Statsutskottets Utlåtande N:o 13.

1

N:o 13.

Ank. till Riksd. kansli den 21 febr. 1887, kl. 10 f. m.

Utlåtande angående regleringen af utgifterna under riksstatens
första hufvudtitel. (l:a U. A.)

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken tinnes
i nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

för kongl. hofstaten...................................................... kronor 1,214,900: —

» » slottsstaten ............................................... » 123,100: —

tillsammans kronor 1,338,000: —

har Kongl. Maj:t i enlighet med beslut, som innefattas uti det den
kongl. propositionen angående statsverkets tillstånd och behof bilagda
statsrådsprotokoll öfver finansärenden den 12 januari innevarande år,
föreslagit,

att för en hvar af Deras Kongl. Högheter Hertigarne af Gotland,
Westergötland och Nerike må uppföras ett årligt anslag till belopp af
26,000 kronor;

samt att, under förutsättning af bifall härtill, det för Kongl. Maj:ts
hofhållning anvisade anslag, 800,000 kronor, må nedsättas med motsvarande
belopp, 78,000 kronor, eller till 722,000 kronor.

Till omförmälda statsrådsprotokoll har herr statsrådet och chefen
för finansdepartementet anfört, att han, vid det förhållande att de af
Bill. till Riksd. Prat. 1887. 4 Sami. 1 Afl. 10 Haft. 1

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 13.

sistlidne Riksdag för afslag å den kong], propositionen angående
apanage åt H. K. H. Hertigen af Gotland anförda skäl fortfarande kunde
af Riksdagen åberopas, väl ej funne någon framgång vara att påräkna
för en förnyad framställning i oförändrad form. Men då Hans Maj:t
Konungen erbjudit en sådan anordning, hvarigenom utan höjande af
första hufvudtitelns slutsumma tillfälle i allt fall kunde beredas att, i
staten uppföra personliga apanager åt Deras Kongl. Högheter Hertigarne
af Gotland, Westergötland och Nerike, ville statsrådet så mycket
hellre förorda frågans lösning på dylikt sätt, som statsrådet erkände
det principielt rigtiga deri, att Konungens till mogen ålder komne söner
erhölle särskilda apanager åt sig anvisade; och hemstälde statsrådet
derför, att hos Riksdagen måtte äskas uppförande å riksstatens
första hufvudtitel af ett årligt anslag till belopp af tjugusex tusen
kronor för en hvar af Deras Kongl. Högheter Hertigarne af Gotland,
Westergötland och Nerike, samt att, under förutsättning af Riksdagens
bifall härtill, det för Kongl. Map.ts hofhållning anvisade anslag, 800,000
kronor, måtte nedsättas med motsvarande belopp, 78,000 kronor, eller
till 722,000 kronor.

Då Kongl. Maj :ts förevarande förslag ej innebär någon ökning
utan blott en fördelning af det till Kongl. _ Maj:ts hofhållning nu utgående
anslag, finner utskottet, utan att ingå i någon pröfning af
ofvan berörda principfråga, sig böra pa sadant sätt tillstyrka bifall
till Kongl. Maj:ts framställning, att utskottet hemställer,

a) att det för Kongl. Maj:ts hofhållning anvisade
årliga anslag, 800,000 kronor, må nedsättas till 722,000
kronor, samt att, så länge detta anslag icke höjes,
ett årligt anslag af 26,000 kronor till hvardera af
Deras Kongl. Högheter Hertigarne af Gotland, Westergötland
och Nerike må i riksstaten uppföras; samt

b) att de öfriga anslagen under denna hufvudtitel
må i riksstaten för år 1888 uppföras med oförändrade
belopp.

Stockholm den 18 februari 1887.

På statsutskottets vägnar:
GUSTAF SPARRE.

Statsutskottets Utlåtande N:o 13.

3

Reservationer:

Af herrar grefve G. Sparre, JST. Foster, grefve W. G. Hamilton, grefve
E. C. A. Piper, friherre F. von Essen, friherre R. von Krcemer, E. Sederholm,
H. P. P. Tamm, C. E. Casparsson, G. V. Schotte och J. S. Nisser,
hvilka ansett, att utskottets yttrande och förslag beträffande första
hufvudtiteln bort hafva följande lydelse och innehåll:

»Då Kongl. Maj:ts förevarande förslag ej innebär någon ökning,
utan blott en fördelning af det till Kongl. Maj:ts hofhållning nu utgående
anslag, finner utskottet, utan att ingå i någon pröfning af den
af statsrådet och chefen för finansdepartementet omförmälda principfråga,
sig böra på sådant sätt tillstyrka bifall till Kongl. Majits framställning,
att utskottet hemställer,

a) att af det till Kongl. Majrts hofhållning nu
utgående anslag må, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit,
till en hvar af Deras Kongl. Högheter Hertigarne af
Gotland, Westergötland och Nerike anvisas ett årligt
anslag af 26,000 kronor och följaktligen anslaget till
Kongl. Maj ds hofhållning bestämmas till 722,000
kronor; samt

b) att de öfriga anslagen under denna hufvudtitel
må i riksstaten för år 1888 uppföras med oförändrade
belopp.»

