Riksdagens Skrifvelse N:o 69.

1

N:0 69.

Riksdagens skrifvelse till Konungen angående tullbevillningen.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 16 Maj 1886.
— •— — — Andra Kammaren den 16 — —

(Bevillnings-Utskottets Betänkande Näs 1 och 11 samt Memorial Nås 2 och 14.)

Till Konungen.

Vid behandlingen af frågan om tullbevillningen och i afseende
derå dels af Eders Kong]. Maj:t till Riksdagen aflåten proposition, dels
enligt Eders Kongl. Maj:ts befallning till Riksdagens Bevillnings-Utskott
öfverlemnade handlingar, dels ock af inom Riksdagen gjorda framställningar,
har Riksdagen fattat här nedan omförmälda särskilda beslut.

Riksdagen har funnit mera betryggande kontrollåtgärder af nöden
beträffande verkliga beskaffenheten af den vara, som under benämning
af bränvin och sprit af vindrufvor på grund af 8 artikeln i gällande
handelstraktat med Frankrike får mot lägre tull, än den för
bränvin och sprit i allmänhet stadgade, till Sverige införas från Frankrike.

De qvantiteter bränvin och sprit, som på grund af traktatsenliga
intyg hit införas såsom af vindrufvor och i Frankrike tillverkade, äro
så betydande, att de uppenbarligen icke stå i rimligt förhållande till
den myckenhet af dylik vara, som i nämnda land tillverkas. Riksdagen
hänvisar i sådant afseende till följande utredning:

Enligt uppgifter, hemtade ur Annuaire statistique de la France
och, hvad åren 1883 och 1884 beträffar, ur Zeitschrift fur SpritinduBih.
till jRiksd. Prof. 1S86. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 18 Häft. 1

Riksdagens Skrifvelse N:o 69.

strie, utgjorde Frankrikes kela produktion af bränvin och sprit af vin,
vindrufvor, cider och frukt:

Hektoliter
100 procent.

År

1875 ................................

................................ 717,732

11

1876 ..................................

................................... 645,837

11

1877 .................................

.................................. 224,289

11

1878 ..................................

.................................. 254,297

11

1879 .................................

................................... 147,185

11

1880 ...................................

.............................. 48,451

11

1881 ...................................

.............................. 61,840

V

1882 ...................................

................................. 55,387

11

1883 ..................................

.................................. 61,124

11

1884 ...............................

............................... 96,883

Liter

ä 50 procent.

129,167,400.

44.857.800.

50.859.400.

29.437.000.
9,690,200.

12.368.000.

11.077.400.

12.224.800.

19,376,600.

Under samma tid utgjorde, enligt Tableau général du Commerce
de la France, Frankrikes hela export af i Frankrike tillverkadt bränvin

och

sprit

af vin:

pa fat:

pa buteljer:

Hektoliter

Liter

Hektoliter

Liter

ä 100 procent.

ä 50 procent.

ä 100 procent.

å 50 procent.

o

År

1875

......... 212,342 =

42,468,400.........

.............. 80,171 =

16,034,200.

11

1876

......... 330,200 =

66,040,000.........

............. 86,774 =

17,354,800.

11

1877

......... 153,597 =

30,719,400........

.............. 78,172 =

15,634,400.

11

1878

......... 182,234 =

36,446,800.........

............ 70,787 =

14,157,400.

11

1879

....... 218,719 =

43,743,800........

.............. 66,948 =

13,389,600.

11

1880

........ 160,392 =

32,078,400........

............. 60,654 =

12,130,800.

11

1881

......... 153,928 =

30,785,600.........

............. 61,835 =

12,367,000.

11

1882

........ 133,426 =

26,685,200.........

.............. 59,255 =

11,851,000.

11

1883

......... 132,198 =

26,439,600.........

............. 66,176 =

13,235,200.

11

1884

......... 135,694 =

27,138,800.......

............. 67,386 =

13,477,200.

Exporten från Frankrike till Sverige

af franskt bränvin och sprit

af vin utgjorde:

Enligt franska
uppgifter
(Tableau général
du Commerce
de la France):

pa

fat:

Enligt svenska
uppgifter
(Kommerskollegii

berättelser):

År

1875

1876

1877

Hektoliter
100 procent.

