Statsutskottets Utlåtande N:o 18,
1
$:o 18.
Ank. til] Riksd. kansli den 28 februari 1887, kl. 2 e. m.
Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under rifcsstatens
sjette hufvudtitel.
(2:a U. A.)
Beträffande anslagen under riksstatens sjette hufvudtitel, som omfattar
anslagen under Kongl. Civildepartementet, hafva vid innevarande riksmöte här
nedan omförmälda förändringar ifrågakomma.
Kommerskollegium.
Under anslagstiteln »Kommerskollegium» äro de anslag uppförda, som
utgå till kollegiet sjelft, patentbyrån och bergsstaten; och äro, för hvarje af
dessa, särskilda framställningar gjorda, för hvilka utskottet här nedan får
redogöra.
A) Kommerskollegium.
l:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte dels, på det
Kongl. Maj:t kunde komma i tillfälle tilldela kommerskollegiets ledamöter
Bill. till Riksd. Prof. 18S7. 4 Sami, 1 Afd. 13 Eäfl. 1
Angående
anslag till
kommerskollegium,
m. m.
[!•]
2
Statsutskottets L Ståtande N:o 18.
samt dess i stat uppförde embets- och tjensteman, med undantag af fyra
kanslister, tillfällig löneförbättring under år 1888, på extra stat för år 1888
anvisa 7,640 kronor, dels medgifva, att intill slutet af år 1888, i den mån
sådant vore erforderligt för bestridande af göromålen inom kollegiet eller för
beredande åt bemälde embets- och tjensteman af samma aflöningsförmåner,
som andre med dem likstälde tjensteman åtnjöte, af Kongl. Maj:t finge för
ändamålet disponeras de aflöningsbelopp, som vore i kommerskollegiets stat
anvisade ej mindre för en advokatfiskal] enst, än äfven för andra ledigblifna
eller ledigblifvande befattningar inom kollegiet, i afseende å hvilka indragning
kunde ega rum eller förändring eljest vidtagas.
Denna framställning är likartad med de förslag, angående ifrågavarande
embetsverk, som Kongl. Maj:t förut under flera år framlagt, dock så att
det nu på extra stat begärda beloppet med 900 kronor understiger hvad för
innevarande år blifvit af Riksdagen anvisadt.
Vid pröfningen af de nu föreliggande förslagen har utskottet fäst sin
uppmärksamhet vid det menliga deri, att kollegiets provisoriska tillstånd ännu
skall behöfva fortfara, men då till grundlagsenlig behandling vid nästa riksdag
hvilar ett af Kongl. Maj:t vid 1885 års riksdag framlagdt förslag till
sådan förändring af 6 § Regeringsformen, att ett nytt landtbruks-, industrioch
handelsdepartement skulle upprättas, samt, om detta förslag vid slutlig
pröfning gillas, utsigt förefinnes, att den sedan länge sväfvande frågan om
kommerskollegiets indragning eller förändrade organisation skall varda afgjord,
så torde, ur nyssnämnda synpunkt, skäl ej finnas att nu besluta
någon afvikelse från hvad Kongl. Maj:t föreslagit.
Beträffande användningen af de medel, som dels enligt kommerskollegiets
stat äro tillgängliga för aflöning åt kollegiets embets- och tjensteman
och dels af Kongl. Maj:t särskild! äskats, framgår af en utskottet under
hand meddelad uppgift, att, äfven med tillägg af det begärda extra anslaget
å 7,640 kronor, de aflöningsbelopp, som kunna tilldelas kommerskollegiets
embets- och tjensteman, understiga de löneinkomster, som tilldelats andre
embets- och tjensteman, hvilka med afseende på tjensteåliggandenas art eller
omfattning äro jemförlige med kommerskollegiets. Förhållandet härmed utvisas
af följande tabell:
Statsutskottets Utlåtande N:o 18.
3
Kommerskollegiets embets- och |
Aflöning, in-beräknadt |
Aflöning, |
Skilnad. |
Anmärkningar. |
|
Kr. |
Kr. |
Kr. |
|||
1 |
kommerseråd................. |
6,000 |
7,000x) |
1,000 |
*) Ett ålderstillägg in-beräknadt. |
1 |
t. f. d:o ................. |
6,000 |
6,400 |
400 |
|
1 |
d:o d:o ............... |
5,400 |
6,400 |
1,000 |
|
1. 1 1 |
sekreterare (för bergs-ärenden) .. d:o .................. kamrerare...................... |
4,200 4,200 4,200 |
4,500 4,500 5,5002) |
300 300 1,300 |
2) Två ålderstillägg in-beräknade. |
1 |
registrator .................... |
3,120 |
4,0003) |
880 |
3) Två ålderstillägg in-beräknade. |
1 |
notarie........................... |
2,640 |
3,000 |
360 |
|
1 1 |
d:o ........................... kammarförvandt........... |
2,640 2,640 |
3,000 4,0004) |
360 1,360 |
J) Två ålderstillägg in-beräknade. |
Summa skilnad |
7,260 |
Till utlemnande af denna skilnad å 7,260 kronor finnes för närvarande
disponibelt ett belopp af 5,900 kronor, nemligen en advokatfiskalslön, 1,400
kronor, och eu kommerserådslön, 4,500 kronor; till följd hvaraf och dä utsigt
icke finnes att flera eller större aflöningsbelopp skola blifva för ändamålet
tillgängliga, äfven om Kongl. Maj:t erhåller det begärda medgifvandet angående
dispositionen af lediga aflöningsbelopp, de härigenom för löneförbättring
tillgängliga medlen ej förslå för att med afseende på löneförmåner fullt
likställa kommerskollegiets embets- och tjensteman med deras vederlikar vid
jemförliga centrala embetsverk, der lönereglering skett.
Vid anmälan af Riksdagens beslut år 1886 i ifrågavarande ämne
erinrade Riksdagen, att de för år 1887 beviljade lönetillskotten endast finge
betraktas såsom tillfälliga, och att på dem icke finge grundas någon rätt
till högre pension. Under enahanda vilkor och med åberopande af hvad här
ofvan anförts, får utskottet hemställa,
4
Statsutskottets Utlåtande N:o 18.
att Riksdagen må:
a) på det Kongl. Maj:t må komma i tillfälle att med samma
belopp som för innevarande år tilldela kommerskollegiets
ledamöter samt dess i stat uppförde embets- och tjensteman,
med undantag af fyra kanslister, tillfällig löneförbättring
under år 1888, på extra stat för år 1888 anvisa
7,640 kronor; samt
b) medgifva att intill slutet af är 1888, i den mån sådant
är erforderligt för bestridande af göromålen inom kollegiet
eller för beredande åt bemälde embets- och tjensteman af
samma aflöningsförmåner, som andre med dem likstälde
tjensteman åtnjuta, af Kongl. Maj:t må för ändamålet
disponeras de aflöningsbelopp, som äro i kommerskollegiets
stat anvisade ej mindre för en advokatfiskal^ enst än
äfven för andra ledigblifna eller ledigblifvande befattningar
inom kollegiet, i afseende å hvilka indragning kan ega
rum eller förändring eljest vidtagas.
B) Patentbyrån.
Angående 2:o. Vidkommande patentbyrån har Kongl. Maj:t ej gjort annan
af ^patent- framställning, än att de under år 1888 inflytande afgifter för patent och för
och varu- registrering af varumärken finge användas till bestridande af de utgifter,
afgifter. hvilka betingades af tillämpning under samma år af förordningen angående
[2.] patent och lagen om skydd för varumärken.
Någon redogörelse för patentbyråns ekonomiska ställning vid 1886 års
slut finnes icke meddelad i statsverkspropositionen, hvadan utskottet under
hand inhemtat de upplysningar härutinnan, som utskottet ansett nödiga för
att kunna yttra sig om förevarande framställning; och har, enligt meddelad
uppgift, byrån år 1886 förutom en från år 1885 inbalanserad behållning
af................................................................................ .............. kronor 40,030: 66
haft följande inkomster: *)
Afgifter för 599 patentansökningar .................................... »
Arsafgifter för patent........................................................... »
Afgifter för 261 registreringsansökningar.......................... »
Transport kronor
29,950: —
10,705: —
10,440: —
91,125: 66
*) Då räkenskaperna för år 1886 ännu icke hunnit att fullständigt afslutas, äro de
flesta sifferuppgifterna angående så väl inkomster som utgifter endast approximativa.
Statsutskottets Utlåtande N:o 18.
5
Transport kronor 91,125: 66
För sålda patentbeskrifningar och registreringstidningar » 1,758: 93
Uppburet förskott från statskontoret (enligt kong! brefvet
den 27 augusti 1886) ............................................. » 15,000: —
Summa kronor 107,884: 59.
Enligt den utskottet meddelade uppgiften hafva utgifterna under året
utgjort 103,224 kronor 92 öre. I dessa utgifter ingår ett flertal särskilda
poster, af hvilka de största äro följande:
Inbetalning till statskontoret af 1885 års behållning ...... kronor 40,030: 66
Aflöningar och arfvoden.......................................................... » 29,809: 72
Publikationer............................................................................... » 14,951: 36
Biblioteket ................................................................................. » 3,551: 51
Organisationskostnader............................................................ » 3,985: 95,
o. s. v.
Den till år 1887 balanserade behållningen utgör 4,659 kronor 67 öre.
Af de lemnade upplysningarne framgår sålunda, att inkomsterna, oberäknadt
de 15,000 kronor, som från statskontoret förskjutits, för år 1886 understigit
utgifterna med 10,340 kronor 33 öre, ett resultat, som måste anses ogynsamt.
Utskottet, som vid 1886 års riksdag erinrade, att patentbyråns inkomster,
hvilka under år 1885 hufvudsakligen till följd af särskilda omständigheter
lemna! ett icke obetydligt öfverskott utöfver utgifterna, ej borde anvisas till
användande i vidsträcktare mån, än erforderligt kunde vara, har i det resultat,
som för år 1886 ernåtts, en anledning att jemväl nu framhålla vigten deraf,
att patentbyråns utgifter må varda begränsade till de oundgängligaste, så att
jemvigt mellan utgifter och inkomster må uppnås, intill dess att en fullständig
reglering af byrån kan åstadkommas och underställas Riksdagens
pröfning.
Under uttalande häraf hemställer utskottet,
att Riksdagen må medgifva, att de under år 1888 inflytande
afgifter för patent och registrering af varumärken
må användas till bestridande af de utgifter, hvilka betingas
af tillämpning under samma år af förordningen
angående patent och lagen om skydd för varumärken.
C) Bergsstaten. . e ,
Angående
3.0. De framställningar, som under denna anslagstitel blifvitafKong!
Maj:t gjorda, kommer utskottet, sedan sig visat, till hvad beslut Kong!, vi/gmf
hartekontoret
m. m.
[3 och 4.]
6
Statsutskottets Utlåtande N:o 18.
Maj:ts proposition (n:o 2) angående upplösning af det nu bestående rättsförhållandet
mellan kronan och Sala bergslag föranleder, att framdeles upptaga
till behandling; hvilket utskottet här skolat
anmäla.
Rikets ekonomiska kartverk.
Angående 4:o. Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning och
rikets eko- under hänvisning till statsrådsprotokollet (sid. 6—9) hemställer utskottet,
nomiska
kartverk. att Riksdagen må, utöfver det å riksstatens sjette hufvud
titel
för rikets ekonomiska kartverk uppförda ordinarie
anslag, 6,000 kronor, under samma hufvudtitel på extra
stat för år 1888 anvisa till fortsättande af de ekonomiskgeografiska
kartarbetena i Norrbottens län 31,000 kronor
och för de ekonomiska kartarbetena i öfriga delar af riket
45,000 kronor, eller tillsammans 76,000 kronor, äfvensom
medgifva, att möjligen uppstående behållningar å båda
anslagen må användas äfven till bestridande af utgifter
för det topografiska kartverket.
Öfverståthållareembetet.
Angående 5:o. | eu inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 179) har herr A. Hedin
öfvermål- föreslagit, att Riksdagen, vid regleringen af utgifterna under riksstatens sjette
hållare- hufvudtitel, vide antingen besluta, att de i 1880 års lönereglering för öfvereställa
;öne-"ståthållai''eembetet faststälda löner skulle för de embeten och tjenster vid
reglering, öfverståthällareemhetet, hvilkas innehafvare åtnjöte andel i auktionsprovisionen
för exekutivt försålda fastigheter, från och med nästa år, och så länge detta
missbruk fortfore, indragas, eller ock besluta en framställning till Kongl. Maj:t
med anhållan, att den af Riksdagen år 1880 antagna och af Kongl. Maj:t den
28 maj s. å. utfärdade stat för underståthållaren och öfverståthållareembetets
kansli, som skulle tillämpas från och med år 1881, måtte ofördröjligen blifva
tillämpad till alla delar, således med iakttagande af samtliga vilkoren för
löneförmånernas åtnjutande, samt att Kongl. Maj:t således måtte förständiga
öfverståthållareembetet att icke vidare, till förmån för någon sin embetseller
tjensteman, uppbära den i 1858 års auktionsreglemente påbjudna pro
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 18. 7
vision för exekutivt försåld fastighet eller någon större eller mindre del af
samma afgift.
Till stöd för detta förslag har i motionen anförts följande:
»Genom den lönereglering för öfverståthållareeembetet, som år 1880
af Riksdagen faststäldes i hufvudsaklig öfverensstämmelse med Kong! Maj:ts
förslag, bestämdes underståthållarens aflöning till 7,000 kronor, deraf 5,000
kronors lön och 2,000 kronors tjenstgöringspenningar. »Detta belopp» —
yttrade Riksdagen (skrifv. n:o 34, sid. 12) — »borde uppfylla alla billiga
anspråk, helst om i betraktande tages, att han dessutom af Stockholms stad åtnjuter
2,250 kronor årligen». Medan sålunda underståthållarens aflöning uppgår
till 9,250 kronor, uppbära — såsom Riksdagen erinrade — öfverdirektören
för statistiska byrån, landtmäteridirektören, öfverintendenten och öfverbibliotekarien,
hvilka samtliga äro chefer för sjelfständiga embetsverk, en aflöning
af blott 7,000 kronor.
»Andra jemförelse!’ kunde tilläggas, såsom att underståthållarens aflöning
är 1,250 kronor högre än justitieombudsmannens och justitiekanslerens,
något högre än generaldirektören och chefens för statskontoret, lotsdirektörens
och generaldirektören och chefens för telegrafverket o. s. v.
»Visserligen nedsatte Riksdagen den af Kongl. Maj:t föreslagna aflöningen
från 7,500 till 7,000 kronor, men ökningen i förutvarande löneförmåner
var dock betydlig, nemligen från 4,500 kronor lön och ett å extra
stat beviljadt dyrtidstillägg å 900 kronor.
»I Kongl. Maj:ts proposition förekom ej någon antydan om, att Kongl.
Maj:t hade för afsigt att, vid sidan af den nyreglerade aflöningen, åt underståthållaren
bereda eller bibehålla honom vid andra aflöningsförmåner, än
Riksdagen godkänt och beviljat.
»Riksdagen kunde naturligtvis icke heller föreställa sig, att åt underståthållaren
vore beviljade eller kunde komma att beviljas, utöfver den af Riksdagen
reglerade lönen, extra inkomster i tjensten till vare sig mindre eller
större belopp. En sådan förutsättning skulle ju hafva inneburit en misstanke,
att den i Kongl. Maj:ts proposition förebragta utredning ej vore exakt, och
att Kongl. Maj:t hade för afsigt att kringgå Riksdagens beslut.
»Efter fastställandet af 1880 års lönereglering för öfverståthållareembetet
måste således det Kongl. Maj:ts beslut af år 1869, hvarigenom
Kongl. Maj:t fråntog Stockholms stads auktionsverk och åt öfverståthållareembetet
tills vidare anslog en fjerdedel af auktionsverkets provision för exekutivt
försålda fastigheter, till all kraft och verkan förfalla, emedan det icke
lät sig förenas med den af Riksdagen antagna och af Kongl. Maj:t utfärdade
löneregleringen. Hvem sagda fjerdedel derefter borde tillfalla, är en för
ämnet för min motion likgiltig fråga.
8
Statsutskottets Utlåtande N:o 18.
»Genom den nya utsökningslagen af 1877, hvilken trädde i kraft från
och med 1879, befriades stadens auktionsverk från försäljningen af i mät
tagna fastigheter. I samband härmed borde väl, om det icke var sjelfkärt,
hafva förordnats, att de tre fjerdedelarne af auktionsprovisionen ej vidare
tillfölle stadens auktionsverk, liksom efter antagandet af löneregleringen bort
förordnas, derest icke heller detta var sjelf klart, att förutnämnda en fjerdedel
ej vidare tillfölle öfverståthållareembetet, eftersom detta hade till embetspligt,
enligt utsökningslagen, att förrätta alla ifrågavarande bestyr, för hvilka
stadens auktionskammare förut i auktionsprovisionen haft en ersättning, och
eftersom nämnda fjerdedel ej vidare kunde af öfverståthållareembetet åtnjutas
utan kränkning af den faststälda löneregleringen.
»Man kunde således vänta, att, derest Kongl. Maj:t förbisett behofvet
af föreskrifter härom, öfverståthållareembetet skulle hafva fäst Kongl.
Maj:ts uppmärksamhet derå att, efter det nya utsökningslagen och ny lönereglering
för öfverståthållareembetet trädt i kraft, den förut stadgade auktionsprovisionen
för exekutivt försåld fastighet i hufvudstaden icke vidare,
till någon del, hade någon användning och således borde upphöra att utgå.
»En annan utväg, visserligen besynnerlig, men ej alltför klandervärd
— då Kongl. Maj:t ingenting uttryckligt förordnat, och då öfverståthållareembetet
väl icke, utan Kongl. Maj:ts föreskrift, ansåg sig ega att tillämpa
hvad som blott låg i sakens natur, d. v. s. upphöra att till större eller
mindre del uppbära auktionsprovision -— kunde väl tänkas, nemligen att
embetet uppbure och förvarade provisionen såsom ett slags tills vidare
»herrelöst gods».
»Men öfverståthållareembetet lär hafva funnit en tredje utväg. Icke
blott den fjerdedel af auktionsprovisionen, som 1869 biet tills vidare anslagen
åt öfverståthållareembetet och som åtminstone efter löneregleringens
ikraftträdande icke vidare kunde lagligen tillfalla detsamma, utan ock de
öfriga trefjerdedelarne, som aldrig varit ens provisoriskt åt detsamma anslagna,
lär öfverståthållareembetet hafva bemägtigat sig och på egen hand
anslagit till löneförhöjning åt underståthållaren samt ännu en eller annan
af verkets tjensteman.
»Att detta förfarande, äfven om det vore af Kong!. Maj:t sanktioneradt,
står i uppenbar strid med 1880 års lönereglering, lär knappt behöfva
mer än blott påpekas. Äfven om ej bland löneregleringsvilkoren den
bestämmelsen vore intagen, att innehafvare af någon bland de reglerade
befattningarne skulle vara »underkastad den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet
och jemkning i åligganden, som kan varda föreskrifven», så skulle
Kongl. Maj:t icke vara berättigad att tillerkänna en eller flere embets- eller
tjensteman inom öfverståthållareembetet någon särskild ersättning för de
Statsutskottets Utlåtande N:o 18.
9
bestyr, som nya utsökningslagen ålagt dem. Ty denna lag hade trädt i
kraft före 1880 års lönereglering och har således ej kunnat ålägga dem
några vid löneregleringen okända och ej då i beräkning tagna skyldigheter.
»Öfverträdelsen af den faststälda löneregleringen är den ena sidan
af denna sak. Den andra, ej mindre vigtiga, är att Kongl. Maj:t till
förmån för väl aflönade embetsmän betungar eller tillåter sine underordnade
att betunga rättssökande med extra afgifter, till hvilkas påbjudande, i ett
fall som detta, jag ej inser att Kongl. Maj:t eger någon laglig befogenhet,
lmr vidsträckt tolkning man än må gifva åt Kongl. Maj:ts s. k. ekonomiska
lagstiftningsmagt.
»Enär sålunda Riksdagens löneregleringsbeslut blifvit kränkt, finner
jag det ej längre vara för Riksdagen bindande.»
Under behandlingen af detta ärende har utskottet funnit nödigt inhemta
upplysningar i nedan nämnda afseenden, nemligen:
dels huruvida en eller flere, samt, i sådan händelse, livilka hos öfverståthållareembetet
anstälde embets- och tjensteman uppburit provision vid
de exekutiva försäljningar af fast egendom i Stockholm, som egt rum, sedan
den nya utsökningslagen af den 10 augusti 1877 trädde i kraft;
dels ock — under förutsättning att sådan provision utgått — enligt
hvilka grunder och med stöd af hvilka författningar provisionen under ofvan
angifna tid beräknats och mellan de embets- och tjensteman, som deraf
kommit i åtnjutande, fördelats, samt till hvad belopp inkomsten af provisionen
uppgått under hvart och ett af åren 1884, 1885 och 1886 för en
hvar af de embets- och tjensteman, som erhållit andel uti ifrågavarande
slags sportel.
Med anledning häraf aflat utskottet den 4 februari 1887 skrifvelse
med begäran om upplysning i berörda hänseenden till den af statsrådets
ledamöter, som af Kong!. Maj:t förordnats att vid innevarande riksmöte
utöfva den befattning med riksdagsärender som jemlikt § 46 af riksdagsordningen
tillkommer en ledamot af statsrådet. I skrifvelse samma dag
anbefalde Kongl. Maj:t öfverståthållareembetet att, så fort ske kunde, till
utskottet afgifva de af utskottet äskade upplysningar; och fick utskottet
derefter mottaga följande meddelande från embetet:
»Till Riksdagens statsutskott.
Till åtlydnad af Kongl. Maj:ts befallning uti i afskrift bilagde, nådiga
bref af den 4 februari 1887 får öfverståthållareembetet till Eder kännedom
meddela:
att vid de exekutiva försäljningar af fast egendom i Stockholm, som
egt rum, sedan nya utsökningslagen af den 10 augusti 1877 trädde i kraft,
provisionen tillfallit öfverståthållareembetets kansli;
Bill. till Bilcsd. Prot. 1887. 4 Sami. 1 Afd. 13 Häft.