Af herr friherre B. A Leijonhufvud, som yttrat:

»För min del hade jag helst sett, att Kongl. Maj:ts förslag blifvit
bifallet utan vilkor eller tillägg. Dock anser jag den af utskottet föreslagna
formuleringen temligen oskadlig och har hellre låtit den passera
än jag velat sätta frågan på sin spets.»

Af herr N~. Petersson i Runtorp, som anfört:

»Då hvarken Kongl. Maj ds eller utskottets förslag afser någon
ökning eller minskning af första hufvudtitelns slutsumma och utskottet
icke funnit sig böra ingå i pröfning af principfrågan, huruvida
söner af Konung då de uppnått myndig ålder böra tillerkännas personliga
apanager, så och då denna principfråga synes mig vara hufvudsaken
med framställningen i fråga och genom ett bifall till utskottets
förslag att i detta fall uppföra särskilda apanager den afsedda

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 13.

principen hufvudsakligen blefve derigenom afgjord; så har jag ansett
att Kongl. Maj ris ifrågavarande framställning icke måtte vinna Riksdagens
bifall, utan må den föreslagna fördelningen af anslaget till
Hans Majris hofhållning vara en familjeangelägenhet, som lika väl kan
ske af kongl. hofförvaltningen, och bero på Hans Maj ris egen önskan,
huru mycket Han af sitt hofhållningsanslag årligen vill tilldela sina söner.

Jag hemställer således att Riksdagen, med afslag å Kongl. Majris
framställning och utskottets hemställan under punkterna a och b, beslutar
att anslagen under första hufvudtiteln skola i riksstaten för år
1888 uppföras med oförändrade belopp».

Af herr P. Pehrsson i Törneryd, hvilken andragit:

»Då statsutskottet med godkännande af den ifrågasatta nedsättningen
i anslaget till Konungens hofhållning icke allenast i ekonomiskt
hänseende lemnat bifall till det vilkor, som blifvit förknippadt med
detta förslag, utan äfven, efter mitt förmenande, derigenom gifvit stöd
åt det principiella uttalande, som dervid varit förenad!, så finner jag
mig föranlåten att mot utskottets beslut anmäla min reservation. Det
heter visserligen i utskottets utlåtande att man lemnar det principiella
i anslagsfrågan derhän; men ett sådant förbehåll torde icke komma
att väga mycket vid sidan af det faktiska i sjelfva anslagsbeviljandet,
hvaruti, om än på ett mera doldt sätt, man ändock säkerligen skall
komma att finna ett erkännande af den grundsats, som ligger under
och som i den Kongl. propositionen blifvit uttalad.

Det torde icke kunna bestridas att, näst ett anslag till Konungens
hofhållning som medgifver ett fullt värdigt uppträdande i det yttre af
statens öfverhufvud, utan att uppmuntra till någon onödig eller skadlig
statslyx, ett särskild! anslag äfvenväl till tronföljaren har skäl för sig
uti grundlagen. Den konstitutionella ställning, i hvilken han genom
bestämmelserna i 39, 40 och 43 §§ regeringsformen befinner sig,
måste anses gifva honom ett sådant berättigande, oafsedt den utan
tvifvel ur flere synpunkter politiskt kloka omtanken att bereda en
tronföljare en sjelfständig ekonomisk ställning.

Hvad deremot öfriga medlemmar af Konungafamiljen beträffar är
förhållandet väsentligen olika. Regeringsformen gifver åt prinsar af
det kungliga huset, med undantag af tronföljaren, ingen som helst
politisk magtställning. Icke en gång 93 § regeringsformen, som handlar
om förmynderskap för omyndig Konung, ger den ringaste antydan om
att till förmyndare qvalificerad arffurste skulle i det fallet hafva något
företräde eller böra komma i fråga. Och ehuru 43 § regeringsformen
visserligen stadgar att under vissa uppgifna förhållanden en kunglig

Statsutskottets Utlåtande N:o 13.

5

prins må utses till ordförande i statsrådet, så beror likväl detta uteslutande
på Konungs eller regents förtroende, hvilket grundlagsenlig^
lika val kan lemnas åt någon statsrådets ledamot, i följd hvaraf något
anspråk på apanage svårligen lärer kunna grundas på denna omständighet.