10,726

Liter

50 procent.

2,145,200 .

8,399 = 1,679,800
9,931 = 1,986,200

Liter

å 50 procent.

1,296,143

1,554,477

1,424,933

Riksdagens Skrifvelse N:o 69.

3

på fat:

Enligt franska
uppgifter
(Tableau général
du Commerce
de la France):

n

11

v

11

ii

ii

ii

ii
ii
ii
ii
ij
ii
ii
ii

Enligt svenska
uppgifter
(Kommerskollegii

berättelser):

Hektoliter

Liter

Liter

ä 100 procent.

ä 50 procent.

å 50 procent.

1878 .........................

...... 5,862 -

1,172,400 ..............

............ 1,592,444

1879 ........................

..... 13,346 =

2,669,200 ..............

............ 1,702,076

1880 .......................

..... 11,463 =

2,292,600 ...............

............ 1,479,987

1881 .........................

..... 10,846 =

2,169,200 ...............

............ 1,624,450

1882 ........................

...... 5,974 =

1,194,800 ...............

.......... 1,362,798

1883 ........................

..... 6,779

1,355,800 ...............

.......... 1,236,058

1884 ...................

...... 7,350 =

1,470,000 .............

............ 1,217,709

1885 appr.

?

?

........... 1,116,000

på buteljer:

Hektoliter

Liter

Liter

å 100 procent

å 50 procent.

1875 ........................

- -

. . ...............

.............. 61,358

1876 ......................

...... 1,036 =

207,200 .................

.............. 96,975

1877 ........................

...... 1,191 =

238,200 ..................

............... 112,298

1878 ........................

...... 1,264 =

252,800 .................

............... 131,747

1879 ........................

........=

: . . .................

.............. 147,023

1880 ........................

...... 1,230 =

246,000 ................

............... 125,988

1881 ........................

....... 1,118 =

: 223,600 ..................

............... 115,154

1882 ........................

.........=

— — ..................

............... 104,609

1883 .......................

........—

: . . ..................

............... 100,952

1884 ........................

736 =

147,020 .................

............... 103,056

Af det förestående framgår nogsamt behofvet af den strängare
kontroll, hvarom ofvan talats. Uti ifrågavarande artikel af traktaten
har ock stipulerats, att derest vid dess tillämpning, der omförmälda
intyg skulle befinnas icke motsvara sitt ändamål, de förenade rikenas
regering skulle ega att gemensamt med den franska fastställa sådana
kontrollåtgärder, som ansåges tillfyllestgörande. Huru en sådan kontroll
må kunna åstadkommas är Riksdagen visserligen icke i tillfälle
att ens antydningsvis uppgifva. Men Riksdagen förutsätter, att det
skall stå i vederbörande regeringars förmåga att utfinna sådana åtgärder,
genom hvilka en dylik närmare kontroll kan beredas.

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 69.

Ofvanmimnda traktat innehåller åtskilliga bestämmelser, hvilka
göra det omöjligt att i vår tulltaxa stadga lämpliga tullsatser för varor,
i afseende å hvilka vår inhemska industri icke utan fog synes
kräfva skydd mot utlandets konkurrens. Då emellertid i fråga om en
del af dessa artiklar, särskildt jernvägsskenor, maskinerier, redskap och
verktyg samt ångmaskiner och ångpannor, traktatens tariffbestämmelser
icke för Frankrike sjelft innebära afsevärdt gagn, samt å andra
sidan Sverige genom de yngre traktater, det ingått med Spanien och
Portugal, beredd Frankrike nya fördelar å den svenska marknaden, har
det synts Riksdagen som borde man, i betraktande af innehållet i 18
artikeln af förstnämnda traktat, kunna med skäl förvänta, att en framställning
hos frankrike om lättnader i traktatsbestämmelserna angående
nyss uppräknade artiklar skulle ega utsigt till framgång.