2
10 Statsutskottets Utlåtande N:o 18.
att intill (ten 1 februari 1886 nio tiondedelar af provisionen uppburits
af underståthållare! och i de fall, då i hans ställe sekreteraren tjenstgjort
såsom ordförande, af den senare samt en tiondedel af den notarie, som vid
auktionsförrättningarne fört protokoll;
att efter den 1 februari 1886 provisionen dels och till belopp af ungefär
niotusen kronor användts till arfvode åt en i anseende till ärendenas mängd
anstäld extra utmätningsman för värdering af fastigheter och två andra extra
ordinarie tjensteman, dels ock i öfrigt tillfallit underståthållaren, sekreteraren
och en af notarierna, Indika åtnjutit, underståthållaren sex tiondedelar, sekreteraren
tre tiondedelar och notarien en tiondedel;
att de grunder, enligt hvilka provisionen beräknats, finnas angifna i
25 § af kong!, reglementet för auktionsverket i Stockholm den 13 april 1858,
93 och 95 §§ utsökningslagen och 1 § i kong!, förordningen den 12 juli
1878, allt på sätt närmare inhemtas af i afskrift bilagde två utslag, meddelade
det ena af Kong!. Maj:t i dess högsta domstol den 1 november 1886
och det andra af Kongl. Maj:ts och rikets svea hofrätt den 31 december 1886;
att provisionens fördelning, i afseende hvarpå någon föreskrift icke
blifvit meddelad, skett enligt öfverenskommelse mellan de personer, hvilka
med auktionernas och liqvidernas förrättande ålegat taga befattning;
samt att provisionen utgjort
99,256 kronor 75 öre för år 1886,
12,644 » 50 » » » 1885,
och 6,989 » 50 » » » 1884,
men för de närmast föregående åren uppgått till
4,808 kronor 93 öre för år 1883,
2,742 » 25 » » » 1882,
2,222 » 75 » » » 1881,
1,982 » 90 » » » 1880,
680 » — » » » 1879.
Stockholm i öfverståthållareembetets kansli den 7 februari 1887.
På öfverståthållareembetets vägnar:
BRÅKENHJELM.
Axel Åkerman.»
Vid denna öfverståthållareembetets skrifvelse voro fogade afskrifter
dels af Kongl. Maj:ts ofvanberörda bref den 4 februari 1887, dels ock af
de i öfverståthållareembetets skrifvelse omförmälda två utslag, hvilkas innehåll
och lydelse inhemtas af Bil. I och II till detta utlåtande.
Statsutskottets Utlåtande N:o 18.
11
Sedan de nu omförmälda handlingar^ kommit utskottet till banda, har
utskottet erfarit, dels att öfverståthållareembetet i skrifvelse den 4 i samma
månad hos Kongl. Maj:t hemstält, att Kongl. Maj:t täcktes förordna:
l:o) att för fastigheter i Stockholm, som, vare sig utmätta, i mät
dömda eller till konkurs afträdda, hädanefter exekutivt försåldes, skulle tills
vidare och intill dess annorlunda förordnades erläggas en afgift till belopp af
25 procent utaf den afgift, som enligt för Stockholms stad gällande auktionsreglemente
den 13 april 1858 utginge för försäljning af fastighet; och
2:o) att denna afgift skulle tilldelas öfverståthållareembetets kansli, för
att användas såsom godtgörelse för det med ifrågavarande auktioner och
liqvider förenade arbete, enligt den fördelning och de närmare bestämmelser,
öfverståthållareembetet egde att föreskrifva;
dels ock att statskontoret den 8 innevarande månad erhållit nådig
befallning att skyndsamt häröfver afgifva underdånigt utlåtande.
Af de här ofvan meddelade handlingar erhålles, enligt utskottets uppfattning,
icke någon ledning till bedömande af den nu föreliggande frågan,
huruvida ernbets- och tjensteman vid öfverståthållareembetet ega befogenhet att
komma i åtnjutande af ifrågavarande slags sportelinkomst. Genom de i öfverståthållareembetets
skrifvelse till utskottet åberopade utslag, gifna, det ena
af Kongl. Maj:t, det andra, som numera vunnit laga kraft, af kongl. svea
hofrätt, är nemligen endast afgjordt, att i de fall, som utslagen afse, köparen
af en på exekutiv auktion inropad fastighet ansetts skyldig betala provision
enligt uppgifna författningar, hvaremot hvarken genom det ena eller det
andra utslaget afgjorts, hvilken provisionen rätteligen bör tillfalla.
Till ledning för bedömandet af denna sistnämnda fråga får utskottet
här nedan redogöra för de förhållanden, hvilka för omdömet härutinnan
synas vara af vigt.
Innan nya utsökningslagen med 1879 års början trädde i kraft, förrättades
jemlikt reglementet för auktionsverket i Stockholm den 13 april
1858 auktioner å utmätta fastigheter i Stockholm af stadens auktionsverk.
Med köpeskillingsliqviderna tog, i fråga om utmätta fastigheter, auktionsverket
icke någon befattning, utan ålåg det, jemlikt 13 § i ofvannämnda
reglemente, köparen att till öfverståthållareembetets kansli ofördröjligen ingifva
ansökning om liqvid af köpeskilling för utmätt fastighet. A köpesumman
för såld fastighet skulle enligt 25 § i reglementet utgå afgift till
auktionsverket, beräknad å inropssumman, på följande sätt:
12
Statsutslcottets Utlåtande N:o 18.
för 15,000 r.dr och derunder ......................................................... I1/* procent
» hvad af inropssumman helöpte från 15,000 r:dr till och med
45.000 r:dr ........................................................................ 1
» hvad af inropssumman belöpte från 45,000 r:dr till och med
100.000 r.dr................................................................................ V2
» hvad af inropssumman öfverstege 100,000 r:dr....................... V* *
Af den sålunda bestämda provisionen åtnjöts icke någon del af auktionsverkets
tjensteman, utan provisionen ingick oafkortad till stadens kassa.
I dessa bestämmelser skedde sedermera den ändring, att Kong!. Maj:t
jemlikt skrifvelse till öfverståthållareembetet den 21 oktober 1869 förklarade
embetet berättigadt att, tills vidare och intill dess förändrade föreskrifter i
förevarande afseende kunde varda meddelade, för fastigheter i Stockholm,
som, vare sig i mät dömda eller till konkurs afträdda, derefter blefve exekutivt
försålda, uppbära en fjerdedel af auktionsprovision, slag- och sportelafgift
deri icke inberäknad, att tilldelas öfverståthållareembetets kansli, för
att användas för det med upprättande af ifrågavarande köpeskillingsliqvider
förenade arbete.
Denna Kong!. Maj:ts skrifvelse är för frågans bedömande synnerligen
upplysande, hvadan utskottet anser sig böra meddela densamma i dess helhet
(se Bil. III)
I enlighet med hvad Kong!. Maj:t sålunda
embetets kansli intill dess att nya utsökningslagen trädde i kraft, uppburit
en fjerdedel af den i Stockholms stad utgående auktionsprovisionen. Med
tillämpningen af denna lag inträdde nya förhållanden, i det att bestyret
med auktioners förrättande å utmätt fäst egendom enligt 93 § i utsökningslagen
öfverflyttades å öfverexekutor, som i Stockholm är öfverståthållareembetet;
och har öfverståthållareembetet från och med 1879 uppburit och
mellan vederbörande embets- och tjensteman fördelat hela den enligt auktionsreglementet
beräknade provisionen. I § 1 af kongl. förordningen angående
ersättning åt förrättningsmän för utmätning i enskilda mål samt till stämningsmän
in. in. den 12 juli 1878 stadgas endast, att »om ersättning för
försäljning af utmätt fast egendom galle, intill dess annorlunda kan blifva
förordnadt, hvad nu är i sådant hänseende stadgadt».
Utskottet känner icke Indika särskilda stadganden härmed åsyftas,
men hvad Stockholm angår, finnas veterligen i förevarande afseenden endast
ofvanberörda auktionsreglemente samt kongl. bref af den 21 oktober 1869.
Härmed är dock frågan ingalunda afgjord, ty rättigheten för embetsoch
tjensteman vid öfverståthållareembetet att uppbära sportler af hvad slag
som helst och således äfven provision å köpeskillingen för exekutivt sålda
Statsutskottets Utlåtande N:o 18.
13
fastigheter står naturligtvis i det närmaste sammanhang med frågan derom,
huruvida en sådan rättighet är förenlig med den af Riksdagen faststälda löneregleringen.
Denna reglering egde rum vid 1880 års riksdag, då Kongl. Maj:t
framlade förslag till ny stat för under ståthållaren och öfver ståthållareembetets
kansli, ur hvithet förslag utskottet här får meddela följande utdrag. På
öfverståthällareembetets hemställan föreslog Kongl. Maj:t följande aflöning,
nemligen:
till underståthållaren lön 5,000 kronor och tjenstgöringspenningar 2,500
kronor;
till sekreteraren i öfverståthällareembetets kansli lön 4,400 kronor och
tjenstgöringspenningar 2,000 kronor jemte ett ålderstillägg efter 5 år af
600 kronor;
till två notarier, hvardera, lön 1,500 kronor och tjenstgöringspenningar
1,000 kronor samt ett ålderstillägg efter tio år med 500 kronor; och
till öfverståthällareembetets förfogande för extra biträden och vikariatsersättning
m. m. 4,000 kronor.
Bland vilkoren för tillgodonjutande af de nya aflöningsförmånerna
torde följande böra här antecknas;
l:o) att innehafvare af någon utaf nu ifrågavarande befattningar skulle
vara underkastad den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet och jemkning i
åligganden, som kunde varda föreskrifven;
2:o) att med några af berörda embeten eller tjenster icke finge förenas
annan tjenst på rikets eller Riksdagens stat, ej heller annan tjenstebefattning,
med mindre den funnes icke vara hinderlig för fullgörande af tjenstgöringen
hos öfverståthållareembetet;
3:o) att underståthållaren och sekreteraren icke heller finge mottaga befattning
på kommuns stat.
Enligt skrifvelse den 14 Maj 1880 (n:o 34) biföll Riksdagen allt hvad
Kongl. Maj:t beträffande ifrågavarande lönereglering föreslagit, med undantag
allenast deraf, att aflöningsbeloppen för underståthållaren och sekreteraren
minskades, för den förre med 500 kronor till 7,000 kronor och för den senare
med likaledes 500 kronor till 5,900 kronor.
Af den redogörelse, som nu lemnats, framgår, att hvarken af Kongl.
Maj:t ifrågasatts eller af Riksdagen medgifvits, att underståthållaren och
sekreteraren samt öfrige i den nya staten upptagne embets- och tjensteman skulle
få åtnjuta den slags sportel, som utgår i form af provision å köpeskillingen
för exekutivt sålda fastigheter. Häraf synes utskottet följa, att, om ock
sådan provision åtnjutits under åren 1879 och 1880, densamma efter löneregleringens
tillämpning bort upphöra, väl icke att vid köpeskillingsliqviderna
14
Statsutskottets Utlåtande ,N:o 18.
beräknas och uttagas, hvarom utskottet icke kan uttala något omdöme, men
att tillfalla och fördelas mellan de å stat uppförde embets- och tjenstemännen,
hvilkas aflöningar af Riksdagen reglerats. Att statens embets- och tjensteman
icke ega att för sin tjensteutöfning uppbära andra eller större inkomster
af tjensten, än Riksdagen bestämt, torde ligga i sakens natur. Rigtigheten
af denna uppfattning vinner, om särskild bevisning härutinnan skulle erfordras,
stöd af hvad vid andra jemförliga löneregleringar egt rum. Sålunda har vid den
år 1878 af Riksdagen faststälda lönereglering för visse tjensteman, hvaribland
landssekreterare och landskamrerare, vid landsstaten af Riksdagen enligt
skrifvelse den 22 maj 1878 (n:o 35) beslutits,
»att med löneregleringens inträdande skulle för deri inbegripne tjensteman
upphöra den nuvarande rättigheten till expeditionslösen, uppbördsprocenter,
provisioner, arfvoden af allmänna bevillningen samt ersättning å allmänna
indragningsstaten och för mistade bötesandelar; dock med det undantag, att
följande sportler komme att till samme tjensteman fortfarande utgå, nemligen:
a) lösen för sådana expeditioner, som part eller annan på egen begäran
erhåller eller eljest icke författningsenligt är pligtig att lösa;
b) andel i böter för försummelse att i behörig tid erlägga påförda utskylder;
c)
åklagareandelar af sakören;
d) arfvode af försäljningsmedel för i beslag taget virke;
e) provisioner för uppbörd och redovisning af kommuners eller enskilda
inrättningars afgifter eller utaf medel af än mera enskild natur; och
f) den särskilda provision, som inom Vester- och Norrbottens län tillkomme
länsmännen för deras befattning med mantalsskrifningarne inom lappmarken;
samt,
tills vidare och intill dess annorlunda kunde vara förordnadt,
g) arfvode för försäljning af utmätt fast egendom.»
Man finner häraf, att vid denna lönereglering noggrant uppgifvits,
hvilka sportler som skulle få af vederbörande landsstatstjenstemän åtnjutas.
Då nu i förslaget till lönereglering för underståthållaren och öfverståthållareembetets
kansli icke uppgifvits, att underståthållaren och öfrige å staten uppförda
embets- och tjensteman skulle ega att tillgodonjuta annan sportelinkomst
än viss expeditionslösen, så synes man vara berättigad till den slutsatsen,
att i och med löneregleringens tillämpning eller från och med 1881
alla slags sportler, utom hvad deraf uttryckligen undantag^, bort upphöra.
Men hvilken verkan än må tillerkännas en af Riksdagen faststäld
lönereglering, så torde i allt fall meningarne icke vara delade derom, att de
för närvarande tillämpade reglerna för provisionens beräknande kunna leda
och i verkligheten ledt till resultat, hvilka måste anses oegentliga. Det kan nem
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 18.
15
ligen icke förnekas, att det ligger något motbjudande deri, att statens embetsoch
tjensteman skola på enskildes ekonomiska obestånd skörda en vinst, som
växer i samma mån detta obestånd drabbar flere, och utmätningarne af fast egendom
tilltaga i antal och omfattning. Detta gäller icke allenast i fråga om
öfverståthållareembetets embete- och tjensteman, utan äfven om de landsstatens
embets- och tjensteman, som, enligt 1878 års lönereglering och Riksdagens dervid
lemnade uttryckliga medgifvande, ega att åtnjuta provision å exekutivt
försålda fastigheter. Äfven för dessa senare embets- och tjensteman hafva,
enligt inom utskottet lemnade upplysningar, inkomsterna af ifrågavarande
slags sportler under de senare åren ökats i stor skala. Visserligen beräknas
provisionen vid exekutiva försäljningar af fast egendom i landsorterna något
lägre än i Stockholm, men till följd af sådana försäljningars stora och vid löne
regleringens fastställande ej förutsedda tillväxt hafva inkomsterna deraf nu
mera nått en mot vederbörandes arbete ingalunda svarande ökning. Härom
kan utskottet nu, då något förslag om ändring i de för provision vid
exekutiva försäljningar af fast egendom i landsorten gällande bestämmelser
icke föreligger, ej närmare uttala sig, men utskottet antager att
äfven frågan härom snarligen måste lösas.
Under uttalande häraf får utskottet hemställa,
att Riksdagen, med anledning af Herr Hedins förevarande
motion, må hos Kong!. Maj:t hemställa, att Kongl.
Maj:t må taga i öfvervägande om och i hvad mån ersättningtill
öfverståthållareembetets embets- och tjensteman bör
utgå för exekutiva försäljningar i Stockholms stad af fast
egendom, samt, i händelse sådan ersättning finnes böra utgå,
hos Riksdagen framställa de förslag, som häraf må påkallas.
Landsstaterna i länen.
6:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att landshöfding må berättigas att Angående
från och med innevarande år för resor, som han verkställer till inhemtandQ bekostnadsaf
närmare kännedom om hvad till länets bästa kan lända, erhålla rese- och ersättning
traktamentsersättning enligt gällande resereglemente, dock med högst 1,000hyJands''
kronor för år i hvart och ett af Kopparbergs, Gfefleborgs, Vesternorrlands, ° l^rne"
Jemtlands, Vesterbottens och Norrbottens samt Vermlands län och med högst
500 kronor för år i hvart och ett af de öfriga länen.
Till stöd för denna framställning har i statsrådsprotokollet (sid. 9—11)
16
Statsutskottets Utlåtande N:o 18.
framhållits, att landshöfding, som enligt landshöfdingeinstruktionen den 10
november 1885 hade till åliggande att årligen besöka olika orter af länet
till inhemtande af närmare kännedom om hvad till länets bästa kunde lända,
för sådana resor billigtvis borde åtnjuta ersättning. Så länge det ålåg honom
att förrätta beväringsmönstringarne, hade han vid de deraf föranledda
vidsträckta resor inom länet det bästa tillfälle att på samma gång lära
känna länets förhållanden och behof. Härtill hade ock tagits behörig hänsyn,
när vid 1884 års riksdag Kong!. Maj:t framlade förslag till definitivt
bestämmande af landshöfdingarnes löneförmåner. Då hade nemligen gjorts
framställning, att landshöfding skulle för de årligen återkommande resorna
i anledning af beväringsmönstringarna ega åtnjuta rese- och traktamentsersättning
enligt gällande resereglemente, hvaremot särskild godtgörelse för hans
resor i öfrigt inom länet icke ifrågasattes. Med 1887 års ingång hade dessa
förhållanden förändrats. På grund nemligen af värnpligtslagen den 5 juni
1885, som trädt i kraft den 1 januari 1887, komme landshöfdingarnes resor
för beväringsmönstringar icke vidare i fråga. Skyldigheten för dem att göra
årliga resor till inhemtande af kännedom om länet qvarstode, men möjligheten
att fullgöra denna pligt utan särskild kostnad hade bortfallit.
Enligt utskottets uppfattning kan hvad sålunda och i öfrigt anförts
* till stöd för Kong!. Maj:ts framställning icke anses innefatta tillfyllestgörande
skäl för bifall till denna framställning. Genom bortfallandet af landshöfdingarnes
skyldighet att verkställa beväringsmönstringar och företaga de
resor, för hvilka ersättning hittills åtnjutits, kan icke någon rubbning i de
förhållanden, hvilka vid aflöningarnes bestämmande blifvit beaktade, skäligen
sägas hafva inträda Ty då landshöfdingelön uppgår till minst 13,000 kronor
om året och sålunda till vida högre belopp än i allmänhet lemnas t. ex.
generaldirektörer, med hvilka i statsrådsprotokollet jemförelse gjorts, ° så
torde det vara uppenbart, att denna lön, i förening med de öfriga förmåner
af fri bostad in. m., som landshöfdingarne erhålla, är så tillräcklig, att
det utan obillighet kan fordras, att de skola utan särskild kostnadsersättning
fullgöra äfven nu ifrågavarande del af sina tjensteåligganden.
Utskottet hemställer alltså,
att Kongl. Maj:ts förevarande framställning icke må
vinna Riksdagens bifall.
Angående 7;o. Under förevarande anslagstitel är af Kongl. Maj:t vidare före
landfistnts-
slaget, att penningeanslaget under »landsstaterna i länen» måtte höjas med
anslaget till <jet belopp, hvartill sex indragna landsstatsboställens afkastning är i stat beÖ4
^räknad, eller 3,740 kronor.
sex landsstatsboställen.
[7.]
Statsutskottets Utlåtande N:o 18.
11
Ifrågavarande boställen äro, enligt hvad statsrådsprotokollet (sid. 11
och 12) utvisar, följande:
länsmansbostället i Bro, Endre, Dede och Bäls ting jemte Martebo
och Lummelunda socknar i Gotlands län, i mantal Riddare n:o 2;
häradsskrifvarebostället i Ölands södra Mots fögderi af Kalmar län,
t mantal Lilla Viekleby n:is 1, 2, 3;
kronofogdebostället i Sunnervikens fögderi af Göteborgs och Bohus
län, 1 mantal Torp;
kronofogdebostället i Vedbo fögderi af Elfsborgs län, 1 mantal Stommen
n:o 1;
häradsskrifvarebostället i Vester-JSTerikes fögderi af Örebro län, 1
mantal Ybby n:o 2; och
länsmansbostället i Siende härad af Vestmanlands län, 1 mantal
Högby n:o 1.
Denna framställning har ej föranledt någon erinran, hvadan Utskottet
hemställer,
att Riksdagen må höja penninganslaget under »landsstaterna
i länen» med det belopp, hvartill sex indragna
landsstatsboställens afkastning är i stat beräknad, eller
3,740 kronor.
Yäg- och vattenbyggnadsstaten.
8:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att det under anslaget till »väg- Angående
och vattenbyggnadsstaten» å väg- och vattenbyggnadsstyrelsens stat till ärfrin9j
»vikariatsersättning, arfvoden åt extra ordinarie tjensteman, rit- och skrif- vatfenbyggbiträde»
uppförda belopp, 7,200 kronor, måtte från och med år 1888 höjasnadstyrelsens
till 10,000 kronor och således med 2,800 kronor. fg^''
I händelse af bifall härtill skulle anslaget till »väg- och vattenbyggnadsstaten
(deraf tvenne särskilda reservationsanslag, till expenser för allmänna
arbeten och till vägundersökningar, hvartdera ä 30,000 kronor)» ökas frän
126,400 kronor till 129,200 kronor.
Hänvisande till hvad som blifvit till statsrådsprotokollet (sid. 12—19)
anfördt om detta anslagsbehof, får utskottet, som finner den af Kongl. Maj:t
begärda anslagstillökningen betingad af oundgängligt behof, hos Riksdagen
hemställa:
att det under anslaget till »väg- och vattenbyggnadsstaten»,
å väg- och vattenbyggnadsstyrelsens stat till
»vikariatsersättning, arfvoden åt extra ordinarie tjensteman,
Bih. till Biksd. Frot. 1887. 4 Sami. 1 Afd. 13 Raft. 3
18
Statsutskottets Utlåtande N:o 18.
rit- och skrifbiträde» uppförda belopp, 7,200 kronor, må
från och med 1888 höjas med 2,800 kronor till 10,000
kronor; samt
att, under förutsättning af bifall härtill, anslaget till
»väg- och vattenbyggnadsstaten (hvaraf tvenne särskilda
reservationsanslag, till expenser för allmänna arbeten och
till vägundersökningar, hvartdera å 30,000 kronor)» må
ökas från 126,400 "kronor till 129,200 kronor.
Gästgifvares friheter.
Angående 9:o. Med anledning af hvad Kongl. Maj:t under denna anslagstitel
utbyte af föreslagit, och under hänvisning till hvad i statsrådsprotokollet (sid. 19—22)
ersättningar derom anförts, hemställer utskottet:
mot bestämda
anf^- att Riksdagen, med bifall till dels de i statsrådsproto
kollet
öfver civilärenden den 12 januari 1887 under förevarande
anslagstitel föreslagna utbyten af ränteersättningar
mot bestämda årliga belopp och dels den i protokollet
omnämnda förenkling i afseende å ersättningarne till
gästgifverierna i Elfsborgs län, må höja penninganslaget
under »gästgifvares friheter», utgörande 6,880 kronor,
med ett till 292 kronor jemnadt belopp, eller till 7,172
kronor, samt,
vid bifall härtill, minska det i kolumnen »indelning och
dermed jemförlig anvisning på förslag, ersättningar» under
nyssnämnda anslag uppförda belopp, 6,060 kronor, med
292 kronor till 5,768 kronor.
Färjor och färjekarlar.
