Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
1
N:0 5.
Ank. till Riksd. kansli den 11 febr. 1887, kl. 6 e. in.
Utlåtande, angående riksgäldskontorets förvaltning under den tid,
som förflutit sedan början af 1886 års riksdag.
(R. A.)
Sedan statsutskottet tagit kännedom om den af Riksdagens år
1886 församlade revisorer afgifna berättelse om granskningen af riksgäldskontor»
tillstånd och förvaltning, hvilken berättelse till utskottet
remitterats och bland kamrarnes ledamöter i tryck utdelats, samt
genomläst de protokoll, hvilka blifvit hos fullmägtige i riksgäldskontor
förda efter den 30 september 1886, med hvilken dag revisorernas
protokollsgranskning slutade, till och med den 22 januari 1887, å hvilken
dag fullmägtiges berättelse till innevarande Riksdag blifvit afgifven,
får utskottet nu meddela yttrande öfver hvad revisorerne i sin berättelse
i ett eller annat hänseende anfört och föreslagit samt hvad i
öfrigt vid berörda, af utskottet verkstälda granskning förekommit.
l:o.
Angående skilnaden mellan statens utgifter för jernvägslän och statens inkomster
dels af behållna trafikmedel, dels af enskilda jernv ägs aktiebolags
annuitetsliqvider.
Till fullföljande af de i ofvan angifna afseende af föregående
Riksdagars statsutskott lemnade uppgifter får utskottet för det senast
tilländagångna året 1886 meddela följande siffror:
Bih. till Riksd. Prof. 1887. 4 Sami. 1 Afd. 4 Höft.
1
2
Statsutskottets Utlåtande N:o 5.
af riksgälds kontoret utbetald ränta å de fonderade statslånen (i
hvilken post ej inbegripits ränta å de för jernvägshypoteksfondens
räkning använda obligationer af 1875 och 1878 års lån, hvilken af
nämnda fond riksgäldskontoret godtgöres) ......... kronor 10,011,029: 13.
till statskontoret levererad behållning af
trafikinkomsten å statens
jernvägar................................. kronor 5,700,000: —
å lånen till enskilda
jernvägar till riksgäldskontoret
inbetald ränta ... „ 1,384,354: 10. ,, 7,084,354: 10.
ränteskilnad, som måst af andra statsmedel
gäldas ............................................................................. kronor 2,926,675: 0 3.
kapitalafbetalning å de fonderade statslånen kronor 2,221,959: 91.
kapitalinbetalning å lånen till enskilda jernvägar
................................................................................. ,, *698,075: so.
skilnad, som af andra statsmedel guldris.. „ 1,523,884:41.
Härvid är dock, beträffande ofvanberörda ränteskilnad, att märka,
att å ‘vissa lån till enskilda jernvägsanläggningar för år 1886 upplupit
ränta, med hvars erläggande anstånd af Riksdagen medgifvits,
men hvilken räntefordran i sjelfva verket utgör ett riksgäldskontorets
under året uppkomna tillgodohafvande hos enskilda jernvägar. Detta
räntebelopp uppgår till 204,216 kronor 60 öre.
2:o.
Riksgäldskontorets fordringar för lån till enskilda jernvägar ur 1871
och 1876 års fonder.
Sistlidne års riksdag medgaf, att de enskilda jernvägsaktiebolag,
hvilka erhållit lån ur de af 1871 och 1876 årens Riksdagar beviljade
anslag till låneunderstöd för enskilda jernvägar, skulle, om de sådant
önskade och före utgången af år 1886 derom hos fullmägtige i riksgäldskontoret
gjorde anmälan, få återbetala sin skuld till riksgäldskontoret
på sådant sätt, att annuiteten, utan rubbning af ofri ga för lånet gällande
bestämmelser, för tiden från och med år 1887 beräknades till fem procent
å ursprungliga försträckningsbeloppet, af hvilken annuitet först
skulle godtgöras ränta efter fyra och en half för hundra å oguldet
kapitalbelopp, och återstoden utgöra afbetalning derå; dock under vilkor
att de jernvägsaktiebolag, hvilka häraf sig begagnade, skulle vara underkastade
de jemkningar i erhållna koncessionsvilkor eller andra af Kongl.