På grund af det sålunda anförda får Riksdagen anhålla, dels att
Eders Kong!. Maj:t täcktes, i enlighet med 8 artikeln af gällande handelstraktat
med Frankrike, beträffande den direkta införseln sjöledes af
bränvin och sprit af vindrufvor på fat från Frankrike söka med franska
regeringen träffa aftal om fastställandet af kontrollåtgärder, mera tillfyllestgörande
än de nuvarande, samt dels att, med stöd af 18 artikeln
i samma traktat, Eders Kongl. Maj:t ville hos franska regeringen söka
utverka sådan ändring i traktatens bestämmelser, att den å fransk sida
betingade tullfrihet för jernvägsskenor, maskinerier, redskap och verktyg
samt ångmaskiner och ångpannor måtte upphöra.

I proposition af den 2 sistlidne Februari bär Eders Kongl. Maj:t
föreslagit Riksdagen att besluta nedan nämnda ändringar i gällande
tulltaxa, nemligen:

l:o att tulltaxan beträffande artikeln ”hudar och skinn, pelsverk44
må erhålla följande förändrade lydelse:

“oberedda, alla slag ................................................................... fria

beredda, lösa:

blåräf-, bäfver-, hiller-, kinkilla-, mård-,
närtz-, sobel-, svarträf-, s. k. Kapska säl samt

utter- .................................................

andra slag.....................................................

hopsydda skinn samt delvis arbetade och
fullfärdiga persedlar med pelsverk till
öfvertyg af blåräf, bäfver, hiller, kinkilla,
mård, närtz, sobel, svarträf, s. k. Kapsk

säl samt utter ...............................................

andra slag ....................................................

1

1

kilogram 50 öre
n 25 ,,

1

1

11

11

4 kr.

9 “

^ ii •

Riksdagens Skrifvelse N:o 69. 5

2:o att taxerubriken “hattar, färdiga eller halffärdiga“, må erhålla
följande lydelse:

“hattar, färdiga eller halffärdiga, derunder inbegripna till hattar
synbarligen ämnade s. k. “filtstumparsamt

3:o att taxerubriken “träd44 må sålunda ändras, att så väl öfverspunnen
koppar- eller bronstråd som enkla eller sammanförda kopparåder
bronstrådar, öfverdragna med s. k. isoleringsmassa af guttaperchakompositioner
eller dylikt, beläggas med eu tull af allenast, tio procent
af värdet.

Hvad Eders Kong!. Maj:t sålunda under l:o och 2:o föreslagit bär
Riksdagen, hos hvilken äfven uti motion framställning skett om enahanda
ändring af taxerubriken “hattar, färdiga eller halffärdiga44, bifallit.

Vidkommande propositionen i dess återstående del, så och då der
omförmälda artiklar äro att anse såsom delar af maskinerier, har Riksdagen,
i öfverensstämmelse med hvad Generaltullstyrelsen, på sätt af
de propositionen vidfogade handlingar inhemtas, jemväl ifrågasatt, ansett
här afsedda artiklar snarare böra beredas enahanda tullfrihet, som
finnes medgifven ej specificerade maskindelar. Riksdagen har desto
hellre ansett sig böra välja detta alternativ, som eu från Finansdepartementet,
med skrifvelse af den 26 sistlidne Februari, till Riksdagens
Bevillnings-Utskott remitterad framställning om tull å apparater för
dynamoelektriska strömmar funnits icke kunna eller böra till någon åtgärd
föranleda. För vinnande af angifna syfte har Riksdagen trott
lämpligast, att i tulltaxan under N:o 543 införes en bestämmelse af
innehåll, att de i propositionen afsedda artiklar skola tullbehandlas såsom
maskinerier, redskap och verktyg eller delar deraf, ej specificerade;
i sammanhang hvarmed under taxenumret 540 bör anmärkas, attjernoch
ståltråd, öfverspunnen med silke, tråd eller papper, skall tullbehandlas
såsom karkasser, i följd hvaraf det under N:o 546 nu förekommande
stadgande rörande ifrågavarande artiklar skulle utgå.

Riksdagen har alltså, med afslag å Eders Kongl. Maj:ts proposition
i här afsedda del, beslutit, att tulltaxan beträffande artikeln tråd
skall erhålla den förändrade lydelse, som i bilagda taxeförslag finnes
angifven.