Angående 10:o. Likaledes med anledning af hvad Kongl. Maj:t under denna
utbyte af anslagstitel föreslagit, och under hänvisning till hvad i statsrådsprotokollet
ersättningar (sid. 22 och 23) derom anförts, hemställer utskottet:
mot bestämda att Riksdagen, med bifall till det i statsrådsprotokollet
[10j '' öfver civilärenden den 12 januari 1887 under förevarande
anslagstitel omnämnda utbyte af indelningsersättningar
mot bestämdt belopp, må höja penninganslaget under an
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 18.
19
slaget till »färjor och färjekarlar», nu utgörande 152
kronor, med ett jemnadt belopp af 202 kronor till 354
kronor, samt,
vid bifall härtill, utesluta från riksstaten det i kolumnen
»indelning och dermed jemförlig anvisning på förslag:
ersättningar» nu uppförda belopp af 208 kronor, hvarigenom
anslaget till »färjor och färjekarlar» minskas med
6 kronor från 385 kronor till 379 kronor.
Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar.
ll:o. Kong! Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte dels på ordi- Angående
narie stat från och med år 1888 bevilja till understöd åt anstalter för lägre anslag för
landtbruksundervisning med hufvudsakligt ändamål att befrämja elevernas iandtbruksteoretiska
utbildning ett förslagsanslag å 15,000 kronor, att efter Kong!, nnderMaj:ts
bepröfvande med högst 3,000 kronor årligen tilldelas sådana anstalter, llb™wnunder
vilkor:
att vederbörande hushållningssällskap vitsordade behofvet inom orten
af dylik undervisning;
att inom orten tillskötes lika belopp, elevafgifter inberäknade;
att en frielev för hvarje fullt 1,000 kronor af statsbidraget skulle ega
att vid anstalten åtnjuta undervisning;
att anstalten underkastade sig den kontroll, Kongl. Maj:t i hvarje
särskildt fall funne skäl föreskrifva; samt
att anstalten årligen afgåfve berättelse om sin verksamhet för landtbruksundervisningen;
dels
och medgifva, att, i den mån nuvarande anslag för lägre landtbruksskolor
icke toges i anspråk för dylika skolor, äfven sålunda tillgängliga
medel finge användas till understöd åt undervisningsanstalter af förstnämnda
slag med belopp af högst 4,000 kronor åt anstalt inom län, der landtbruksskola
ej funnes, som åtnjöte statsanslag till enahanda belopp, och med högst
3,000 kronor åt andra dylika anstalter, allt på enahanda vilkor, som ofvan
angifvits, dock att inom län, der landtbruksskola, som åtnjöte bidrag af statsmedel,
ej funnes, statsunderstöd måtte lemnas, ehvad bidrag inom orten tillskötes
eller icke.
A sid. 23—32 i statsrådsprotokollet redogöres för så väl det förslag
till ordnande af den lägre landtbruksundervisningen, som framlagts af den
år 1882 tillsatta komitén för afgifvande af förslag till den lämpligaste organisationen
af rikets landtbruksläroverk som ock för de yttranden, som afgifvits
20
Statsutskottets Utlåtande JS:o 18.
öfver ^ samma förslag i hvad det angår den lägre landtbruksundervisningen;
och får utskottet till denna redogörelse hänvisa.
Vid ärendets föredragning i statsrådet yttrade föredragande departementschefen
följande:
»Af den redogörelse, jag nu klimat, torde Eders Kongl. Maj:t finna,
hurusom åsigterna om den lämpligaste organisationen af den lägre landtbruksundervisningen
inom riket äro i hög grad vexlande. Under det några lägga
hufvudsaklig vigt vid undervisningens anordnande på en företrädesvis praktisk
basis, vilja andra anse behofvet af en uteslutande teoretisk undervisning vara
af öfvervägande betydelse. 1 ett land med så olika kulturförhållanden som
Sveriges, torde det också vara helt naturligt, att behofven i ifrågavarande
afseende skola på olika sätt göra sig gällande. I de orter, der den lägre
landtbruksskolan, den må nu kallas landtmannaskola eller landtbruksskola,
företrädesvis söker sine alumner bland sjelfegande jordbrukares söner, måste
undervisningen och skolans organisation ordnas efter deras förhållanden och
åskådningssätt, då den deremot i de län, der skolan hufvudsakligast besökes af
dem, hvilka vilja såsom rättare eller i andra dylika beställningar vinna sin
framtida bergning, måste, för att de må kunna blifva delaktige af undervisningen,
inrättas med särskild hänsyn till deras vilkor. Jag antager följaktligen,
att det icke är möjligt att för vårt land utfinna en form för undervisningen
och en organisation af skolan i öfrigt, som är af den allmänna
nytta för landet, att den bör anses framför andra gagna och vara förtjent
af statens understöd. Emellertid torde dock kunna med temlig säkerhet
påstås, att landtbruksskolan, sådan den nu är genom 1877 års reglemente
faststäld, visat sig gagnelig, men med lika visshet kan sägas, att nya kraf
på undervisning uppstå, som icke kunna af nämnda skola tillfredsställas.
Detta har också redan af olika orsaker visat sig i vidt skilda delar af landet.
Jemtland har ej längre ansett sig kunna begagna den genom nämnda reglemente
faststälda form för landtbruksskolan, icke heller Gotland, och å andra
ställen inom riket hafva uppstått skolor eller afdelningar deraf, der, likasom
i de båda nämnda länens, undervisningen är byggd på grunder, som mera
tillmötesgå anspråken på teoretisk utbildning. Vid sådant förhållande synes
mig icke lämpligt, att staten med understöd gynnar uteslutande sådana skolor
som äro inrättade i öfverensstämmelse med nämnda reglemente, äfven om de
modifierades på sätt förvaltningskomitén föreslagit, och hvilket i vissa afseenden
skulle medföra beaktansvärda fördelar. I hvilken form behofvet af
lägre landtbruksundervisning ter sig, synes det vara lika berättigadt till
biträde af staten, blott trygghet förefinnes, att behofvet är verkligt, och att
dess tillfredsställande bör kunna vinnas i den form, som är ifrågasatt. Dessa
Statsutskottets Utlåtande N:o 18.
21
omständigheter synas böra utgöra föremål för Eders Kong!. Maj:ts bepröfvande
i hvarje särskildt fall.
Af hvad jag nu yttrat följer, att de bidrag, staten anser sig kunna
lemna till den lägre landtbruksundervisningens befrämjande, ej böra uteslutande
tillgodokomma de lägre landtbruksskolorna. Att beröfva dem det understöd
de redan åtnjuta kan naturligtvis ej komma i fråga, men i händelse
en eller annan af dem upphör med sin verksamhet, torde bidraget till densamma
höra få på annat håll disponeras. Det har hittills ansetts, att staten
borde understödja en skola för den lägre landtbruksundervisningen inom
hvarje län med ett anslag af 4,000 kronor, mot skyldighet för skolan att
mottaga 12 frilärlingar, men att, der en skola redan funnes, som åtnjöte
understöd till nämnda belopp, staten till andra dylika skolor ej borde lemna
högre bidrag än 2,000 kronor, och detta under vilkor derjemte, att inom orten
tillskötes motsvarande belopp. Enahanda princip synes böra vinna tilllämpning
äfven om man ville understödja läroanstalter, som skulle uteslutande
afse teoretisk utbildning, så att i län, cler lägre landtbruksskola ej finnes med
statsunderstöd af 4,000 kronor, till följd deraf ledigblifvet anslagsbelopp i
stället må kunna tilldelas anstalt för lägre teoretisk landtbruksundervisning
och detta, i likhet med hvad som gäller för lägre landtbruksskolor, utan
vilkor om tillskott inom orten af ett lika belopp, men att i län, der eu för
landtbruksundervisningen afsedd anstalt redan tinnes, som åtnjuter det högre
statsanslaget, understödet till de öfriga anstalterna må sättas något lägre
och såsom vilkor för dylikt understöds erhållande stadgas, att motsvarande
bidrag inom orten tillskjutes. Då de lägre landtbruksskolorna, förutom de
statsunderstöd i penningar, som tilldelas dem, ega tillgodogöra sig lärlingarnes
arbetskrafter, men detta ej kan blifva fallet vid skolor, hvilka icke
äro stälda i förbindelse med jordbruk, torde det senare slaget af läroanstalter
ej i allmänhet kunna ega bestånd, derest de icke kunna påräkna ett statsunderstöd
af 3,000 kronor. Utan att det kan anses betungande, torde dock
för samtliga läroanstalter för uteslutande teoretisk utbildning, på sätt så väl
landtbruksläroverkskomitén som förvaltningskomitén föreslagit, kunna föreskrifvas
att de, om statsunderstöd erhålles, böra lemna kostnadsfri undervisning
åt en lärjunge för hvarje fullt ett tusen kronor deraf.
Att höja anslaget till lägre landtbruksskolor, såsom förvaltningskomitén
och två hushållningssällskap ifrågasatt, synes mig icke för närvarande
af behofvet påkalladt, men, för att de teoretiska undervisningsanstalterna
må kunna hafva att påräkna något verksamt understöd från statens
sida, torde vara nödvändigt att, förutom vidtagande af ofvan angifna ändringar
i afseende å dispositionsrätten af de till lägre landtbruksskolor anvisade
22
Statsutskottets Utlåtande N:o 18.
anslag, som för närvarande uppgå till 104,000 kronor, ett förslagsanslag, hvars
belopp torde kunna bestämmas till 15,000 kronor, ställes till Eders Kongl.
Maj:ts förfogande.»
Lika med föredragande departementschefen finner utskottet det icke
vara möjligt att utfinna en enda form och organisation för de nu ifrågavarande
undervisningsanstalterna — hvilka utskottet finner lämpligen kunna,
på sätt komitén föreslagit, benämnas »landtmannaskolor» till skilnad från
de redan befintliga lägre landtbruksskolorna — af beskaffenhet att särskiltböra
af staten omhuldas.
Till detta uttalande har utskottet så mycket större anledning, som
komiténs förslag i fråga om kompetensvilkor för inträde i landtmannaskolorna,
om undervisningstidens längd, om läroämnenas antal, om kursernas omfång
o. s. v., såsom det synes, föranledt åtskilliga anmärkningar af dem, som
öfver komitéförslaget i denna del yttrat sig, samt förslaget i dessa hänseenden
äfven hos utskottet väckt betänkligheter. Då hushållningssällskapen
i alla dessa afseenden emellertid bäst lära kunna bedöma hvad som för hvarje
ort är lämpligast, synes man genom att ställa de nu ifrågavarande undervisningsanstalterna
(landtmannaskolorna) i än närmare beroende af hushållningssällskapen,
än Kongl. Maj:t föreslagit, böra vinna trygghet, att den för
hvarje ort tjenligaste anordning af desamma ernås; och anser utskottet derför
ett tillägg i denna rigtning böra göras till de vilkor för erhållande af
statsunderstöd, som af Kongl. Maj:t ifrågasatts. Härigenom skulle hushållningssällskapen
erhålla frihet att anordna landtmannaskolorna såsom vare
sig fristående eller förenade med andra undervisningsanstalter; och då i allt
fall de af hushållningssällskapen antagna grunderna för skolornas organisation
och plan af Kongl. Maj:t pröfvas och godkännas, innan anslag beviljas,
vinnes derigenom tillräcklig trygghet för undervisningens ändamålsenliga ordnande.
Hvad slutligen angår senare delen af Kongl. Maj:ts föreliggande framställning,
eller det begärda medgifvandet angående viss dispositionsrätt öfver
besparingar å nuvarande anslag till lägre landtbruksskolor, så har denna
del af framställningen icke föranledt annan erinran, än att dels ett förtydligande
funnits böra ske, dels ock bestämmelse synts böra meddelas derom,
att i län, der med statsmedel understödd lägre landtbruksskola ej finnes, endast
en landtmannaskola må erhålla anslag af statsmedel utan anspråk på bidraginom
orten.
Statsutskottets Utlåtande N:o 18.
23
På grund af hvad sålunda anförts hemställer Utskottet,
att Riksdagen må:
a) på ordinarie stat från och med 1888 bevilja till understöd
åt sådana landtmannaskolor (anstalter för lägre landtbruksundervisning
med hufvudsakligt ändamål att befrämja elevernas
teoretiska utbildning), för hvilka stadgar blifvit af
Kongl. Maj:t godkända, ett förslagsanslag å 15,000 kronor,
att efter Kongl. Maj:ts bepröfvande med högst 3,000 kronor
årligen tilldelas sådana landtmannaskolor; under vilkor
att vederbörande hushållningssällskap vitsordar behofvet
inom orten af dylik skola samt antingen afgifver förslag
till såväl skolans organisation i allmänhet, vare sig att
den anordnas fristående eller förenad med annan lämplig
undervisningsanstalt, som särskildt inträdesfordringar, undervisningsämnen
och undervisningsplan, eller ock, der skolan
af enskilde personer grundas, förordar det af dessa i berörda
hänseenden uppgjorda förslag;
att inom orten tillskjutes lika belopp, elevafgifter inberäknade
;
att eu frielev för hvarje 1,000 kronor af statsbidraget
eger att vid skolan åtnjuta undervisning;
att skolan underkastar sig den kontroll, Kongl. Maj:t i
hvarje särskildt fall finner skäl föreskrifva; och
att skolan årligen afgifver berättelse om sin verksamhet
för landtbruksundervisningen; samt
b) medgifva, att besparingar å de nuvarande anslagen till
lägre lantbruksskolor få användas till understöd åt ofvannämnda
landtmannaskolor med belopp af högst 4,000 kronor
åt landtmannaskola, som är belägen i län, der med
statsmedel till samma belopp understödd lägre landtbruksskola
ej finnes, och med högst 3,000 kronor åt öfriga
landtmannaskolor; allt på enahanda vilkor, som i mom. a
föreslagits, dock att i län, der med statsmedel understödd
lägre landtbruksskola ej finnes, statsanslag till en landtmannaskola
må utgå, ehvad bidrag inom orten tillskjutes
eller icke.
24
Statsutskottets Utlåtande N:o 18.
Länsveterinärer.
Angående 12:o. I en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 91) har Herr
ifrågasatt S. Nilsson i Efveröd föreslagit, att Riksdagen måtte på ordinarie stat från
Wf(!fCmny nästa års början bevilja ett årligt anslag af 1,500 kronor som lön till ytterläns-''
ligare en länsveterinär i Kristianstads län, med station i Brösarp, under
Vetjenst samma vilkor som äro gällande för länsveterinärer i allmänhet,
i den ifrågavarande motionen anföres följande:
»Liksom frågan om ett bättre ordnande af sjukvården för menniskan
allt mer och mer trängt fram på dagordningen inom vårt land, likaså måste
äfven frågan om sjukvården för våra husdjur snart komma att intaga ett
mera framstående rum än för närvarande, särskildt med afseende derpå, att
något måste göras för att bereda hjelp åt den jordbrukande befolkningens
tryckta belägenhet i finansielt hänseende, hvilkens största tillgångar ofta
utgöras af deras husdjur. Att ett allt för ringa antal veterinärer för närvarande
är att tillgå på landsbygden, torde af de många klagomål, som från
skilda delar af landet låta förnimma sig, vara obestridligt. De uti mänga
fäll långa afstånden till veterinärläkaren göra det rent af omöjligt, ensamt
från kostnadens synpunkt, att för husdjuren anskaffa läkare. Ett allmänt
ordnande af denna fråga till ett bättre, genom statens mellankomst, torde
derföre snart komma att så allvarsamt framställas inför Riksdagen, att en
lösning måste ega rum. Jag vågar likväl icke nu upptaga hela denna stora
fråga till Riksdagens begrundande, då så många frågor af framstående vigt
i år komma att föreläggas densamma. En utredning från regeringens sida
torde äfven vara nödig i frågan, innan Riksdagen skrider till afgörande.
Men innan frågan i sin helhet kommer att ordnas, torde det vara en pligt
för staten att komma de mest vanlottade orterna till hjelp, och då jag
känner en sådan ort, som fordom varit nästan utan all läkarehjelp för ortens
befolkning, men med stora uppoffringar för några år sedan fått denna brist
afhulpen, uppoffringar, som under dessa svåra tider äro ganska känbara,
men oundvikliga, och dä denna ort för närvarande är på samma sätt lidande
i fråga om läkarhjelp för dess husdjur, oaktadt till afhjelpande deraf allvarliga
framställningar åtskilliga gånger blifvit gjorda hos så väl länets
landsting som hushållningssällskap, vägar jag föreslå Riksdagen, att staten
räcker detta samhälle en hjelpsam hand. Till denna framställning föranledes
jag dels af den kännedom jag eger i förevararande fall, dels af den begäran
derom, som genom ombud från samtliga kommunerna inom Albo härad af
Kristianstads län till mig blifvit gjord. Ett bifall till en af rättvisa och billighet
framkallad framställning kan ju icke förhindra frågans upptagande i
Statsutskottets Utlåtande N:o 18.
25
allmänhet för hela landet, om Riksdagen dertill skulle finna sig föranlåten.
Då bland rikets 24 län åtta redan äro på statens bekostnad försedda med
två länsveterinärer, torde detta vara ett ytterligare skäl för min framställning.»
Då, såsom stundom inträffat, enskilde motionärer ifrågasatt att upprätta
nya tjenstebefattningar på ordinarie stat, har utskottet i allmänhet
afstyrkt sådana förslag, under uttalande, att, innan beslut härutinnan af Riksdagen
fattades, utredning genom Kongl. Maj:ts försorg borde föregå. Upprätthållandet
af denna grundsats synes utskottet vara af vigt; och utskottet
kan derför icke tillstyrka förslaget, helst upplysning inhemtats, att i staden
Kristianstad tre veterinärläkare äro bosatte, och förflyttning af en af dem
till den af motionären angifna station möjligen skulle kunna ske, om framställning
derom göres hos vederbörande.
Utskottet hemställer alltså,
att förevarande motion ej må till någon Riksdagens åtgärd
föranleda.
Befrämjande i allmänhet af slöjderna.
13:o. Kongl. Maj:t har af skäl, som finnas anförda till statsrådsprotokollet
(sid. 35—37), föreslagit, att det under anslagstiteln »befrämjande
i allmänhet af slöjderna» särskild! till reseunderstod åt fabriks- och handtverksarbetare
anvisade anslag måtte höjas med 8,000 kronor, eller från 12,000
kronor till 20,000 kronor.
Vidare har beträffande samma särskilda anslag herr Ernst Beckman,
i en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 89) på anförda skäl föreslagit,
att det till reseunderstod åt fabriks- och handtverksarbetare utgående
anslag måtte höjas till 30,000 kronor.
Utskottet har funnit det genom den i förevarande fråga åvägabragta
utredning vara ådagalagdt, att en höjning af anslaget till omförmälda reseunderstöd
kan vara påkallad. Hvad åter angår beloppet af den ökning, som
bör beviljas, anser utskottet detta böra stanna vid den i statsverkspropositionen
begärda summan; helst hela anslaget till befrämjande i allmänhet af
slöjderna liksom alla öfriga under rubriken »jordbruket, handeln och näringarna»
uppförda anslag, har karakteren af reservationsanslag. De besparingar
(reservationer), som årligen göras å samtliga dessa anslag, öfverföras till en
särskild besparingsfond samt få, enligt Riksdagens medgifvande, användas till
hvilket af de ändamål som helst, hvilkas främjande afses med något af de
särskilda anslagen.
Bih. till Riksd. Prot. 1887. 4 Sami, 1 Afd. 13 Häft.
Angående
höjning af
anslaget
>reseunderstöd
åt
fabriks- och
handtverksarbetare>.
[12.]
4
26
Statsutskottets Utlåtande N:o 18.
I statsutskottets utlåtande n:o 10 vid 1886 års riksdag lemnades en
utförlig redogörelse för ofvanberörda besparingars belopp under åren 1878—1885,
hvilken redogörelse utskottet anser böra fullständigas med motsvarande uppgifter
för 1886; och då, hvad 1885 års besparingar angår, desamma angifvits
med stöd af räkenskaper, som vid tiden för afgifvandet af utskottets utlåtande
år 1886 icke afslutats, får utskottet här å nyo meddela uppgift å besparingarna
för 1885, med iakttagande af de obetydliga rättelser, hvartill numera er
-
hållna upplysningar föranleda.
Besparingarna hafva uppgått till:
1885. 1886.
0 , Kronor, öre. Kronor, öre.
a anslaget till:
Vägar och kommunikationer ....................................... 7,359: 06. 1,059: 06.
Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmanna
näringar
................................................................. 5,400: — 12,800: —
Landtbruksingeniörer och deras biträden ................. 4,253: 83. 2,000: —
Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landt
mannanäringar.
........................................................ 1,436: 93.--—
Länsveterinärer ............................................................... 1,022: 44. 2,109: 95.
Befrämjande i allmänhet af slöjderna........................ 15,300: — 9,863: 81.
Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart...... 18,800: — 9,400: —-
Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.................. 3,000: — 5,250: —
Fiskerinäringens understöd ............................................— 3,086: 90.
Summa kronor 56,572: 26. 45,569: 72.
Under åberopande af hvad här ofvan anförts, hemställer utskottet alltså,
att Riksdagen — med bifall till hvad Kong!. Maj:t
föreslagit, men med afslag å herr Beckmans förevarande
motion — må från och med år 1888 höja det under anslagstiteln
»befrämjande i allmänhet af slöjderna» särskild!
till reseunderstöd åt fabriks- och handtverksarbetare anvisade
anslag från 12,000 kronor till 20,000 kronor, eller med
8.000 kronor.
Angående 14:o. Vidare och med anledning af Kong!. Maj:ts derom gjorda fram
}anslag
till ställning samt under hänvisning till de skäl, som i statsrådsprotokollet (sid.
husslöjden. 37—39) anförts, hemställer utskottet,
att Riksdagen må höja det under anslagstiteln »befrämjande
i allmänhet af slöjderna» särskild! till befrämjande
af husslöjden uppförda belopp, 20,000 kronor, med
5.000 kronor till 25,000 kronor.
Statsutskottets Utlåtande N:o 18.
27
Skiften och afyittringar.
15:o. Under åberopande af de skäl, som blifvit anförda till statsråds- Angående
protokollet (sid. 39—42), får utskottet hemställa, skiftesverket
att Riksdagen — med bifall till Kong! Maj:ts derom t14 och 15.]
gjorda framställningar och i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med hvad förut under flera år skett — må:
a) dels för år 1888 bevilja förhöjning i årsarfvodet med 400
kronor till hvarje storskifteslandtmätare i Kopparbergs län,
som icke kommer att åtnjuta arfvode efter taxa, samt i
styresmannens för storskiftesverket årsarfvode likaledes
med 400 kronor; dels medgifva, att de belopp, hvarmed
inkomsterna af tjensten under år 1888 för afvittringslandtmätare
i Yesterbottens och Norrbottens län och de
storskifteslandtmätare i Kopparbergs län, hvilka åtnjuta
arfvode efter taxa, kunna komma att understiga 2,500
kronor för dem, som tillhöra första lönegraden, och 3,000
kronor för dem, som på grund af ålder i tjensten åtnjuta
arfvodesförhöjning, må desse tjensteman godtgöras af anslagen
till storskiftes- och afvittringsverken; dels för år
1888 åt föredragandena af afvittringsärendena i Yesterbottens
och Norrbottens län samt till skrifbiträde åt dem
bevilja en tillökning af 400 kronor i det åt hvarje af
dem anslagna belopp, dels ock bevilja tillfällig förhöjning
i styresmannens för afvittringsverket i Yesterbottens län
årsarfvode för år 1888 med 200 kronor, samt,
b) till bestridande af kostnaderna för storskiftes- och afvittringsverken
under år 1888, för samma år, utöfver ordinarie
anslaget, 63,000 kronor, på extra stat anvisa 123,000
kronor.
