6
Statsutskottets Utlåtande N:o 23,
N:o 23.
Atik. till Eiksd. kansli den 27 februari 1887, kl. 12 mudd.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts ''proposition angående
upplåtelse af mark från en vid Östersunds stad belägen
kronolägenhet. (I. A.)
Enligt hvad en af till Riksdagen aflåten proposition (n:o 8) af den 3
december 1886 inhexntas, hade af den landshöfdingen i Jemtlands län
förr anslagna vretlotten n:o 153 vid Östersunds stad enligt kongl. brefvet
den 8 januari 1846 ett mindre område blifvit upplåtet till tomtplats
för länets lasarettsbyggnader. samt återstoden sedermera indragits till
statsverket och utarrenderats till den 14 mars 1894. Allmänna landsvägen
delade vretlotten i två delar, af hvilka den öster om landsvägen
belägna sträckte sig fram till den utmed länsfängelset löpande gatan och,
utöfver omförmälda tomtplats, innehölle en areal af 49,980 qvadratfot.
Längst i öster å samma del af vretlotten och nära intill nämnda gata
vore eu tull länsfängelse fordom använd byggnad qvarstående, hvilken
efter öfverlåtelse numera egdes "af Östersunds stad, som anordnat densamma
tull epidemiskt sjukhus samt i följd af öfverenskommelse med
vretlottems arrendator innehade den plats, derå byggnaden vore belägen,
jemte ett inhägnadt område, tillhopa innefattande 6,612 qvadratfot.
Nu hade Jemtlands läns landsting hos Kongl. Maj:t anhållit, att som
den to mtplats, hvilken för länets lasarettsbyggnader upplåtits från berörda
vretlott, befunnits otillräcklig, i det att nödigt område saknades
såväl för anläggning invid sjukhuset af en promenadplats med planteringar
för konvalescenter som ock för uppförande af de ytterligare bygg
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 23.
7
nåder, hvilka i följd af den ökade folkmängden förr eller senare otvifvelaktigt
koinme att erfordras, samt den östligaste mellan nuvarande
sjukhustomten och den utmed länsfängelset löpande gatan belägna delen
af omförmälda vretlott, derifrån undantaget det område om 6,612 qvadratfot,
hvarå det till epidemiskt sjukhus numera inrättade gamla länsfängelset
funnes uppfördt, lämpligen kunde med nuvarande sjukhustomten
förenas och för ofvanberörda ändamål anordnas, Kongl. Maj:t måtte
till Riksdagen göra framställning derom, att ifrågavarande område, 43,368
qvadratfot, af vretlotten n:o 153 måtte under de vilkor, Kongl. Maj:t
kunde finna skäligt med afseende å det allmännyttiga ändamålet med
jordupplåtelsen föreskrifva, från och med den 14 mars 1894, då tiden
för nu gällande arrendekontrakt om vretlotten tilländaginge, till landstinget
med full. eganderätt öfverlåtas, att till ökadt tomtutrymme för
länets sjukvårdsinrättningar användas. *
Vidare hade Östersunds stadsfullmägtige i en till Kongl. Maj:t stäld
skrift förmält, att det af staden för flera år sedan inköpta gamla länsfängelset,
hvilket till en början användts till fattighus, sedan 1879 stått
disponibelt såsom epidemiskt sjukhus; att det vore angeläget för staden,
som med icke obetydliga kostnader anordnat byggnaden för bei’örda
ändamål och jemväl invid densamma uppfört en uthusbyggnad, att förvärfva
eganderätt till den lilla jordrymd, hvarå byggnaderna vore uppförda,
jemte det derintill inhägnade område; samt att dessutom önskvärdt
vore, om en något större gårdsplan kunde vinnas, så att utrymme
funnes för i framtiden möjligen behöfliga tillbyggnader eller för anläggande
af en mindre park med blomsterplantering. På grund häraf hade
stadsfullmägtige anhållit, att Kongl. Maj: t måtte medgifva, att, sedan
arrenderätten till meranämnda vretlott den 14 mars 1894 upphört, åt
staden Östersund måtte till tomt för dess epidemiska sjukhus få med
full eganderätt upplåtas de 19,750 qvadratfot af vretlottens östligaste
del, hvilka å en ansökningen bifogad karta begränsades i vester af eu
röd linie, eller, derest så stor jordrymd icke kunde afstås, åtminstone de
6,612 qvadratfot, som läge inom den nuvarande inhägnaden; hvarjemte
stadsfullmägtige förklarat, att, derest ej den nödig ansedda jordrymden
med afseende å det dermed afsedda allmännyttiga ändamål kunde kostnadsfritt
tilldelas staden, denna vore villig erlägga den ersättning, som
af Kongl. Maj:t kunde anses böra derför skäligen utgå.
