå de för hvart och
ett af dessa utförda anslagsbelopp med tillsammans 987,915 kronor,
minskadt med de belopp, som möjligen kunde varda af Kongl. Maj:t
från 1887 års fond anvisade för samma arbeten, samt att för dessa anslag
skulle i tillämpliga delar gälla de för 1886 års vägbyggnadsfond
meddelade föreskrifter.
Beträffande innehållet af berörda tablå tillåter sig utskottet, då
den finnes vid motionen tryckt såsom bilaga, att hänvisa till densamma.
Utskottet har inhemtat, att vägbyggnadsfonden för år 1886 sålunda
fördelats, att till sammanlagd! 42 arbeten med en väglängd af
256,713 kilometer och en beräknad kostnad af 753,696 kronor anslag
beviljats till följande belopp för företag inom nedannämnda län, nemligen:
-
inom |
Stockholms |
län.......... |
....................... kronor |
9,300 |
— |
» |
Upsala |
» .......... |
...................... » |
17,260 |
— |
)) |
Södermanlands |
» ........... |
....................... » |
20,140 |
— |
» |
Östergötlands |
)> ........... |
......................... » |
29,800 |
— |
» |
Jönköpings |
» ........... |
......................... » |
29,660 |
— |
Kristianstads |
» .......... |
........................ » |
13,660 |
— |
|
» |
Malmöhus |
)> ........... |
........................ » |
23,840 |
— |
x> |
Hallands |
» .......... |
........................ » |
22,220 |
— |
Göteborgs och Bohus |
)) ........... |
........................ » |
36,130 |
— |
|
» |
Elfsborgs |
» ........... |
........................ :>■ |
40,700 |
— |
Skaraborgs |
» .......... |
........................ » |
12,210 |
— |
|
Vermlands |
» ........... |
........................ » |
28,530 |
— |
|
» |
Vestmanlands |
» ........... |
........................ » |
20,080 |
— |
D |
Kopparbergs |
»• ........... |
........................ » |
7,330 |
— |
)) |
Gefleborgs |
» ........... |
........................ » |
24,680 |
— |
)> |
Vesternorrlands |
)> ........... |
....................... » |
77,930 |
— |
)) |
Jemtlands |
» ........... |
....................... )) |
14,200 |
— |
)) |
Vesterbottens |
» ........... |
........................ » |
32,530 |
— |
» |
Norrbottens |
» ........... |
........................ » |
39,800 |
— |
Summa kronor |
500,000 |
— |
6
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Enligt kong!, brefvet den 22 januari innevarande år är från 1887
års vägbyggnadsfond anvisadt till arbeten
inom |
Stockholms |
län.......... |
........................ kronor |
12,530 |
— |
b |
Upsala |
B ............ |
...................... B |
11,040 |
— |
b |
Södermanlands |
B ........... |
........................ B |
26,480 |
— |
» |
Östergötlands |
B ......... |
.................... B |
12,970 |
— |
b |
Jönköpings |
B ........... |
..................... B |
25,830 |
— |
» |
Kronobergs |
B .......... |
........................ B |
2,120 |
— |
b |
Kalmar |
B ............ |
...................... B |
21,330 |
— |
B |
Kristianstads |
B ........... |
...................... B |
18,460 |
_ |
B |
Hallands |
B ........... |
........................ B |
27,840 |
— |
)) |
Göteborgs och Bohus |
B ........... |
...................... B |
17,100 |
— |
B |
Elfsborgs |
B ........... |
...................... B |
29,030 |
— |
B |
Skaraborgs |
B ......... |
.................... B |
12,200 |
— |
B |
Vermlands |
B ........... |
........................ B |
39,080 |
— |
B |
Vestmanlands |
B ........... |
........................ B |
20,540 |
— |
B |
Kopparbergs |
B ............ |
....................... B |
28,260 |
— |
B |
Gefleborgs |
B ............ |
..................... B |
30,730 |
•— |
B |
Vesternorrlands |
B ........... |
....................... B |
66.120 |
— |
B |
Jemtlands |
B .......... |
....................... B |
24,000 |
— |
B |
Vesterbottens |
B ........... |
........................ B |
20,000 |
— |
B |
Norrbottens |
B ........... |
........................ B |
54,340 |
— |
Summa kronor |
500,000 |
— |
Vidare tillåter sig utskottet att i minnet återkalla, att ifrågavarande
anslag, som för åren 1867—1874 varit bestämdt till endast 150,000
kronor, derefter böjts, för åren 1875—1881 till 200,000 kronor, för åren
1882 och 1883 till 300,000 kronor, för åren 1884 och 1885 till 400,000
kronor samt för åren 1886 och 1887 till 500,000 kronor, allt årligen;
att, medan anslaget utgjorde endast 150,000 eller 200,000 kronor, ytterligare
medel ej sällan anvisats till vissa särskilda väganläggningar;
men att, sedan fonden höjts till 300,000 kronor och derutöfver, nya
sådana särskilda anslag icke blifvit af Riksdagen beviljade.