Sala bergslag.
16:o. Under förutsättning att Kongl. Maj:ts proposition af den 17 Angående
december 1886 angående upplösning af det nu bestående rättsförhållandet uteslutande
mellan kronan och Sala bergslag in. in. bifölles, har Kong]. Maj:t föreslagit, anslag.
att anslaget »Sala bergslag» å 6,320 kronor måtte från riksstaten uteslutas. [16.]
28
Statsutskottets Utlåtande N:o 18.
Angående
utbyten af
ersättninqar
[17.]
Angående
förändrad
benämning
af en
anslaqstitel.
[18.]
Angående
öfriga ordinarie
anslag
[18.]
Utskottet kommer framdeles att afgifva utlåtande med anledning af
förenämnda proposition och skall derefter yttra sig jemväl om nyssnämnda
anslags uteslutande ur riksstaten; hvilket härmed hos Riksdagen
anmäles.
Jordförluster genom kanal- och väganläggningar.
17:o. Under åberopande af de skäl, som anförts till statsrådsprotokollet
(sid. 43—47), hemställer utskottet,
att Riksdagen, med bifall till inlösen och utbyten af
ersättningar, på sätt i statsrådsprotokollet öfver civilärenden
den 12 januari 1887 blifvit ifrågasatt, må minska det
å förslagsanslaget till »jordförluster genom kanal- och
väganläggningar» i kolumnen »indelning och dermed jemförlig
anvisning på förslag, ersättningar» uppförda belopp,
6,000 kronor, med 788 kronor, eller till 5,212 kronor.
Öfriga ordinarie anslag.
l8:o. Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning och
med stöd af de derför till statsrådsprotokollet (sid. 47) anförda skäl hemställer
utskottet,
att anslagstiteln »statistiska tabellkommissionen» må utbytas
mot anslagstiteln »statistiska centralbyrån».
19:o. I fråga om de öfriga, här ofvan ej särskildt nämnda ordinarie
anslagen å sjette hufvudtiteln har Kongl. Maj:t ej föreslagit annan ändring,
än att anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m. måtte, för jemnande
af hufvudtitelns slutsumma, minskas från 118,663 kronor till 118,394
kronor, eller med 269 kronor.
Beträffande anslagstiteln »Bergsstaten» samt anslaget »Sala bergslag»
är utskottet, på sätt i punkterna 3:o och 16:o här ofvan förmäles, ännu ej
i tillfälle att afgifva yttrande; och får utskottet hemställa,
att, med undantag af anslagstiteln »Bergsstaten» samt
anslaget Sala bergslag», samtliga öfriga under sjette huf
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 18.
29
vudtiteln uppförda ordinarie anslag, i Indika utskottet
icke här ofvan föreslagit förändring, må för år 1888 fastställas
till samma belopp som i 1887 års riksstat; dock
att i anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m.
må få göras den jemkning, som till jemnande af hufvudtitelns
slutsumma kan erfordras.
Extra anslag.
För tillfälliga behof, hänförliga till sjette hufvudtiteln, hafva, utom
redan nämnda, följande framställningar gjorts.
Civildepartementets afdelning af Kongl. Majrts kansli.
20:o. På grund af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning och under Angående
hänvisning till hvad i statsrådsprotokollet (sid. 48 och 49) derom anförts kmtrollen^å
hemställer Utskottet, försäkrings
att
Riksdagen må för handhafvande af kontroll å för- ans^^rsäkring
sanstalterna för år 1888, i likhet med hvad för år
1887 egt rum, på extra stat anvisa till Kongl. Maj:ts
disposition ett belopp af 4,500 kronor.
Statistiska centralbyrån.
21:o. Till ett skyndsammare bearbetande af aflönings- och pensions- Angående
statistiken har Kongl. Maj:t för år 1888 äskat ett extra anslag af 5,000
kronor, eller samma belopp, som för enahanda ändamål beviljats för hvarför pensionsdera
af åren 1886 och 1887. stafMiken.
I ett den 12 februari 1887 dagtecknadt meddelande från statistiska
centralbyrån har utskottet erhållit uppgift å hvad dittills utgifvits af aflönings-
och pensionsstatistiken samt å de förarbeten, som vidtagits för dess
fortsättande och fullbordande; och får utskottet här meddela denna uppgifts
innehåll:
»P. M.
angående aflönings- och pensionsstatistiken.
Hittills äro offentliggjorda trenne afdelningar, redogörande för statsrådet,
högsta domstolen och de centrala embetsverken samt Riksdagen och dess
30
Statsutskottets Utlåtande N:o 18.
embetsverk, äfvensom för de till justitie-, utrikes-, landtförsvars- och sjöförsvarsdepartementen
hörande stater och corpser.
I afseende å de till öfriga departement hörande stater och corpser har
arbetet fortskridit sålunda:
Civildepartementet.
Af hithörande tabeller äro 8 ark färdigtryckta, 5 ark föreligga uppsatta
i korrektur, och återstoden, vid pass 3 ark, är under sättning.
Sättningen af texten, 3 högst 4 ark, är påbörjad.
Redogörelsen för hela departementet kommer således att utgöra vid
pass 19 å 20 ark, hvaruti då ej ingå några uppgifter om magistrater och
städernas öfriga förvaltning, ej heller om andra kommunala förvaltningsgrenar,
som kunde räknas under civildepartementet, men komma att blifva föremål
för särskild redogörelse.
Den nu påbörjade redogörelsen bör kunna offentliggöras inom 5 å 6
veckor.
Finansdepartementet.
Manuskriptet till samtliga tabeller är utarbetadt, med undantag af
hithörande anmärkningar, som äro endast till vid pass hälften färdiga.
Häraf är manuskriptet till omkring 3 ark aflemnadt till tryckeriet för
sättning.
Denna berättelse bör blifva färdig under instundande sommars lopp.
Ecklesiastikdepartementet.
Formulär för infordrande af uppgifter rörande presterskap, kyrkobetjening,
kyrkoförvaltning, folkundervisning och högre undervisning äro i
statistiska centralbyrån utarbetade och granskade af samtliga konsistorier
samt komma att i dessa dagar utsändas till rikets samtliga kyrkoherdar,
högre undervisningsanstalter m. fl., med begäran om uppgifters insändande
inom juni månads utgång innevarande år. Med stöd af erfarenhet kan man
antaga, att uppgifterna efter vederbörlig granskning komma att föreligga i
statistiska centralbyrån uti fullständigt skick för vidare åtgärder först inom
ett år.
För den till ecklesiastikdepartementet äfven hörande medicinalstaten
äro inga åtgärder ännu vidtagna.
Redogörelsen för hela ecklesiastikdepartementet kommer antagligen att
blifva mycket svår att åstadkomma och vidlyftig till omfånget.
Statsutskottets Utlåtande N:o 18.
31
För afsittande af aflönings- och pensionsstatistiken återstå slutligen
redogörelser om hela den kommunala förvaltningen, eller angående:
magistrater och städernas öfriga styrelser och tjensteman;
landstingens tjenstemän;
häradens tjenstemän;
2,383 landtkommuners tjenstemän.
Äfven dessa redogörelser komma antagligen att kräfva mycket arbete
och blifva mycket vidlyftiga.»
Af hvad sålunda meddelats framgår, att de nu pågående arbetena å
aflönings- och pensionsstatistiken uteslutande afse att bringa densamma till
fullbordan i hvad den angår statens verk och inrättningar. Detta måste
ock anses vara rigtigt, då nemligen känbara praktiska behof, hvilka yppas
vid de så godt som vid hvarje riksdag ifrågakommande löneregleringarna
inom olika grenar af statsförvaltningen, göra det önskligt, att man må kunna
med ledning af statistiken jemföra föreslagna nya löneregleringar med redan
beslutade.
I ett afseende är den meddelade uppgiften mindre tillfredsställande,
nemligen derutinnan, att den gifver anledning till tvifvel, att statistiken verkligen
skall kunna fullbordas inom utgången af år 1888, såsom i statsrådsprotokollet
angående det för år 1887 begärda anslaget till skyndsammare
bearbetande af aflönings- och pensionsstatistiken antydts vara möjligt.
Då emellertid utskottet icke har anledning till annan förmodan, än
att arbetena bedrifvas med all den skyndsamhet, som är möjlig, så hyser
utskottet icke någon betänklighet vid att tillstyrka beviljandet af de för år
1888 begärda anslagsmedlen.
Såsom bekant, har nu mera med afseende på utdelningen af det statistiska
trycket den förändring vidtagits, att riksdagsman, i stället för att
förut erhålla hela det statistiska trycket, endast eger att på anmälan hos
statistiska centralbyrån i mån af tillgång kostnadsfritt erhålla en eller flera
af publikationerna af serien »Bidrag till Sveriges officiella statistik.»
Från denna regel — om hvars lämplighet i sin helhet utskottet icke
här vill uttala något omdöme — anser utskottet nödigt, att undantag åtminstone
göres i fråga om aflönings- och pensionsstatistiken med hänsyn till
detta arbetes stora praktiska betydelse.
Under uttalande häraf samt af den förhoppning att, om också icke
den nu ifrågavarande statistiken kan fullbordas å förut antydd tid, arbetena
må oafbrutet fortgå å hvad som hörer till statsförvaltningen, så att, sä
länge hithörande delar af statistiken icke fullbordats, arbetskrafterna icke
Angående
anslag till
utgifvande
af > polisunderrättelser.
>
[21.]
Angående
anslag till
en häradsskrifvaretjenst.
[22.]
Angående
anslag till
särskild
polisstyrka
å landet.
[23.]
32 Statsutskottets Utlåtande N:o 18.
splittras på andra enligt planen till arbetet hörande områden, får utskottet
hemställa,
att Riksdagen må, för ett skyndsammare bearbetande
af aflönings- och pensionsstatistiken, på extra stat för år
1888 anvisa 5,000 kronor, eller samma belopp som för
innevarande år dertill beviljats.
Öfverståthållareembetet.
22:o. Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
hemställer utskottet,
att Riksdagen på extra stat för år 1888 till utgifvande
under samma är af »polisunderrättelser» må anvisa enahanda
belopp, som dertill för år 1887 beviljats, eller
15,000 kronor.
Landsstaterna i länen.
23:o. Under åberopande af de skäl, som till statsrådsprotokollet (sid.
50) anförts, hemställer utskottet,
att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts derom gjorda
framställning och i likhet med hvad äfven för år 1887
egt rum, må för upprätthållande af en häradsskrifvaretjenst
inom Jemtlands län på extra stat för år 1888
anvisa 2,500 kronor.
24:o. Vidare hemställer utskottet,
att Riksdagen, med bifall till hvad Kongl. Maj:t äskat
och i likhet med hvad för år 1887 egt rum, må på extra
stat för år 1888 anvisa till Kongl. Maj:ts förfogande ett
anslag af 50,000 kronor, att användas till aflöning och
underhåll af särskild polisstyrka på landet, der sådan kan
af förhållandena påkallas, äfvensom till belöningar för
gröfre brotts upptäckande samt förbrytares efterspanande
Statsutskottets Utlåtande N:o 18.
33
eller gripande, allt enligt förut tillämpade, i statsrådsprotokollet
öfver civilärenden den 12 januari 1887 angifna
grunder.
Tåg- och vattenbyggnadsstaten.
25:o. Med anledning af Kong!. Maj:ts derom gjorda framställningar Angående
får utskottet hemställa, anslag för
’ tillsynen
å statens
att Riksdagen — i likhet med hvad förut under flera l^gnadlr
år egt rum -— må på extra stat för år 1888 anvisa och m. m.
ställa till Kong!. Maj:ts förfogande följande anslag: £24 och 25.]
a) 20,000 kronor, att användas till anordnande under år
1888 af tillsynen öfver statens jernväg sbyggnader; och
b) 3,000 kronor till bestridande af arfvode åt den för granskning
af vattenaflednings- och odlingsplaner hos väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen anstälde extra byråingeniören.
Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar.
26:o. Med anledning af hvad Kongl. Maj:t föreslagit och under hän- Ang^ende
visning till hvad i statsrådsprotokollet (sid. 51) derom anförts, hemställer anslag för
utskottet, högre
att Riksdagen, för anordnande af högre undervisning i undervisning
mejerihushållning vid Ultima och Alnarps landtbruksinstitut, hushållning.
må för år 1888 anvisa å extra stat ett anslag till ena- [2G.]
hända belopp, som för år 1887 beviljats, eller 10,000
kronor.
Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar.
27:o. Såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för allmänna landt- Angående
bruksmöten, har Kongl. Maj:t för år 1888 äskat samma belopp, som förut unstag till
under flera år beviljats, eller 5,000 kronor. landtbruks
Då
erfarenheten från de i senare tider hållna allmänna landtbruks- möten.
möten utan tvifvel gifvit vid handen, att kostnaderna för dessa möten nu f27^
Bih. till Biksd. Prof. 1887- 4 Sami. 1 Afd. 13 Höft. 5
Bi
Statsutskottets Utlåtande N:o 18.
mera och på grund af nya förhållanden och stegrade anspråk så tillväxt,
att den summa, som för ifrågavarande ändamål alltsedan år 1878 och sedermera
årligen uppförts bland sjette hufvud titelns extra anslag, svårligen kan
anses vara större än det oundgängligaste behofvet klöfver, så torde icke
någon betänklighet förefinnas att bifalla Kong! Maj:ts framställning; och
utskottet får derför hemställa,
att Riksdagen, med bifall till Kong!. Maj:ts förevarande
framställning må bevilja såsom bidrag till bestridande af
kostnaderna för allmänna landtbruksmöten ett extra anslag
för år 1888 af 5,000 kronor.
Angående 28:0.
anslag till framställning
pris- °
belöningar
vid allmänna
landtbruksmöten.
[28.1
Vidare och med anledning af Kong! Maj:ts derom gjorda
hemställer utskottet,
att Riksdagen må, till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten
för husdjur, redskap och maskiner samt ladugårdsprodukter,
sädesslag'' och andra jordbruksalster, anvisa
på extra stat för år 1888 enahanda belopp, som
förut under flere år för samma ändamål beviljats, eller
10,000 kronor.
Angående. 29:o. För bidrag till underhåll af sju kemiska stationer för jord
ansiag
till brukets och näringarnas behof har Kong!. Maj:t äskat ett anslag för år
a\kemiska" 1888 af 28,000 kronor, hvilket belopp med 7,000 kronor öfverstiger hvad
stationer, för samma ändamål beviljats för åren 1886 och 1887.
[29.] Agrikulturkemiska stationer, som åtnjuta statsunderstöd, äro, enligt
hvad af statsrådsprotokollet (sid 52—55) inhemtas, för närvarande i verksamhet
i Kalmar, Halmstad, Skara, Örebro, Vesterås, Jönköping och Hernösand
samt åtnjuta af statsmedel understöd till belopp af 3,000 kronor för hvarje
station. Af de sålunda understödda stationerna hafva de 5 förstnämnda,
eller de i Kalmar, Halmstad, Skara, Örebro och Vesterås inrättade, i flere
år åtnjutit statsunderstöd, hvaremot de två sistnämnda först med år 1886
erhållit statsbidrag.
Af skäl, för hvilka i statsrådsprotokollet närmare redogöres, ifrågasättes
nu anslagets förhöjning med 7,000 kronor, på det att bidraget till
hvarje station må kunna höjas från nu utgående 3,000 kronor till 4,000
kronor, men af samma protokoll inhemtas äfven, att endast beträffande de
5 äldre stationerna utredning om verkligt behof af förhöjdt bidrag föreligger;
Statsutskottets Utlåtande N:o 18.
35
och anser utskottet af sådan anledning, att för de öfriga båda stationerna
någon tillökning i bidrag från statens sida nu icke bör beviljas.
Vidkommande de äldre stationerna, så lärer frågan, om åt desamma
bör beviljas förhöjda bidrag, väsentligen bero på den nytta, de göra eller
med andra ord, om de uppfylla sitt ändamål. Upplysande härutinnan äro
de af landtbruksakademiens förvaltningskomité till chefen för civildepartementet
afgifna berättelser angående de agrikulturkemiska stationernas verksamhet;
och får utskottet ur berättelsen för år 1885 meddela följande i
någon mån för omdömet vägledande uppgift:
»Vid de med understöd af statsmedel inrättade kemiska stationerna i
Skara, Halmstad, Kalmar, Vesterås och Örebro voro under år 1885 tillsammans
6,582 särskilda artiklar föremål för behandling, såsom efterföljande
tabell, der de fördelats på vissa grupper, närmare utvisar:
Skara. Halmstad. Kalmar. Yesterås. Örebro. Summa.
1. Jordarter och jordförbättrings -
medel....... |
44 |
36 |
31 |
25 |
16 |
152 |
|
2. |
Grödningsämnen |
145 |
170 |
61 |
44 |
53 |
473 |
3. |
Fodermedel |
70 |
32 |
43 |
35 |
49 |
229 |
4. |
Vatten . . |
10 |
— |
9 |
15 |
27 |
61 |
5. |
Närings- och njutningsmedel... |
67 |
38 |
24 |
724 |
606 |
1,459 |
6. |
Prof å arsenik, och andra gifter |
344 |
697 |
137 |
896 |
577 |
2,651 |
7. |
Diverse undersökningar |
35 |
27 |
42 |
33 |
97 |
234 |
8. |
Fröundersökningar . |
46 |
155 |
119 |
118 |
885 |
1,323 |
Summa o> |
761 |
1,155 |
466 |
1,890 |
2,310 |
6,582. |
Visserligen lärer väl en del af de undersökningar, som verkställas å
de agrikulturkemiska stationerna — enligt hvad ofvan meddelade förteckning
ock synes gifva vid handen — mindre afse jordbrukets eller näringarnas
behof än andra intressen, såsom kan antagas vara fallet med åtminstone
några af profven å arsenik och andra gifter, men då dylika undersökningar
i och för sig måste anses vara gagneliga och icke lära inkräkta på stationernas
öfriga och mot deras benämning »agrikulturkemiska» stationer mera svarande
verksamhet, samt, enligt vunna upplysningar, den jordbrukande och näringsidkande
befolkningen småningom lärt sig att mer och mer värdera stationernas
verksamhet, så, och'' i betraktande af hvad till statsrådsprotokollet om
dem anförts, finner utskottet sig ega giltiga skäl att tillstyrka bifall till
Kongl. Maj:ts förevarande framställning, i hvad den afser ökadt bidrag till
förutnämnda 5 äldre stationer; hemställande utskottet alltså,
36
Statsutskottets Utlåtande N:o 18.
att Riksdagen må såsom bidrag till underhåll af sju
kemiska stationer för jordbrukets och näringarnes behof —
inom de orter, der landsting eller hushållningssällskap,
hvart för sig eller i förening, förbundit sig att upprätta
laboratorium och bekosta lokal för detta jemte bostad och
hyresmedel för kemist och assistent samt bekosta aflöningen
till dessa och laboratorier enaren äfvensom årliga utgifterna
för laboratoriets underhåll samt till inköp af böcker
och inventarier för stationens behof — på extra stat för
år 1888 anvisa ett anslag af 4,000 kronor för en hvar
af de i Kalmar, Halmstad, Skara, Örebro och Yesterås
upprättade stationerna samt 3,000 kronor för hvardera af
stationerna i Jönköping och Hernösand, eller tillhopa 26,000
kronor.
i
Angående _ 30:o. Med anledning af Kong!. Maj:ts derom gjorda framställning och
f7ökontroil''nnder åberopande af de skäl, som anförts till stöd derför i statsrådsprotoanstaiter.
kollet (sid. 55 och 56), hemställer Utskottet,
[30.]
att Riksdagen, i likhet med hvad för år 1887 egt rum,
må anvisa på extra stat för år 1888 till Kongl. Maj:ts
förfogande ett anslag af 10,000 kronor, för att med högst
1,000 kronor för hvarje anstalt användas till understöd
åt sådana frökontrollanstalter, som af landsting eller hushållningssällskap,
hvart för sig eller i förening, understödjas
med minst samma belopp som statsbidraget, och
h vilka anstalter vilja underkasta sig de vilkor och föreskrifter
i afseende på analysmetoder och öfriga förhållanden,
som af Kongl. Maj:t fastställas.
Angående 31;0. Till de geologiska undersökningarna har Kongl. Maj:t äskat ett
dTglologiskcfi*tra anslag af 87,500 kronor.
under- Utgifterna för dessa undersökningar hafva, enligt hvad statsrådsproto
sokmngarna.
k0net (sj(p 5g—58) utvisar, blifvit på följande sätt beräknade:
Aflöningen.
Löner, arfvoden samt ersättning till tillfälliga biträden ......... kronor 51,725.
Transport kronor 51,725.
Statsutskottets Utlåtande N:o 18.
37
Transport kronor 51,725*
Fältarbetena. |
||
Rese- och traktamentsersättning, inköp af verktyg, tioner m. m.................................................................. Undersökningar och redogörelser bekostade genom |
repara- 19,000 1,500 |
20,500. |
Byråafdelningen. |
||
Inventarier, arbetsmateriel m. m.................... |
» |
2,000. |
Biblioteket och samlingarna. |
||
Inköp och underhåll af böcker, kartor och samlingar, frakt-kostnad in. in........................ ...................... ..................... » |
2,000. |
|
Kart- och boktrycket. |
||
Tryckning af geologiska kartblad och öfriga kartor, beskrif-ningar och uppsatser, ritning af diverse originalkartor |
12,100. |
|
Värme och diverse utgifter. |
||
Omkostnad |
» |
1,775. |
Summa kronor |
90,100. |
Till bestridande af dessa utgifter är, enligt hvad samma protokoll
vidare utvisar, endast att påräkna en summa af tillsammans 2,600 kronor,
hvadan det belopp, som derutöfver erfordras, utgör 87,500 kronor eller
l,5u0 kronor mer än för år 1887 anvisats.
Tillökningen beror derpå att, enligt den lönereglering, som den 16 juni
1875 faststälts, tre geologer komma att uppflyttas i högre lönegrad med
ålderstillägg af 500 kronor för dem hvar.