Statsutskottets Utlåtande N:o 5.
3
Maj:t för dem gifna bestämmelser, livilka Kongl. Maj:t, ur statens och.
det allmännas synpunkt samt för åstadkommande af närmare öfverensstämmelse
med de under senare tid gifna koncessioner, kunde finna
skäl att föreskrifva och före den 1 december 1886 delgifva bolagens
styrelser.
Utskottet har inhemtat, att Gotlands, Hultsfred—Vester viks,
Vestervik—Åtvidaberg—Bersbo, Karlskrona—Vexiö, Vislanda—Bolmens,
Södra Dalarnes och Varberg—Borås jernvägsaktiebolag begagnat sig
af Riksdagens berörda medgifvande; hvaremot de återstående ifrågavarande
bolagen, nemligen Bergslagernas, Upsala—Margretehills och
Krylbo—Norbergs jernvägsaktiebolag, förklarat sig icke vilja mot de
stadgade vilkoren åtnjuta den medgifna nedsättningen i annuiteten.
3:o.
Angående afskrifning af ett bland riksgäldskontorets skulder mom linien
upptaget belopp.
(Rev. ber. sid. 11—13. Uti. sid. 232 och 233.)
Enligt 1867 års Riksdags beslut balanseras inom linien bland
riksgäldskontorets skulder 6 stycken för tillskott till Trollhätte slussverks
byggnad den 1 Mars 1750 utfärdade, ännu icke till inlösen hos riksgäldskontoret
företedda så kallade lottsedlar, nemligen fyra å 1,000 och
två å 500 daler silfvermynt hvardera, eller tillsammans å 5,000 daler,
motsvarande...............................................................................kronor 1,250: —
med tillägg af den till 1865 års slut å dessa lottsedlar
beräknade obetalda ränta ................. „ 2,286: 88.
eller tillhopa......................................................................... kronor 3,536:88.
Då nu vid pass femton år förflutit, utan att inlösen af någon af
de utelöpande lottsedlarne blifvit påfordrad, samt antagandet att desamma
under tidernas lopp gått förlorade sålunda vunnit en hög grad
af sannolikhet, och då upphörandet af detta belopps hittills fortsatta
upptagande bland riksgäldskontorets skulder icke skulle komma att
inverka på den vederbörande lottsedelsinnehafvare förut tillerkända
betalningsrätt, men deremot egde stöd af flere vid föregående riksdagar
i likartade fall meddelade beslut, hvartill komme, att den bokförda
summan, 3,536 kronor 88 öre, i allt fall icke motsvarade det belopp,
riksgäldskontoret, i händelse lottsedlarne mot förmodan skulle till inlösen
företes, hade att utgifva, hafva revisorerne hemstält, att Troll
-
4
Statsutskottets Utlåtande N:o 5.
häfte slussverks ännu icke inlösta sex lottsedlar måtte såväl till kapital
som ränta ur riksgäldskontorets räkenskaper afföras.
I sitt öfver revisionsberättelsen afgifna, vid densamma fogade
utlåtande hafva fullmägtige i riksgäldskontoret erinrat derom att, såsom
äfven revisorerne omförmält, 1871 års statsrevisorer väckt enahanda
förslag, men att, enär skuldens uteslutande ur räkenskaperna
icke kunde inverka på lottsedelsinnehafvares betalningsrätt, samt riksgäldskontoret
följaktligen fortfarande skulle hafva skyldighet att, äfven
om beloppet afskrefves, betala ifrågavarande skuld, om och när förbindelserna
blefve till inlösen företedda, 1872 års Riksdags statsutskott,
som ansett olämpligt, att en skuld af ifrågavarande beskaffenhet helt
och hållet afskrefves, så länge statens betalningsskyldighet fortfore,
hemstält att revisorernas då gjorda förslag icke måtte till någon åtgärd
föranleda; hvilken utskottets hemställan af Riksdagen bifölls.