Enligt de gällande vilkoren få vägbyggnadsanslagen bestämmas
till högst fdelar af den beräknade kostnaden enligt faststäld arbetsplan;
hvarjemte, om verkliga kostnaden för ett arbetes utförande befinnes
understiga den beräknade, anslaget skall i förhållande derefter
minskas.
Utskottet finner det visserligen vara ådagalagdt, att behofvet af
understöd till väganläggningar för det närvarande är ganska stort.
Riksdagen har ock under de senare åren i allt mera ökad grad tillgodo
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
7
sett det växande behofvet. Men om ock en höjning af anslaget nu
åter är erforderlig, torde det icke vara med nödig varsamhet förenligt
att i sådant hänseende gå utöfver hvad Kong!. Maj:t föreslagit. Ännu år
1883 utgjorde anslaget, såsom ofvan nämnts, 300,000 kronor; beloppets
bestämmande till de af Kongl. Maj:t begärda 600,000 kronor innefattar
således anslagets fördubbling på några få år och derjemte dess bestämmande
till ett belopp, som i och för sig måste anses vara för våra förhållanden
betydligt.
Behofvets afhjelpande synes ock ej böra åligga endast staten och
de närmast vägbyggnadsskyldige. Äfven landsting och kommuner
lärer det tillkomma att bidraga till ifrågavarande art af kommunikationsmedel.
Riksdagen har visserligen medgifvit, att vid vägarbeten
statsbidraget må kunna uppgå till högst f delar af kostnaden, men i
flera fall torde ett bidrag af f delar vara mera än behofvet och billigligheten
kräfva. Bestämmes anslaget till en mindre del af kostnaden
i de säkerligen många fall, då sådant utan olägenhet kan ega rum, och
få landsting och andra kommuner samt vägbyggnadsskyldige vidkännas
större del af kostnaden än för närvarande synes vara vanligt, så blir
äfven statsanslaget i det hela mera tillräckligt för sitt ändamål. Utskottet
förbiser ej de svårigheter, som härvid ofta torde för vederbörande
myndigheter möta, men då anspråken på staten nu allt mera
stegrats och den här ofvan uppgifva fördelningen af 1886 års fond
visar att, åtminstone för landet i dess helhet, anslag för nämnda år
beviljats till f delar af kostnadsbeloppet, har utskottet funnit sig böra
erinra om den utväg, som torde förefinnas att genom begränsning af
de särskilda statsbidragen i högre grad tillgodose det helas kraf.
Utskottet får derför hemställa,
att Riksdagen må, med bifall till Kongl. Maj:ts
proposition och med afslag å herrar Nyströms m. flis,
Sahlströms m. flis och Gederbergs motioner, för år
1888 såsom bidrag för anläggning af nya samt förbättring
eller omläggning af backiga eller eljest mindre
göda vägar anvisa ett belopp af 600,000 kronor.
B) Bro- och hamnbyggnader samt vattenkommunikationer.
2:o.
Till understödjande af brobyggnader och mindre hamnbyggnader samt
upprensning af åar och farleder bär'' Kong]. Maj it föreslagit, att Riksdagen
8
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
måtte för år 1888 anvisa samma belopp, som för åren 1883—1887 beviljats,
eller 100,000 kronor.