Vid utgifternas beräkning har, såsom statsrådet och chefen för civildepartementet
i sitt yttrande till statsrådsprotokollet erinrat, hänsyn icke tagits
till den i Riksdagens skrifvelse den 7 maj 1886 (n:o 43) punkten 26:o omnämnda
frågan om förändring i skalan för utgifningen af vissa geologiska
38
Statsutskottets Utlåtande N:o 18.
kartor. Denna fråga är nemligen fortfarande beroende på yttrande från
kommissionen för de allmänna kartarbetena, som ansett, att med dess yttrande
borde anstå, till dess resultaten förelåge af åtskilliga försöksarbeten, som
chefen för geologiska undersökningen anstalt och livilka ännu icke hunnit
afslutas.
Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kongl. Maj:ts
framställning, hemställer derför,
att Riksdagen må för fortsättande under år 1888 af
de geologiska undersökningarna och utgifvande af derpå
grundade kartor, afhandlingar och uppsatser, bevilja ett
extra anslag för samma år till belopp af 87,500 kronor.
Befrämjande i allmänhet af slöjderna.
Angående
anslag till
en andre
undervisare
i husslöjd
och en elev.
[82.]
Angående
anslag till
väf skolan i
Borås m. m.
[83.]
dels såsom bidrag till upprätthållande af väfskolan i
Borås, — med vilkor att från Elfsborgs läns landsting eller
eljest tillskjutes ett belopp, motsvarande minst hälften af
statsanslaget, — 3,800 kronor; och
dels såsom bidrag till aflönande afl en andre, lärare vid
samma skola 1,000 kronor, under vilkor att enahanda
belopp varder för ändamålet från nämnda läns landsting
eller eljest tillskjutet.
32:o. Utskottet hemställer,
att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts derom
gjorda framställning, må på extra stat för år 1888 anvisa
ett anslag af 3,500 kronor till anställande afl en andre
undervisare i husslöjd och en elev, hvilken bör åtfölja en
af undervisarne i husslöjd för att af denne handledas och
utbildas, så att han må kunna såsom lärare i husslöjd
användas.
33;o. Vidare hemställer Utskottet,
att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts derom
gjorda framställning, må på extra stat för år 1888 anvisa
Statsutskottets Utlåtande N:o 18.
39
Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart.
34:o. I en inom Första Kammaren väckt motion (n:o 5) har herr Angående
P. A. Tf. Stjernspetz föreslagit att Riksdagen måtte bevilja och ställa till ™4.a9 m
Kong! Majrts förfogande ett extra anslag af 20,000 kronor för utsändande If ZiTska
och understödjande af handelsagenter i främmande länder. produkters
Innan utskottet yttrar sig om den nu till behandling föreliggande mo- i utlandet.
tionen, torde utskottet böra erinra derom, att vid 1886 års riksdag förekommo
två särskilda förslag i likartad! syfte med ofvannämda motion. Det ena af
dessa förslag var framstäldt af Kong!. Maj:t och gick derpå ut, att för anställande
af kommersiella attachéer måtte beviljas ett extra anslag af 20,000
kronor att användas såsom arfvoden eller stipendier åt personer, hvilka af
ministern för utrikes ärendena efter samråd med chefen för civildepartementet
anstäldes vid beskickning eller konsulat för utredning af frågor om beredande
af afsättning åt den inhemska industrien eller för utbildning till konsulstjenst.
Enligt det andra, af ofvanbemälde motionär framstälda förslaget, yrkades,
att Riksdagen måtte bevilja och till Kongl. Maj:ts förfogande ställa ett
extra anslag af 15,000 kronor för utsändande och understödjande af handelsagenter
i utom Europa belägna länder.
Med anledning af dessa två förslag, hvilka af utskottet behandlades i
ett sammanhang (se utskottets utlåtande n:o 7 a vid 1886 års riksdag) hemstälde
utskottet, att Riksdagen måtte — under vilkor att här ifrågavarande
kommersiella attachéer jemväl finge till åliggande att till Kongl. Maj:t afgifva
redogörelser öfver sin verksamhet, och att denna redogörelse genom Kongl.
Maj:ts försorg delgåfves Riksdagen och i öfrigt på lämpligt sätt offentliggjordes
på extra stat för ar 1887 under tredje hufvudtiteln anvisa ett
belopp af 20,000 kronor, att i man af behof användas till anställande af
kommersiella attachéer.
Då ärendet behandlades i Kamrarne, stannade dessa i olika beslut, i
det att Första Kammaren biföll utskottets hemställan, men ogillade motiveringen,
hvaremot Andra Kammaren afslog utskottets förslag. Vid den med
anledning häraf anstälda gemensamma omröstningen mellan Kamrarne, beslöt
Riksdagen att afsla Kongl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning samt den
väckta motionen.
Den nu föreliggande motionen skiljer sig från den af samma motionär
vid sistlidet års riksdag väckta deri, att motionären föreslagit, att de ifrågavarande
agenterna skulle hafva att verka icke allenast i utom-europeiska
40
Statsutskottets Utlåtande N:o 18.
länder, utan äfven inom Europa, samt att anslagssumman måtte bestämmas
till 20,000 i stället för 15,000 kronor. Särskilt den förra af dessa förändringar
synes utskottet innefatta en väsentlig förbättring. Visserligen lära
väl vigtiga afsättningsorter för våra produkter kunna uppletas äfven utom
Europa, men de mera närbelägna, inom Europa, synas i lika mån böra eftersträfväs
I
fråga om det lämpligaste sättet att främja det vigtiga ändamålet
är det naturligtvis svårt att nu uppställa några mer eller mindre detaljerade
regler, men utskottet får såsom sin mening uttala, att motionären synes hafva
rätt angifvit den rigtning, hvari de ifrågavarande agenterna borde arbeta, då
han såsom exempel åberopat den verksamhet, som utöfvats af den på statens
bekostnad till England utsände fiskeriagenten. Vidare torde det kunna antagas,
att det kan varda lämpligt, att staten sätter sig i förbindelse med
enskilda affärsmän, närings- och industriidkare eller andra, som sluta sig
tillsammans för att gemensamt verka för det ifrågavarande ändamålet, och
att staten sålunda samverkar med enskilda genom att understödja dessas
sträfvanden i förevarande afseende. En sådan samverkan torde kunna
kraftigt bidraga till dessa sträfvandens framgång, kanske icke så mycket
genom beloppet af de statsmedel som lemnas, utan mer genom det uppdrag,
vederbörande person erhållit, och de intressen, han representerar.
Valet åt för ändamålet lämpliga personer, hvilka synas böra vara
affärskunniga och ega praktisk vana vid handelsförbindelsers^ inledande och
afslutande, torde ock väsentligt underlättas, om förslag å sådane personer
inhemtas af affärsmän, som sysslat med export af våra produkter.
Att, såsom af utskottet vid sistlidet års riksdag föreslogs, uttryckligen
stadga, att berättelser skola afgifvas och offentliggöras, torde, i den
förändrade form, hvari frågan nu föreligger, icke vara lämpligt eller behöflig!,
då det väl får antagas ligga i sakens egen naturrätt allt hvad som
lämpar sig att komma till allmänhetens kännedom utan någon särskild föreskrift
derom erhåller så stor offentlighet som möjligt. Deremot skulle det
kunna hända, att för tidigt offentliggörande af allt hvad i berättelserna
komme att meddelas om inledda underhandlingar kunde verka skadligt och
förlamande på sådana underhandlingars gång och lyckliga afslutande.
Af hvad nu anförts framgår, att utskottet anser motionärens förslag
till sitt syfte värdt framgång, samt att utskottet för sin del vill tillstyrka
Riksdagen att bevilja nödiga anslagsmedel, i hvilket afseende den summa,
motionären föreslagit, ej kan anses för hög.
Om man också icke genast kan vänta att få se stora resultat af
detta försök att bereda större afsättning för våra produkter i utlandet,
hyser utskottet dock den öfvertygelsen, att giltiga skäl föreligga, att för
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 18.
41
söket må göras, och att det är angeläget, att detta må ske så snart som
möjligt; och får utskottet derför hemställa,
att Riksdagen •— med anledning af Herr Stjernspetz’
förevarande motion — må anvisa för år 1888 ett extra
anslag af 20,000 kronor, att af Kongl. Maj:t användas
för att åt alster af svensk industri och svenska näringar
bereda afsättning i främmande länder.
Befrämjande i allmänhet af bergsbruket,
35:o. Utskottet hemställer, Angående
anslag till
att Riksdagen — under vilkor att bergsskolorna i Filip-loma i Filipstad
och Falun med dertill hörande skolor för bergsarbetare
komma att jemväl under år 1888 fortsätta sin verk- ’
samhet i enahanda omfång och utsträckning som hittills
och underkasta sig den inspektion, Kongl. Maj:t finner
skäligt bestämma — må, i likhet med hvad förut för
flera år egt rum, på extra stat för år 1888 anvisa
14,000 kronor, att till brukssocietetens fullmägtige utbetalas.
Fiskerinäringens understöd
36:o. Till telefonledningar med stationer i bohuslänska skärgården för Angående
fiskebedriftens främjande har Kong!. Maj:t begärt ett extra anslag af 21,900
kronoi. ningar i Bo
Till
behandling i sammanhang med denna framställning föreligger Qr
jemväl en af herr A. W. Ljungman i Andra Kammaren väckt motion främjande.
(n:o 154), hvari på anförda skäl föreslagits, att Riksdagen måtte, för an- t35*!
läggande i bohuslänska skärgården af för fiskerinäringens främjande nödiga
telefonledningar med tillhörande stationer ställa till Kongl. Maj:ts förfogande
ett extra anslag för 1888 af 41,900 kronor.
I statsrådsprotokollet (sid. 59—64) redogöres för skälen till Kongl.
Maj:ts framställning; och får utskottet hänvisa till nämnda protokoll och ur
detsamma endast meddela följande historik.
Med anledning af en vid 1885 års riksdag väckt motion om anslag
Bih. till Likså. Prot. 1887. 4 Sami. 1 Afd. 13 Häft. 6
42
Statsutskottets Utlåtande N:o 18.
för anläggning af telegraf- eller telefonledningar med tillhörande stationer i
bohuslänska skärgården för sillfiskebedriftens främjande, anvisade Riksdagen
för detta ändamål såsom extra anslag att utgå under år 1885 till Kongl.
Maj:ts förfogande ett belopp af högst 24,000 kronor, under vilkor att hushållningssällskap,
landsting, kommuner eller enskilde bidroge med minst en
fjerdedel af anläggningskostnaden. Sedan Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap
och landsting derpå såsom bidrag anslagit ett belopp af 8,000
kronor, och således sammanlagda 32,000 kronor funnos för utförande af
ifrågavarande anläggningar att tillgå, blefvo genom telegrafstyrelsens försorg
telefonledningar med tillhörande stationer före utgången af år 1885 anordnade
mellan Strömstad och Bossö, Grebbestad och Hafstensund, Fjell))neka och
Bovallstrand, Lysekil och Grafvarne samt Grafvarne och Smögen, och under
år 1886 mellan Varekil, Ileberg och Ellös, Varekil, Höga och Stockevik,
Yarekil och Stenungsund samt Varekil, Nösund och Mollösund, hvarjemte
telefonstation inrättades i Qville på linien mellan Fjellbacka och Bovallstrand.
Vidare har Kongl. Maj:t den 10 december 1886 förordnat om upprättande
af telefonförbindelse mellan Ellös och Hällevikstrand och om anordnande vid
Svanesund af en mellanstation å telefonlinien Varekil—Stenungsund. Till
förenämnda anläggningar har åtgått eller kommer att åtgå hela det af 1885
års Riksdag anvisade anslag äfvensom ofvanberörda af hushållningssällskap
och landsting tillskjutna bidrag.
De nya ledningar, för hvilka Kongl. Maj:t begärt anslag, äro
följande:
Grafvarne—Malmön, som beräknats kosta
Stockevik—Klädesholmen
Stockevik—Hättan......
............... kronor |
3,450: — |
i........... » |
14,900: — |
» |
3,850: — |
» |
7,000: — |
Summa kronor |
29,200: — |
Den del af kostnaden, som ej betäcktes af det äskade anslaget, skulle
enligt Kongl. Maj:ts förslag erhållas derigenom, att såsom vilkor för att
statsunderstöd skulle kunna meddelas borde, i likhet med hvad år 1885 skedde,
stadgas, att inom orten för anläggningen tillskötes minst en fjerdedel af
kostnaden, hvilken fjerdedel alltså motsvarar 7,300 kronor.
Motionärens förslag skiljer sig från Kong!. Maj:ts dels deri, att
motionären ifrågasätter ett större an slagsbelopp för åstadkommande af andra
och flera telefonledningar än Kong!. Maj:t föreslagit, och dels deri, att han
önskar det ofvan antydda vilkorets bortfallande.
Enligt motionärens förslag borde staten, särskilt med hänsyn till
utomskärs fiskets behof, ensam bekosta följande ledningar:
Statsutskottets Utlåtande N:o 18.
43
Kalfsund—Göteborg,
Hättan—Stockevik,
Klädesholmen—Stockevik,
Käringön—Hälleviksstrand,
Gullholmen—Grundsund,
Grundsund—Ellos,
Malmön—Grafvarne,
beräknad kosta ... » |
.................. kronor 7,700 ................ » 7,000 |
— |
» |
.................. » 3,850 |
_ |
................ » 9*000 |
_ |
|
» |
................. » 4.200 |
_ |
» |
.................. » 6,700 |
__ |
» |
.................. » 3,450 |
— |
Summa kronor 41,900 |
-. |
Då i förevarande fråga flera olika förslag föreligga, och utskottet icke
är i tillfälle att pröfva det företräde, olika ledningar sinsemellan kunna ega,
anser sig utskottet sakna tillräcklig anledning att blott på grund af enskild
motionärs förslag föreslå afvikelse från Kongl. Maj:ts på telegrafstyrelsens
yttrande grundade framställning i förevarande ämne. Härmed är dock icke
sagdt, att den föreliggande motionen icke bör erhålla något afseende, med
hänsyn till ledningarnes rigtning, helst härutinnan de myndigheter, som
yttrat sig, icke varit fullt ense; och föreställer sig utskottet att den lämpligaste
utväg härutinnan vore, att åt Kongl. Maj:t lemna frihet att använda
de anslagsmedel, som för ifrågavarande telefonledningar kunna anvisas, utan
att vara ovilkorligen bunden vid anläggandet af just de ledningar, som i
statsrådsprotokollet angifvas vara afsedda att bringas till utförande.
I enlighet härmed hemställer utskottet,
att Riksdagen, med anledning af Kongl. Maj:ts förevarande
framställning och herr Ljungmans motion, må
anvisa på extra stat för år 1888, för anläggande i bohuslänska
skärgården af för fiskebedriftens främjande nödiga
telefonledningar ■med tillhörande stationer, ett anslag af
21,900 kronor, under vilkor att hushållningssällskap,
landsting, kommuner eller enskilde till de anläggningar,
som med detta anslag utföras, bidraga med minst en
fjerdedel af anläggningskostnaden.
Ersättning för af statskontoret gjorda förskott.
37:o. Enligt den vid statskontorets berättelse om statsverkets tillstånd
och behof fogade förteckning å förskott, hvilka böra hos Riksdagen anmälas
till ersättande, har statskontoret under är 1886 förskjutit:
Angående
anslag till
ersättning
för af
statskontoret
till godtgörelse åt Kristianstads läns ränteri för derifrån till innehafvaren af gjorda
förskott.
[36.]
44
Statsutskottets Utlåtande N:o 18.
länsmansbostället Öllsjö n:o 7, 1/2 mantal, förskjuten ränta å ett belopp,
som till länets ränteri inbetalts såsom ersättning'' för jord, som från bostället
exproprierats för Gärds härads jernväg kronor 126: 57,
till tryckning och bindning af underdåniga utlåtanden
öfver komiterades betänkande med förslag till ny
fiskeristadga ..................................................................... » 1,522: 63.
Summa kronor 1,649: 20.
Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning får utskottet
hemställa,
att Riksdagen må anvisa på extra stat för år 1888
ett anslag i jemt krontal af 1,649 kronor, till betäckande
af omförmälda, af statskontoret förskottsvis bestridda
utgifter.
Statens jernvägstraflk.
Angående
anslag till
statens
jernvägstrajik.
[42,43o.44.]
38:o. Under denna anslagstitel har Kongl. Maj:t äskat följande
anslag:
1) till utförande af nya byggnader och anläggningar vid statens järnvägstrafik
400,000 kronor.
2) till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens trafikerade jern
vägar af det utaf Riksdagen år 1886 beviljade anslag ä 1,500,000 kronor
ett belopp af 500,000 kronor; samt
3) till anskaffande af dylik materiel uteslutande för de norrländska
statsbanelinierna ett särskilt anslagsbelopp af 250,000 kronor.
I statsrådsprotokollet (sid. 71—79) redogöres närmare för dessa anslagsbehof,
hvilka utskottet nu skall företaga till behandling.
1. Anslaget till nya byggnader och anläggningar.
I skrifvelse den 18 december 1886 har kongl.'' trafikstyrelsen föreslagit,
att hos Riksdagen måtte begäras ett anslag å 500,000 kronor till
ifrågavarande ändamål; och har styrelsen till stöd anfört följande:
»De nyanläggningar, som under 1888 böra verkställas, äro följande,
för hvilka vid hvarje post den beräknade kostnaden är angifven, nemligen
vid:
Statsutskottets Utlåtande N:o 18.
45
Storlien: uppförandet af en matsalsbyggnad............''........... kronor
Å denna på fjellryggen i en obefolkad trakt
belägna station uppfördes vid banans anläggning för
resandes inhysande och bespisning ett herberge, innehållande
8 för resande afsedda rum och 2 matsalar.
Byggnaden är uppförd invid stationshuset och den
öfvertäckta hanhallen och likasom dessa af trä.
Det utrymme, den erbjuder, har under sommartiden,
då talrika resande begagna jernvägen i denna landsdel,
visat sig vara alldeles otillräckligt i afseende
på både det antal rum, som kan upplåtas, och lokalerna
för måltidernas intagande, och det är angeläget
att de olägenheter, som häraf uppstå, blifva
afhjelpta, på det att icke svårigheterna för inqvartering
och förplägning skola verka till inskränkning
i persontrafiken eller åtminstone till hinder för dess
ytterligare utveckling I detta ändamål är den
ofvannämnda nybyggnaden föreslagen, och är den
på grund af den eldfara, som är förknippad med
stora komplexer af trähus, afsedd att förläggas afskild
för sig samt byggas af sten i två våningar,
den undre innehållande de nya matsalarne och den
öfre gästrum, hvilka böra med säkerhet kunna uthyras
till pris, som lemna tillfredsställande ränta å
kostnaden.
Viskan: uppförande af en vaktstuga med uthus och källare
vid de utanför stationen befintliga grindar för
en banvakt, som nu saknar boställe........................... »
Sundsvall: tillbyggnad af lokomotivstallet med 2:ne stallrum
för inrymmande af ökadt antal å Sundsvall—
Ånge-linien behöfliga lokomotiv.................................... »
Uppförande af ett lamphus af tegel till förvaring
och skötsel af stationens och bantågens belys
ningsapparater.
............................................................... »
Linien Bollnäs—Ange: anläggning af en ny Morsetelegrafledning
mellan Bollnäs och Ange, hvilken påkallas
af den ökade telegrafering, som blifvit en
följd af att stambanenätet utsträckts till Sollefteå,
Sundsvall och Hudiksvall ........................................... »
Transport kronor
27,800: —
3,500: —
19,000: —
3,300: —
11,000: —
64,600: —
46
Statsutskottets Utlåtande N:o 18.
Transport kronor
Bollnäs: uppförande af en mindre reparationsverkstad
för vagnar med tillhörande spårläggning, hvilken är
behöflig, emedan för vagnsreparationer inom 5:te
trafikdistriktet endast finnes en provisorisk byggnad
vid Storvik, som hlifvit för ändamålet otillräcklig;
och är ifrågavarande nya verkstad afsedd att uppföras
i samband med den vid Bollnäs redan befintliga
lokomotiv-reparationsverkstaden, hvarigenom
jemväl någon besparing i förvaltningskostnad vinnes »
Kilafors: uppförande af ett boställshus med uthus och
källare för 2: ne stationskarlar, som ej kunna erhålla
hostad i stationens närhet ................................. »
Järbo: omläggning af landsvägen vid södra ändan af
stationen och uppförandet af en vägbro öfver banan,
för att sedan kunna borttaga den nuvarande vägöfvergången
i banans plan och sålunda dels inbespara
kostnaden för grindbevakningen derstädes, dels
aflägsna de faror, som äro förknippade med att
sjelfva banan passeras af personer och djur............ »
Stockholms östra: förlängning af spårsystemet för åstadkommande
af omlastnings- och vagnafställningsspår,
som nu saknas .................................................................. »
Stockholms central och norra: utvidgning af spårsystemet »
För anordnandet af elektrisk belysning å bangårdarne
samt inom stationshuset och godsmagasinen,
till hvilket arbetes påbörjande anvisats ett belopp
af 30,000 kronor, ytterligare ...................................... »
Anläggningen, sådan den för närvarande afses,
omfattar uppförande af ett maskinhus, anskaffning
och uppsättning af 3 dynamo-maskiner och 32 båglampor
för den yttre belysningen å central- och
norra bangårdarne samt af 3 dynamo-maskiner och
400 glödlampor för belysning inomhus i offentliga
tjenstelokaler äfvensom af tillhörande trådledningar.
Linien Tumba—-Södertelje öfre: anläggning af en mötesplats
i närheten åt Bönninge, hvilken, emedan afståndet
emellan Tumba och Södertelje öfre stationer
uppgår till 14 kilometer och rubbningar i bantågens
64,600: —
50,500: —
6,700: —
4,600: —
8,000: —
5,000: —
75,000: —
Transport kronor 214,400:
Statsutskottets Utlåtande N:o 18.
47
Transport kronor
gång föranleda en betydande tidsförlust, här är behöflig
för anordnandet af tågmöten........................... »
Linien Sparreholrn—Flen: anläggning af en mötesplats
vid Skefbo qvarn till afdelande af och för tågmötens
möjliggörande å den 15 kilometer långa linien
emellan nämnda stationer ........................................ »
Flen: tillbyggnad af stationshuset för vinnande af be
höfligt
större utrymme i expeditionslokalerna............ »
Wingåker: tillbyggnad af godsmagasinet.............................. »
Åby: uppförande af boställsstuga med uthus för en sta
tionskarl,
som nu saknar bostad »
Lamhult: utvidgning af spårsystemet.................................»
