Riksdagens Skrifvelse N:o 51.

o

N:o 51.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 8 Maj 1886.
-— — — — Ändra Kammaren den 8 Maj —

Riksdagens skrifvelse Ull Konungen, angående höjande af högsta
delaktighetsbeloppet i folkskolelärarnes pensionsinrättning.

(Första Kammarens Tilltalliga Utskotts N:o 3 Utlåtande N:o 10
och Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts N:o 1 Utlåtande N:o 12.)

Till Konungen.

Uti en inom Riksdagen väckt motion tiar blifvit föreslaget att Riksdagen
måtte i skrifvelse till Eders Kongl. Maj:t anhålla om vidtagande af
åtgärder i syfte att få högsta delaktighetsbeloppet i folkskolelärarnes pensionsinrättning
höjdt från 1,000 kronor till 1,200 kronor.

Till stöd för denna framställning har, bland annat, blifvit anfördt, att
år 1867, då pensionsinrättningen började sin verksamhet, minimibeloppet,
efter hvithet skoldistrikt var förbundet att ingå i densamma för sina folkskolelärare
tjenster, utgjorde 400 kronor, under det att det högsta beloppet,
efter hvilket det var medgifvet att i pensionsinrättningen vinna delaktighet,
sattes till 1,000 kronor. Under den sedermera gångna tiden hade det
förra beloppet blifvit höjdt till 600 kronor, men det senare, eller maximibeloppet,
förblifvit oförändradt. Dock hade de högsta lönebeloppen för

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 51.

folkskolelärare sedan år 1867 stigit i väsentligt högre grad än minimilönen,
så att det nu funnes skoldistrikt, som gåfve sina lärare en lön af
inemot 3,000 kronor. Den högsta pension, desse lärare för närvarande
kunde erhålla, vore dock endast 750 kronor, hvilket belopp ej stode i
rimlig proportion till deras lön.

Något förhöjdt statsbidrag vore ej erforderligt för den ifrågasatta förändringen.
Skoldistriktens bidrag till pensionsinrättningen ökades nemligen
i samma mån delaktighet för läraretjensterna begärdes och erhölles efter
högre lönebelopp; vidare uppginge antalet af de folkskolelärare^''enster, hvilka
vid 1884 års slut voro delaktiga efter högsta beloppet eller 1,000 kronor,
endast till 181 förutom 7 läraretjenster vid seminarierna, under det att
hela antalet läraretjenster, för hvilka delaktighet vunnits, samtidigt varit
4,724. Det komme ock säkerligen att dröja ganska länge, innan ens alla
dessa tjenster skulle blifva uppflyttade till högre delaktiglietsbelopp, om
sådant medgåfves; och slutligen befinner sig pensionsinrättningen i mycket
god ekonomisk ställning, till bevis hvarpå anförts, att under år 1884 inkomsterna
uppgått till mer än dubbelt mot utgifterna.

T det komitébetänkaude, afgifvet den 19 December 1864, genom hvilket
bildandet af folkskolelärarnes pensionsinrättning förbereddes, föreslogs
såsom obligatoriskt minsta delaktiglietsbelopp minimilönen och såsom medgifna
högsta delaktighetsbelopp 1,000 kronor. Dessa sålunda föreslagna
bestämmelser gillades af Rikets Ständer vid 1865—66 årens riksdag och
intogos sedan i pensionsinrättningens reglemente af den 30 November 1866.
Sedan ålderstillägg blifvit föreskrifna, år 1871 att utgå efter 10 års tjenstgöring
och år 1873 att utgå efter 5 års tjenstgöring, ändrades bestämmelsen
om minsta delaktighetsbeloppet i pensionsinrättningen genom Kongl.
kungörelsen den 15 Oktober 1875 sålunda, att detta belopp derefter skulle
utgöras af »det högsta lönebelopp, hvaraf lärare, på grund af tjensteålder,
enligt gällande författning eger att komma i åtnjutande». Härigenom höjdes
minsta delaktighetsbeloppet, som år 1873 genom minimilönens höjande
blifvit 500 kronor, till sitt nuvarande belopp eller 600 kronor, hvaremot
det största delaktighetsbeloppet åter allt fortfarande är detsamma, som från
början blifvit bestämdt, eller endast 1,000 kronor.

Med anledning häraf, och då en förhöjning af högsta delaktighetsbeloppet
i pensionsinrättningen, på sätt ofvan blifvit antydt, sannolikt icke
skulle behöfva medföra eu ökning i statens nuvarande utgifter för folkskolelärarnes
pensionering samt synes af hillighetsskäl vara påkallad, får Riksdagen
anhålla, att Eders Kongl. Maj: t ville låta utreda, hvilket inflytande

7

Riksdag em Skrifvelse N:o 52.

eu förhöjning af högsta delaktighetsbeloppet i folkskolelärarnes pensionsinrättuing
från 1,000 kronor till 1,200 kronor skulle utöfva på nämnda
inrättnings samt folkskolelärare es enke- och pupillkassas förmåga att uppfylla
sina förbindelser, samt, för den händelse den ifrågasatta förhöjningen
kan ske utan afsevärdt ytterligare tillskott från statsverket, för Riksdagen
i ämnet framlägga förslag.

Med undersåtlig vördnad:

Stockholm den 8 Maj 1880.

N o 52.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 8 Maj 1880.
— — — — Andra Kammaren den 8 Maj —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, om vidtagande af åtgärder
för afskaffande af leollekter för statsändamål,

(Första Kammarens Tillfälliga Utskotts N:o 2 Utlåtande N:o 6
och Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts N:o 3 Utlåtande N:o 31.)

Till Konungen.

De mest allmänna af de i rikets kyrkor insamlade kollekter, från hvilka
understöd och bidrag utgå åt sådana inrättningar, om hvilkas upprätthållande
staten, landsting eller kommuner hufvudsakligen draga försorg, utgöras
af dem, som blifvit anslagna till sjömanshusen i riket, enligt reglementet
för sjömanshusen den 4 Mars 1870 § 37, till allmänna institutet för
döfstumma och blinda, enligt Kongl. bref den 29 Augusti 1825, till stiftens
byggnadskassor, enligt stadgan för rikets allmänna läroverk den 1 November
1878 § 135, till länslasaretten, enligt instruktionen för direktionerna öfver