Af statsrådsprotokollet inhemtas, att Kongl. Maj:ts befallningshafvande
i Norrbottens och Vesterbottens län hos Kongl. Maj:t föreslagit
detta anslags höjning till 200,000 kronor samt att kongl. väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen så till vida biträdt dessa framställningar-, att
styrelsen ansett önskligt, att ifrågavarande fond blefve för år 1888 bestämd
till 150,000 kronor.
Hvad styrelsen i fråga härom anfört har visserligen synts statsrådet
och chefen för civildepartementet förtjent af beaktande, men då
de af styrelsen till stöd för dess åsigt omnämnda större brobyggnadsföretag
icke torde vara af den brådskande beskaffenhet, att de måste
samtidigt påbörjas, bär departementschefen ansett enahanda belopp,
som för innevarande år anvisats, eller 100,000 kronor, jemväl för år
1888 kunna anses tillfyllestgörande.
Utskottet har inhemta!, att detta anslag för år 1886 utgått med
hela sitt belopp och sålunda fördelats, att deraf lemnats anslag till ett
hamn- och fyra broföretag.
Utskottet hemställer,
att Riksdagen må, med bifall till Kongl. Maj:ts
förslag, till understödjande af brobyggnader och mindre
hamnbyggnader samt upprensning af åar och farleder
för år 1888 anvisa 100,000 kronor.
C) VattenaItappningsföretag.
3:o.
Till understödjande medelst anslag utan återbetalningsskyldighet
af torrläggning utaf sådana, vattensjuka marker, som utan att kunna med
fördel odlas, sprida frostskador öfver omgörande nejd, har Kongl. Maj:t
i statsverkspropositionen äskat anvisande för år 1888 af 100,000 kronor.
Detta belopp är detsamma som för åren 1884—1887 till samma
ändamål beviljats; och hemställer Utskottet,
att Riksdagen må, med bifall till Kongl. Maj:ts
förslag, för understödjande medelst anslag utan återbetalningsskyldighet
åt torrläggning utaf sådana vattensjuka
marker, som, utan att kunna med fördel
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
9
odlas, sprida frostskador öfver omgifvande nejd för
år 1888 anvisa 100,000 kronor.
4:o.
I proposition till. Riksdagen af den 3 december 1886 (n:o 5) har
Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen medgifva, att annuiteten å de från
odling slånefonden för år 1884 beviljade lån, h vilka, enligt de vid deras
utbetalande gällande vilkor, skulle återgäldas med 10 procent för år,
deraf fem procent såsom ränta, i stället finge, i likhet med hvad som
gälde för öfriga från nämnda fond utlemnade lån, utgöra åtta procent,
deraf såsom ränta skulle räknas fyra och en half procent å oguldna
kapitalbeloppet.
I enlighet med Riksdagens år 1883 fattade beslut blef genom
kongl. kungörelsen den 28 september samma år angående bildandet
af en fond med ändamål att genom lån understödja odling af sänka
trakter föreskrifvet, i afseende å återbetalningen af de från denna fond
utlemnade lån, att de första fem åren från första lyftningsdagen skulle
å lånesumman icke erläggas någon ränta eller kapitalafbetalning, men
å.de under tiden lyftade belopp beräknas fem procent ränta, hvilken
vid de fem årens slut lades till lånesumman, och att å det sålunda
uppkommande beloppet skulle betalas från och med sjette året till dess
lanet blefve slufbetaldt en annuitet af tio procent, deraf såsom ränta
räknades fem procent å det oguldna kapitalbeloppet.
Sedermera har Riksdagen år 1885, med anledning af en inom
Riksdagen väckt motion, medgifvit att annuiteten för lån ur odlingst
lånefonden finge för lån, som derefter utbetalades, bestämmas till åtta
procent, deraf såsom ränta räknades fyra och en half procent å oguldna
kapitalbeloppet, i enlighet hvarmed ock kungörelse den 19 ma? 1885
blifvit af Kongl. Maj:t utfärdad.