Lund: anläggning af en ny lastkaj samt påbörjande af
spårsystemets utvidgning norrut å ett af Lund—
Kjeflinge jern vägsaktiebolag anskaffadt och upplåtet
område......................................................... »
Arlof: uppförande af en betjeningsboställsbyggnad med uthus
och källare för 4 hushåll, enär stationskarlarne
vid denna lifligt trafikerade station hafva stor svårighet
att i närheten erhålla bostäder...................... »
Vartofta: uppförande af en boställsbyggnad med uthus
och källare för 4 betjente............................................. »
Skof de: tillbyggnad af lokomotivstallet med ett behöfligt
stallrum .............................................................................. »
Motala verkstad: tillbyggnad af lokomotivstallet med ett
stallrum ......................................... »
Laxå: anläggning af ett oljegasverk för stationens belysning
och personvagnarnes i tågen förseende med
gas .......................................................................................
Ölme: utvidgning af spårsystemet jemte inköp af derför
behöflig mark.................................................................... »
Kil: tillbyggnad af godsmagasinet......................................... >
Med afseende derpå att, såsom erfarenheten
visat, omständigheterna torde under tiden intill den,
då de af Riksdagen beviljade medel varda tillgängliga,
komma att ådagalägga behofvet af åtskilliga
nya byggnader och anläggningar, hvilka här ej
kunnat annat än i allmänhet uppgifvas, hemställes,
Transport kronor
214,400: —
20,000: —
15,000: —
9,000: —
1,600: —
2,500: —
2,500: —
10,000: —
8,000: —
8,000: —
6,000: —
6,000: —
35,000: —
2,000: —
1,700: —
341,700: —
48 Statsutskottets Utlåtande N:o 18.
Transport kronor 341,700: —
att styrelsen finge under år 1888 disponera för tillbyggnad
af lokomotivstall 32,000 kronor, för tillbyggnad
af verkstäder 16,000 kronor, för spårutvidgningar,
lastkajer, mindre husbyggnader in. m.
60,000 kronor, samt eventuel! för kompletteringsarbeten
vid Söderhamns, Stugsunds, Landa, Myskje
och Kinstaby stationer vid linien Kilafors—Stugsund
samt en mellan de två första stationerna belägen
timmerlossningsbrygga, hvilka arbeten egentligen
tillhöra dem, som borde bestridas med de till nämnda
handels ny- och ombyggnad anvisade medel, men
som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen förklarat sig
villig låta utföra endast, om och i den mån bandelens
tillgångar sådant medgåfve, livilket senare
icke nu kunde utredas såsom beroende bland annat
på hvad realisationen af i köpet af Söderhamnsbanan
ingående äldre materiel, räler och andra effekter
kunde inbringa, 50,000 kronor;
hvadan här till vinnande af afrundad slutsumma
för diverse nybyggnader och anläggningar utföres » 158,300: —
Summa kronor 500,000: —
2. Anslaget till ny rörlig materiel vid statens trafikerade jernvägar.
Detta anslagsbehof är i sjelfva verket redan förut af Riksdagen pröfvadt,
i det att nu äskade beloppet, 500,000 kronor, blott utgör en del af den
summa af 1,500,000 kronor, Riksdagen år 1886 för ändamålet redan beviljat.
Någon närmare redogörelse för detta anslagsbehof synes derför icke vara
erforderlig, utan får utskottet beträffande detsamma hänvisa till den i statsverkspropositionen
vid 1886 års riksdag lemnade utredning.
3. Anslaget till ny rörlig materiel för de norrländska statsbanelinierna.
I sin ofvanberörda skrifvelse af den 18 december 1886 har trafikstyrelsen
beträffande ifrågavarande anslagsbehof anfört följande:
»G-enom det extra anslag af 1,550,000 kronor, som år 1884 beviljades
till de trafikerade statsbanorna för åren 1885 och 1886, kan de äldre bandelarnes
behof af rörlig materiel anses vara för någon tid åtminstone till
det allra nödvändigaste tillgodosedt; men sådant är icke förhållandet beträf
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 18.
49
fande de nya norrländska banor, som dels tillkommit under sagda år och dels
öppnas under år 1888, enär å dessa, att döma sä väl efter erfarenheten om
den rörelse, som förut egt ruin å dem af dessa banor, hvilka tillhört enskilde
egare, som ock af de förfrågningar om vilkoren för transporter från nya
produktionsorter, styrelsen fått mottaga, en betydlig trävarubefordring kan
väntas, hvilken, då den måste utföras under endast den för sjöfarten öppna
delen af året, krafvel'' en relativt stor uppsättning af transportmedel. Dessa
banor, nemligen linierna Torpshammar—Sundsvall, Kilafors—Söderhamn—
Stugsund, nässjö—Sollefteå och Ljusdal—Hudiksvall, hvilka alla förbinda
statsbanornas hufvudlinier med hafvet, hafva tillsammans en längd af 233
kilometer, och för deras utrustning med materiel äro följande belopp beviljade,
nemligen:
andelar af byggnadsanslag:
för linien Torpshammar—Sundsvall........................................ 50,000 kronor
» » Kilafors—Stugsund................................................... 300,000 »
» » Håssjö—Sollefteå........................................................ 412,500 »
» » Ljusdal—Hudiksvall................................................ 500,000 »
hvilka andelar tillsammans utgöra ...................................... 1,262,500 kronor,
samt det af 1886 års Riksdag beviljade extra anslaget af 1,500,000
kronor, hvaraf första tredjedelen, 500,000 kronor, anvisats att utgå under
år 1887; uppgående således den för anskaffning af materiel till sagda linier
beviljade summan till 2,762,500 kronor. Derjemte äro för samma ändamål
afsedda de belopp, som kunna erhållas genom realisering af den med de
inköpta Sundsvalls, Söderhamns och Hudiksvalls jernvägarne öfvertagna
materielen, och som uppskattats till resp. 300,000, 330,000 och 100,000
kronor, eller tillsammans 730,000 kronor.
Beträffande storleken af den materieluppsättning ifrågavarande bandelar
behöfva för att kunna motsvara de kraf, som ställas på deras transportförmåga,
kan man sluta, att den bör vara ganska betydlig, äfven i fall
man dervid blott tager hänsyn till de enskilda banors utrustning, i hvilkas
ställe en del af de nya statsbanelinierna träda. A två af dessa enskilda
banor, Söderhamns- och Hudiksvallsbanorna, utgjordes transportmaterielen af
10 lokomotiv och 350 vagnar, oaktadt banornas längd icke är större än 31
kilometer, och medtager man den jemförelsevis svagt utrustade förra Sundsvallsbanan,
finner man å en väglängd af 93 kilometer en park af 16 lokomotiv
och 532 vagnar, eller, per längdenhet räknadt, O.n lokomotiv och
5.72 vagnar per kilometer, samt en lastdryghet hos godsvagnarne af 41.4
ton per kilometer. Jemför man härmed de motsvarande måtten på utrustBih.
till Biksd. Prot. 1887. 4 Sami. 1 Afd. 13 Käft- 7
50
Statsutskottets Utlåtande N:o 18.
ningen hos statsbanorna, O.14 lokomotiv, 3.74 vagnar och 31.07 ton per kilometer,
framträder öfverlägsenheten hos den nämnda gruppen af enskilda banor
i materielens antal och lastdryghet, och är dertill att bemärka, att denna
större materiel varit, efter livad statistiken visar, ganska strängt använd
och nätt upp tillräcklig för de godsmängder, som skolat framföras. Betänker
man nu, att en del af dessa godsmängder, som förut förts till hamnar, der
nämnda jernvägar utmynna, kommer att transporteras på längre sträckor
än tillförene, och att med utvidgning af trafikområden följer tillökning i
transportmängder, blir det uppenbart, att åtminstone de nya linier, som skola
ersätta eller utgöra eu förlängning af tidigare enskilda jernvägar, böra för
att kunna tjena den trafik, som redan i början erbjuder sig, förses med
rörlig materiel i samma proportion som dessa senare. Efter sådan grund
skulle för de 155 kilometer, hvartill längderna af de nya bandelarne till
Sundsvall, Söderhamn och Hudiksvall uppgå, erfordras 27 lokomotiv och
907 vagnar. Den 78 kilometer långa linien Håssjö—Sollefteå är härvid
lemnad ur sigte, men medtager man denna och utgår man vid beräkningen
af samtliga liniernas materielbehof från ofvan anförda utrustningssiffror för
statsbanorna i sin helhet, hvilka siffror af skäl, som nyss angifvits, måste
betraktas såsom minima, visar sig beliofvet af materiel vara 32 lokomotiv
och 870 vagnar. Den tillökning af fem lokomotiv denna beräkning gifver,
utöfver hvad som beräknats för de förut nämnda linierna med starkare
trafik, är — äfven om man icke afser någon särskild maskinkraft för linien
Håssjö—Sollefteå, utan anser, att trafiken derstädes kan betjenas af lokomotiv,
som användas å angränsande bansträckor — behöflig till reserv, som
oundgängligen måste finnas att tillgå dels vid tidpunkter, då trafiken hopar
sig, dels derför att de lokomotiv, som begagnas i dessa trakter, äro underkastade
en starkare förslitning till följd af matarevattnets skadliga inverkan
på deras ångpannor. Hvad vagnarne beträffar, så är väl det för samtliga
nya bandelarne beräknade antalet mindre än det, som beräknades efter de
enskilda banornas vagnparker, men skilnaden uppväges dels af den förstärkning,
som kan påräknas från andra bandelar, dels af att statsbanans vagnar
förmå inrymma större last än smalspåriga jernvägars.
I det uppgifna antalet, 870 vagnar, äro inräknade 70 personvagnar,
efter det allmänna medeltalet 0.3 per kilometer, hvilket, ehuru persontrafiken
på ifrågavarande linier icke kan blifva så stor som å öfriga delar af bannätet,
äfven här åtminstone icke får underskridas af det skäl, att personvagnarna
i de nordliga trakterna starkt lida af det hårdare klimatet och
behöfva oftare repareras än i sydligare landsdelar, hvadan ock för dem en
större reserv är af nöden, och äro för varutransporterna afsedda 800 gods
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 18.
51
vägnar, hvilka i bärighet kunna anses motsvara omkring 975 smalspåriga
vagnar.
De medel, som, på sätt ofvan nämnts, blifvit beviljade till materielanskaffning,
2,762,500 kronor, har styrelsen dels användt, dels i den mån,
anslagen utfalla, afsett till inköp af
29 lokomotiv............................................. 1,370,000 kronor
70 personvagnar....................................... 536,500 »
295 bagage- och godsvagnar.................. 713,500 »
samt axlar, hjul och reservdelar............ 142,500_»_
Summa 2,762,500 kronor.
Det återstår således att före den tid, då Ljusdal—Hudiksvalls-banan
öppnas, hvilket kommer att ega rum under loppet af år 1888, ytterligare
anskaffa 3 lokomotiv och 505 godsvagnar, för hvilket ändamål, med afseende
på det billigare slag af vagnar här hufvudsakligen ifrågakommer, eller
virkesvagnar, en summa af 1,100,000 kronor erfordras.
Till bestridande af en del af denna kostnad finnes en tillgång i den
materiel, som inköpts med de ofvannämnda smalspåriga jernvägarne. Men
denna materiel har hittills endast kunnat tillgodogöras genom ombyggnad
till bredt spår af två mindre lokomotiv och 90 vagnar, som tillhört Söderhamnsbanan
och på det sättet gjorts användbara för virkesforslingen mellan
Söderhamn och Stugsund. Något tillfälle till försäljning har ännu icke
yppat sig, och i alla händelser kan man icke påräkna att genom afyttring
erhålla hela det för denna materiel beräknade värdet, enär alla metalleffekter
och maskiner betydligt fallit i pris sedan den tid, då uppskattningen gjordes.
Dock har på sista tiden utsigt öppnats till att en partiel realisering skulle
kunna åvägabringas, ehuru nu ej är möjligt att uppgifva, huru mycket den
kan komma att inbringa.
Antager man som gynsammaste fall, att realiseringen inbringar 600,000
kronor, återstår dock en summa af 500,000 kronor för att kunna till en
början nödtorfteligen utrusta ifrågavarande lini er, och det är derföre styrelsens
pligt att anmäla behofvet af extra anslag till detta belopp utöfver
hvad som redan är beviljadt.»
Af trafikstyrelsens skrifvelse framgår, att densamma beräknat de nya
anslagsbehofven för år 1888 till vida högre summor än Kongl. Maj:t på
föredragande departementschefens tillstyrkan funnit skäl att af Riksdagen
äska. Med hänsyn nemligen till de andra kraf, som för år 1888 stäldes
52
Statsutskottets Utlåtande N:o 18.
på statsverket, tillstyrkte föredraganden, att anslaget till nya byggnader
in. in. måtte inskränkas till 400,000 kronor från begärda 500,000 kronor,
samt anslaget till rörlig materiel vid de norrländska banorna till 250,000
kronor från 500 000 kronor.
Hvad nybyggnadsanslaget angår, så borde det enligt föredragandens
yttrande användas till sådana bland de af styrelsen ifrågasatta nya byggnader
och anläggningar, som Kong! Magt, på styrelsens förslag, kunde
finna företrädesvis vara af ett angelägnare behof påkallade. Då nu styrelsen
icke antydt, hvilken eller hvilka af de nya byggnader och anläggningar,
som i dess skrifvelse den 18 december 1886 omförmälas, äro företrädesvis
behöflig^, samt någon antydan ej heller förekommer derom i statsrådsprotokollet,
så är det för utskottet förenadt med stor vansklighet att pröfva de
uppgillra anslagsbehofven i denna del, enär visshet saknas om hvilka arbeten
som i verkligheten kunna komma till utförande.
Utskottet kan likväl icke undgå att här omförmäla de byggnader och
anläggningar, hvilka efter utskottets uppfattning kunna dels alldeles undvikas
och dels uppskjutas. Det förra är, synes det utskottet, fallet med
den ifrågasatta matsalsbyggnaden vid Storlien, i hvilken, förutom matsalar,
jemväl åtskilliga rum för hotellrörelses idkande skola inredas. Det är
egentligen denna anordning, som utskottet finner olämplig, i det att det vill
synas som om, i eu trakt med så liflig persontrafik under sommarmånaderna
som den ifrågavarande, uppförande af de för hotellrörelse erforderliga byggnader
samt deras inredning väl borde kunna upplåtas helt och hållet åt den
enskilda företagsamheten, så att staten kunde bespara sig utgifterna för
byggnader, helt och hållet eller delvis afsedda för detta ändamål. — Särskild!
i förevarande fall synes sådan besparing vara möjlig, då, enligt under
hand meddelad upplysning, i närheten af jern vägsstationen vid Storlien finnes
ett af enskild person uppfördt hotell med omkring 30 rum för resande. —
Till sådana anläggningar åter, som torde kunna uppskjutas, räknar utskottet
anläggningen af de byggnader och ledningar, som erfordras för införande af
elektrisk belysning vid Stockholms central och norra station. Den nuvarande
gasbelysningen lärer, enligt hvad utskottet inhemtat, kosta staten omkring
24,000 kronor årligen, men driftkostnaderna för det elektriska ljuset hafva,
likaledes enligt utskottet meddelad uppgift, beräknats komma att uppgå till
minst 25,000 kronor årligen. Utskottet underkänner ingalunda de företräden,
som det elektriska ljuset i vissa fall eger, särskild! med afseende på belysningen
af lokaler, der många personer skola samtidigt arbeta och der, vid
användande af gasljus, luftförskämning och öfverdrifven hetta lätt uppstår,
men utskottet håller likväl före, att åtminstone ett uppskof med anläggningarna
för den elektriska belysningen kan ske. På detta område fortgå nem
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 18.
53
ligen uppfinningarna alltjemt, och det synes ingalunda vara en oberättigad
förmodan, att man småningom skall komma derhän, att de stora kostnader,
ifrågavarande anläggningar nu kräfva, skola kunna nedbringas.
Enligt de kostnadsberäkningar, som ligga till grund för trafikstyrelsens
förslag och som varit för utskottet tillgängliga, bar för en del byggnader
arbetskostnaden blifvit högt beräknad.
Med hänsyn härtill, och då dels de för kompletteringsarbeten vid Söderhamns,
Stugsunds m. fl. stationer af trafik styrelsen beräknade 50,000 kronor
icke med säkerhet visats blifva behöfliga, och dels den summa af 158,300
kronor, som samma styrelse utfört till vinnande af afrundad slutsumma för
diverse nybyggnader och anläggningar, förefaller att vara väl hög, torde det
vara möjligt att, utöfver hvad Kongl. Maj:t ansett lämpligt, ytterligare nedsätta
nybyggnadsanslaget, så att detsamma bestämmes till endast 350,000
kronor.
I öfrigt hafva de nu föreliggande förslagen icke föranledt någon utskottets
erinran.
Af 39 § riksdagsordningen framgår, att statsutskottet har till pligt
att vid sina förslag om hvad till fyllande af statsverkets behof kan erfordras
jemväl tillse, att nödiga indragningar och besparingar blifva iakttagna; och
har utskottet, särskild^ vid pröfningen af anslagsbehofven för statens jernvägstrafik,
i ett af Riksdagens revisorer för granskning af 1885 års statsräkenskaper
gjordt uttalande, funnit anledning att om detta sitt åliggande
erinra.
I revisorernas den 30 november 1886 afgifna berättelse anföres nemligen
(sid. 130) följande:
»Revisorerne, som besökt jernvägstrafikstyrelsens i centralstationens
hufvudbyggnad och den derinvid uppförda annexbyggnaden inrymda embetslokaler,
hafva med anledning deraf velat anföra, att, sedan tillkomsten af
samtrafikföreningen kraft nya, ursprungligen icke beräknade lokaler, sådana
emellertid anskaffats dels i annexet och dels genom förhyrande af fyra vid
Mäster-Samuelsgatan belägna rum för en årlig hyra af 1,200 kronor; men
ehuruväl sålunda de till embetsrum upplåtna jemte de för ändamålet förhyrda
lägenheterna synas för närvarande vara tillräckliga, torde dock inom
kort behof af ökadt utrymme uppstå och då böra tillgodoses genom användning
till expeditionslokaler af en eller annan till boställe hittills upplåten
våning.»
Utskottet får, med anledning häraf, i minnet återkalla de förhandlingar
och beslut, på grund af hvilka de af revisorerne omförmälda boställsvåningarna
tillkommit.
54 Statsutskottets Utlåtande N:o 18.
Sedan Riksdagens revisorer af år 1876, i fråga om en noggrannare
bestämning af jern vägspersonalens förseende med inqvarteringsersättningar
eller bostäder, fäst Riksdagens uppmärksamhet på önskvärdheten deraf, att
angående dessa förhållanden bestämdare föreskrifter lemnades, så anhöll Riksdagen
i skrifvelse den 28 april 1877 (n:o 29), att Kong!. Maj: t täcktes taga
i öfvervägande, om och till hvilken utsträckning tjenstebefattningar vid
statens jern vägstrafik borde vara med fördelen af fri bostad, vare sig i
statens egna eller förhyrda lokaler, förenade, samt derefter så väl i berörda
hänseende som i de med denna fråga sammanhängande öfriga omständigheter
meddela de föreskrifter, Kongl. Maj:t kunde finna vara för ändamålet tjenliga.
Efter det sedermera trafikstyrelsen för en summa af 240,000 kronor
inköpt tre invid centralstationen belägna tomter, äskade Kong). Maj:t vid
1879 års riksdag ett belopp af 400,000 kronor för uppförande å nämnda
tomter af en byggnad, innehållande behöflig^ expeditions- och tjenstelokaler
jemte åtskilliga bostadslägenheter för befattningsinnehafvare vid statens jernvägstrafik,
men enligt skrifvelse den 13 maj 1879 (n:o 45) förklarade Riksdagen
— som af statsrådsprotokollet inhemtat, dels att den nya byggnaden
vore afsedd att, bland annat, inrymma 12 särskilda boställsvåningar för jernvägstjenstemän,
bland hvilka voro generaldirektören samt öfverdirektören för
maskinafdelningen, och dels att, ehuru trafikstyrelsen den 17 december 1877
afgifvit memorial med anledning af Riksdagens ofvanberörda skrifvelse den
28 april 1877, departementschefen likväl, under för handen varande förhållanden
icke ansett sig dittills böra till slutlig pröfning anmäla den sålunda
i förevarande hänseende af Riksdagen väckta frågan — att, då alltså frågan,
om och till hvilken utsträckning embets- och tjenstemän vid statens jern vägstrafik
borde vara med fri bostad försedde, icke ännu blifvit slutligen pröfvad,
Riksdagen varit i saknad af ledning för bedömandet af det utrymme, som
för sådant ändamål kunde i staten tillhöriga byggnader erfordras, och således''
icke heller kunnat pröfva lämpligheten af det föreliggande förslaget till
bebyggande af ofvan omförmälda, nyinköpta tomter. Vid sådant förhållande,
och då kostnaden för den tillämnade byggnadens uppförande vore i väsentlig
mån beroende af det utrymme, som der behöfde afses till nämnda slag af
lägenheter, hade Riksdagen funnit sig icke böra för det dåvarande bevilja
några medel för nu ifrågavarande ändamål.
Kongl. Maj:ts framställning i denna del vann alltså icke Riksdagens
bifall.
Vid 1881 års riksdag förnyades framställningen om beviljande af
400,000 kronor till bär ofvan omförmälda nybyggnad; och hade då mera
den nyssnämnda pröfningen egt rum, derigenom att Kongl. Maj:t enligt
skrifvelse till trafikstyrelsen den 23 december 1880 bestämt, bland annat,
Statsutskottets Utlåtande N:o 18.
55
att ej mindre generaldirektören och. chefen än äfven samtliga öfverdirektörer
i styrelsen för statens jern vägstrafik hädanefter skulle med hostad förses,
samt tillika faststält de grunder, efter hvilka de tjensteman vid statens järnvägstrafik,
som tillerkänts förmånen af fri bostad, borde med sådan tillgodoses;
och ansågs härigenom det hinder för pröfning af den föreliggande byggnadsfrågan
vara undanröjdt, som 1879 års Riksdag ansett förefinnas.
Statsutskottet tillstyrkte ock, att begärda anslagsbeloppet måtte beviljas,
men då ärendet förekom i Kamrarne fattades skiljaktiga beslut, i det
Första Kammaren biföll, men Andra Kammaren afslog utskottets hemställan.
Yid den gemensamma voteringen segrade emellertid, med några få
rösters öfvervigt, deras mening, som ville bevilja anslaget.
Den tolkning, som Kong], Maj:t gifvit åt 1877 års skrifvelse, torde,
såsom ock särskildt i Andra Kammaren betonades, väl icke, strängt formelt
sedt, stå i strid med de något sväfvande ordalagen i samma skrifvelse, men
det torde få antagas, att, om denna tolkning af skrifvelsen kunnat af Riksdagen
förutses, skrifvelsen icke så affattats som skett. Det har emellertid
icke stannat endast vid upplåtande af fri bostad i stor skala åt trafikstyrelsens
ofvannämnda ledamöter, utan ännu en förmån, nemligen fri vedbrand,
har tillagts dem enligt ofvan omförmälda kongl. skrifvelse, af hvilken
utskottet vid detta utlåtande fogar en afskrift. (Se bil. I).