Vid sådant förhållande och då det ju ej vore helt och hållet omöjligt,
att de ifrågavarande lottsedlarne kunde finnas i behåll och komma
att till inlösen företes, hafva fullmägtige ansett sig sakna skäl att nu,
i strid mot den åsigt som vid 1872 års riksdag gjorde sig gällande,
tillstyrka bifall till revisorernas i ämnet ånyo gjorda framställning.
Äfven utskottet finner, lika med fullmägtige, fullt giltiga skäl ej
vara för handen att nu helt och hållet afskrifva denna skuld, för hvilken
betalning möjligen ännu skulle kunna ifrågakomma och hvars anteckning
inom linien således synes böra bibehållas, och får utskottet
alltså hemställa,
att revisorernas ifrågavarande förslag ej må
vinna Riksdagens bifall.
4:o.
Angående Dalslands kanalaktiebolag.
(Rev. ber. sid. 76—79.)
Såsom tillägg till hvad revisorerne beträffande detta bolag anfört,
får utskottet meddela, att bolaget i december månad år 1886 inbetalt
återstoden af 1882 års annuitet å lånet för segelleds öppnande
från Hattefura vid Venern till sjön Stora Lee med 17,158 kronor 75
öre samt i afräkning å 1883 års annuitet 24,769 kronor 25 öre; hvarefter
vid 1886 års slut återstod eu skuld å nämnda lån af 598,913
kronor 66 öre i kapital och 49 kronor 91 öre i ränta eller sammanlagdt
598,963 kronor 57 öre, hvaraf 135,230 kronor 75 öre till betalning
förfallna.
Statsutskottets Utlåtande N:o 5.
5
5:o.
Angående Kinda kanals aktiebolag.
(Rev. ber. sid. 80—83.)
Efter det revisorernas berättelse afgafs, bar detta bolag i december
månad af nästlidne år till riksgäldskontoret inbetalt återstoden
9,704 kronor 80 öre af 1882 års annuitet och i afräkning å 1883 års
annuitet 12,170 kronor 20 öre.
Bolagets skuld vid 1886 års slut utgjorde derefter 359,692 kronor
5 öre, allt kapital, hvaraf 75,329 kronor 80 öre voro till betalning
förfallna.
6:o.
Angående U ddevalla— Vener sborg—Herrljunga jernvägsaktiebolag.
(Rev. ber. sid. 128—133).
Utskottet har inhemtat, att af den vid 1886 års slut förfallna
annuitet 162,000 kronor å bolagets statslån endast 62,000 kronor då
inbetalts; hvaremot återstående 100,000 kronor jemte förskrifven öfverränta
ännu äro oguldna.
7:o.
Angående Bergslagernas jemn ägs aktiebolag.
(Rev. ber. sid. 140—149. Uti. sid. 233 o. 234 samt 238—244).
Nämnda bolag bär behörigen guldit ränta och amortering å sitt
för jern vägsanläggningen mellan Ludvika och Kihl erhållna, med bästa
rätt i bolagets hela jernväg från Falun till Göteborg med bibana från
Daglösen till Filipstad intecknade statslån å ursprungligen 5,000,000
kronor. Efter den å detta lån den 30 december 1886 senast verkstälda
inbetalning till riksgäldskontoret af 275,000 kronor återstår å detsamma
en kapitalskuld af 4,801,180 kronor 36 öre.