Hos Riksdagen har framställning skett om föreskrift rörande
förtullningen af dexirin, hvilken artikel ej omförmäles i gällande tulltaxa.
Denna artikel tullbehandlades tillförene såsom gummi, men på
senare tiden har Generaltullstyrelsen, enligt hvad inom Riksdagen blifvit
upplyst, genom särskilda resolutioner förklarat dextrin böra förtullas
såsom stärkelse, i följd hvaraf den, enligt nuvarande tulltaxa, belägges
med en tull af 10 öre för 1 kilogram. Då dextrinen, ett pulverfabri -

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 69.

kat, erhålles medelst, en synnerligen lätt beredning af stärkelse, har
Riksdagen funnit nämnda förtullningsmetod fullt rigtig. Emellertid har
Riksdagen ansett tillbörligt, att en uttrycklig föreskrift härutinnan i
tulltaxan intages, och derför besluta, att derstädes efter rubriken “Deglaru
skall införas den bestämmelse, som finnes angifven i bilagda taxeförslag.

Artikeln lök är enligt gällande taxa belagd med en tull af 5 öre
för 1 kilogram. Riksdagen har funnit denna artikel böra vara i fråga
om förtullningen likstäld med grönsaker, hvarå tullen, enligt senaste Riksdagens
beslut, utgör 10 öre för friska, 30 öre för inlagda och 25 öre
för torkade eller saltade, allt för 1 kilogram, och derför besluta att beträffande
artikeln lök i tulltaxan skall intagas den förändrade bestämmelse,
som återfinnes i bilagda taxeförslag.

I en från finansdepartementet Riksdagens Bevillnings-Utskott. tillhandakommen
skrifvelse har förmälts, att, i sammanhang med utfärdandet
af gällande tulltaxa, Eders Kongl. Maj:ts uppmärksamhet blifvit
fäst derpå, att 4 § af de vid gällande tulltaxa fogade underrättelser om
hvad vid taxans tillämpning iakttagas bör, hvilken, bland annat, bestämmer
när ett fartyg i fråga om utgörandet af lastpenningar skall
anses barlastadt, icke i fråga om definitionen å barlastadt fartyg står
i full öfverensstämmelse med § 44 i förordningen angående lotsverket
den 15 Februari 1881, sådant detta lagrum lyder enligt kungörelsen
den 17 November 1882, der motsvarande bestämmelse meddelas i fråga
om utgörande af fyr- och båkafgift. I nyssberörda paragraf af tulltaxeunderrättelserna
hänvisas nemligen uti förevarande afseende till § 2
mom. 2 punkten 2 af den i öfrigt numera upphäfda kungörelsen den
5 Juni 1874, angående förändrade föreskrifter i afseende å utgörande
af fyr- och båkafgifter samt uppbörden deraf, der det heter: ”såsom
barlastadt anses fartyg, då dess innehafvande last uppgår till mindre
än eu tiondedel af fartygets drägtighet enligt mätbref, och lasten icke
öfverstiger 40 tons”, hvaremot enligt § 44 i förordningen den 15 Februari
1881 samt kungörelsen den 17 November 1882 fartyg anses barlastadt,
så snart dess last uppgår till mindre än en tiondedel af drägtigheten,
utan att i detta fall något maximum af tontal finnes föreskrifvet.

För vinnande af den likformighet i lagstiftningen rörande lastpenningarne,
å ena, samt fyr- och båkafgifter, å andra sidan, som i
nämnda afseende är önskvärd, har Riksdagen funnit den nu i 4 §
af tulltaxeunderrättelserna förekommande hänvisning till 1874 års kungörelse
böra utbytas mot eu hänvisning till 44 § i ofvannämnda förordning
af år 1881, sådant detta lagrum lyder enligt kungörelsen den
17 November 1882.

7

Riksdagens Skrifvelse N:o 69.

Riksdagen har derför besluta den förändrade lydelse af 1 mom.
i 4 § tulltaxeunderrättelserna, som i bilagda taxeförslag angifves.