Den närvarande tidpunkten är synnerligen egnad för ett allvarligt
begrundande af den föreliggande principfrågan. Den lineala arfsföljden
inom Konungafamiljen synes för det närvarande vara mer än någonsin
väl betryggad, i följd hvaraf de nuvarande arffurstarne, ehuru
den regerande Konungens söner och således närmaste, likväl befinna
sig å ett ganska betydligt afstånd hvad sannolikheten för tronföljd beträffar.
Om nu under sådant förhållande de icke desto mindre få sig
apanager tillerkända, vare sig med ett mera direkt eller, på sätt jag
förut antydt, indirekt godkännande af sjelfva principen, så skall derigenom
ett prejudikat vara gifvet, hvilket lätt kan leda till apanagers
gifvande i en utsträckning, som statsutskottets herrar ledamöter måhända
icke tänkt sig. Då jag för min del anser sådant icke kunna
lända hvarken det allmänna eller ens dynastien till någon fördel, så
har jag icke kunnat underlåta att reservationsvis, på sätt här skett,
uttala mina åsigter i ämnet.

Med stöd häraf får jag hemställa, att hvarken Kongl. Maj:ts ifrågavarande
proposition eller statsutskottets förevarande förslag må vinna
Riksdagens bifall».

Af herr J. Jonsson i Fröstorp, som yttrat:

»Ehuru utskottet undandragit sig att ingå i pröfning af ofvanberörda
principfråga, om personliga apanager åt Deras Kongl. Högheter
Hertigarne af Gotland, Westergötland och Nerike, så har utskottet,
enligt min åsigt, indirekt erkänt principfrågan genom att på förenämnda
sätt tillstyrka bifall till Kongl. Maj:ts nådiga proposition i detta hänseende;
och då jag deremot haft en från utskottets pluralitet afvikande
mening, så får jag härigenom afgifva min reservation.»

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 13.

Bil. Lift. A.

Tabell öfver ordinarie anslagen under riksstatens
första Imf Midt! tel.

1887 års

Förslag till

riksstat

blifvando

anslår:

riksstat:

Anvisning
kontant:

i

Kong!. Hot- och Slottsstaterna.

Anvisning i
kontant:

Kronor.

ö-

Kongl. liofstatsanslagen.

Kronor.

Ö.

800,000

—

Kong].. Maj:ts hofhållning.

.Nuvarande belopp.............................. 800,000: —

Minskas med .................................... 78,000: —

722,000

192,000

—

Hans Kongl. Höghet Kronprinsens hofhållning och

handpenningar för Hennes Kong!. Höghet Kron-prinsessan ...........................................................

192,000

_

Hans Kong!. Höghet Hertigen af (rofland...............

26,000

—

Hans Kongl. Höghet Hertigen af Vestergötland.........

26,000

—

Hans Kongl. Höghet Hertigen af Nerike..................

26,000

—

28,000

—

Hennes Kongl. Höghet Hertiginnan af Dalarne......

28,000

—

18,000

56,400

—

Hennes Kongl. Höghet Prinsessan Eugenie ............

För underhåll och vård af möbler samt andra staten

18,000

—

tillhöriga inventarier i de kongl. slotten .........

56,400

—

45,000

—

Kongl. hofstallets utfodring .......................................

45,000

—

22,500

—

Polis-, lys- och renhållning vid kongl. slottet och

Arfprinsens palats ................................................

22,500

—

3,000

—

Eosersbergs slott ........................................................

3,000

—

50,000

—

Yed och kol för de kongl. hofven ...........................

50,000

—

1,214,900

—

S:gr

1,214,900

—

Kongl. slotten.

63,000

__

Reparationer å Stockholms slott med flere för de

kongl. hofven upplåtna byggnader .....................

63,000

—

1,277,900

—

Transport

1,277,900

-1

Statsutskottets Utlåtande N:o 13

7

1887 åra

Förslag till

riksstat

blifvande

anslår:

riksstat:

Anvisning

Anvisning

kontant.

kontant:

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

T:pt

1,277,900

—

Transport

1,277,900

—

11,250

—

JBrandväsendet och yttre lyshållningen vid kong!.

slottet och Arfprinsens palats..............................

11,250

—

24,600

—

Drottningholms och Svartsjö slott.............................

24,600

—

5,000

—

Glripsholms slott............................................................

5,000

—

8,250

—

Ulriksdals slott ...........................................................

8,250

—

8,000

—

Haga lustslott och park ...........................................

8,000

—

3,000

—

Strömsholms slott.........................................................

3,000

—

S:gr

123,100

S:gr

123,100

—

S:a

1,338,000

—

Summa

1,338,000

—