Åt de bolagets 5 procent obligationer å sammanlagdt nominelt
6,753,600 kronor, hvilka riksgäldskontoret enligt 1878 års riksdagsbeslut
till en kurs af 90 procent inköpt, återstå för det närvarande oinlösta
obligationer å 6,291,000 kronor, deraf 94,500 kronor, efter verk
-
6
Statsutskottets Utlåtande N:o 5.
stäld utlottning, den 15 nästlidne januari till betalning förfallit, men
ännu ej liqviderats. Räntan åter å dessa af riksgäldskontoret öfvertagna
obligationer är ej betald för längre tid än till den 15 januari
1883; och utgör riksgäldskontorets förfallna, men oguldna räntefordran
hos bolaget för oinlösta kuponger, tillhörande de öfvertagna obligationerna,
1,285,155 kronor. De riksgäldskontoret tillhöriga, efter öfvertagandet
utlottade och behörigen infriade obligationerna. hafva under
tiden till och med den amortering, som förföll den 15 januari 1886,
uppgått till nominelt 462,600 kronor, utvisande efter ofvan angifna inköpskurs
en kapitalvinst af 46,260 kronor.
■ Bolaget har, såsom af ofvanstående framgår, under tiden till och
med nästlidne år verkstält amorteringen å sitt med rätt näst efter statslånet
i bolagets jernväg intecknade obligationslån behörigen å förfallodagarne,
men endast i mån af tillgång godtgjort förfallen obligationsränta,
äfven den som löper å de utlottade, förfallna och infriade obligationerna,
i följd hvaraf sådana obligationer tillhörande kuponger för
tiden mellan den 15 januari 1883 och obligationens förfallodag finnas
qvarliggande och oinlösta efter det sjelfva obligationerna blifvit
infriade.
Det har synts revisorerne otvetydigt, att riksgäldskontoret, som
antagligen innehar större obligationspost än någon annan, nu åtminstone
kan sägas hafva på det här ofvan angifna liqvidationssätt gjort
en kapitalvinsten vida öfvervägande, och efter all sannolikhet än vidare
vexande ränteförlust, och hafva revisorerne vid nu utvecklade
förhållanden funnit sig föranlåtna hemställa, om icke Bergslagernas
jernvägsaktiebolag borde från riksgäldskontorets sida uppmanas att i
första hand infria oguldna räntekuponger och först då ränteskulden en
gång är betald använda Överskjutande tillgångar till att efter hand
infria jemväl utlottade obligationer.
Fullmägtige hafva i sitt utlåtande anfört, att bolagets styrelse,
uppå derom af fullmägtige gjord förfrågan, meddelat, att minskade
trafikinkomster omöjliggjort inlösen af de den 15 nästlidne januari förfallna
obligationerna; att beträffande förfaringssättet för framtiden ännu
icke något beslut vore af styrelsen fattadt; samt att ett beslut härom
hufvudsakligen kom me att vara beroende af trafikinkomsterna och resultatet
af ärendets behandling vid Riksdagen.
Fullmägtige hafva vidare förmält, att de ej hade någon anledning
betvifla, att bolaget allt hitintills gjort inbetalningar å sin skuld
till riksgäldskontoret i mån af sin af trafikinkomsterna beroende förmåga.
Då nu hvarken förfallen ränta eller förfallen amortering å
bolagets obligationslån kunnat behörigen fullgöras, uppkomme härige
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 5.
7
nom ett annat förhållande än det hittills för handen varande, att bolaget
verkstält amorteringen behörigen å förfallodagarne, men endast i
mån af tillgång godtgjort räntan. Detta förändrade och för riksgäldskontor
naturligtvis ofördelaktigare förhållande hade emellertid först
helt nyligen, i medlet af januari månad, inträdt; och fullmägtige hafva
för sin del ej funnit det vara lämpligt och med statens fördel öfverensstämmande
att med anledning af detsamma redan nu vidtaga någon
åtgärd.
Beträffande vidare detaljer och uträkningar i detta ärende tillåter
sig utskottet, till undvikande af allt för stor vidlyftighet, att hänvisa
till revisionsberättelsen (sid. 146—149), bolagsstyrelsens öfver revisorernas
framställning afgifna förklaring (sid. 238—240) samt riksgäldskontorets
kamererares utlåtande i ämnet till fullmägtige (sid.