_Af det ofvanberörda kong], proposition bifogade statsrådsprotokoll
. inhemtas, att arbetsdirektionerna för två företag, det ena till afdikning
och odling af vattenskadade marker, tillhörande byarne Ekeflod,
Slagdala med flera hemman i Virserums socken af Kalmar län,
och det andra till afdikning och odling af vattenskadade marker, tillhörande
hemmanen Hvenesjögle, Vrånganäs med flera hemman i nämnda
socken och län, till hvilka företag lån från odlingslånefonden den 12
september 1884 beviljats med 33,000 kronor till det förra företaget och
med 20,000 kronor till det senare, anhållit att, då, enligt de för dessa
lån gällande vilkor, lånen skulle återgäldas medelst en årlig annuitet
Bill. till Rilcsd. Prof. 1897 4 Sami. 1 Afä. 8 Käft. 2
10
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
lån, Kongl. Maj.t, jemväl mena j , arpetade, måtte med
U£tl
SfÄ —en å dessa lån finge nedsattas till åtta
Pr°Cetatskontotet, till iSÄ
SS©ix*^ä
Ä som
S^^cr^dkänSr^hlCBombev^ä
gifna lmdngare vllko™n under år 1885 meddelade odlings
nnder
ar 1 med åberopande hufvudsakligen af den för
lån’ ÄÄ
sättning till fyra och en ha proce , år 1884 beviljade odlings
tes
föreslå Rjksdagen a«bel utbetalats före utfar
rideÄngörlefdet»
maj 1885 fin^e beråknas och utgå efter
hvad i "Är k::ä »«*» c*. *»
Borr C.“ . i Eksebo ^slagit,
måtte besluta, att annuiteten för a ^ innevarande år bestäm
ÄSÄ
rälmas * i oguldna
kapitalbeloppet. , med billighet och rättvisa
•fVeJSÄJJ''och derute
lån ur odlmgsfonden h »g6 « _ro underka8tade andra, och
strängade,6betalningsvilkor L de odlingslån, hvilka derefter utgått, och
hemställer alltså,
att med bifall till Kongl. Maj:ts proposition och
herr Petersons förevarande motion, annuiteten a de
från odlingslånefonden för år 1884 beviljade lan,
hvilka, enligt de vid deras utbetalande gällande vilkor
11
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
skola återgäldas med tio procent för år, deraf fem
procent såsom ränta, i stället må, i likhet med hvad
som gäller för öfriga från nämnda fond utlemnade
lån utgöra åtta procent, deraf såsom ränta räknas
fyra och en half procent å oguldna kapitalbeloppet.
5:o.
I afseende å vilkor en för erhållande och tillgodonjutande af de här
ofvan omförmälda statsbidrag samt angående kontrollen dera, att arbetena
utföras enligt faststälda planer, får utskottet hemställa,
att, de allmänna vilkor och föreskrifter, hvilka
finnas intagna i Riksdagens skrivelser till Konungen
den 27 april 1881 (n:o 69) och. den 11 juni 1883
(n:o 67), den senare skrifvelsen jemförd med inom.
4:o af Riksdagens skrifvelse den 5 maj 1885 (n:o 30),
fortfarande skola blifva gällande.
Stockholm den 17 februari 1887.
På statsutskottets vägnar:
GUSTAF SPARRE.
Reservation
vid punkterna l:o (angående väganläggningar och vägförbättringar)
och 5:o (angående vilkoren): .. , . . ..ii ri0
af herr A. Persson i Mörarp, som ansett den ändring i nu gällande
vilkor höra beslotas, att anslag till väganläggningar och vagforbatt
rino-ar
ei finge bestämmas till högre belopp an högst hälften af den
beräknade kostnaden enligt den taststälda arbetsplanen.
12
Statsutskottetss Utlåtande N:o 9.
Sammandrag af de uti statsutskottets utlåtande n:o 9 tillstyrkta
statsbidrag för väganläggningar och vågförbättringar, bro- och
hamnbyggnader, vattenkommunikationer samt torrläggning
af vattensjuka marker.
Anslag. |
||
A.) Väganläggningar och v äg förbättring ar. |
Kronor. « |
ö. |
Till fond för anläggning af nya samt förbättring eller om-läggning af backiga eller eljest mindre goda vägar... |
600,000 |
— |
B.) Bro- och hamnbyggnader samt vattenkommunikationer. |
||
Till fond för understödjande af brobyggnader och mindre |
100,000 |
— |
C.) Vattenaftappning sföretag. |
||
Till fond för understödjande af torrläggning utaf sådana |
100,000 |
|
Summa Kronor |
800,000 |
— |
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG 1887.