Med anmälan härom får Riksdagen tillika tillkännagifva, att i öfrigt
ej några förändringar i tulltaxans eller tulltaxeunderrättelsernas
bestämmelser blifvit vid innevarande riksdag vidtagna.

Stockholm den 16 Maj 1886.

Med undersåtlig vördnad:

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 69

Tulltaxa

att lända till efterrättelse från och med den

1

Qvantitet för

Tullsats.

tullberäkningen.

Kronor.

öre.

97

Deglar; — — — — Verktyg.

Dextrin; tullbehandlas såsom Stärkelse.

Hattar, färdiga eller halffärdiga, derunder
inbegripna till hattar synbarligen äm-

nade s. k. filtstumpar:

194

_ _ ____ _ _ _ _ _ _ __ __ _

Hudar och Skinn:

pelsverk:

205

oberedda, alla slag .....................................

- -

fria.

beredda, lösa:

206

„ blåräf, bäfver, hiller, kinkilla-,

mård, närtz, sobel, svarträf, s. k.
Kapska säl- samt utter..................

1 kilogram

so:

207

andra slag........................................

11

- -

25

208

„ hopsydda skinn samt delvis ar-

betade och fullfärdiga persedlar
med pelsverk till öfvertyg af blå-räf, bäfver, hiller, kinkilla-, mård,
närtz, sobel, svarträf, s. k. Kapsk

säl samt utter ..............................

__--

4

andra slag.......................................

11

2

11

344

Lök, alla slag, ej specificerade; tullbehand-

las såsom grönsaker.

i

Riksdagens Skrifvelse N:o 69.

9

539

540

541

542

543

544

545

546

Tråd:

guld och silfver .............................................

jern och stål ......................................................

öfverspunnen med silke, tråd eller
papper; tullbehandla^ såsom karkasser.
arbeten deraf:

duk .............................,..............................

andra slag; draga den tull, som taxan
bestämmer för jern- och stålvaror, ej
specificerade.

koppar- och annan ej specificerad metall-:

förgyld, försilfrad eller pläterad ........

andra slag...................................................

öfverspunnen koppar- eller bronstråd
samt enkla eller sammanförda koppareller
bronstrådar, öfverdragna med så
kallad isoleringsmassa af guttaperchakompositioner
eller dylikt, tullbehandlas
såsom maskinerier, redskap och
verktyg eller delar deraf, ej specificerade.

bomulls-, alla slag .........................................

linne och hamp-:

oblekt..........................................................

blekt eller färgad ...................................

af silke, bomull eller lin, öfverspunnen
med guld, silfver eller annan metall;
tullbehandlas såsom gulddragarearbeten.

Qvantitet för
tullberäkningen.

Tullsats.

1 kilogram;

Kronor. | öre.

2 35

fri.

i

1 kilogram; —

1 kilogram

15

2 | 35

fri.

1 kilogram

1 kilogram
1 kilogram

40

40

60

Bill. till Riksd. Prat. 1886. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 18 Höft.

2

10

Riksdagens Skrifvelse N:o 69.

Underrättelser

om hvad vid taxans tillämpning iakttagas bör.

§ 4.

Lastpenningar till Kongl. Maj:t och kronan utgöras till lika belopp
af svenska som af främmande fartyg med 10 öre för hvarje ton,
beräknad efter gällande mätbref, samt betalas hvarje gång både vid
inkommande och utgående; dock, om* ett fartyg under loppet af ett
kalenderår gör flera resor mellan Sverige och utrikes ort, erläggas dessa
umgälder för utgåendet allenast första resan och vid förnyadt inkommande
endast nät- fartyget innehar last samt större eller mindre del
deraf lossar, och må härvid jemväl såsom barlastade anses fartyg, hvilkas
lastqvantitet är i förhållande till deras drägtighet af ringare betydenhet;
i hvilket hänseende bestämmelserna uti § 44 i Kongl. Förordningen
angående lotsverket den 15 Februari 1881, sådant detta lagrum
lyder enligt Kongl. Kungörelsen den 17 November 1882, rörande
ändringar i vissa delar af nämnda förordning, skola lända till efterrättelse.