240—244).
Utskottet, som förehaft detta ärende till behandling, har visserligen
dervid funnit revisorerne hafva egt de mest giltiga anledningar
att fästa Riksdagens uppmärksamhet på det ifrågavarande förhållandet;
men då ingen anledning finnes att antaga annat än att bolaget till
liqvider å sin skuld användt alla de medel, som ej måst för trafikens
uppehållande tagas i anspråk; då öfrige innehafvare af bolagets obligationer,
hvilka ega lika rätt med staten i dess egenskap af obligationsinnehafvare,
funnit sig böra låta bero vid bolagets hittills iakttagna
liqvidationssätt; och då det åtminstone ännu synes tvifvelaktigt, om
ett ingripande i förhållandet, skulle vara af omsorgen om statens verkliga
fördel påkalladt, har utskottet ansett sig böra hemställa,
att revisorernas förevarande framställning ej må
till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
8:o.
Angående Vislanda—Bolmens jernvägsaktiebolag.
(Rev. ber. sid. 152—155.)
Å det detta bolag beviljade statslån har, sedan Riksdagens revisorer
afgåfvo sin berättelse, ej någon vidare inbetalning egt rum.
Af de vid 1885 och 1886 årens slut förfallna annuiteter å 43,175
kronor hvardera återstå ännu oguldna 75,667 kronor 50 öre jemte
öfverränta.
Statsutskottets Utlåtande N:o 5.
9:o.
Angående Hultsfred—Vesterviks jernvägsaktiebolag.
(Rev. ber. sid. 168—172.)
Af den vid 1886 års slut förfallna annuitet 96,250 kronor å nämnda
bolags statslån återstå ännu oguldna 56,244 kronor 21 öre jemte öfverränta.
10:o.
Beträffande Norbergs jernvägs nya aktiebolag (rev. ber. sid. 84—
91) och Lenna—Norrtelje jernvägsaktiebolag (rev. ber. sid. 176—181)
hafva revisorerne fäst uppmärksamheten på bristande öfverensstämmelse
mellan dessa bolags och riksgäldskontorets räkenskaper.
Fullmägtige i riksgäldskontoret hafva genom remiss beredt bolagens
styrelser tillfälle att öfver revisorernas framställning afgifva
förklaring; men någon sådan har, såsom fullmägtige anmält, ej till
riksgäldskontoret inkommit.
Då emellertid uppmärksamheten nu blifvit fäst på detta förhållande
och fullmägtige ej lära underlåta att söka bereda rättelse i
berörda hänseenden i den mån någon sådan skulle finnas erforderlig,
har utskottet endast velat förhållandet för Riksdagen
anmäla.
1 l:o.
Hvad i öfrigt revisorerne i sin berättelse om granskningen af
riksgäldskontorets tillstånd och förvaltning i ett eller annat hänseende
anfört och vid läsningen af fullmägtiges protokoll förekommit, har
utskottet, efter tagen del af de vid revisionsberättelsen fogade yttranden
och förklaringar, funnit ej böra föranleda någon utskottets anmälan
eller hemställan.
12:o.
Angående ansvarsfrihet för riksgäldskontorets styrelse.
Då utskottet vid den nu verkstälda granskningen af riksgälds -
statsutskottets Utlåtande N:o 5.
9
kontorets styrelse och förvaltning funnit fullmägtige i nämnda kontor
hafva med nit och omsorg uppfylt sitt vigtiga och ansvarsfulla kall,
tillstyrker utskottet,
att fullmägtige må tillerkännas full ansvarsfrihet
för alla beslut och åtgärder, som finnas antecknade
uti deras protokoll från den 22 januari 1886 till och
med den 22 januari 1887.
Stockholm den 11 februari 1887.
På statsutskottets vägnar:
GUSTAF SPARRE.
Bill. till Riksd. Prot. 1887.
4. Smil. 1 Afd. 4 Iläft.
9