Till följd af Kongl. Maj:ts ifrågavarande beslut har inträffat, att
trafikstyrelsens chef och ledamöter, om värdet af de dem nu tillagda naturaförmånerna
beräknas, i sjelfva verket erhålla väsentligt större aflöningsförmåner
än andre med dem till embetsställning och löneinkomster jemförlige embetsoch
tjensteman. De kontanta aflöningsbelopp, som utgå till trafikstyrelsens
ledamöter, utgöra nemligen 10,000 kronor till generaldirektören och, inberäknadt
ålderstillägg, 7,000 kronor till en hvar af de fyra öfverdirektörerne,
af hvilka tre åtnjuta boställsvåning och vedbrand.
Det nu anmärkta förhållandet torde innefatta en oegentlighet, hvilken
faller så mycket mer i ögonen, som, enligt hvad 1886 års revisorer antydt
och utskottet vidare inhemtat, de tjenstelokaler, som erhållits i den nya
annexbyggnaden till centralstationen, redan nu, fastän knappt två år förflutit
efter byggnadens fullbordan, visat sig för nu befintliga behof otillräckliga,
så att rum till ytterligare nya tjenstelokaler måst förhyras. Härtill
kommer, att, enligt hvad utskottet ock inhemtat, inom kort sannolikt skall
uppstå behof att hyra än flera lägenheter till dylika lokaler.
Med hänsyn härtill anser utskottet skäl finnas att taga i öfvervägande,
huruvida icke eu förändring i nuvarande förhållanden må böra vidtagas, väl
56
Statsutskottets Utlåtande N:o 18.
icke genom fullständig indragning af boställsvåningarna, hvilka såsom inredda
för detta ändamål, sannolikt icke fullt lämpa sig till tjenstelokaler, åtminstone
icke utan mer eller mindre kostsamma förändringar, utan derigenom att
ungefärliga värdet af de åt tralikstyrelsens ledamöter medgifna naturaförmånerna
afdrages å de kontanta aflöningsbeloppen. För närvarande lärer
icke böra ifrågasättas att vidtaga någon förändring i de förmåner, som tillerkänts
trafikstyrelsens nuvarande chef och ledamöter, men då, vare sig förr
eller senare, ombyte af tjensteinnehafvare inträffar, synas förändrade bestämmelser
lämpligen kunna träda i tillämpning.
Då emellertid för genomförandet af den nu åsyftade förändringen erfordras
utredning om det belopp, som skäligen bör å de kontanta atlöningarna
afdragas i ersättning för ifrågavarande naturaförmåner, samt sådan utredningbäst
kan genom Kongl. Maj:ts försorg åstadkommas, så lärer frågan i denna
del böra underställas Kongl. Maj:ts pröfning, innan den varder föremål för
Riksdagens afgörande.
Under åberopande af hvad sålunda anförts, hemställer utskottet,
att Riksdagen må dels anvisa för år 1888 följande anslag
för statens jernvägstrafik:
a) till utförande af nya byggnader och anläggningar
vid statens jernvägstrafik på extra stat under sjette hufvudtiteln
350,000 kronor;
b) till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens
trafikerade jernvägar på extra stat utom hufvudtitlarne
500,000 kronor af för ändamålet redan beviljade l,500,0u0
kronor; och
c) till anskaffande af rörlig materiel uteslutande för
de norrländska statsbanelinierna 250,000 kronor;
dels ock besluta;
d) att hos Kongl. Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes
taga i öfvervägande, om och i hvad mån blifvande ny
chef och nye ledamöter i styrelsen för statens jernvägstrafik
böra bibehållas vid de åt nuvarande ledamöter i
samma styrelse medgifna förmåner af fri bostad och vedbrand
samt derefter afgifva förslag till Riksdagen om de
belopp, med hvilka, derest nämnda förmåner bibehållas, de
kontanta aflöningarne böra minskas.
Statsutskottets Utlåtande No 18.
57
Om sättet för anskaffande af det i mom. c. omförmälda belopp kommer
utskottet framdeles att afgifva förslag.
Stockholm den 28 februari 1887.
På statsutskottets vägnar:
GUSTAF SPARRE.
Reservationer:
vid punkten 6:o (angående ifrågasatt resekostnadsersättning åt landshöfdingarne):
af
herrar friherre F. von Essen och IL P. P. Tamm, livilka ansett,
att Iandshöfdingarne i de norra länen och de i förevarande hänseende med
dem likstälda Kopparbergs och Vermlands län borde, för sådana resor inom
länet, livilka de företaga till sammanträden, till hvilka menighet blifvit
medelst kungörelse af landshöfdingen kallad, erhålla rese- och traktamentsersättning
enligt gällande resereglemente, dock med högst 500 kronor för år
i hvart och ett af dessa län; samt
af herr friherre B. A. Leijonhufvud.
vid punkten ll:o (angående anslag för den lägre landtbruksundervisningen):
af
herr G. B. F. von Baumgarten.
vid punkten 12:o (angående ifrågasatt upprättande af en ny länsveterinärtjenst):
af
herr Sven Nilsson.
vid punkten 21:o (angående anslag till aflönings- och pensionsstatistiken):
af herr C. E. Casparsson, i fråga om motiveringen; samt
af herr Sven Nilsson, likaledes i fråga om motiveringen.
Bill. till Biksd. Prof. 1887. 4 Sami. 1 Afd. 13 Höft.
8
58
Statsutskottets Utlåtande N:o 18.
vid punkten 38:o (angående anslag till statens jern vägs träd k),
vid mom. a), betagande anslaget till utförande af nya byggnader och
anläggningar vid statens jern vägstrafik;
af herrar friherre F. von Essen, E. Sederholm och C. E. Gaspar sson;
af herr N. Petersson, som yttrat: »Enär jag anser, att Riksdagens
beslut i fråga om de i mom. d. omförmälda förmånerna af fri bostad och
vedbrand lämpligen kan meddelas under formen af vilkor för anvisandet af
det anslag, utskottet ansett sig böra tillstyrka Riksdagen att för år 1888
bevilja till nya byggnader och anläggningar vid statens jernvägstrafik, så
får jag anmäla reservation mot utskottets förslag till »kläm» under yrkande,
att Riksdagen i stället må bifalla följande af mig inom utskottet förordade
förslag:
att Riksdagen må anvisa för år 1888 följande anslag
till statens jernvägstrafik:
a) till utförande af nya byggnader och anläggningar
vid statens jernvägstrafik på extra stat under sjette hufvudtiteln
350,000 kronor; dock under vilkor, att vid
skeende afgång af nuvarande innehafvare af generaldirektörs-
och öfverdirektörsbefattningarna i styrelsen för statens
jernvägstrafik nye innehafvare af dessa befattningar, som
efter 1887 års början tillsättas, skola vidkännas afdrag
å den kontanta aflöningen för värdet af de naturaförmåner,
som enligt kongl. brefvet den 23 december 1880
bestämts, blifvande ny generaldirektör med 1,200 kronor
för boställsvåningen och 400 kronor för veden, samt öfverdirektör
er med belopp, som framdeles varda af Riksdagen
bestämda;
b) till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens
trafikerade jernvägar på extra stat utom hufvudtitlarne
500,000 kronor af för ändamålet redan beviljade 1,500,000
kronor;
c) till anskaffande af rörlig materiel uteslutande för de
norrländska statsbanelinierna 250,000 kronor.
Derest detta mitt förslag vinner bifall, torde, i fråga om mom. d.
i utskottets hemställan, Riksdagen förklara hvad utskottet i nämnda mom.
föreslagit vara besvaradt genom Riksdagens beslut vid mom. a i min reservation.
»
Statsutskottets Utlåtande N:o 18.
59
vid mom. d), beträffande en skrifvelses aflåtande till Kongl. Maj:t i
fråga om de åt vissa embets- och tjensteman vid statens jernvägstraflk upplåtna
bostadslägenheter in. in.:
af herrar grefve G. Sparre, N. Fosser, grefve TF. G. Hamilton, O. TF.
0 delberg, grefve E. C. A. Piper, friherre F. von Essen, friherre B. von
Krcemer, E. Sederliolm, II. P. P. Tamm, friherre B. A. Leijonhufvud, A.
F. O. Gederberg och F. A. Boström: samt
af herr N. Petersson, på sätt af hans ofvan intagna yttrande framgår.
Herr C. E. Casparsson har begärt få antecknadt, att han ej deltagit
1 behandling inom utskottet af de ärenden, som omförmälas i punkten 5:o,
angående öfverståthållareembetet, och punkten 38:o mom. d), angående de åt
vissa embets- och tjensteman vid statens jernvägstraflk upplåtna bostadslägenheter
m. in.
60
Statsutskottets Utlåtande N:o 18.
Bil.
Tabell öfver ordinarie anslagen under
1887 års |
riksstat anslår |
|||||||
Anvisning i kontant. |
Indelning och Friheter. |
dermed jem-lvisning, Ersättningar. |
Summa, |
|||||
Kronor. |
ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
ö. |
Kronor. |
Ö. |
Civil- |
6,500 36,000 |
— |
— |
— |
— |
6,500 36,000 |
— |
Statsministern, lönefyllnad, förslagsanslag, högst ... |
|
17.000 86.000 |
— |
- |
— |
17.000 86.000 |
— |
Departementschefen.................................................. Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli... |
||
59,900 |
59,900 |
Statistiska tabellkommissionen. Rubriken å anslage Aflöningsmedel för statistiska centralbyrån ........ Reservationsanslag: Till bibliotekets underhållande.......................... » arfvoden åt tillfälliga biträden samt till vi » officiella statistiska trycket......................... » en statistisk tidskrift.................................. » utarbetande af en allönings- och pensions |
||||||
108,800 6,000 |
— |
— |
— |
— |
108,800 |
— |
Landtmäteristaten .................................................. |
|
— |
--- |
— |
— |
— |
6,000 |
— |
Rikets ekonomiska kartverk, reservationsanslag ..... |
|
87,422 |
— |
— |
— |
87,422 |
— |
Ofverståthållareembetet ............................................. |
||
2,637,309 |
2,637,309 |
Landsstaterna i länen (deraf 90,000 kronor reserva |
||||||
3,121,631 |
I |
— |
— |
3,121,631 |
1- |
*) Rörande det under kommerskollegium stående anslaget till bergsstaten kommer utskottet att framdeles afgifv
Statsutskottets Utlåtande N:o 18.
61
Litt. A.
riksstafens Sjette klifva dtitel.
Förslag till blifvande riksstat: |
||||||||
Anvisning i |
Indelning och dermed jem-förlig anvisning, |
Summa. |
||||||
kontant. |
Friheter. |
Ersättningar. |
||||||
departementet. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
ö. |
Kronor. |
ö. |
Kronor. |
Ö. |
....... ..................................................................................... ändras till: |
6,500 36.000 17.000 86.000 |
— |
— |
— |
— |
— |
6,500 36.000 17.000 86.000 |
— |
................................................................. 28,400: — |
||||||||
........................................... 1,500: — kariatsersättningar .............. 12,200: — ................................................ 15.800: - ............................................... lJOOO: - statistik ................... 1,000: — 31,500: — |
59,900 |
59,900 |
||||||
..................................................................................... |
108,800 6,000 87,422 |
— |
— |
— |
— |
108,800 6,000 87,422 |
— |
|
tionsanslag). Nuvarande belopp ......... 2,637,309: — statsboställens utkastning är i stat be-................................................................ 3,740: — |
2,641,049 |
2,641,049 |
||||||
Transport |
3,125,371 — |
1 |
— |
| 3,125,371 |
— |
utlåtande.
62
Statsutskottets Utlåtande N:o 18.
1887 års riksstat anslår:
Anvisning i
Indelning och dermed jemförlig
anvisning,
på förslag.
kontant.
Friheter.
Ersättningar.
Summa.
T:pt
S:gr
S:gr
T:pt
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
3,121,631 |
_ |
_ |
_ |
_ |
3,121,631 |
_ |
|
126,400 |
126,400 |
||||||
239,000 |
239,000 |
||||||
O CO CO CD |
— |
6,635 |
— |
6,060 |
— |
19,575 |
— |
250,000 |
_ |
_ |
_ |
250,000 |
_ |
||
152 |
25 |
208 |
385 |
||||
3,744,063 |
— |
6,660 |
— |
6,268 |
— |
3,756,991 |
— |
12,000 |
12,000 |
||||||
175,400 |
— |
— |
— |
175,400 |
— |
||
47,500 |
_ |
_ |
___ |
_ |
''47,500 |
||
45,450 |
— |
— |
— |
45,450 |
— |
||
48,500 |
— |
— |
— |
— |
— |
48,500 |
— |
50,500 |
50,500 |
— |
|||||
11,500 |
11,500 |
||||||
8,700 |
— |
— |
— |
8,700 |
_ |
||
17,600 |
— |
— |
— |
— |
17,600 |
— |
|
417,150 — |
- |— |
—— |
—| 417,150 |
— |
|||
4,161,213 |
— |
6,660 |
— |
6,268 |
— |
4,174,141 |
— |
Väg- och vattenbyggnadsstaten, (deraf tvenne särför
allmänna arbeten och till vägundersökningar,
.. belopp....................................................................
Okas å anslaget till »vikariatsersättning, arfvoden
skrifbiträde» med ..............................................
Ålderstillägg, förslagsanslag ....................................
Gästgifvares friheter:
Penningeanslaget höjes med 292 kronor och an
Bidrag
till skjutsentreprenader, förslagsanslag .......
Färjor och färjekarlar:
Penningeanslaget liöjes med 202 kronor, hvaremot
uteslutes.................................................................
Jordbruket, handeln
Beservations
Vägar
och kommunikationer..................................
Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannaTillJcommer:
till understödjande af landtmanna
Landtbruksingeniörer
och deras biträden................
Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmanna
Länsveterinärer
.........................................................
Befrämjande < i allmänhet af slöjderna. Nuvarande
Tillkommer: förhöjning i anslaget till reseunder
arbetare
......................................
förhöjning i anslaget till befrämjande
Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart ......
Befrämjande i allmänhet af bergsbruket .................
Fiskerinäringens understöd........................................
Statsutskottets Utlåtande N:o 18.
63
Förslag till blifvande riksstat:
Anvisning i
Indelning och dermed jemförlig
anvisning,
på förslag.
kontant. |
||||||||
Friheter. |
Ersättningar. |
|||||||
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
|
Transport |
3,125,371 |
_ |
___ |
_ |
__ |
_ |
3,125,371 |
_ |
skilda reservationsanslag, till expenser |
||||||||
hvardera å 30,000 kronor.) Nuvarande |
||||||||
.......................................................... 126,400: — |
||||||||
åt extra ordinarie tjensteman, rit- och |
||||||||
................................................................. 2,800: — |
129,200 |
— |
— |
— |
129,200 |
— |
||
239,000 |
— |
— |
— |
239,000 |
— |
|||
slaget »ersättningar» minskas med samma belopp .. |
7,172 |
— |
6,635 |
— |
5,768 |
— |
19,575 |
_ |
250,000 |
— |
— |
— |
250,000 |
— |
|||
det under »ersättningar» upptagna belopp, 208 kronor, |
||||||||
354 |
_ |
25 |
— |
— |
379 |
— |
||
S:gr |
3,751,097 |
— |
6,660 |
—- |
5,768 |
— |
3,763,525 |
— |
och näringarne. |
i |
. |
||||||
anslag. |
||||||||
12,000 |
— |
— |
— |
— |
12,000 |
_ |
||
näringar. Nuvarande belopp .................. 175,400: — |
||||||||
skolor, förslagsanslag............................... 15,000: — |
190,400 |
190,400 |
||||||
1 |
47^500 |
— |
— |
— |
47^500 |
— |
||
bäringar.......................................................................... |
45,450 |
— |
— |
— |
45,450 |
— |
||
............................................................... |
48,500 |
— |
— |
— |
— |
48,500 |
— |
|
belopp....................................................... 50,500: — |
||||||||
stöd åt fabriks- och handtverks- |
||||||||
....................... 8,000: - |
||||||||
af husslöjden ........................... 5,000: — 13,000: — |
63,500 |
_ |
_ |
_ |
_ |
63,500 |
_ |
|
1 |
11,500 |
— |
-- |
— |
11,500 |
— |
||
8,700 |
— |
— |
— |
— |
8,700 |
— |
||
17,600 |
— |
— |
—- |
17,600 |
— |
|||
S:gr |
445,150 |
— |
— |
445,150 |
— |
|||
Transport |
4,196,247 |
— |
6,660 |
— |
5,768 |
— |
4,208,675|— |
Summa.
64
Statsutskottets Utlåtande N:o iS.
1887 års |
riksstat anslår |
||||||
Indelning och dermed jern- |
|||||||
förlig |
anvisning, |
||||||
Anvisning |
i |
på förslag. |
|||||
Summa. |
|||||||
kontant. |
|||||||
Friheter. |
Ersättningar. |
||||||
Kronor. |
ö. |
Kronor. |
ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
4,161,213 |
— |
6,660 |
— |
6,268 |
— |
4,174,141 |
— |
63,000 |
63,000 |
||||||
50,000 |
— |
— |
— |
50,000 |
— |
||
— |
— |
— |
6,320 |
— |
6,320 |
— |
|
4,500 |
— |
.— |
4,500 |
— |
|||
2,700 |
— |
1,560 |
— |
6,000 |
— |
10,260 |
- |
93,550 |
_ |
1,070 |
_ |
_ |
94,620 |
_ |
|
30,000 |
— |
— |
— |
30,000 |
— |
||
15,850 |
— |
— |
— |
15,850 |
— |
||
26,500 |
— |
— |
— |
26,500 |
— |
||
43,000 |
— |
— |
— |
— |
43,000 |
— |
|
118,663 |
— |
— |
—■ |
—— |
—• |
118,663 |
— |
12,000 |
— |
— |
— |
12,000 |
— |
||
459,763 |
— |
2,630 |
— |
12,320 |
— |
474,713 |
— |
4,620,976 |
9,290 |
— |
18,588 |
- |
4,648,854 — |
Diverse
Skiften och afvittringar, reservationsanslag..............
Utflyttningshjelp efter skiften, förslagsanslag............
Sala bergslag *)......................................................
Odlingshjelp för krononybyggare, förslagsanslag.....
Jordförluster genom kanal- och väganläggningar,
Anslaget »ersättningar» minskas med 788 kronor
Hästafvelns förbättrande, reservationsanslag (deraf
Till förekommande och hämmande af smittosammä
Kärantänsinrättningen på Känsö, förslagsanslag,
Aflösning af Scheldetulleu, förslagsanslag ...............
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ......
Skrifmaterialier och expenser, ved m. in., förslagsMinskas
för jemnande af hufvudtitelns slutsumma
Extra utgifter, reservationsanslag ..............................
’) Rörande detta anslag kommer utskottet att framdeles afgifva utlåtande.
Statsutskottets Utlåtande N:o 18.
65
Förslag till blifvande riksstat: |
||||||||
Indelning och dermed jern- |
||||||||
förlig anvisning, |
||||||||
Anvisning |
på, förslag. |
|||||||
Summa. |
||||||||
kontant. |
||||||||
Friheter. |
Ersättningar. |
|||||||
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
|
Transport |
4,196,247 |
— |
6,660 |
— |
5,768 |
— |
4,208,675 |
— |
anslag. |
||||||||
63,000 |
_ |
_ |
_ |
63,000 |
_ |
|||
50,000 |
— |
— |
— |
— |
50,000 |
— |
||
— |
— |
— |
6,320 |
— |
6,320 |
— |
||
4,500 |
— |
— |
— |
— |
4,500 |
— |
||
örslagsanslag: |
||||||||
2,700 |
— |
1,560 |
— |
5,212 |
— |
9,472 |
— |
|
ärskildt 35,000 kronor till prisbelöningar för hästar) |
93,550 |
— |
1,070 |
— |
— |
— |
94,620 |
— |
sjukdomar bland husdjuren, förslagsanslag ............... |
30,000 |
— |
— |
— |
30,000 |
— |
||
ögst................................................................................ |
15,850 |
— |
— |
— |
15,850 |
— |
||
26,500 |
— |
— |
-- |
— |
26,500 |
— |
||
43,000 |
— |
— |
— |
43,000 |
— |
|||
slag. Nuvarande belopp ................... 118,663: — |
||||||||
ed .......................................................... 269: — |
118,394 |
— |
— |
— |
118,394 |
— |
||
12,000 |
— |
-- |
— |
— |
12,000 |
— |
||
S:gr |
459,494 |
— |
2,630 |
— |
11,532 — |
473,656 |
— |
|
Summa |
4,655,741 |
_ |
9,290 |
17,300 |
4,682,331 |
Bill. till liiksd. Prot. 1887. 4 Sami. 1 Afd. 13 Käft.
9
6fi
Statsutskottets Utlåtande N:o 18.
Bil. Litt. B.
Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens
Sjette hufvudtitel.
Civildepartementet. Civildepartementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli: |
Kronor. |
ö. |
Till handhafvande af kontroll å försäkringsanstalterna....................... Tillfällig löneförbättring: |
4,500 |
|
För kommerskollegium .......................................................................... Statistiska centralbyrån: |
7,640 |
|
För ett skyndsammare bearbetande af aflönings- och pensionsstatistiken Rikets ekonomiska kartverk: För de ekonomiskt-geografiska kartarbetena i Norrbottens län 31,000: —■ |
5,000 |
|
» de ekonomiska kartarbetena i öfriga delar af riket ...... 45.000: — Öfver ståthållareembetet: |
76,000 |
|
Till fortsatt utgifvande af »Polisunderrättelser».................................. Landsstaterna i länen: För upprätthållande af en häradsskrifvaretjenst inom Jemt- lands län................................................................. 2,500: — |
15,000 |
|
Till aflöning m. m. åt särskild polisstyrka på landet ........ 50,000; — |
52,500 |
— |
Transport |
160,640 |
— |
Statsutskottets Utlåtande N:o 18.
67
Kronor. |
ö. |
|
Transport Väg- och vattenbyggnadsstaten: |
160,640 |
— |
För anordnande af tillsynen öfver statens jern vägs byggnader 20,000: — |
23,000 |
|
Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar: |
||
För anordnande af högre undervisning i mejerihushållning vid Ultima |
10,000 |
— |
Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar: |
'' |
|
Bidrag till bestridande af kostnaderna för allmänna landt- bruksmöten.......................................................... 5,000: — Till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten för hus-djur, redskap, maskiner m. m.................................. 10,000: — Bidrag till underhåll af sju kemiska stationer för jordbrukets och näringarnes behof.............................................. 26,000: — Till understöd åt frökontrollanstalter...................................... 10,000: — För de geologiska undersökningarne................... 87,500: — |
138,500 |
: |
Befrämjande i allmänhet af slöjderna: |
||
Till anställande af en andre undervisare i husslöjd och en elev ..................................................... ....................... 3,500: — Bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås och till aflönande af en andre lärare vid samma skola....... 4,800: — |
8,300 |
|
Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart: |
||
Till främjande af svenska produkters afsättning i utlandet .................. |
20,000 |
— |
Befrämjande i allmänhet af bergsbruket: |
||
Till bergsskolorna i Filipstad och Falun ............................................. |
14,000 |
— |
Fiskerinäringens understöd: |
||
Till telefonledningar med stationer i Bohuslänska skärgården för |
21,900 |
_ |
Transport |
396,340 |
— |
68
Statsutskottets Utlåtande N:o 18.