I skrifvelse till Kongl. Maj:t af den 11 december 1885 hade Kongl.
Maj:ts befallningshafvande i länet, med öfverlemnande af ifrågavarande
ansökningar jemte utdrag af magistratens i Östersund protokoll, enligt
hvilket magistraten tillstyrkt bifall till stadsfullmägtiges ansökning, för
8
Statsutskottets Utlåtande N:o 23.
egen del tillkärmagifvit, att Kong!. Maj:ts befallningshafvande ansåge
länets allmänna sjukvårdsanstalt i yttersta behof af vidgadt utrymme,
men stadens epidemiska sjukhus i sagda hänseende fullt tillgodosedt
med hvad det för närvarande besutte. Kongl. domänstyrelsen, hvars
utlåtande i ärendet infordrats, hade anfört, att, enligt meddelad upplysning
från Kongl. Maj:ts befallningshafvande, det i ansökningarna afsedda
området hvarken nu vore eller, såvidt förutses kunde, ansåges komma
att blifva för något statsverkets ändamål behöfligt; att då, såsom ett
ansökningshandlingarne i transsumt bifogadt arrendekontrakt utvisade,
ifrågavarande vretlott och två andra lägenheter vore på gemensamt
arrende upplåtna mot ett årligt arrendebelopp af tillsammans endast
etthundra kronor, vretlotten följaktligen borde enligt kongl. brefvet den
6 juni 1879 vid arrendetidens slut föryttras, derest ej dess bibehållande
åt kronan af särskild anledning påkallades; samt att domänstyrelsen
hade så mycket mindre något att anmärka deremot, att det i ansökningarne
afsedda område blefve till sökandena upplåtet, som samma
område, hvilket genom nuvarande lasarettstomten och en väg vore skildt
från öfriga delen af vretlotten, icke lämpligen kunde afyttras tillsammans
med denna del; och ansåge styrelsen, om upplåtelsen beviljades, företrädesrätten
till den mark, innehållande 13,138 qvadratfot, som landstinget
och stadsfullmägtige hvar för sig önskat förvärfva, böra, med
hänsyn till hvad Kongl. Maj:ts befallningshafvande i detta hänseende
anfört, lernnas landstinget framför stadsfullmägtige. Beträffande vilkoren
för upplåtelsen hade domänstyrelsen, som förklarat sig sakna anledning
att tillstyrka den ifrågavarande markens öfverlemnande till sökandena
utan ersättning, hemstält, att köpesumman måtte bestämmas i den ordning,
som i kongl. förordningen angående jords eller lägenhets afstående
för allmänt behof den 14 april 1866 föreskrefves.
På grund af hvad sålunda förekommit har Kongl. Maj:t nu föreslagit
Riksdagen att medgifva,
att Jemtlands läns landsting och Östersunds stadsfullmägtige måtte
berättigas att den 14 mars 1894 mot ersättning, som skulle bestämmas
i enlighet med sistberörda kongl. förordning, från ifrågavarande vretlott
till sig lösa, landstinget det af detta begärda området, 43,368 qvadratfot,
och stadsfullmägtige den till förra länsfängelset hörande inhägnade
jordrymd om 6,612 qvadratfot;
äfvensom att den härför inflytande köpeskillingen skulle få användas
på enahanda sätt, som vore bestämdt i fråga om köpeskillingarne för
de hemman och lägenheter, hvilkas försäljning egde rum jemlikt kongl.
brefvet den 29 maj 1874.
Statsutskottets Utlåtande N:o 23.
9
Efter erhållen remiss har statsutskottet detta ärende till behandling
förehaft; och får utskottet, som emot hvad Kongl. Maj:t i förevarande
hänseende föreslagit, icke haft något att erinra, hemställa,
att Kongl. Maj:ts ifrågavarande framställning må
af Riksdagen bifallas.
Stockholm den 26 februari 1887.
På statsutskottets vägnar:
GUSTAF SPARRE.
Bih. till Rilcsd. Prat. 1881. 4 Sami.
1 Afd.
11 Haft.