Kronor. |
ö. |
|
Transport Skiften och afvittringar: |
396,340 |
— |
Till fullföljande af storskiftes- och afvittringsarbetena....................... |
123,000 |
— |
Statskontoret: |
||
Ersättning för af statskontoret förskottsvis bestridda utgifter ............... |
1,649 |
— |
Diverse anslag: |
||
Till utförande af nya byggnader och anläggningar vid statens jern-vägstrafik...................................................................................... |
350,000 |
— |
Anslag af Kongl. Maj:t föreslaget att utgå från riksgäldskontor et: |
||
Till anskaffande af rörlig materiel uteslutande för de norrländska |
250,000 |
_ |
Summa |
1,120,989 |
— |
Bil. Litt. C,
Tabell öfver extra ordinarie anslag utom hufvudtitlarne.
Kronor. |
ö. |
|
Till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade |
||
jernvägar ......................................................................................... |
500,000 |
— |
Statsutskottets Utlåtande N:o 18.
69
Afskrift. Bil. I.
Kong! Maj:ts utslag uppå de besvär, handlanden C. Gr. Kjerman
i underdånighet anfört deröfver, att,
sedan öfverståthållareembetet vid den 7 Januari 1886 verkstähl
fördelning af köpeskillingen för den å exekutiv auktion den
25 november 1885 försålda fasta egendomen n:o 4, efter 1810 års
nummer-ordning i qvartett Ingemar å norrmalm i Stockholm å
köpeskillingen etthundratrettio tusen kronor beräknat auktionsprovision
enligt 25 § i reglementet för auktionsverket i Stockholm
den 13 april 1858 med åttahundrasjuttiofem kronor,
samt klaganden hos Kongl. Maj ds och Rikets Svea hofrätt
anfört besvär och yrkat, att, som berörda provision bort beräknas i
enlighet med föreskriften i förordningen den 30 november 1855
till allenast sjuhundratretton kronor 75 öre; klaganden, som hade
i fastigheten intecknad fordran, som der ej kunnat af köpeskillingen
till fullo gäldas, måtte förklaras berättigad att i afbetalning å sin
nämnda fordran bekomma skilnaden emellan berörda båda belopp
etthundra sextioen kronor 25 öre,
så har höfrötten i utslag den 19 april 1886, med stöd af
93 och 95 §§ utsökningslagen samt 1 § i förordningen angående
ersättning till förrättningsmän för utmätning i enskilda mål samt
till stämningsmän, med mera den 12 juli 1878, funnit ej skäl att
göra ändring i köpeskillingsliqviden så vidt den blifvit öfverklagad;
Deruti klaganden i underdånighet sökt ändring; hvaröfver
öfverståthållareembetet afgifvit underdånig förklaring; med Kongl.
Maj:ts Högsta Domstol beslutet; gifvet Stockholms slott den 1
november 1886.
Kongl. Maj:t har i nåder låtit sig föredragas ofvanberörde underdåniga
besvär; och finner skäl icke vara anfördt som kan verka ändring i hofrättens
öfverklagade utslag. Det vederbörande till underdånig efterrättelse
länder.
Under Hans Kongl. Maj:t Sekret.
(Sigill.)
Karl Lindbäck.
Vidimeras:
ex officio
Axel Åkerman.
70
Statsutskottets Utlåtande N:o 18.
Afskrift af afskrift. Bil. II.
Kongl. Maj:ts och Rikets Svea hofrätts utslag på de besvär,
handlanden C. Gr. Kjerman anfört deröfver att öfverståthållareembetet
vid den 8 juni 1886 verkstad fördelning af köpeskillingen
för den å exekutiv auktion den 27 april samma år försålda fasta
egendomen n:o 29 efter 1810 års nummerordning i qvarteret Mullvaden
andra inom Maria församling här i staden skall utan laga
rätt å köpeskillingen etthundratusen kronor beräknat och innehållit
auktionsprovision med åttahundra kronor; i anseende hvartill Kj erman
yrkat, att öfverståthållareembetet måtte förpligtas att till
Kjerman, som innehade i fastigheten intecknad fordran, för hvilken
betalning endast till en del erhållits, återbära hela det innehållna
beloppet, eller, om detta yrkande icke vunne afseende, att, då öfverståthållareembetet
i allt fall icke egt att upptaga provision för
ifrågavarande exekutiva försäljning efter högre beräkningsgrund än
Kongl. förordningen den 30 november 1855 stadgade, eller en half
procent af köpeskillingen, Kjerman måtte förklaras berättigad att
utbekomma derutöfver i provision beräknade trehundra kronor; i
anledning af hvilka besvär öfverståthållareembetet afgifvit utlåtande,
hvarefter Kjerman inkommit med påminnelser; gifvet i Stockholm
den 31 december 1886.
Kongl. hofrätten bär tagit målet i öfvervägande och finner med stöd
af 25 § i Kongl. Maj:ts förnyade reglemente för auktionsverket i Stockholm
den 13 april 1858 samt 1 § i Kongl. förordningen angående ersättning
till förrättningsmän för utmätning i enskilda mål samt till stämningsmän med
mera den 12 juli 1878, ej skäl att göra ändring i öfverklagade köpeskillingsliqviden.
Rätt afskrifvet; betygar Stockholm och Kongl. Svea hofrätts arkivariekontor
den 7 februari 1887.
Ex officio
Carl Joll. Sjölander.
Amanuens.
vidimeras: Axel Åkerman.
Statsutskottets Utlåtande N:o 18.
71
Afskrift.
Bil. 111.
CARL etc. Vår ynnest etc. Uti underdånig skrifvelse den 31 mars
1868 hafven I, under förmälan, att antalet så väl af de, enligt 13 § i nådiga
reglementet för auktionsverket i Stockholm den 13 april 1858, till eder
handläggning hörande ärenden angående upprättande af köpeskillingsliqvider
för utmätningsvis försålda fastigheter i hufvudstaden, som äfven af de fall,
der fastigheter, som blifvit, till konkurs afladda, skolat, på grund af stadgandet
i 51 § konkurslagen, i exekutiv ordning försäljas, under de sednare
åren betydligt tillväxt, samt att i följd deraf och då inom rättsskipningen
den åsigt börjat allt mera göra sig gällande, att köpeskillingsliqviderne äfven
i sistnämnda fall, dermed I hittills icke tagit befattning, borde af exekutor
upprättas, anledning vore att befara en sådan tillökning af göromålen i edert
kansli, att de ej längre kunde med nu tillgängliga arbetskrafter uppehållas,
fästat Vår nådiga uppmärksamhet derpå, huruvida ej edert kansli lämpligen
kunde befrias från åliggandet att i första hand taga befattning med upprättandet
af köpeskillingsliqviderne för så väl det ena som det andra slaget af
exekutivt försålda fastigheter och denna förrättning i stället pålägges stadens
auktionsverk, i hvilket hänsende I vidare andragit, att, dä nämnda auktionsverk,
som icke lyder under eder, utan står under stadens drätselnämnds
styrelse, vore, enligt åberopade nådiga reglemente, uteslutande berättigadt
att inom hufvudstaden besörja försäljning genom offentligt utrop af
allt slags enskild egendom, äfven den utmätta, och för all sådan försäljning
uppbure provision med viss procent af köpeskillingen, hvilken provision tillfölle
ensamt auktionsverket eller Stockholms stad, det syntes icke vara obilligt
att staden för det betydliga arfvode den sålunda af ifrågavarande fastighets
försäljningar tillgodonjöte, också droge försorg om allt hvad till försäljningen
hörde, således äfven köpeskillingsliqvidernes upprättande, samt att detta torde
lättast kunna verkställas af den auktionskommissarie, som förrättat auktionen
och redan dervid erhållit kännedom om inteckningshafvarne och deras fordringshandlingar,
hvarefter de upprättade liqviderne kunde få hos edert kansli öfverklagas,
likasom hittills klagan fått der föras öfver auktionsförrättningen i öfrig!,
ehuru sådant ej funnes i reglementet särskildt föreskrifvet; och hafven I på
grund häraf i underdånighet anhållit om sådan förändring i 13 § af förutnämnda
nådiga reglemente, att edert kansli befriades från åliggandet att,
annorlunda än i följd af anförda besvär, taga befattning med upprättande af
köpeskillingsliqviderne för exekutivt försålda fastigheter i hufvudstaden, så
väl de i mät dömda som de till konkurs afträdda; hvarjemte I, för den
händelse, att Ti ej funne skäl härtill lemna bifall, i underdånighet hemstält,
72
Statsutskottets Utlåtande N:o 18.
huruvida icke i stället kunde föreskrifvas, att någon viss andel, af eder
föreslagen till en fjerdedel, af auktionsprovisionen för ifrågavarande fastigheter
skulle tilldelas edert kansli eller den tjensteman, som derstädes verkstälde
liqviden, hvarigenom I blefven i tillfälle att, i den mån förut tillgängliga
arbetskrafter ej försloge, utan statsverkets betungande med särskild
aflöning anskaffa det biträde, som kunde erfordras för dessa måls handläggning.
Sedan Yårt justitiekanslersembete häröfver afgifvit infordradt underdånigt
utlåtande, och dervid förklarat, att, ehuru önskligt vore, att den
svårighet kunde afhjelpas, som, efter hvad anmäldt blifvit, för närvarande
förefunnes att utan menligt hinder för de eder tillhörande öfriga göromålens
jemna gång medhinna de ofta vidlyftiga köpeskillingsliqviderne, justitiekanslersembetet
dock för sin del hyste betänklighet att förorda den af eder i
detta hänseende föreslagna utväg, att anförtro upprättandet af dessa liqvider
åt vederbörande auktionskommissarie, enär, om äfven ifrågavarande ärenden
ofta vore sådana, att deras behandling ej toge någon juridisk skicklighet i
anspråk, stundom ganska invecklade fall kunde förekomma, der för bedömandet
af borgenärernes stridiga påståenden fordrades ej ringa insigter i
gällande lag oeh juridisk erfarenhet, hvarföre det, till vinnande af behöflig
garanti för att dessa liqvider skola blifva med tillräcklig sakkännedom upprättade,
vore nödigt, att den person, åt hvilken detta göromål uppdrages,
ådagalagt sig ega de kunskaper och den skicklighet, som dertill erfordras,
men sådan garanti skulle komma att saknas, om liqvidernes upprättande an
förtroddes åt någon bland auktionskommissarierne, då för erhållande af dessa
tjenster några aflagda kunskapsprof eller särskilda qvalifikationer icke finnas
föreskrifna; så hafven I, till följd af Vår genom nådig remiss den 8 juli
sistlidna år eder gifna befallning att infordra och till Oss insända vederbörande
stadsmyndighets underdåniga utlåtande i anledning af eder alternativt
gjorda hemställan om föreskrift, att viss del af auktionsprovisionen
för exekutivt försåld fastighet borde tilldelas edert kansli, uti underdånig
skrifvelse af den 20 februari innevarande år, jemte vidare yttrande för egen
del, öfverlemnat Stockholms stadsfullmägtiges i omförmälda hänseende afgifna
utlåtande, .hvaruti stadsfullmägtige, under erinran hurusom I ända till
är 1851 verkstält alla liqvider af köpeskillingen för så väl exekutivt som
för konkursmassors räkning å auktion försålda fastigheter, och att, ehuru I
sedermera förklarat eder icke vilja taga befattning med sistnämnde köpeskillingsliqvider,
skyldigheten för eder att dem förrätta dock torde hafva
qvarstått, hvilken åsigt äfven i flera särskilda mål blifvit af Svea hofrätt
uttalad, i underdånighet anfört, att, då alltså edert kansli genom att återtaga
befattningen med dylika köpeskillingsliqvider icke skulle blifva betungadt med
Statsutskottets Utlåtande N:o 18.
73
något nytt bestyr samt det icke tillkomme staden att bidraga till bemälda
kanslis aflönade, fullmägtige ansåge hvarken den omständighet, att kansliet
under en följd af år icke förrättat köpeskillingsliqvider för under konkurs
försåld fastighet, eller det uppgifna förhållandet, att dess göromål i afseende
på liqviderne för utmätt fastighet under sednare åren tillväxt, böra föranleda
dertill, att staden skulle för befordrande af ärendenas behöriga gång inom
edert kansli afstå någon del af den inkomst, som blifvit staden tillförsäkrad
och som den af ålder åtnjutit.
I afseende härå har åter justitiekanslersembetet, uti afgifvet ytterligare
underdånigt utlåtande, hufvudsakligen anmärkt, att embetet ansåge sig lika
med eder kunna antaga, att, när staden tillförsäkrades och sedan bibehållits
vid rättigheten att inom dess område ensamt genom sitt auktionsverk förrätta
auktioner å allt slags enskild egendom, äfven den i mät tagne, med
den staden på samma gång förlänade rätt att för nämnde försäljningar uppbära
provision i väsentlig mån afsetts att sålunda bereda medel för bestridande
af de utgifter, som med försäljningarnes verkställande och hvad dertill
hörde vore förenade, och att den omständighet att, ehuru skyldigheten att
upprätta liqvider öfver influtna köpeskillingar ej ålegat staden, hela den bestämda
auktionsprovisionen fått af staden uppbäras, haft sin grund deri, att
nämnda göromål i äldre tider dels så sällan förekommit och dels varit af så
litet besvärlig beskaffenhet, att särskild godtgörelse för desamma ej ifrågasats.
Då i alla fäll auktionsprovisionen åtminstone för närvarande måste,
efter justitiekanslersembetets åsigt, innefatta godtgörelse för så väl försäljningens
verkställande som för köpeskillingsliqvidens uppgörande, helst sådant
vore förhållandet i öfriga delar af riket, samt ostridigt vore, att köpeskillingsliqviderne
på senare tider både till sitt antal förökats, och i följd af
deras mera invecklade beskaffenhet försvårats, ansåge justitiekanslersembetet
skäl ingalunda saknas för bifall till edert anspråk att komma i åtnjutande
af någon del af meranämnde provisioner, och detta så mycket heldre, som
de af eder meddelade uppgifter rörande de belopp, hvartill provisionen på
senare tider uppgått, gåfve vid handen, att staden, äfven om den ålades att,
såsom I föreslagit, afstå en fjerdedel af provisionen för exekutivt försålda
fastigheter derstädes, dock skulle kunna med öfriga för auktionsverket inflytande
medel ej allenast upprätthålla nämnda verk, utan ock fortfarande
påräkna ej obetydlig behållning. En väsentlig betänklighet mot bifall till
edert förslag ansåge väl justitiekanslersembetet kunna förefinnas, derest den
staden tillkommande rätt att uppbära auktionsprovisioner skulle finnas staden
förlänad under sådana vilkor och förhållanden, att ändring deri till förminskande
af stadens inkomster ej lagligen kunde ega rum utan samtycke
af stadens målsmän; men då stadsfullmäktige, på hvilka det ankommit att
Bill. till Rilcsd. Prof. 1887. å Sami. 1 Afd. 13 Raft. 10
74
Statsutskottets Utlåtande N:o 18.
härutinnan bevaka stadens rätt, sjelfva icke kunnat visa något sådant, och
de ändringar, hvilka, efter hvad fullmägtige uppgifvit, egt ruin i bestämmelserne
om provisionens belopp, hvarom äfven till någon del vunnes upplysning
vid jemförelse mellan nu gällande auktionsreglemente och det äldre af år
1830, syntes utvisa, att Kong!. Maj:t vid åtskilliga föregående tillfällen ej
funnit sig förhindrad af någon staden tillkommande ovilkorlig rättighet, att
i detta afseende förordna efter hvad som pröfvats lämpligt, funne justitiekanslersembefet
ej heller i detta hänseende något hinder för bifall till edert
förslag.
Vid öfvervägande af hvad i detta ärende förekommit och anfördt
blifvit, hafve Vi, som, på grund af hvad justitiekanslersembetet yttrat, funnit
edert kansli icke böra befrias från den detsamma åliggande skyldigheten att
upprätta köpeskillingsliqviderne för exekutivt försålda fastigheter i hufvudstaden,
pröfvat skäligt att, i öfverensstämmelse med hvad bemälda embete
uti sitt senare utlåtande i ämnet hemstält, i nåder förklara eder berättigade
att tillsvidare och intilldess förändrade föreskrifter i förevarande afseende
kunna varda meddelade, för fastigheter i Stockholm, som vare sig i mät
dömda, eller till konkurs afträdda, hädanefter varda exekutivt försålda, uppbära
en fjerdedel af auktionsprovisionen, slag- och sportelafgift derå icke
inberäknad, att tilldelas edert kansli, för att användas såsom godtgörelse
för det med upprättande af ifrågavarande liqvider förenade arbete. Hvilket
Vi eder till svar samt vederbörandes meddelande härigenom i nåder tillkännagifve;
befallande Yi eder etc.
Stockholms slott den 21 oktober 1869.
CARL.
Axel Adlercreutz.
Bil. IV.
OSCAR etc. Yår ynnest etc. Sedan Riksdagen uti underdånig skrifvelse
af den 28 april 1877 anhållit, det Oss täcktes taga i öfvervägande,
om och till hvilken utsträckning tjenstebefattningar vid statens jernvägstrafik
borde vara med fördelen af fri bostad, vare sig i statens egna eller förhyrda
lokaler, förenade, samt derefter såväl i berörda hänseende, som i de med
denna fråga sammanhängande öfriga omständigheter, i nåder meddela de
föreskrifter, Yi kunde finna vara för ändamålet tj enliga,
samt I dels uti häröfver infordradt, den 17 december 1877 afgifvet,
underdånigt utlåtande med förslag i berörda hänseenden till Oss inkommit,
dels ock, på dertill genom förnyad nådig remiss den 4 juni innevarande år
Statsutskottets Utlåtande N:o 18.
75
gifven anledning, förklarat Eder icke hafva skäl att föreslå några ändringar
i eller tillägg till nämnda förslag,
hafve Vi i nåder låtit detta ärende Oss föredragas och dervid, i fråga
om bostad och inqvarteringsersättning för embets- och tjensteman samt betjente
vid statens jernvägstrafik, funnit godt att, med upphäfvande af § 11
i nådiga aflöningsreglementet för embets- och tjensteman samt betjente vid
statens jernvägstrafik den 23 oktober 1874, i nåder meddela följande bestämmelser
att lända till efterrättelse från och med början af år 1881:
1. Fri bostad, vare sig uti styrelsen för statens jernvägstrafik tillhörig
eller uti någon i närheten af Stockholms centralstation belägen, för
ändamålet förhyrd lägenhet, tillkommer chefen för styrelsen för statens jernvägstrafik
samt öfverdirektör i bemälda styrelse.
2. Enahanda förmån af fri bostad uti jernvägens egna eller i närheten
deraf belägna, för ändamålet förhyrda, lägenheter må ock, der styrelsen
finner sådant vara för jern vägstrafiken nödvändigt eller fördelaktigt, tillkomma
vaktmästare i styrelse samt följande tjensteman och betjente vid
distrikten, nemligen: afdelningsföreståndare och hans assistent; baningeniör;
maskiningeniör; stationsinspektor; telegrafinspektor; verkmästare; stationsskrifvare;
öfverbanmästare; lokomotivförareförman; vagnmästare; stationsmästare;
vaktmästare; banmästare; lokomotivförare; vagnförman; öfverkonduktör;
konduktör; packmästare samt betjente af lägre grad än de nu
nämnda.
3. Bostadens storlek bestämmes af styrelsen, dock med iakttagande
att ej större lägenhet må tilldelas åt
chefen ................................................................... än högst 9 ruin med eldstad,
öfverdirektör.......................................................... » 7 » » » .
afdelningsföreståndare och hans assistent, baningeniör,
maskiningeniör, stationsinspektor
vid Stockholms centralstation samt i Göte
-
borg och Malmö ................................................ »
annan stationsinspektor.......................................... »
telegrafinspektor, verkmästare ......................... »
stationsskrifvare, öfverbanmästare, lokomotivförareförman,
vagnmästare, stationsmästare »
vaktmästare, banmästare, lokomotivförare, vagnförman,
öfverkonduktör, konduktör, packmästare
................................................................ »
betjent af lägre grad än ofvan nämnde ......... »
allt med tillhörande kök, källare och skafferi m. m.
6 » »
5 » »
4 » »
3 » »
2 » »
1 » »
»
76
Statsutskottets Utlåtande N:o 18.
Ruin med större golfyta än 50 qvadratmeter räknas såsom 2 rum,
men rum med mindre golfyta än 10 qvadratmeter inberäknas ej.
4. Med fri bostad förenas förmånen af fri vedbrand.
5. Bostadsinnebafvare är pligtig att till den omfattning, som styrelsen
bestämmer, uti bostaden upplåta nödigt utrymme åt vikarie.
6. Varder bostadsinnehafvare från jernvägstraflkens tjenst entledigad,
må lian ej åtnjuta bostaden längre än till och med den dag han upphör att
tjenstgöra.
7. Aflider bostadsinnehafvare, ankomme på styrelsen att bestämma,
huruvida bostaden skall genast afträdas eller om den aflidnes sterbliusdelegare
må behålla bostaden till nästa fardag med skyldighet att till nye tjenstinnehafvaren
uti bostaden upplåta utrymme till så stor omfattning, som styrelsen
kan finna skäligt.
8. Mom. 1. Embete- och tjensteman samt betjente vid distrikten,
hvilka ej åtnjuta fri bostad, ega uppbära inqvarteringsersättning, utgörande
tjugu procent af årliga arfvodet, tjenstgöringspenningar deri inbegripna, för
dem, som äro stationerade i Stockholm, Göteborg eller Malmö, och femton
procent för dem, som äro annorstädes stationerade; dock att lokomotivförare,
eldare, smörj are, konduktörer och packmästare ega bekomma tjugu procent,
oberoende af de orter, der de äro tidtals kommenderade och hafva sin bostad.
Mom. 2. Varder någon, hvilken förmånen af inqvarteringsersättning
tillkommer, från jern vägstrafikens tjenst entledigad, må han ej åtnjuta
samma ersättning längre än till och med den dag, han upphör att tjenstgöra.
Mom. 3. Vid beviljande af begrafningshjelp enligt § 10 af ofvan
omförmälda aflöningsreglemente, skall till månadsaflöning räknas den inqvarteringsersättning,
som den aflidne, om han lefvat, må hafva egt att för
samma månad uppbära.
Hvilket Vi Eder till svar och efterrättelse härmed i nåder tillkännagifve.
Stockholms slott den 23 december 1880.
OSCAR.
Fredrik Hederstierna.
Stockholm, Associations Boktryckeriet, 1887.